Till innehåll på sidan

Utvecklat bistånd för att minska ovärdig och oetisk lejonjakt

Skriftlig fråga 2016/17:740 av Sofia Arkelsten (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-01-26
Överlämnad
2017-01-27
Anmäld
2017-01-31
Svarsdatum
2017-02-08
Sista svarsdatum
2017-02-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Isabella Lövin (MP)

 

Ovärdig och oetisk jakt på lejon är en oväntat stor industri som är lönsam i alla led. Det kallas canned hunt, fritt översatt: "burkad jakt", och är i realiteten mer slakt än jakt. Svenska volontärer, turister och jägare blir lurade och det handlar om stora pengar. Därför behövs politiskt samarbete, bättre bistånd och ny lagstiftning.

Lejon föds upp under usla förhållanden, utan tillsyn och med brutala brister i djurskyddet. Uppfödning sker utan något som helst avelsprogram. Lejonungarna tas tidigt, innan ögonen öppnats, så de präglas på människor innan de lämnas till farmer där ovetande turister gosar med dem och tar selfies.

Lejonungarna vårdas ofta av volontärer som också luras att de bidrar till att rädda vilda djur. När djuren är större och svårare att hantera flyttas de för att sedan säljas, skjutas och bli troféer. Jägare luras alltså till att skjuta halvtama, ibland drogade, lejon. De som genomför detta tar bra betalt i alla led. Jakttroféer är en relativt stor inkomstkälla. Dessutom säljs benbitar och kroppsdelar till asiatisk medicin.

Länderna där detta sker, främst Sydafrika, måste stoppa detta. Men även Sverige kan hjälpa till. Det handlar främst om myndigheters kapacitet, antikorruptionsarbete, tillsynen och behovet av lagstiftning. Ett sätt är att tillsammans med berörda länder utveckla biståndet så att svenska myndigheter som Jordbruksverket och Naturvårdsverket kan stötta sina motsvarigheter där. Så har Riksrevisionen redan arbetat med goda resultat. Starka institutioner, kampen mot korruption och respekt för rättsstatens principer är redan en viktig del i svenskt bistånd och har varit det oavsett regering. Biologisk mångfald, skydd för hotade arter och hållbara ekosystem är annat som Sverige prioriterar. Det går också att ta spjärn i flera av de nya hållbarhetsmålen, främst mål 15 och 16, för detta.

Frågan har uppmärksammats i medierna, inte minst i upprörande reportage i Expressen, och hanteringen av lejon beskrivs också i filmen Blood Lions. Frågorna om den oetiska hanteringen av lejon borde inte vara partiskiljande. Det kan finnas samsyn i denna fråga och en bred politisk vilja att förändra.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:

 

På vilket sätt vill statsrådet utveckla svensk biståndspolitik, med exempelvis kapacitetsuppbyggnad, antikorruptionsarbete och stöd mellan myndigheter, för att komma till rätta med de beskrivna problemen?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:740 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Utrikesdepartementet

Statsrådet Lövin

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:740 av Sofia Arkelsten (M) Utvecklat bistånd för att minska ovärdig och oetisk lejonjakt

Sofia Arkelsten har frågat mig på vilket sätt jag vill utveckla svensk biståndspolitik, med exempelvis kapacitetsbyggnad, antikorruptions-arbete och stöd mellan myndigheter, för att komma till rätta med ovärdig och oetisk jakt på lejon som är en lönsam industri.

Låt mig först betona att jag delar Sofia Arkelstens bedömning att den jakt som beskrivs är oetisk och ovärdig.

En central del av utvecklingssamarbetet är att stärka förutsättningarna för låg- och medelinkomstländer att driva en långsiktig politik som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar. Här ingår institutions- och kapacitetsutveckling som ett viktigt medel. I regeringens skrivelse ”Policyramverket för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd” finns därför tydliga skrivningar om vikten av kapacitets-utveckling och om stärkta möjligheter för svenska myndigheter att delta till utvecklingssamarbetet. Naturvårdsverket är en av många myndig-heter som samarbetar med Sida för att bidra med insatser för kapacitets-utveckling inom sitt ansvarsområde. I ovan nämnda skrivelse lyfter regeringen fram vikten av att bevara och tillvarata lokala djurarter.

Regeringen har i strategin för Sveriges regionala utvecklingssamarbete med Afrika söder om Sahara givit Sida i uppdrag att bidra till stärkt kapacitet för en hållbar förvaltning av naturresurser, med fokus på jord och skog, vatten och marina resurser. Samarbetet ska beakta stöd för bevarande av den biologiska mångfalden. I det regionala samarbetet nämns svenska myndigheter som aktörer som kan bidra till att stärka institutionell kapacitet. Sveriges bilaterala utvecklingssamarbete med Sydafrika avvecklades 2013.

Sverige ska genom utvecklingssamarbetet främja rättsstatens principer. Här är institutionsutveckling också centralt för att motverka korruption och stödja ansvarsutkrävande.

Stockholm den 8 februari 2017

Isabella Lövin

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.