Redogörelse för en överenskommelse om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m. för år 1995

Skrivelse 1994/95:141

Regeringens skrivelse

1994/95:141

Redogörelse för en överenskommelse om vissa
ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m. för
år 1995

Skr.

1994/95:141

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 26 januari 1995

Ingvar Carlsson

Ingela Thalén

(Socialdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnas en redogörelse för den överenskommelse som den
30 november 1994 träffats mellan företrädare för staten och sjukvårds-
huvudmännen om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m. för
år 1995.

En viktig utgångspunkt för överenskommelsen har varit att summan av
de ersättningar från sjukförsäkringen och bidrag till allmän sjukvård
som lämnas till sjukvårdshuvudmännen skall bibehållas nominellt oför-
ändrade för år 1995 jämfört med föregående år.

1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 141

Innehållsförteckning

1  Överenskommelsen i huvuddrag.......................3

2  Ärendet och dess beredning..........................3

3  Överenskommelsen för år 1995 .......................4

3.1 Ersättningsbelopp för år 1995 .....................4

3.2 Bidraget till hälso- och sjukvård ...................5

3.3 Rehabilitering för äldre och funktionshindrade .........5

3.4  Särskild ersättning för rehabiliterings- och behandlings-
insatser inom hälso- och sjukvården.................5

3.5 Psykoterapeutisk verksamhet......................6

3.6 Ersättning för SBU:s verksamhet...................6

4  Fortsatt utredning .................................6

4.1 Administrationen av sjukhusvårdsavgifter.............6

4.2 Högkostnadsskyddet för öppenvård och läkemedel ......7

Bilaga 1 överenskommelse om vissa ersättningar till sjukvårds-
huvudmännen m.m. för år 1995 ..................8

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 januari 1995 26

Skr. 1994/95:141

1 Överenskommelsen i huvuddrag

Utgiftsramen för år 1995 uppgår till totalt 2 698 miljoner kronor. Jäm-
fört med föregående år är ramen fem miljoner kronor mindre eftersom
medlen till Centrum för epidemiologi och social analys avses bli över-
förda till Socialstyrelsens myndighetsanslag.

Parterna är överens om att inom ramen för det särskilda bidraget på
625 miljoner kronor till hälso- och sjukvård bl.a. utveckla former för att
ge de äldres behov i hälso- och sjukvården ökad uppmärksamhet. Det
särskilda bidraget bör vidare användas för att påskynda upp- och ut-
byggnaden av den samhällsmedicinska funktionen och kompetensen hos
sjukvårdshuvudmännen.

För att förbättra rehabilitering för äldre har parterna enats om att sam-
manlagt 300 miljoner kronor skall avsättas för detta ändamål. Medlen
skall användas för att undanröja oklarheter i ansvarsfördelningen mellan
landsting och kommuner och att befrämja fungerande samverkansformer
dem emellan. Ett belopp om 150 miljoner kronor av den totala utgifts-
ramen för år 1995 har avsatts för detta ändamål. Inriktningen är att
ytterligare 150 miljoner kronor efter beslut av riksdagen, skall omdispo-
neras för samma ändamål.

Särskilda medel har även i år avsatts för rehabiliterings- och behand-
lingsinsatser inom hälso- och sjukvården. Parterna har enats om att
435 miljoner kronor skall utges för detta ändamål. Avsikten är att an-
vändningen av dessa medel i ökad omfattning skall riktas mot dels
rehabilitering av människor med psykisk störning, dels projekt med
inriktning på att förbättra kvaliteten på sådana intyg eller utlåtanden
som utfärdas av behandlande läkare i samband med att personerna sjuk-
skrivs.

Enligt 1995 års överenskommelse ökas den särskilda ersättningen för
psykoterapeutiska behandlingsinsatser från 39,5 miljoner kronor till
60 miljoner kronor.

Parterna är vidare överens om att den vårdgaranti som infördes år
1992 bör utvidgas, men överlåter till de enskilda huvudmännen att efter
regionala förutsättningar och behov bedöma vilka ytterligare områden
som bör komma i fråga. Parterna avser att under kommande år gemen-
samt utreda hur en vårdgaranti successivt kan utvidgas och tillgänglig-
heten till diagnos, behandling, rehabilitering m.m. förbättras.

2 Ärendet och dess beredning

En överenskommelse om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen
m.m. för år 1995 träffades mellan företrädare för staten och sjukvårds-
huvudmännen den 30 november 1994. Överenskommelsen finns i bilaga
till denna skrivelse. I prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgär-
der, m.m. angavs vissa utgångspunkter som legat till grund för överens-
kommelsen.

Skr. 1994/95:141

1* Riksdagen 1994/95. 1 sand. Nr 141

Det ersättnings- och bidragssystem som nu gäller för hälso- och sjuk-
vården infördes den 1 januari 1985 genom den s.k. Dagmarreformen.
Dessförinnan lämnades från staten till sjukvårdshuvudmännen ett antal
prestations- eller invånarrelaterade ersättningar från sjukförsäkringen
samt vissa direkta statsbidrag avseende den psykiatriska vården. Efter
olika justeringar och förändringar som genomförts i statsbidragssystemet
till landstingen under åren 1993 och 1994, har det samlade beloppet
successivt reducerats. Det uppgick år 1994 till 2 703 miljoner kronor.

Den viktigaste uppgiften för regeringen under de närmaste åren är att
sanera statsfinanserna. Därvid är regeringens inriktning att stabilisera
landets ekonomi och så långt som möjligt prioritera kvaliteten i lands-
tingens och kommunernas verksamheter framför nivåerna i transfere-
ringssystemen. Detta innebär bl.a. att de ersättningar och bidrag till all-
män sjukvård som lämnas till sjukvårdshuvudmännen i princip bibehålls
nominellt oförändrade för år 1995 jämfört med föregående år.

Landstingsförbundet har i en protokollanteckning till överenskommel-
sen bl.a. framhållit att det nya ersättningssystemet för privatpraktiseran-
de läkare och sjukgymnaster har medfört ökade kostnader för sjukvårds-
huvudmännen.

Skr. 1994/95:141

3 Överenskommelsen för år 1995

3.1 Ersättningsbelopp för år 1995

Följande ersättningar skall lämnas till sjukvårdshuvudmännen enligt
överenskommelsen för år 1995 (miljoner kronor).

1.	Bidrag till hälso- och sjukvård	625
2.	Rehabilitering för äldre och funktionshindrade	150
3.	Ersättning för sjukresor                        1	344
4.	Särskild ersättning för rehabiliterings- och behandlingsinsatser	435
5.	Ersättning till Handikappinstitutet	51
6.	Särskild ersättning för psykoterapeutisk verksamhet	60
7.	Särskild ersättning för informationsförsörjning
	m.m.	21
8.	Särskild ersättning för rikssjukvård för HIV-smittade	6,25
9.	Särskild ersättning för vissa patientöverföringar	0,25
10.	Särskild ersättning för handledning av kiropraktorer	0,50
11.	Ersättning för SBU:s verksamhet	5

2 698

3.2 Bidrag till hälso- och sjukvård

Bidraget till hälso- och sjukvård bör användas till att bl.a. påskynda
upp- och utbyggnaden av den samhällsmedicinska funktionen och kom-
petensen hos sjukvårdshuvudmännen. Vidare har partema enats om att
inom ramen för det särskilda bidraget avsätta medel för kostnader i
samband med att landstingsanställd medverkar bl.a. i det statliga utred-
ningsväsendet samt i olika referens- och arbetsgrupper. Dessutom inbe-
griper överenskommelsen för år 1995 att en viss del av det särskilda
bidraget skall användas som ersättning för kostnadsökningar som är en
följd av införandet av nya regler för läkares och sjukgymnasters rätt till
ersättning från det offentligt finansierade ersättningssystemet.

3.3 Rehabilitering för äldre och funktionshindrade
Socialstyrelsen har i 1994 års uppföljningsrapport angående Ädel-refor-
men pekat på vissa brister när det gäller rehabiliteringen för äldre och
funktionshindrade och uttalat att det för närvarande råder oklarhet när
det gäller ansvarsfördelningen i fråga om rehabilitering.

I överenskommelsen framhålls därför att det är angeläget att nuvar-
ande oklarheter i ansvarsfördelningen undanröjs och att fungerande sam-
verkansformer huvudmännen emellan utvecklas. Partema har mot denna
bakgrund enats om att ett belopp om 150 miljoner kronor av utgifts-
ramen för år 1995 bör avsättas till insatser för att stimulera rehabilite-
ringsverksamhet riktad mot äldre. Syftet är att ytterligare 150 miljoner
kronor skall frigöras den 1 juli 1995 och avsättas för samma ändamål.
Regeringen har föreslagit detta i 1995 års budgetproposition. Detta inne-
bär att sammanlagt 300 miljoner kronor kan ställas till kommunernas
och landstingens förfogande för att gemensamt utveckla rehabiliterings-
verksamheten för äldre.

3.4 Särskild ersättning för rehabiliterings- och
behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården

Den särskilda ersättningen för rehabiliterings- och behandlingsinsatser
inom hälso- och sjukvården som infördes år 1991 med 400 miljoner
kronor, har utgetts med 485 miljoner kronor åren 1992 och 1993 och
med 510 miljoner kronor år 1994. De uppföljningsrapporter från Riks-
försäkringsverket avseende medlens användning som föreligger för de
första tre åren visar sammanfattningsvis att ersättningsformen hittills
givit positiva effekter. Det gäller även utöver vad som direkt kan mätas
eller uppskattas i ekonomiska termer.

Till följd härav är regeringen och Landstingsförbundet överens om att
ersättningsformen skall finnas kvar även för år 1995 samt att ersätt-
ningsbeloppet skall vara 435 miljoner kronor. Fördelning av medlen
skall ske efter det att två miljoner kronor avsatts för en fristående ut-
värdering av medlens användning. Någon utbetalning av medel bör dock
inte göras förrän projekt som omfattas av dessa medel har påböljats.

Skr. 1994/95:141

De hittills gjorda uppföljningarna av medlens användning visar att allt Skr. 1994/95:141
större del av dessa lämnas till projekt som enbart riktar sig till personer
i yrkesverksam ålder. Parternas gemensamma uppfattning är att inför år
1995 bör en jämnare fördelning av medlen mellan olika åldersgrupper
eftersträvas.

Ett annat område som enligt överenskommelsen skall ägnas särskild
uppmärksamhet vid fördelningen av 1995 års medel är kvaliteten på
intyg och utlåtanden som behandlande läkare utfärdar i samband med att
personer sjukskrivs. Parterna anser att medlen i ökad utsträckning bör
användas för projekt med inriktning på att förbättra kvaliteten på dessa
intyg och utlåtanden. Åtgärder med denna inriktning är angelägna efter-
som schablonmässiga sjukskrivningar lätt får passiviserande effekter. De
är också angelägna för att förbättra underlaget i samband med rehabili-
tering resp, prövning av rätten till sjukpenning och förtidspension.

3.5 Psykoterapeutisk verksamhet

Överenskommelsen för år 1995 innehåller en satsning på att öka till-
gången till psykoterapeutisk behandling. Bakgrunden är att det i dag
finns vissa patienter som har svårt att erhålla psykoterapeutisk behand-
ling till rimliga kostnader trots att de är i behov av sådan. För detta
ändamål har den särskilda ersättningen utökats från 39,5 miljoner kronor
år 1994 till 60 miljoner kronor år 1995.

3.6 Ersättning för SBU:s verksamhet

En annan nyhet i årets överenskommelse är att fem miljoner kronor av
utgiftsramen avsätts för att bidra till verksamheten vid Statens beredning
för utvärdering av medicinsk metodik (SBU). Syftet är bl.a att sjukvård-
shuvudmännens inflytande över SBU skall öka och därmed underlätta
implementeringen av resultaten.

4 Fortsatt utredning

4.1 Administrationen av sjukhusvårdsavgifter

Frågan om ett överförande av administrationen av avgifter för pensio-
närer vid sjukhusvård har varit föremål för överväganden. Parterna anser
att ett för sjukvårdshuvudmännen bättre anpassat avgiftssystem behöver
utformas för berörda pensionärsgrupper. Arbetet med att utforma av-
giftssystemet bör vara slutfört i sådan tid att frågan kan avgöras i sam-
band med överenskommelsen om ersättningar m.m. till sjukvårdshuvud-
männen för år 1996.

4.2 Högkostnadsskyddet för öppenvård och läkemedel

Parterna är ense att det finns behov av att genomföra en översyn av
högkostnadsskyddets konstruktion. Detta bör ske i anslutning till att
frågan om ett överförande av kostnadsansvaret för läkemedelsförmånen
från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen prövas. Enligt överens-
kommelsen bör denna översyn hänskjutas till Kommittén om hälso- och
sjukvårdens finansiering och organisation (HSU 2000). Regeringen har
nyligen genom tilläggsdirektiv (Dir 1994:152) gett HSU 2000 ett sådant
uppdrag.

Skr. 1994/95:141

1 ** Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 141

Skr. 1994/95:141

SOCIALDEPARTEMENTET
LANDSTINGSFÖRBUNDET

1994-11-30

Bilaga 1

Överenskommelse om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m. för år
1995

Efter överläggningar mellan representanter för staten och sjukvårdshuvudmännen har
överenskommelse träffats om ersättningar till sjukvårdshuvudmännen under år 1995
enligt följande. Överenskommelsen grundas i vissa avseenden på motsvarande
överenskommelser under åren 1984-1993 om ersättningar för åren 1985 t.o.m. 1994.

1 Nuvarande ersättningsbelopp

Följande ersättningar utges till sjukvårdshuvudmännen enligt nu gällande
överenskommelser för år 1994 enligt beslut av regeringen.

a) Särskilt bidrag till hälso- och sjukvård (t o m den 30 juni 1994 allmän
sjukvårdsersättning) med 700 milj. kr.

b) Sjukreseersättning med 1 370 milj. kr.

c) Särskild ersättning för rehabiliterings- och behandlingsinsatser med 510 milj kr

d) Ersättning till Handikappinstitutet med 51 milj. kr.

e) Särskild ersättning för psykoterapeutiska resurser med 39,5 milj. kr.

f) Särskild ersättning för informationsförsörjning m.m. med 21 milj. kr.

g) Särskild ersättning till Centrum för epidemiologi och social analys med

5 milj. kr.

h) Särskild ersättning för handledning av kiropraktorer med 0,5 milj. kr.

i) Särskild ersättning för vissa patientöverföringar till Finland med 0,25 milj. kr.

j) Särskild ersättning för anordnande av institutioner för HTV-smittade med
5,75 milj. kr.

Totalt utges till sjukvårdshuvudmännen ersättningar/bidrag till allmän sjukvård enligt
punkterna a)-j) med 2 703 milj. kr. för år 1994.

2 Utgångspunkter för överenskommelsen

Det ersättnings- och bidragssystem som nu gäller för hälso- och sjukvården infördes

Skr. 1994/95:141

den 1 januari 1985 genom den s.k. Dagmarreformen. Dessförinnan lämnades från
staten till sjukvårdshuvudmännen ett antal prestations- eller invånarrelaterade
ersättningar ur sjukförsäkringen samt direkta statsbidrag avseende den psykiatriska
vården. Är 1984 var de sammanlagda ersättningarna och bidragen ca 10 miljarder
kronor och åren 1985 och 1986 - enligt den första Dagmaröverenskommelsen mellan
staten och Landstingsförbundet - ca 11,3 miljarder kronor för respektive år. Efter
olika justeringar och förändringar som genomförts i ersättningssystemen till
landstingen under tiden därefter uppgår det belopp som lämnas till
sjukvårdshuvudmännen för år 1994 till 2 703 milj. kr.

Motiven för systemomläggningen fr o m, år 1985 var främst kopplade till det
övergripande mål som den nya hälso- och sjukvårdslagen (HSL) från och med 1983
ställde upp, nämligen en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Medelstilldelningen till sjukvårdshuvudmännen enligt det då tillämpade ersättnings-
och bidragssystemet byggde i allt väsentligt på befintlig eller, beträffande bidraget till
den psykiatriska vården, på tidigare utbudsnivå och stod i dålig överensstämmelse
med HSL:s målsättning. Med Dagmarreformen eftersträvades bl.a. en minskad
regional orättvisa och en bättre regional fördelning av landets sjukvårdsresurser, en
bättre samordning mellan offentlig och privat sjukvård, en förbättrad
behovsanpassning av resurserna, en ökad satsning på öppna vårdformer och på
förebyggande vård samt en lägre ökningstakt av statens kostnader för hälso- och
sjukvård bl.a. genom en begränsning av expansionen inom privat läkarvård.

Även om en mer samlad utvärdering av Dagmarreformens effekter inte har gjorts är
parterna överens om att de angivna syftena för Dagmarreformen har fortsatt giltighet
och därför kan utgöra utgångspunkter för en överenskommelse även för år 1995.

<

Den viktigaste uppgiften för regeringen under de närmaste åren är att sanera
statsfinanserna för att åstadkomma en varaktig tillväxt, ökad sysselsättning och
minskad arbetslöshet. Att komma tillrätta med dessa problem har stor betydelse även
ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv.

Den ekonomiska situationen kommer även inom den kommunala sektorn att vara
mycket ansträngd under de närmaste åren.

En av utgångspunkterna i regeringens förslag till ekonomisk-politiska åtgärder har
också varit att grunden i välfärdssamhället, dvs. att varje människa skall kunna
garanteras en god utbildning, en bra sjukvård och en trygg ålderdom, måste säkras.
Regeringens arbete med att stabilisera landets ekonomi har därför bl.a. varit inriktat
på att så långt som möjligt prioritera kvaliteten i landstingens och kommunernas
verksamheter framför nivåerna i transfereringssystemen. Detta innebär bl.a. att de
ersättningar/bidrag till allmän sjukvård som lämnas till sjukvårdshuvudmännen i
princip avses bibehållas nominellt oförändrade för år 1995 jämfört med föregående
år.

Hänsyn har dock tagits till att medlen till Centrum för epidemiologi och social
analys, 5 milj. kr. per år, avses överföras till Socialstyrelsens myndighetsanslag.
Ramen för år 1995 uppgår därmed till 2 698 milj. kr.

Skr. 1994/95:141

3 Ersättningar for år 1995

a) Särskilt bidrag till hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvård för äldre

Socialstyrelsen redovisar en i väsentliga avseenden positiv bild av hälso- och
sjukvården för de äldre. Särskilt viktigt är att akutsjukvården till följd av framförallt
ÄDEL-reformen har kunnat renodlas. Detta har inneburit kapacitetsförstärkningar som
kommit inte minst de äldre patienterna till godo.

De äldres hälso- och sjukvård har trots detta fortfarande vissa brister. Även om en
majoritet av de äldre själva är positiva till vården finns det kritiska synpunkter.
Kapaciteten vid landets medicinkliniker som är särskilt viktig för de äldre patienterna
har enligt en redovisning från Socialstyrelsen 1994 nått taket.

Det medicinska innehållet i vården i det särskilda boendet är i vissa fall otillräckligt
och samarbetet mellan hälso- och sjukvården i landstingen och primärkommunema är
inte helt tillfredsställande.

Vården av svårt sjuka äldre i kommunernas särskilda boendeformer uppvisar brister i
viktiga hänseenden - bl.a. vid vård i livets slutskede. Kunskap om smärt- och
ångestlindring, måste förbättras och samarbete utvidgas så att även kvalificerat
medicinskt stöd till patienten kan ges utan att flyttning behöver ske.

Parterna är överens om att utveckla former för att ge de äldres behov i hälso- och
sjukvården ökad uppmärksamhet.

Vårdgaranti år 1995

Genom en särskild överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet i april
1991 infördes för år 1992 en s.k. vårdgaranti. Dess främsta syfte var att öka
tillgängligheten till vissa behandlingar med köproblem, korta väntetiderna och bidra
till en jämnare fördelning av vårdutnyttjandet över hela landet.

Patienter som omfattades av vårdgarantin skulle erbjudas behandling inom tre
månader hos den egna huvudmannen eller hos annan vårdgivare, om huvudmannen
inte kunde erbjuda vård inom den stipulerade tiden. Staten lämnade ett bidrag till
sjukvårdshuvudmännen på 500 milj. kr. som fördelades enligt en per capita-princip
motsvarande 60 kronor per invånare.

Statens och Landstingsförbundets överenskommelse om vårdgarantin har bibehållits
under åren 1993 och 1994, dock utan något särskilt ekonomiskt bidrag från staten
dessa år. Några landsting kompletterade den centrala vårdgarantin redan år 1993 och
i samband med att överenskommelsen träffades för år 1994 betonade parterna vikten
av att landstingen fastställer vårdgarantin utifrån lokala behov och förutsättningar

Utvärderingen av 1992 års vårdgaranti visade att syftet med garantin uppnåddes -
köer och väntetider förkortades inom samtliga vårdgarantiområden. Inför år 1993 var
det endast ett fatal kliniker, som inte kunde erbjuda vård inom tre månader.

10

Skr. 1994/95:141

Uppföljning av vårdgarantin avseende år 1993 visade att de sammanlagda vårdköerna
ökade något.

En önskvärd utveckling är enligt parterna att alla patienter så snabbt som möjligt
skall fa en diagnos och behandlas inom rimlig tid oavsett vilken diagnos de har eller
vilken behandling som erfordras. Det hade därför varit önskvärt att i årets
överenskommelse kunna utvidga vårdgarantin med ytterligare några specificerade
områden/åtgärder. Det krävs ett omfattande arbete för att ta fram ett underlag till och
indikationer för en utvidgad vårdgaranti, ett arbete som parterna inte har haft
möjlighet att genomfora inför årets överläggningar.

Parterna är överens om att vårdgarantin bör utvidgas, men överlåter till de enskilda
huvudmännen att efter regionala förutsättningar och behov bedöma vilka ytterligare
områden som bör komma i fråga.

Parterna avser att under kommande år gemensamt utreda hur en vårdgaranti
successivt kan utvidgas och tillgängligheten till diagnos, behandling, rehabilitering
m.m. förbättras. Frågor om hur patientens ställning i övrigt kan stärkas bör också
lyftas fram. I avvaktan på denna utredning rekommenderar parterna att den centrala
vårdgarantin, som den utformades inför år 1992 skall tillämpas som en minimigaranti
år 1995. Staten tillskjuter dock inte heller år 1995 några särskilda stimulansbidrag för
att vårdgarantin skall kunna hållas.

Utveckling av folkhälsoarbetet och landstingens samhällsmedicinska verksamhet

Parterna har var för sig aviserat en intensifiering av folkhälsoarbetet under kommande
år. Landstingen har som huvudmän för hälso- och sjukvården en nyckelroll bl.a. när
det gäller att samla in uppgifter om ohälsa, uppgifter som såväl inom hälso- och
sjukvården som inom andra samhällssektorer ligger till grund för politiska beslut om
mer långsiktiga insatser för att förbättra folkhälsan. Socialstyrelsen har i en rapport
påpekat att den samhällsmedicinska funktionen är ojämt och ibland otillräckligt
utbyggd i landet. Parterna har därför enats om att det särskilda bidraget till hälso- och
sjukvård bl.a. bör användas för att påskynda upp- och utbyggnaden av denna
kompetens och funktion hos huvudmännen.

Vissa expertinsatser

Parterna har ett gemensamt intresse av att det finns en samsyn dem emellan när det
gäller utvecklings- och förändringsarbetet inom hälso- och sjukvården. Strävandena
att uppnå en sådan samsyn har underlättats och utvecklats bl.a. genom att
sjukvårdshuvudmännens personal till olika statliga organ bidragit med expertstöd
inom sina specifika områden. Personal engageras bl.a. i det statliga
utredningsväsendet, Socialstyrelsens vetenskapliga råd och kvalitetsregister, olika
referens- och arbetsgrupper, SBU, SPRI, HSS m.m. Detta engagemang sker inom
ramen för personalens anställningar hos resp, sjukvårdshuvudman som därigenom står
för löne- och resekostnader, traktamenten m.m.

Hos sjukvårdshuvudmännen pågår ett omfattande reformarbete. Detta innebär bl.a. att
man delar upp ansvaret för hälso- och sjukvården på beställar- och utförarenheter och
därvid skapar en starkare koppling mellan prestation och ersättning. En följd av detta

11

Skr. 1994/95:141

är att man inom utförarenhetema har mött vissa svårigheter när det gäller att bidra
med sitt expertstöd till statliga organ när detta efterfrågas.

Parterna är överens om att det är angeläget att hälso- och sjukvårdspersonals
medverkan i sådana sammanhang som här nämnts kan fortsätta. Parterna har därför
enats om att en del av beloppet för särskilt bidrag till hälso- och sjukvård inbegriper
ersättning för sjukvårdshuvudmännens kostnader i samband med att deras personal
deltar i sådana aktiviteter.

Privata vårdgivare

På grund av effekterna av omläggningen av statsbidragssystemet överenskom staten
och Landstingsförbundet att fr.o.m. år 1994 ge huvudmännen det direkta
kostnadsansvaret för de privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster som skulle
omfattas av det offentligt finansierade ersättningssystemet. Detta var också förenligt
med sjukvårdshuvudmännens lagstadgade planeringsansvar för. hälso- och sjukvården
samtidigt som det skulle ge huvudmännen möjlighet till en effektiv kontroll av hälso-
och sjukvårdens kostnadsutveckling.

Sedan den 1 januari 1994 har sjukvårdshuvudmännen det direkta kostnadsansvaret för
nämnda vårdgivare, men administrationen av ersättningarna ligger kvar hos
försäkringskassorna. Denna omständighet innebär både praktiska och
verksamhetsmässiga komplikationer. De uppgifter huvudmännen behöver för
uppföljning av dessa vårdgivares verksamhet och kostnader är svårtillgängliga för
finans i ären/1 andstinget.

Det är viktigt för verksamhetsplanering och kostnadskontroll att verksamhets- och
finansieringsansvar hålls samman hos en och samma huvudman. Det är
sjukvårdshuvudmännen som har det direkta ansvaret för lagarnas tillämpning
beträffande samråd om etablering, ersättning m.m. Vårdgivarna vänder sig därför till
sjukvårdshuvudmännen för information och tolkning av bestämmelserna. Mot denna
bakgrund bör även ansvaret för utbetalning av ersättning - i enlighet med regeringens
förslag till riksdagen (prop. 1993/94:75) - snarast överföras till
sjukvårdshuvudmännen. Parterna har nu enats om att inriktningen bör vara att
sjukvårdshuvudmännen skall ta över administrationen fr.o.m. den 1 juli 1995 med
möjlighet för en huvudman att övergångsvis efter överenskommelse låta
försäkringskassa handha utbetalning av ersättning.

Sjukvårdshuvudmännen har fatt kostnadsökningar till följd av införandet av nya
regler för läkares och sjukgymnasters rätt till ersättning från det offentligt
finansierade ersättningssystemet fr.o.m. den 1 januari 1994. Kostnadsökningen har sin
grund i dels de nya ersättningsreglerna, dvs. de nya taxorna fr.o.m. den 1 juli 1994,
för dessa privatpraktiserande vårdgivare, dels den ökade anslutningen av dessa till
ersättningssystemet. Möjligheterna att snabbt parera kostnadsökningarna med
strukturförändringar i sjukvårdshuvudmännens egna organisationer är begränsade.
Parterna har enats om att en viss del av beloppet för särskilt bidrag till hälso- och
sjukvård inbegriper ersättning för kostnadsökningen.

12

Skr. 1994/95:141

Vissa konsekvenser

De förändringar och omdispositioner som görs i användningen av det särskilda
bidraget till hälso- och sjukvård föranleder vissa åtgärder. Bidragets
användningsområden m.m. finns angivna i förordningen (1984:908) om vissa
statsbidrag och försäkringsersättningar för sjukvård m.m. Parterna är överens om att
delar av främst 1 och 2 §§ i förordningen behöver omprövas.

Vad gäller ersättningsfrågor i samband med utfärdande av vissa utlåtanden och intyg
anser parterna att dessa frågor bör prövas i samband med regeringens
ställningstaganden på grundval av Intygsutredningens betänkande (SOU 1994:71) Om
intyg och utlåtanden som utfärdas av hälso- och sjukvårdspersonal i yrkesutövningen.

b) Rehabilitering för äldre och funktionshindrade

Genom Ädelreformen har även kommunerna fått ett ansvar att bedriva viss hälso- och
sjukvård och rehabilitering. Parterna är överens om att sjukvård och rehabilitering för
äldre och funktionshindrade personer ofta kräver samverkan mellan kommuner och
landsting. Socialstyrelsen har i 1994 års uppföljningsrapport angående Ädel pekat på
vissa brister när det gäller rehabiliteringen för äldre och funktionshindrade och uttalat
att det f.n. råder oklarhet när det gäller ansvarsfördelningen i fråga om rehabilitering.

Det är angeläget att nuvarande oklarheter i ansvarfördelningen kan undanröjas och att
det utvecklas fungerande samverkansformer huvudmännen emellan. Mot den
bakgrunden har parterna enats om att ett belopp om 150 milj. kr. av utgiftsramen för
1995 bör avsättas till insatser för att stimulera rehabiliteringsverksamhet riktad mot
äldre. Inom Socialdepartementet pågår f.n. ett arbete som syftar till att genom
omdisponering inom vissa anslagsposter avsedda för primärkommunal verksamhet
frigöra ytterligare 150 milj. kr. för samma ändamål. Inriktningen är att regeringen i
1995 års budgetproposition skall lägga fram förslag om en sådan omdisponering.

Sammantaget innebär detta att 300 milj. kr. (150 milj. kr. från den 1 januari 1995 och
150 milj. kr. från den 1 juli 1995) skall ställas till kommunernas och landstingens
förfogande för att gemensamt utveckla rehabiliteringsverksamheten för äldre. Medlen
disponeras av Socialstyrelsen. De bör utbetalas när huvudmännen redovisat en
gemensam plan beträffande rehabiliteringsverksamheten för äldre, innefattandes
vilken ansvarsfördelning som skall gälla mellan huvudmännen inom ett
landstingsområde. Kommunerna och landstingen inom ett landstingsområde/län skall i
den gemensamma planen komma överens om hur utvecklingsmedlen inom
landstingsområdet skall fördelas mellan huvudmännen.

c) Rehabilitering och behandling

Ären 1991-1994 har särskilda medel avsatts för rehabiliterings- och
behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården. Beloppet för respektive år har varit
400, 485, 485, och 510 milj. kr. Medlen har haft till syfte att öka kapaciteten inom
området medicinsk rehabilitering för att snabbare återföra människor i arbetslivet eller
till ett aktivt liv i övrigt och därmed sänka det s.k. ohälsotalet. Som villkor för att
erhålla dessa medel har gällt att försäkringskassan och sjukvårdshuvudmannen har
kunnat träffa en överenskommelse om medlens användning för att förbättra

13

Skr. 1994/95:141

kapaciteten inom hälso- och sjukvården för detta ändamål. Denna ordning har
bidragit till att ytterligare stimulera samarbete/samverkan mellan landsting och
försäkringskassor. För år 1995 har parterna enats om att 435 milj. kr. skall utges för
rehabiliterings och behandlingsinsatser varav 2 milj. kr. skall avsättas för utvärdering
av medlens användning.

Riksförsäkringsverket har haft regeringens uppdrag att följa upp och utvärdera
medlens användning under åren 1991-1993. Enligt verket har nämnda mål i stor
utsträckning uppfyllts. På verkets uppdrag har på konsultbasis en fördjupad
kartläggning gjorts av medlens användning m.m. under åren 1991-1994. Av denna
framgår bl.a. att efter hand som mer tid funnits för planering och utformning har
projekt med en inriktning mot sociala och psykosociala hälsoproblem ökat i
omfattning.

I regeringens proposition om psykiskt stördas villkor (prop. 1993/94:218) konstateras
att rehabiliteringsresurserna för gruppen psykiskt störda trots allt är av begränsad
omfattning och ojämt fördelad över landet. Totalt i landet har 12 % av medlen
använts inom området psykisk ohälsa. I propositionen anges att de psykiskt stördas
behov av rehabiliterings- och behandlingsinsatser särskilt skall uppmärksammas vid
överläggningarna mellan staten och sjukvårdshuvudmännen om ersättningar för år
1995. Parterna har mot denna bakgrund enats om att dessa resurser i ökad omfattning
skall riktas mot rehabilitering av människor med psykiska störningar.

Av Riksförsäkringsverkets uppföljningar av Dagmar-medlen för rehabiliterings- och
behandlingsinsatser framgår att alltmer av medlen (ca 60 % år 1993) går till projekt
som enbart riktar sig till personer i yrkesverksam ålder. Med hänvisning till
önskemålet om allmänt förbättrade rehabiliteringsinsatser för de äldre är parternas
gemensamma uppfattning att inför år 1995 eftersträva en jämnare fördelning av
projektmedlen mellan olika åldersgrupper.

Det har framkommit att det fortfarande finns brister vid läkarnas bedömning av hur
mycket en sjukdom sätter ned en patients faktiska arbetsförmåga vid sjukskrivning.
Under år 1995 bör därför de särskilda medlen i ökad utsträckning användas till
projekt med inriktning mot att förbättra kvaliteten på sådana intyg/utlåtanden som
utfärdas av behandlande läkare i samband med att patienter sjukskrivs. Sådana
åtgärder är viktiga, dels i syfte att minska den negativa effekt som en schablonmässig
sjukskrivning kan få för patienten genom den passivisering som lätt kan bli följden
av en sjukskrivning, dels för att förbättra underlaget i samband med olika åtgärder
vid rehabilitering resp, prövning av rätten till sjukpenning och förtidspension. Detta
skulle i sin tur kunna medverka till minskade kostnader för socialförsäkringen.

Parterna är ense om att en fristående utvärdering bör företas av medlens användning
t.o.m. år 1994. Hur detta utvärderingsprojekt skall bedrivas kommer parterna senare
att ta ställning till.

d) Psykoterapi

Sedan år 1990 har det i överenskommelserna mellan företrädare för staten och
sjukvårdshuvudmännen avsatts medel för att öka tillgången till psykoterapeutiska
behandlingsinsatser till rimliga kostnader för den enskilde. I samband med

14

Skr. 1994/95:141

genomförandet av psykiatrireformen ökades ersättningen för denna verksamhet från
24,5 milj. kr. år 1993 till 39,5 milj. kr. år 1994.

Parterna kan konstatera att det i dag finns vissa patienter som har svårt att erhålla
psykoterapeutisk behandling till rimliga kostnader, trots att de är i behov av det. För
att öka tillgången företrädesvis till privat verksamma legitimerade vårdgivare har
parterna kommit överens om att 60 milj. kr. skall utges i särskild ersättning för år
1995.

Regeringen har beslutat att Socialstyrelsen numera inte skall ha till uppgift att
granska och godkänna vårdavtal mellan sjukvårdshuvudmän och privata vårdgivare
som gäller psykoterapi och psykoanalys. Enligt parternas uppfattning är det dock
viktigt att kvaliteten i vårdavtalen med privat verksamma legitimerade vårdgivare
upprätthålls. Detta bör i första hand ske inom ramen för tillsynsverksamheten.
Landstingsförbundet kommer att senast den 15 mars 1996 att lämna redovisning över
medlens användning för år 1995.

e) Informationsförsörjning

För åtgärder hos sjukvårdshuvudmännen som syftar till en förbättrad
informationsförsörjning m.m. utges ersättning med sammanlagt 21 milj. kr. I denna
summa ingår även kostnader för att hålla kvalitetsregister. Parterna kommer under
kommande år att se över finansieringsformerna för olika kvalitetsregister, men är tills
vidare överens om att det är värdefullt att ansvaret delas mellan huvudmännen och
staten.

4 Ersättningar för år 1995

a) Särskilt bidrag till hälso- och sjukvård utges med sammanlagt 625 milj. kr. för
år 1995.

Ersättningsbeloppet fördelas mellan sjukvårdshuvudmännen enligt den gällande
behovsbaserade modellen, vilket bl.a. innebär att skillnaden i ersättning är 50 kr. per
invånare mellan var och en av de tre behovsklassema som huvudmännen är indelade
i. Fördelningen av bidraget mellan huvudmännen framgår av bilaga 2. Bidraget
utbetalas av Socialstyrelsen.

b) Rehabilitering för äldre och funktionshindrade. För rehabilitering för äldre
lämnas 150 milj. kr. Avsikten är att ytterligare 150 milj. kr. skall tillföras för detta
ändamål. Medlen fördelas mellan de olika huvudmännen i förhållande till antal
personer i befolkningen över 65 år den 31 december 1993. En förutsättning för
utbetalning av medlen är att kommuner och landsting kommit överens om medlens
användning och fördelning. En gemensam plan som innefattar en redovisning av
medlens användning bör vara Socialstyrelsen tillhanda senast 1 maj 1995. Bidraget
utbetalas av Socialstyrelsen. Fördelningen av bidraget framgår av bilaga 5.

c) För sjukresor (inkl, akuta lufttransporter) lämnas ersättning med 1 344 milj. kr.
Fördelningen av medlen framgår av bilaga 3. Ersättningen utbetalas av
försäkringskassan. Reduktion av beloppet kommer dock att kunna ske i enlighet med
vad som nedan anges.

15

Skr. 1994/95:141

d) för rehabilitering och behandling lämnas ersättning med högst 435 milj. kr.
Fördelning av medlen skall ske efter det att 2 milj. kr. avsatts för en fristående
utvärdering, enligt den särskilda fördelningsmodell som är baserad på det s.k.
ohälsotalet och invånarantalet. Fördelningen av denna ersättning mellan
sjukvårdshuvudmännen framgår av bilaga 4. Medlen utbetalas av försäkringskassan
efter det att en överenskommelse träffats mellan kassan och huvudmannen om
medlens användning.

e) För Handikappinstitutets verksamhet lämnas särskild ersättning med 51 milj. kr.
enligt en separat överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet.
Ersättningen betalas ut av Riksförsäkringsverket.

f) För att möjliggöra för sjukvårdshuvudmännen att öka tillgången på
psykoterapeutiska behandlingsresurser utges särskild ersättning med sammanlagt
60 milj. kr. Ersättningen till sjukvårdshuvudmännen utges dels med 500 000 kr. per
huvudman, dels med 5,40 kr. per invånare. Ersättningen utbetalas av Socialstyrelsen.

g) För åtgärder hos sjukvårdshuvudmännen som syftar till en bättre
informationsförsörjning m.m. utges ersättning med högst 21 milj. kr.
Landstingsförbundet beslutar efter samråd med Socialstyrelsen om fördelning av
medlen. Socialstyrelsen betalar ut ersättningen.

h) Vissa särskilda insatser

insatser på HIV/AIDS-området med högst 6,25 milj, kr.,
överföring av vissa patienter från Sverige till Finland med högst 0,25 milj, kr.,
handledd praktiktjänstgöring av kiropraktorer med högst 0.5 milj. kr.

Socialstyrelsen betalar ut ersättningarna.

i) Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik, SBU, verkar för ett
rationellt utnyttjande av givna resurser inom hälso- och sjukvården genom att
utvärdera befintlig och ny medicinsk metodik. Genom att utmönstra gamla och
ineffektiva metoder, men också pröva bl.a. kostnadseffektiviteten hos nya och delvis
oprövade metoder, kan stora kostnadsbesparingar uppnås om resultaten av SBU:s
verksamhet tas till vara.

För att bidra till SBU:s verksamhet och öka sjukvårdshuvudmännens inflytande över
inriktningen av verksamheten och därmed underlätta implementeringen av resultaten
lämnas ersättning med 5 milj. kr. för SBU:s verksamhet. Landstingsförbundet och
SBU skall träffa avtal om eller upprätta gemensam plan för användningen av dessa
medel.

Utnyttjande och fördelning av utgiftsramen på 2 698 milj. kr. för år 1995 enligt
punkterna a)-i) framgår av bilaga 1.

I enlighet med vad som angivits under avsnittet Privata vårdgivare bör
sjukvårdshuvudmännen fr.o.m. den 1 juli 1995 få ansvaret för utbetalningsfunktionen
av ersättning till privata läkare och sjukgymnaster. De resursmässiga konsekvenserna
av denna förändring och landstingens kostnader för administrationen av de privata
vårdgivarna kommer att regleras i särskild ordning.

16

Skr. 1994/95:141

Kostnadsfördelning vid vårdförmåner i internationella förhållanden

Mellan staten och Landstingsförbundet har 1994-10-20 träffats en överenskommelse
om fördelning av kostnadsansvaret mellan sjukförsäkringen och landstingen for vissa
vårdförmåner i internationella förhållanden åren 1994-1995. Parterna konstaterar i
denna bl.a. att ersättningen från stat och sjukförsäkring till landstingen for hälso- och
sjukvård under år 1994 utges med för högt belopp. Härav följer att även nämnda
belopp för år 1995 är för högt beräknat. Parterna är därför överens om att
återreglering för både 1994 och 1995 skall ske i efterhand under 1995 genom att
ersättningen for sjukresor reduceras. Återreglering sker i samband med utbetalningen
av sjukreseersättningen den 1 oktober 1995. Utgångspunkten för återregleringen skall
vara att landstingens ekonomiska situation varken förbättras eller försämras genom
det ersättningssystem man överenskommit om.

5 Sjukvårds avgifterna för pensionärer

Frågan om ett överförande av administrationen av avgifter for sjukhusvård for
pensionärer från de allmänna försäkringskassorna till sjukvårdshuvudmännen är
föremål för överväganden av parterna. Inriktningen är att utforma ett for
huvudmännen bättre anpassat avgiftssystem än det nuvarande for berörda
pensionärsgrupper. Parterna är överens om att slutföra utredningsarbete i sådan tid att
frågan kan avgöras i samband med nästa års överenskommelse.

6 Högkostnadsskyddet

Parterna har enats om att skyndsamt låta se över högkostnadsskyddets konstruktion.
Detta bör ske i samband med att bl.a. ett överförande av kostnadsansvaret for
läkemedel i öppenvård till sjukvårdshuvudmännen prövas. Översynen av
högkostnadsskyddet bör därför hänskjutas till Utredningen om hälso- och sjukvårdens
framtida organisation och finansiering (HSU 2000). Parterna noterar i sammanhanget
att Avgiftsutredningen f.n. utreder frågor om avgifter för funktionshindrade personer
inom socialtjänst och hälso- och sjukvård samt insatser enligt lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade.

7 Utbetalningsregler

Bidrag enligt 4 a) utbetalas utan särskild rekvisition månadsvis i efterskott av
Socialstyrelsen. Bidrag enligt 4 b) utbetalas av Socialstyrelsen den 25:e i månaden
efter det att Socialstyrelsen har godkänt en redovisad plan. Ersättning enligt 4 e)
utbetalas utan särskild rekvisition månadsvis i efterskott av Riksförsäkringsverket.
Ersättning enligt punkten 4 c) utbetalas av försäkringskassan den 1 april resp, den 1
oktober 1995. Övriga ersättningar utges efter särskild rekvisition av försäkringskassan
avseende 4 d) och avseende 4 f) - 4 i) av Socialstyrelsen när villkoren for respektive
ersättning är uppfyllda.

Överenskommelsen gäller under förutsättning att den godkänns av regeringen och
Landstingsförbundets styrelse. De författningsändringar som behövs för
genomförandet av överenskommelsen kommer att utarbetas av Socialdepartementet.

17

Skr. 1994/95:141

Erforderliga tillämpningsanvisningar utarbetas av Riksförsäkringsverket och

Socialstyrelsen i samråd med Landstingsförbundet. Vidare har parterna träffat en

separat överenskommelse om finansieringen av Handikappinstitutet för år 1995.

För staten	För Landstingsförbundet
Lars Rekke	Monica Sundström

18

Skr. 1994/95:141

Den ekonomiska omfattningen av överenskommelsen för år 1995

Ändamål

Totalbelopp milj. kr.

1.	Bidrag till hälso- och sjukvård	625
2.	Rehabilitering för äldre och funktionshindrade	150
3.	Ersättning för sjukresor	1 344
4.	Särskild ersättning för rehabiliterings- och behandlingsinsatser	435
5.	Ersättning till Handikappinstitutet	51
6.	Särskild ersättning för psykoterapeutisk verksamhet	60
7.	Särskild ersättning för informations- försörjning m.m.	21
8.	Särskild ersättning till rikssjukvård för HIV-smittade	6,25
9	Särskild ersättning för vissa patient- överföringar	0,25
10	. Särskild ersättning för handledning av kiropraktorer	0,50
11	. Ersättning för SBU:s verksamhet	5

2 698

19

Skr. 1994/95:141

Fördelning av bidrag till hälso- och sjukvård för år 1995

Sjukvårdshuvudman	Milj. kr.
AB C D E F G H K L M N 0 P R S T U W X Y Z AC BD I MM OG	154 12 24 17 13 8 10 14 12 23 11 13 19 12 26 11 11 27 26 24 12 24 24 2 34 62 625

20

Skr. 1994/95:141

Fördelning av sjukreseersättning för år 1995

Sjukvårdshuvudman	Milj. kr.
AB	266
C	35
D	31
E	44
F	45
G	37
H	52
K	23
L	38
M	51
N	30
0	41
P	63
R	41
S	58
T	43
U	28
w	50
X	43
Y	49
Z	48
AC	79
BD	87
I	17
MM	9
OG	36 1 344

21

Skr. 1994/95:141

Fördelning av särskild ersättning för rehabiliterings- och behandlingsinsatser
inom hälso- och sjukvården för år 1995

Sjukvårdshuvudman

Milj. kr.

AB	74
C	12
D	15
E	20
F	13
G	8
H	12
K	8
L	14
M	25
N	11
0	15
P	21
R	11
S	15
T	14
U	15
W	16
X	18
Y	15
Z	7
AC	15
BD	16
I	3
MM	14
OG	26

4331

1Utöver detta belopp har 2 milj, kr avsatts för en fristående utvärdering av
medlens användning.

22

Skr. 1994/95:141

Fördelning av ersättning till rehabilitering för äldre och funktionshindrade för
år 1995

Sjukvårdshuvudman	Milj. kr.
AB C D E F G H K L M N 0 P R S T U w X Y Z AC BD I MM OG	25,19 3.97 4.54 7.17 5,76 3,22 4.71 2,83 5.55 9,03 4,48 4,95 7.72 4.98 5,47 5.17 4,43 5,54 5,51 4.99 2,66 4,21 4,20 1,00 4.86 7.86 150,00*

1 Avsikten är att ytterligare 150 milj. kr. skall tillföras för detta ändamål och
fördelas enligt samma princip.

23

SOCIALDEPARTEMENTET
LANDSTINGSFÖRBUNDET

1994-11-30

Skr. 1994/95:141

Överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet om
finansiering av Handikappinstitutet år 1995

I anslutning till 2 § i avtalet den 24 mars 1977 mellan staten och Landstings-
förbundet om Handikappinstitutet har parterna träffat följande överenskom-
melse för år 1995.

1   För Handikappinstitutets finansiering har partema tillfört institutets fond
51 milj, kr för 1995 års verksamhet. Beloppet tillförs fonden i enlighet med
överenskommelsen om vissa ersättningar från sjukförsäkringen till sjukvårds-
huvudmännen för år 1995. Beloppet utbetalas av Riksförsäkringsverket med en
tolftedel för varje månad i efterskott.

2  Medel som ingår i Handikappinstitutets fond disponeras - med de undan-
tag som följer av punkterna 3 och 4 nedan - av institutets styrelse för verksam-
heten i enlighet med institutets stadgar.

Anmärkning: Styrelsen bör i sammanhanget beakta vad som stadgas om ut-
redningsarbete på regeringens respektive sjukvårdshuvudmännens uppdrag.

3   Från institutets fond skall utbetalas 5 500 000 kr för år 1995 till Sjuk-
vårdshuvudmännens Upphandlingsbolag (SUB) verksamhet.

4  Av Handikappinstitutets fond skall för år 1995 avdelas 4 000 000 kr att av
institutets styrelse disponeras för att initiera och stimulera tillverkningen av
vissa handikapphjälpmedel, för vilka föreligger svårigheter att etablera pro-
duktion på gängse villkor. Medlen får även användas som förlustgaranti. Här-
utöver får institutet möjlighet att utnyttja 4 000 000 kr såsom förlustgaranti i
samband med beställningar av hjälpmedel. Erforderliga avtal för genom-
förande härav skall tecknas av SUB i nära samarbete med institutet.

Överenskommelsen blir giltig när den godkänts av regeringen och Landstings-
förbundets styrelse.

Lars Rekke

Monica Sundström

24

1994-1 1-30

Skr. 1994/95:141

LANDSTINGS
FÖRBUNDET

Protokollsanteckning

Sjukvårdshuvudmännen har fått vidkännas ökade kostnader till följd av det nya
ersättningssystemet för privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster, vilket
infördes den 1 januari 1994. Kostnadsökningarna har på årsbasis för närvaran-
de kunnat beräknas motsvara minst en miljard kronor, vilket är en betydande
ökning av huvudmännens kostnader för_samma ändamål före systemänd-
ringen. I överenskommelsen har skrivits in alt huvudmännens kostnadsökning
kompenseras med en viss del av beloppet för särskilt bidrag till hälso- och
sjukvård. Eftersom detta är helt otillräckligt avser Landstingsförbundet att
återkomma i kompensationsfrågan i anslutning till överläggningarna med re-
geringen om den kommunala ekonomin.

ll.l-3J5.IXX"

I UHRAliO* O’ LUUNl Y COUNCIIS   Pk'

POSTADRESS: BOX 704’.'! S       :            SWi DEN BESÖKSADRESS: HOKUSiVu,'.: <. v   Tfl fl ON . ■.-%            TflEfAXir

POSTGIRO:   ?l 19 RANKGIRO: 3' ’■  •

25

Socialdepartementet

Skr. 1994/95:141

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 januari 1995

Närvarande: Bitr, statsministern Sahlin, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Persson, Tham, Heckscher, Hedborg,
Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog,, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Thalén

Regeringen beslutar skrivelse 1994/95:141 Redogörelse för en överens-
kommelse om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m. för år
1995.

26

gotab 47649, Stockholm 1995