Uppskovsränta som inkomst
Skriftlig fråga 2008/09:1094 av Johansson, Lars (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-07-21
- Besvarad
- 2009-08-04
- Svar anmält
- 2009-08-13
- Anmäld
- 2009-08-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 juli
Fråga
2008/09:1094 Uppskovsränta som inkomst
av Lars Johansson (s)
till finansminister Anders Borg (m)
I samband med förändringen av fastighetsskatten föreslog finansministern att uppskoven skulle beskattas genom en räntebeläggning på 0,5 procent. Räntebeläggningen sker genom att en schablonintäkt tas upp i inkomstslaget kapital med 1,67 procent av uppskovsbeloppets storlek vid beskattningsårets ingång, vilket vid 2009 års taxering motsvarar en avdragsgill ränta med 3,25 procent på skattekrediten.
Ränteskatten ökar alltså inkomsten vilket påverkar inkomstprövade stöd och bidrag från samhället som exempelvis kommunalt bostadstillägg (KBT). Flera äldre har reagerat på detta.
Avser finansministern att vidta ändringar i ränteskattens utformning med anledning av att inkomstprövade stöd och bidrag som KBT påverkas genom den nuvarande tekniska konstruktionen?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:1094 besvarad av Finansminister Anders Borg
den 4 augusti
Svar på fråga
2008/09:1094 Uppskovsränta som inkomst
Finansminister Anders Borg
Lars Johansson har frågat mig om jag avser att vidta ändringar i ränteskattens utformning med anledning av att inkomstprövade stöd och bidrag som kommunalt bostadstillägg påverkas genom den nuvarande tekniska konstruktionen. Frågan är ställd mot bakgrund av att räntebeläggningen av uppskovsbelopp, som sker genom att en schablonintäkt tas upp i inkomstslaget kapital, ökar den inkomst som ligger till grund för inkomstprövade stöd och bidrag.
Införandet av räntebeläggningen av uppskovsbelopp var en del i en större reform som sänkte skatteuttaget på de allra flesta bostäder. Räntebeläggningen utgjorde därmed en del i finansieringen av den kommunala fastighetsavgiften. Finansieringen utformades så att den främst riktades mot de områden som fått störst fastighetsskattelättnader. Förutom denna reform har regeringen tagit en rad initiativ för att förbättra den ekonomiska situationen för pensionärer med låga inkomster, som är den grupp som bostadstillägget är riktat till. Bland annat har bostadskostnadstaket i bostadstillägget höjts, fastighetsavgiften begränsats och en skattelättnad genom en höjning av grundavdraget införts för denna grupp. Jag avser inte att vidta några ändringar i räntebeläggningens utformning.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.