Till innehåll på sidan

Antisemitiska strömningar i Malmö

Svar på skriftlig fråga 2018/19:621 besvarad av Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX



Svar på frågorna 2018/19:621 och 2018/19:622 av Hans Wallmark (M) respektive Johan Forssell (M)
Antisemitiska strömningar i Malmö respektive Antisemitismen i Sverige

Hans Wallmark (M) respektive Johan Forssell (M) har frågat justitie- och migrationsministern om ministern och regeringen avser att agera mot antijudiska och antisionistiska krafter i Malmö som medverkar till att sprida rädsla och som riskerar att piska upp stämningar respektive hur ministern avser att agera för att motverka antisemitiska strömningar samt vilka åtgärder han avser att vidta för att stärka tryggheten hos den judiska befolkningen i Sverige.

Frågorna har överlämnats till mig.

Det blåser iskalla vindar från en svunnen tid i Sverige och Europa, trots att det fortfarande finns människor mitt ibland oss som upplevt historiens värsta brott mot mänskligheten. Totalitära ideologier som vi hade hoppats var förvisade till historien gör sig påminda, alldeles i vår närhet. Nazisternas brott mot mänskligheten innebar förföljelse och massavrättningar av judar, romer, personer med funktionsnedsättning och hbtq-personer med flera. I Europa har vi återigen sett antisemitismen skörda människoliv. Judar och judiska institutioner har utsatts för flera terrordåd i Europa de senaste åren. Även i Sverige har vi upplevt attacker mot synagogor, rabbiner och judiska kvinnor, män och barn.

I regeringsförklaringen anges att antisemitismen ska belysas och bekämpas var den än finns och hur den än uttrycks. Det framgår också att främlingsfientliga hatbrott mot minoriteter ska motverkas med kraft. Det långsiktiga arbetet mot rasism fortsätter och utgår ifrån den nationella planen mot rasism som beslutades under förra mandatperioden. En rad olika insatser inom ramen för den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott pågår och i flera av dessa utgör krafttag mot antisemitism en central del.

Låt mig exemplifiera med några pågående insatser.

Myndigheten Forum för levande historia genomför en stor utbildningsinsats om olika former av rasism i historien och idag, vilken omfattar antisemitism. Myndigheten framställer bl.a. informationsmaterial om de olika formerna av rasism och utbildar skolpersonal och andra yrkesgrupper, exempelvis anställda vid arbetsförmedlingar, socialsekreterare och polisanställda.

Polismyndigheten har höjt ambitionsnivån avseende hatbrott. Numera finns en nationell kontaktpunkt för dessa frågor liksom så kallade demokrati- och hatbrottsgrupper i Stockholm, Göteborg och Malmö. När det bedöms nödvändigt ökar Polismyndigheten sin övervakning och vidtar andra säkerhetsåtgärder för att skydda judiska intressen.

Även Åklagarmyndigheten har vidtagit åtgärder för att höja kvaliteten på arbetet mot hatbrott. Brottsförebyggande rådet har i uppdrag att göra en fördjupad studie av antisemitiska hatbrott som kommer att presenteras inom kort.

En förordning om statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder till organisationer inom det civila samhället trädde i kraft den 1 oktober 2018. Kammarkollegiet prövar frågor om statsbidrag enligt förordningen. Ändamålet med statsbidraget är att det ska bidra till att tillgodose behov av säkerhetshöjande åtgärder hos organisationer inom det civila samhället vars verksamhet påverkas av rädsla för hot, våld och trakasserier, t.ex. av antisemitisk karaktär.

År 2020 ska Sverige stå som värd för en ny internationell konferens om hågkomst av Förintelsen, vi får aldrig glömma Europas historia och göra allt för att historien aldrig ska upprepa sig. Arbetet med att fler ungdomar ska ha möjlighet att besöka Förintelsens minnesplatser fortsätter. Därtill pågår ett arbete med att inrätta ett nytt museum för att bevara och föra vidare minnet av Förintelsen.

Rasismen har ingen plats i Sverige, oavsett i vilken skepnad den visar sig. Vi måste ständigt vara beredda att göra mer för att motverka både rasismens grogrunder och uttryck. Låt det därför inte råda någon tvekan om att regeringen tar detta på stort allvar och arbetar outtröttligt med att bekämpa antisemitism och alla former av rasism och hatbrott.

Stockholm den 15 maj 2019

Åsa Lindhagen

Skriftlig fråga 2018/19:621 av Hans Wallmark (M) (Besvarad 2019-05-08)

Fråga 2018/19:621 Antisemitiska strömningar i Malmö

av Hans Wallmark (M)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Antisemitiska strömningar i Malmö har väckt internationell uppmärksamhet. Judiska organisationer har varnande pekat på det förakt och hat som tillåtits frodas i Sveriges tredje största stad. I vissa fall har boende avstått från att bära exempelvis kippa av rädsla för att utsättas för trakasserier eller förföljelse. Så sent som 1 maj kunde man höra slagord skanderas med klart antisemitiskt innehåll samt verbala attacker riktade mot Mellanösterns demokrati Israel. ”Krossa sionismen”: ”Och vi har kastat stenar på/ soldater och poliser./ Och vi har skjutit raketer/ mot våra fiender./ Och hela världen känner till vår kamp.” Det senaste tilltaget medverkar ytterligare till att sprida rädsla och piskar upp stämningar med udden tydligt riktad mot det judiska.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Avser ministern och regeringen att agera mot antijudiska och antisionistiska krafter i Malmö som medverkar till att sprida rädsla och som riskerar att piska upp stämningar?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.