Vårdköproblematiken
Skriftlig fråga 2015/16:1486 av Jenny Petersson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-08-03
- Överlämnad
- 2016-08-04
- Besvarad
- 2016-08-18
- Sista svarsdatum
- 2016-08-18
- Svarsdatum
- 2016-08-18
- Anmäld
- 2016-08-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Statsrådet Gabriel Wikström skriver i sitt svar på min fråga 2015/16:1415 om växande vårdköer att kömiljarden endast angrep symptomen snarare än dess orsaker och att regeringen i stället har tillsatt en professionsmiljard för att åtgärda den bristande kompetensförsörjningen och öka medarbetarnas tid för patientnära arbete. Tanken att öka personal- och kompetensförsörjningen i vården är god och viktig för en stark och trygg sjukvård, men trots regeringens insatser flyr personalen från landets offentliga vårdinrättningar. Dessutom fortsätter vårdköerna växa.
I realiteten synes regeringen helt enkelt ha slutat angripa symptomen i form av långa vårdköer (ett stort problem i sig) samtidigt som man har omdirigerat pengarna till en insats som inte verkar ge önskat resultat – resultat i form av korta vårdköer eller att anställda slutat fly från vården. Anställda vittnar om långa vårdköer, hög arbetsbelastning med mera.
Vården behöver ett helhetstänk, och att låta vårdköerna växa samtidigt som man misslyckas med personalförsörjningen riskerar att sänka kvalitén och patientsäkerheten kraftigt.
Med anledning av ovanstående önskar jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:
Hur avser statsrådet och regeringen hantera både de växande vårdköerna och de anställdas flykt från vården?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1486 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Dnr S2016/05104/FS | ||
Socialdepartementet |
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1486 av Jenny Petersson (M) Vårdköproblematiken
Jenny Petersson har frågat mig hur jag och regeringen avser att hantera både de växande vårdköerna och de anställdas flykt från vården.
Regeringen var redan hösten 2014 tydlig med att hälso- och sjukvårdens personalförsörjning skulle bli en nyckelfaktor för att klara kommande utmaningar i form av såväl väntetider som bristande kvalitet. Min och regeringens ambition var därför att kunna besluta om olika insatser i januari 2015, däribland Professionsmiljarden, men då budgeten föll fick dessa angelägna åtgärder skjutas på framtiden. Landstingen kunde därmed börja ta del av Professionsmiljarden först i januari i år, dvs. för ca sex månader sedan. Det är inte realistiskt att förvänta sig mätbara resultat på så kort tid, men redan i våras hade en mängd aktiviteter på området påbörjats i landstingen.
Som jag skrev i tidigare svar till Jenny Petersson (fråga 2015/16:1415) planade effekten av den tidigare regeringens satsningar på vårdköer ut efter ett par år och kunde inte längre hålla emot ökande väntetider. Ett ensidigt fokus på utvalda tillgänglighetsmått är uppenbarligen inte tillräckligt för bättre tillgänglighet och ökad kvalitet.
Det är tydligt att den situation vi nu står inför kräver att berörda aktörer – bl.a. företrädare för huvudmännen, för medarbetarna, för utbildningssektorn och för staten – kan samverka för att vända utvecklingen. Regeringen gav under sommaren Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet i uppdrag att tillsammans analysera och föreslå hur samverkansarenor på nationell och regional nivå mellan aktörer med ansvar för kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården kan utvecklas långsiktigt. Myndigheterna ska så snart som möjligt starta upp en dialog mellan berörda aktörer om samverkan inom kompetensförsörjningsområdet med bäring på verksamheter i hälso- och sjukvården, utbildning och arbetsmarknad.
Jenny Petersson skriver om de anställdas flykt från vården. Svårigheter att rekrytera och enskilda medarbetares val att lämna sitt arbete inom hälso- och sjukvården kan ha flera orsaker. Rena arbetsgivarfrågor såsom bl.a. löneutveckling, trivsel och arbetssituation är och fortsätter vara huvudmännens och vårdgivarnas ansvar, men regeringens satsning bör ge arbetsgivarna fler verktyg och möjligheter att arbeta proaktivt och fokusera på frågorna. Genom att satsa på samverkan och bl.a. bättre data för prognoser ges också såväl landsting som myndigheter bättre förutsättningar att tidigt få signaler om exempelvis inom vilka yrken det saknas medarbetare och eventuella behov av ökat antal utbildningsplatser på universitet och högskolor.
Utöver dessa insatser har regeringen beslutat om flera regeringsuppdrag för bättre kompetensförsörjning, bl.a. med fokus på ledarskapsfrågor.
Stockholm den 18 augusti 2016
Gabriel Wikström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.