JAS-projektet

Skrivelse 1993/94:179

Regeringens skrivelse
1993/94:179

JAS-proj ektet

Skr.

1993/94:179

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 24 mars 1994

Carl Bildt

Anders Björck

(Försvarsdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning rörande JAS-projektet
grundad på JAS-kommissionens arbete.

1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 179

Innehållsförteckning

Skr. 1993/94:179

1     Förord

2     Vissa frågor rörande JAS-projektet

2.1   Allmänt

2.2   Människan i flygsystemet

2.3   Luftvärdighet

2.4  Ekonomisk ram

2.5   Flygplanets uppgifter och tekniska egenskaper

Bilaga: JAS-Kommissionens sammanfattande bedömningar

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994

1 Förord

Skr. 1993/94:179

1 enlighet med riksdagens beslut (prop. 1981/82:102, bil. 2, bet.
1981/82:FÖU18, rskr. 1981/82:374) i juni 1982 om riktlinjer för
utveckling och anskaffning av JAS-systemet skall regeringen årligen
orientera riksdagen om läget inom JAS 39-projektet. Sådana redovis-
ningar har i regel lämnats i budgetpropositionerna.

Det första serietillverkade flygplanet, JAS 39-102, havererade den 8
augusti 1993 i samband med en flyguppvisning över Stockholm. Till följd
av denna händelse tillkallade chefen för Försvarsdepartementet den 16
september 1993, med stöd av regeringens bemyndigande, en kommission
med uppgift att granska JAS-projektet.

Vid den senaste lägesredovisningen till riksdagen om JAS 39-projektet,
som lämnades i 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100, bil. 5, s.
73 ff.), anmälde regeringen sin avsikt att återkomma till riksdagen med
redovisning av projektet i särskild ordning när JAS-kommissionens upp-
drag redovisats.

Kommissionen redovisade sitt uppdrag till regeringen den 11 januari
1994 med betänkandet (SOU 1993:119) JAS 39 Gripen - en granskning
av JAS-projektet. Kommissionens egna sammanfattande bedömningar
finns i bilaga.

Betänkandet har remissbehandlats och yttranden har avgetts av För-
svarsmaktens organisationsmyndighet, Försvarets materielverk,
Försvarets forskningsanstalt, Flygtekniska försöksanstalten och
Industrigruppen JAS.

Alla remissinstanser ansluter sig i allt väsentligt till kommissionens
bedömningar och slutsatser. Remissyttrandena återfinns i Försvarsde-
partementets akt i ärendet (dnr Fo94/44/MIL).

I det följande lämnar regeringen den redovisning av JAS-projektet som
förutskickats i årets budgetproposition.

2 Vissa frågor rörande JAS-projektet

2.1 Allmänt

JAS-projektet är den hittills största statliga satsningen på ett enskilt
projekt. Riksdagen och regeringen beslutar om projektets olika steg.
Statsmakternas ställningstaganden grundas främst på försvarspolitiska,
statsfinansiella och industripolitiska föruttsättningar. Bedömningar som
rör bl.a. mer tekniska aspekter måste i första hand överlåtas åt dem som
är experter på dessa områden. Utgångspunkten måste vara att regeringen
kan förlita sig på den expertis som anförtrotts uppgifter inom JAS-
projektet.

Det sagda hindrar självfallet inte att det från tid till annan kan finnas
anledning att särskilt granska skilda aspekter av JAS-projektet.

I synnerhet haveriet med det första serietillverkade JAS-planet i
augusti 1993 har bl.a. i den allmänna debatten väckt en rad frågor kring

JAS-projektets framtid. Inte minst mot den bakgrunden anser regeringen Skr. 1993/94:179
det värdefullt med den allsidiga genomlysning av projektet som JAS-
kommissionen har gjort.

Även om det inte helt saknas kritiska synpunkter från kommissionen i
några enskildheter är dess samlade bedömning att JAS-programmet i allt
väsentligt kan förväntas nå de mål som fastställts av statsmakterna.

Regeringen har för sin del inte anledning att göra andra bedömningar
eller dra andra slutsatser än dem som kommissionen redovisat. Enligt
regeringens uppfattning har JAS-projektet efter kommissionens arbete en
fastare grund än tidigare.

I det följande tar regeringen upp ett antal viktiga frågor som
kommissionen behandlat i sitt betänkande.

2.2  Människan i flygsystemet

JAS-flygplanets egenskaper och prestanda ställer i vissa avseenden
flygföraren nära människans yttersta prestationsgränser.

JAS-kommissionen framhåller som sin uppfattning bl.a. att det finns
anledning att öka forsknings- och utvecklingsarbetet för att nå större
kunskap om människans förmåga och hur denna påverkar hennes presta-
tioner i JAS-systemet. Kommissionen föreslår ett samlat program för
detta arbete.

Kommissionen anser vidare att det är av mycket stor betydelse att
svensk expertis på i vart fall några s.k. människa-maskinområden kan ha
en så hög kompetens att den kan vidareutveckla samarbetet och utbytet
med utländska forskare m.fl., som möter likartade problem och fråge-
ställningar. Utvecklingen av flygstridsdräkten är ett område där detta
varit möjligt i JAS-projektet.

Försvarets forskningsanstalt delar i sitt yttrande kommissionens upp-
fattning att en ökad satsning på forskning och utveckling inom människa-
maskinområdet är önskvärd och framhåller att sådan forskning bedrivs
vid olika institutioner vid Forskninganstalten. Forskningsanstalten fram-
för vidare att man efterstävar att etablera ett samverkansnät för att få till
stånd en svensk akademisk forskning och utbildning på området.

Regeringen konstaterar att betydande belopp har använts för att
utveckla JAS-flygplanet och den teknik detta innehåller. Det finns enligt
regeringens uppfattning anledning att öka forsknings- och
utvecklingsarbetet för att nå vidgad kunskap om människans förmåga och
hur denna påverkar hennes prestationer i bl.a. JAS-systemet.

Regeringens avsikt är att låta myndigheten Försvarsmakten svara för
samordning av den svenska forskningen på människa-maskinområdet
genom uppdrag till universitet, högskolor, industrin och Försvarets
forskningsanstalt.

2.3  Luftvärdighet

JAS-kommissionen har närmare övervägt frågan hur man lämpligen bör
lösa det formella behörighetsproblem som finns när det gäller rätten att                      4

på myndighetsnivå meddela föreskifter om luftvärdighet för militära

luftfartyg. Kommissionen anför härvid att övervägande skäl talar for att Skr. 1993/94:179
myndigheten Försvarsmakten skall ha ett odelat ansvar för flygsäkerheten
i fråga om militär luftfart, oavsett om det gäller planering, genom-
förande, utbildning, organisation, personal, flygplan eller markutrustning.
Därav följer att kommissionen anser att Försvarsmakten bör ansvara även
för militära luftfartygs luftvärdighet. Ansvaret bör organisatoriskt för-
ankras i myndighetens flygvapenledning.

Försvarmaktens organisationsmyndighet och Försvarets materielverk
delar JAS-kommissionens uppfattning.

Regeringen anser att det av flera skäl inte är ändamålsenligt att
ansvaret för flygsäkerhet och luftvärdighet i fråga om militära luftfartyg
ligger på skilda myndigheter. Den ordning, som motsvaras av vad som
formellt gäller idag, bör gälla även framdeles. Det innebär att ett odelat
ansvar bör ligga på Försvarsmakten. Försvarsmakten bör därför
bemyndigas att meddela föreskrifter på detta område såvitt avser alla
militärt registrerade luftfartyg.

2.4 Ekonomisk ram

JAS-kommissionen påpekar att i den redovisade JAS-ramen ingår under
tio år gjorda betalningar angivna i löpande priser. Kommissionen
konstaterar att, om gjorda utbetalningar överslagsvis räknades om till
prisläge februari 1992, ramen skulle öka med 4 å 5 miljarder kronor.

Skälet till att regeringen redovisar gjorda utbetalningar i löpande priser
är att det inte finns någon rättvisande teknik för omräkning av dessa.
Härtill kommer att det ju är den faktiska belastningen på statsbudgeten
som skall redovisas. Då kan självfallet inte någon indexuppräkning av
utbetalda medel göras.

I årets budgetproposition har angetts att regeringen avser att pröva
formema för uppräkningen av JAS-ramen mot bakgrund av de föränd-
ringar som skett i budgetsystemet. Försvarsdepartementet studerar
tillsammans med Försvarsmaktens organisationsmyndighet och Försvarets
materielverk hur JAS-ramens tekniska konstruktion skall kunna vidare-
utvecklas. En inriktning av det försatta arbetet är att redovisningen av
ramen framledes bör göras i två delar. Den utbetalda delen av ramen
redovisas i löpande priser. Den ej utbetalda delen av ramen - som utgörs
av såväl kontrakterade som ännu inte kontrakterade medel - bör uttryckas
i aktuellt budgetårs prisläge. I sammanhanget bör man också överväga att
i framtiden räkna upp JAS-ramen med utgångspunkt i samma uppräk-
ningsmetodik och indexering som används i budgeten, men med hänsyn
också till ingångna kontrakts klausuler av olika slag. En sådan metodik
kan innebära att den ej utbetalda delen av ramen för JAS-projektet kan
komma att öka eller minska i förhållande till omräkningen med index.
Målsättningen är att ramen på ett så rättvisande sätt som möjligt skall
redovisa de framtida kostnaderna för JAS-projektet.

Regeringen avser att återkomma med en redovisning till riksdagen i
dessa frågor i samband med nästa års budgetproposition.

2.5 Flygplanets uppgifter och tekniska egenskaper

Skr. 1993/94:179

JAS-kommissionen anser att regeringens redovisning av projektets tek-
niska utveckling inte varit helt tillfredsställande under åren 1986-88. Det
kan därför finnas anledning att här lämna en fördjupad redogörelse för
riksdagen för främst de tekniska faktorer som påverkar styrsystemet.

Under förstudierna till JAS 39-projektet övervägdes flera skilda kon-
figurationer. Studierna ledde slutligen fram till två huvudalternativ,
nämligen ett deltaflygplan med nosvinge och ett mer konventionellt stjärt-
flygplan. För båda alternativen förutsattes ett elektriskt styrsystem och
viss instabilitet i underljudsfart.

Med hänsyn till den samlade kravbilden visade slutresultaten att nos-
vingeflygplanet var att föredra av såväl tekniska som ekonomiska skäl.
Det bör dock noteras att ingen speciell egenskap var avgörande för det
slutliga valet. Det var en sammanvägning av för- och nackdelarna som
fällde utslaget.

Det är inte möjligt för en flygförare att själv kontrollera ett instabilt
flygplan. För kontrollen krävs ett datoriserat styrsystem där bl.a. ett antal
givare, sensorer och servoventiler ingår. För att samtidigt stabilisera
flygplanet i luften och ändra flygbanan enligt förarens styrimpulser, krävs
det att styrdatom har tillräckligt hög räkne- och minneskapacitet som
möjliggör de snabba beräkningar som är nödvändiga för flygning inom
hela höjd- och fartområdet. I de beräkningar som genomförs måste hän-
syn tas till t.ex. de rent fysiska begränsningar som finns i roderservona
och som sätter gräns för vinkelhastigheten i dessa.

I syfte att nå tillräckligt hög säkerhet i styrsystemet valdes för JAS 39
ett digitalt elektriskt styrsystem med tre signalvägar med ett likaså tre-
kanaligt analogt system som reserv. Det senare valdes för att det vid fel i
programvaran skall vara möjligt för flygföraren att klara hemflygning
även vid fel i samtliga digitala kanaler. För flygning med det förhållan-
devis enkla analoga systemet krävs dock att flygplanet är stabilt. Detta
åstadkoms genom att nosvingen då frikopplas och således inte påverkar
lyftkraften.

Ett elektriskt styrsystem har stora fördelar jämfört med ett
konventionellt hydraul-mekaniskt styrsystem. Fördelarna är: lägre vikt,
enklare fysisk uppbyggnad, större tillförlitlighet och bättre utvecklings-
potential. Systemet kräver dock fler reservmöjligheter för bl.a.
elförsörjning än ett konventionellt styrsystem.

Fördelama med ett elektriskt styrsystem är så stora att ett sådant
sannolikt skulle ha valts, även om man stannat för en konventionell
konfiguration med ett stabilt pilvingat flygplan med stjärtstyrverk i stället
för den valda konfigurationen för JAS 39.

När det gäller elektroniksystemet har detta utformats för att kunna an-
vändas vid jakt-, attack- och spaningsuppdrag utan någon hårdvaruänd-
ring i flygplanet vid växling mellan de skilda uppdragstypema. Pre-
sentation och manövrering har även utformats för att möjliggöra för en
flygförare att genomföra jakt-, attack- och spaningsuppdrag. Därigenom
blir JAS 39 ett enhetsflygplan.

Bl.a. för att vikten skall begränsas, styrs många system med
datorteknik. Detta ger även lägre underhållskostnader jämfört med
tidigare analoga och mekaniska reglersystem. Genom standardisering av
signalöverföring, apparatuppbyggnad och datorsystemen kan total-
kostnaderna för utveckling nedbringas. Systemuppbyggnaden medger
även goda förutsättningar för att i framtiden införa nya funktioner och
integrera nya vapen.

JAS-kommissionen skaffade sig under arbetet ett brett underlag
rörande flygplanets tekniska egenskaper. Bl.a. inhämtades synpunkter
rörande instabila flygplan från svensk och utländsk expertis.

Kommissionen inbjöd även två svenska sakkunniga som har annan
uppfattning om valet av konfiguration för JAS 39.

Av vad dessa anfört framgår att ett flygplan med annan konfiguration
än den som valts för JAS 39 i viktiga avseenden kan få lika goda
prestanda som ett instabilt nosvingeflygplan samt att instabila nosvinge-
flygplan erbjuder en hel del aerodynamiska och andra flygtekniska
utmaningar. De prestandamässiga fördelarna med ett nosvingeflygplan är
inte lika tydligt skönjbara. Till detta kommer de i praktiken väl
dokumenterade problemen med utvecklingen av ett från flygsäkerhets-
synpunkt acceptabelt styrsystem som också är användarvänligt.

De av kommissionen hörda amerikanska experterna anser att JAS 39
kan bli ett effektivt stridsflygplan. De anser att JAS 39 numera har
utmärkta landnings-egenskaper. Några grundläggande tekniska problem
finns inte i JAS 39. Styrsystemet behöver dock förbättras. Någon
genomgripande ändring är det inte frågan om. Det räcker med ganska
enkla ändringar i styrlagama. De amerikanska experterna betonar att
Saab Military Aircraft (Saab MA) bör anlita utländsk hjälp för att komma
till rätta med återstående problem. Även förbättringar av styrspaken bör
övervägas.

Det amerikanska flygvapnet och amerikanska flygplanstillverkare har
numera avsevärd erfarenhet av instabila flygplan. Exempel på sådana
flygplan är F-16, F-15 STOL, YF-22, F-117, B-2, X-29 och X-31. Det
är en svår uppgift att utveckla ett instabilt stridsflygplan. Ändå har flera
amerikanska flygplanstillverkare framgångsrikt kunnat bygga sådana plan.
Det verkliga problemet med sådana flygplan är att på rätt sätt påverka
roderytoma och att balansera funktionen hos alla delar i styrsystemet.
Utvecklingen av styrsystemet är en pågående process och vanligen be-
höver många ändringar göras i styrsystemet under utvecklingen och den
första tiden i förbandstjänst. De fördelar som vinns med instabila flyg-
plan anges vara minskat luftmotstånd, lägre vikt, längre räckvidd och
bättre manöverförmåga. Dessutom kan ett flygplan med okonventionell
aerodynamisk form (stealth) ges konventionella flygegenskaper. De
vinster som görs med en instabil konfiguration anses uppväga de risker
som finns.

De förseningar som uppkom i projektet före det första haveriet i
februari 1989 hängde i särskilt stor utsträckning samman med svårigheter
att utveckla styrsystemet. I de båda haverier som inträffat med JAS 39
har också skilda brister i styrsystemet bidragit.

Skr. 1993/94:179

Efter det första haveriet har samarbetsformema mellan Försvarets        Skr. 1993/94:179

materielverik (FMV) och industrigruppen JAS (IG JAS) fördjupats. FMV
har deltagit i arbetsgrupper inom definierade problemområden. FMV har
vidare ställt resurser till förfogande inom typarbetet. Till FMV som
beställare av JAS 39 kommer att knytas amerikansk expertis på flygegen-
skaper, utprovning av styrlagar och validering av sådana. FMV avser
vidare att för en längre tid anlita en amerikansk expert som aktivt skall
arbeta inom den del av JAS-projektet som utvecklar styrsystemet.

FMV: Prov har för närvarande en grupp med experter från
amerikanska myndigheter. Denna grupp, som är inriktad på
flygegenskaper, provmetodik och analys, kommer att aktivt delta i den
fortsatta verksamheten. Utbildningen av svenska provflygare vid
utländska skolor fortsätter.

Samtliga provflygare och provingenjörer har nyligen också genomgått
en utbildning i principerna för styrlagama i JAS 39. Detta har ökat för-
ståelsen för styrsystemets funktioner.

Vid Saab MA har bildats en referensgrupp för att vara ett stöd vid den
fortsatta utvecklingen styrsystemet för JAS. I gruppen ingår bl.a.
experter från amerikanska företag och myndigheter samt från ett brittiskt
företag. Dessutom kommer Saab MA att på konsultbasis anlita utländska
experter inom styrsystemområdet i den fortsatta utvecklingen av styr-
systemet.

Efter det anförda bör framhållas att kommissionen som sin bedömning
har redovisat att det - mot bakgrund av de åtgärder som FMV och IG
JAS vidtagit och avser att vidta - bör vara möjligt att utforma ett
tillfredsställande styrsystemför JAS 39.

Regeringen har inte skäl att ifrågasätta kommissionens bedömning på
denna punkt.

JAS-kommissionens sammanfattande bedömningar

JAS-kommissionens uppdrag var att pröva om JAS-programmet kan för-
väntas nå de mål som fastställts av statsmakterna inom den beslutade
ekonomiska ramen. Vidare skulle kommissionen granska huruvida till
statsmaktema inlämnat beslutsunderlag varit till fyllest. Kommissionen
skulle också granska den ansvarsfördelning som tillämpats mellan myn-
digheterna för att säkerställa JAS-flygplanets luftvärdighet.

I det följande redovisas kommissionens sammanfattande bedömningar
från den genomförda granskningen.

Rapportering om teknik

När det gäller rapporteringen av JAS-projektets tekniska utveckling,
noterar kommissionen att FMV före det första haveriet, med successivt
allt skarpare formuleringar, uttryckte oro för de allvarliga bristema i ut-
vecklingen av flygplanets styrsystem.

Samtidigt kan dock konstateras att FMV:s samlade bedömning under
samma tid - med mindre nyanser i formuleringarna - har varit att
projektspecifikationens krav avseende egenskaper och prestanda i stort
skulle kunna uppfyllas. Detta får uppfattas så att FMV bedömde att
problemen med styrsystemet skulle komma att lösas på ett
tillfredsställande sätt.

Kommissionen anser sammanfattningsvis att FMV:s rapportering av
projektets tekniska utveckling under dessa år varit tillfredsställande.

I regeringens redovisning till riksdagen av den tekniska utvecklingen
uttalades varje år att flygplanets specificerade tekniska prestanda i allt
väsentligt bedömdes kunna uppnås. Problemen med styrsystemet om-
nämndes som orsak till förseningar i projektet.

Enligt kommissionens uppfattning borde regeringen i sin redovisning
under år 1986, 1987 och 1988 tydligare ha orienterat riksdagen om de
allvarliga problem som enligt FMV:s uppfattning fanns när det gällde
utvecklingen av styrsystemet. Samtidigt bör, menar kommissionen,
framhållas att myndigheterna bedömde att specificerade prestanda skulle
kunna nås, vilket kan ha medverkat till att regeringen inte uppfattat
problemen med just styrsystemet som särskilt allvarliga och därför heller
inte förmedlat dem till riksdagen.

Kommissionen anser emellertid sammanfattningsvis att regeringens
redovisning av projektets tekniska utveckling inte varit helt
tillfredsställande under dessa år.

Bortsett från vissa uppgifter som i efterhand närmast framstår som
grundade på felbedömningar, anser kommissionen att FMV:s och rege-
ringens rapportering av projektets tekniska utveckling efter det första
haveriet har varit tillfredsställande.

Skr. 1993/94:179

Bilaga

Rapportering om ekonomi

I fråga om ekonomi och kostnader har FMV, Chefen för flygvapnet och
Överbefälhavaren genomgående rapporterat utförligt. Redan från hösten
1985 bedömde FMV att utvecklingsarbetet för Industrigruppen JAS AB
(IG JAS) blivit dyrare än förkalkylerat. Detta upprepades med större
tydlighet åren därefter. Först i regeringens redovisning till riksdagen i
januari 1988 anmälde dock försvarsministern att IG JAS underskattat
kostnaden. För delserie två och vissa vapensystem anförde försvarsmini-
stern att priset ännu inte säkert kunde fastställas. Eventuella prisökningar
i framtida beställningar skulle dock enligt försvarsministern täckas inom
projektets ram.

Enligt kommisionens uppfattning har myndigheternas rapportering om
ekonomi och kostnader varit tillfredsställande.

Möjligen kan tyckas anför kommissionen, att regeringen något sent
förde myndigheternas bedömningar av kostnadsstegringama för projektet
vidare till riksdagen. IG JAS kontraktsmässiga åtagande gjorde det
emellertid knappast lämpligt för regeringen att tidigare offentligt
förutskicka sannolika kostnadsöverskridanden. I praktiken förelåg en
förhandlings-situation mellan staten och IG JAS.

Mot denna bakgrund får, enligt kommissionens uppfattning,
regeringens redovisning till riksdagen av projektets framtida
kostnadsutveckling anses ha varit tillfredsställande.

Utveckling av styrsystemet

Med JAS 39 tas ett antal utvecklingssteg som vart och ett representerar
avsevärd teknikhöjd. Viktiga steg utgörs av den instabila plattformen, den
lilla styrspaken, det elektriska digitala styrsystemet, den rörliga nos-
vingen och de komplexa styrlagarna. Härtill kommer behovet att utforma
en avancerad valideringsmetodik för styrsystemet. Det är därför inte
överraskande att de två inträffade haverierna kan föras tillbaka på brister
i styrsystemet.

Enligt kommissionens uppfattning har IG JAS, som tidigare saknade
erfarenhet på området, underskattat de svårigheter som är förenade med
att utveckla och validera ett välfungerande datoriserat styrsystem för ett
instabilt stridsflygplan som JAS 39.

I andra länder har under senare år datoriserade styrsystem kunnat ut-
vecklas för instabila stridsflygplan. Det ligger således inom teknikens
nuvarande möjligheter att utforma välfungerande datoriserade styrsystem
för sådana flygplan.

Kommissionen ifrågasätter därför inte de tekniska möjligheterna att ut-
forma ett tillfredsställande styrsystem för ett flygplan med JAS 39:s
konfiguration. Erfarenheterna i vårt land och i andra länder talar emel-
lertid för att det är en mycket svår uppgift.

Enligt kommissionens uppfattning är det lämpligt att IG JAS i större
utsträckning än för närvarande samarbetar med och anlitar expertis i
andra länder i den fortsatta utvecklingen och valideringen av styr-

Skr. 1993/94:179

Bilaga

systemet. Det är även önskvärt att FMV som beställare och luftvärdig-      Skr. 1993/94:179

hetsmyndighet stärker sin kompetens på detta område genom att anlita      Bilaga

utländsk expertis.

På begäran av kommissionen har FMV och IG JAS redovisat de
åtgärder som vidtagits och avses vidtas för att stärka kompetensen i fråga
om utveckling av styrsystem m.m. Under slutfasen av kommissionens
arbete har sålunda FMV i detalj informerat kommissionen om vilka
internationella experter på styrsystem och flygegenskaper som på olika
sätt i ökad utsträckning i fortsättningen skall biträda FMV dels som
beställare av JAS 39, dels som luftvärdighetsmyndighet. IG JAS har på
motsvarande sätt informerat kommissionen om de åtgärder som vidtagits
för att i projektet i ökad utsträckning anlita internationell expertis med
erfarenhet i fråga om utveckling av styrsystem för avancerade stridsflyg-
plan.

Mot bakgrund av de åtgärder som FMV och IG JAS vidtagit och avser
vidta bedömer kommissionen att det bör vara möjligt att utforma ett
tillfredsställande styrsystem för JAS 39.

Människan i flygsystemet

JAS-flygplanets egenskaper och prestanda ställer i vissa avseenden
flygföraren inför människans yttersta prestationsgränser.

Enligt kommissionens uppfattning finns det anledning att målmedvetet
och målinriktat öka forsknings- och utvecklingsarbetet för att nå ökad
kunskap om människans förmåga och hur denna påverkar hennes pre-
stationer i JAS-systemet. Ett samlat program för detta bör utformas.

Kommissionen anser att det är av mycket stor betydelse att svensk
expertis på i vart fall några s.k. människa-maskinområden kan ha en så
hög kompetens att den kan vidareutveckla samarbetet och utbytet med
utländska forskare m.fl., som möter likartade problem och fråge-
ställningar. Utvecklingen av flygstridsdräkten är ett område där detta
varit möjligt i JAS-projektet.

Ansvarsfördelning i fråga om luftvärdighet

Kommissionen anser att övervägande skäl talar för att myndigheten
Försvarsmakten från den 1 juli 1994 skall ha ett odelat ansvar för
flygsäkerheten i fråga om militär luftfart, oavsett om det gäller planering,
genomförande, utbildning, personal, flygplan eller markutrustning. Därav
följer att kommissionen anser att Försvarsmakten bör ansvara även för
militära luftfartygs luftvärdighet. Det tekniska kunnandet i fråga om
flygplanens luftvärdighet bör emellertid även i fortsättningen finnas i
FMV.

En ordning bör tillämpas där Försvarsmakten beslutar att användar-
föreskrifter för flygmateriel utgivna av FMV skall följas av personalen i
Försvarsmakten. Det betyder att i detta avseende i princip samma metod                    11

skall användas som på det civila området.

För att markera att Försvarsmakten är ansvarig för alla aspekter av Skr. 1993/94:179
flygsäkerheten i den militära luftfarten, förordar kommissionen vidare att Bilaga
chefen för FMV:s luftvärdighetsinspektion förordnas att tillika vara före-
dragande tjänsteman i Försvarsmakten och knuten till flygvapenled-
ningen.

Möjligheter att nå målen för JAS-programmet

Vad först gäller flygplanets tekniska egenskaper och prestanda visar
utförda provflygningar att JAS 39 med god marginal når den fart och
höjd och överträffar den räckvidd som jakt-, attack- och spaningsupp-
giftema förutsätter. Gjorda mätningar visar att motorn uppnår speci-
ficerad dragkraft.

Provflygarna har uttalat att flygplanet är lättfluget och har goda
flygegenskaper. Manöverförmågan är god. Flygplanet kan vidare enligt
gjorda prov starta från och landa på så korta vägbaser som har förutsatts.
Hanteringen på marken går också så snabbt som krävts.

Mot denna bakgrund anser kommissionen att JAS 39 har goda förut-
sättningar att i allt väsentligt nå de krav på egenskaper och prestanda som
statsmakterna fastställt.

Vad så gäller tidsförhållandena för projektet kan kommissionen konsta-
tera att utvecklingen och leverans av flygplan är omkring två år för-
senade i förhållande till den ursprungliga tidsplanen. Statsmakterna har
emellertid i 1992 års försvarsbeslut accepterat en försening. Förseningen
har i dagens säkerhetspolitiska läge, enligt kommissionens uppfattning,
ingen stor betydelse.

Försvarsmakten har gjort en översyn av hotbilden år 2000. Denna
visar inte en sådan förändring i stormakternas flygresurser m.m. att den
ger anledning att ändra kraven på JAS 39:s prestanda och beväpning
m.m. Enligt kommissionens bedömning är därför JAS-systemets opera-
tiva värde tillräckligt omkring år 2000.

Kommissionen noterar att förutsättningar finns att vid behov på olika
sätt vidareutveckla JAS 39, så att flygplanet och systemet kan behålla sitt
operativa värde också i en eventuellt hårdare hotmiljö långt in på 2000-
talet.

För JAS-projektet gäller att det skall nå målen inom den ekonomiska
ram som statsmakterna beslutat. Enligt kommissionens bedömning får det
tekniskt och ekonomiskt mest riskfyllda skedet av utvecklingen och
tillverkningen av JAS 39 nu anses vara passerat. Detta talar, enligt
kommissionens uppfattning, för att det bör vara ganska liten risk för att
det i återstående utveckling och produktion, skall uppstå kostnads-
överdrag som skall belasta staten.

Icke desto mindre finns det fortfarande ekonomiska risker i projektet.
Dessa gäller t.ex. konsekvenser av eventuellt nödvändiga byten av
underleverantörer, ännu inte gjorda beställningar av vapen- och mot-
medelssystem samt eventuella följder av ytterligare haverier.

Kommissionen konstaterar att den ekonomiska ram för JAS-projektet                    12

som regeringen årligen redovisar för riksdagen inte är en kostnadsram

uttryckt i det vid varje tillfälle uppgivna prisläget. Kommissionen för-
utsätter att utformningen av den ram som redovisas för riksdagen
genomgår en teknisk vidareutveckling.

När statsmaktema år 1982 beslöt att anskaffa en svensk JAS i stället
för att förvärva ett utländskt flygplan genom direktköp eller slut-
montering, ingick i övervägandena också olika industri- och syssel-
sättningspolitiska mål. Statsmakternas avsikt var att svensk flygindustri
med JAS-projektet som grund skulle få möjlighet att utveckla sin civila
produktion. Enligt kommissionens bedömning synes Saab Aircraft AB,
Volvo Flygmotor AB och Ericsson Radar Electronics AB ha lyckats väl
med detta.

Genom samverkan med utländska företag och genom spridningen av
avancerad teknologi förefaller vidare åtskilliga svenska företag
framgångsrikt kunna utveckla sin produktion och sysselsättning.

Enligt kommissionens bedömning synes de mål i fråga om industriut-
veckling och sysselsättning som knöts till JAS-projektet i väsentlig mån
kunna infrias.

Skr. 1993/94:179

Bilaga

Kommissionens slutsats

Mot bakgrund av den granskning av JAS-projektet som kommissionen
gjort är kommissionens samlade bedömning att JAS-programmet i allt
väsentligt kan förväntas nå de mål som fastställts av statsmakterna.

13

Försvarsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994

Skr. 1993/94:179

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden

B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson,
Svensson, Dinkelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,
Lundgren, Unckel, P. Westerberg

Föredragande: statsrådet Björck

Regeringen beslutar skrivelse 1993/94:179 JAS-projektet.

14

gotab 46268, Stockholm 1994