Definitionen av synnerligen grovt vapenbrott
Svar på skriftlig fråga 2017/18:379 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Ju2017/09532
/POL
Justitiedepartementet
Justitie- och i
nrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:379 av Boriana Åberg (M) Definitionen av synnerligen grovt vapenbrott
Boriana Åberg har frågat mig om lagförslagen rörande vapenbrott som regeringen har lagt fram för riksdagen syftar till att den typ av vapenbrott som förekom i Högsta domstolens dom den 7 november 2017 – rörande tre personer som innehaft fem helautomatiska automatkarbiner och ammunition på allmän plats – normalt ska betraktas som synnerligen grova.
Jag har inte för avsikt att kommentera hur lagstiftningen har tillämpats i ett enskilt fall. Jag vill dock poängera att målet i Högsta domstolen gällde gradindelning. Högsta domstolen tillämpade då den bestämmelse som föreslogs av den förra regeringen och som innebär att det vid bedömningen av om ett vapenbrott är synnerligen grovt särskilt ska beaktas om gärningen har avsett ett stort antal vapen.
De förslag regeringen har lämnat gäller dock inte gradindelningen utan straffskalorna för de grova och synnerligen grova brotten.
Som jag skrev i mitt tidigare svar kommer regeringen noggrant att följa vad straffskärpningarna får för effekt och om det bedöms nödvändigt kommer vi att agera.
Stockholm den 13 december 2017
Morgan Johansson
Skriftlig fråga 2017/18:379 av Boriana Åberg (M) (Besvarad 2017-11-30)
Fråga 2017/18:379 Definitionen av synnerligen grovt vapenbrott
av Boriana Åberg (M)
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Som svar på min skriftliga fråga om definitionen av synnerligen grovt vapenbrott (2017/18:277) skrev Morgan Johansson den 22 november 2017: ”En skärpt syn på allvarliga vapenbrott kan återspeglas i vapenbrottets struktur och straffskala. Regeringen har nyligen lagt fram förslag till riksdagen om att höja minimistraffet för grovt vapenbrott från ett år till två år och för synnerligen grovt vapenbrott från tre år till fyra år. Höjningen innebär en skärpt syn på de allvarligaste vapenbrotten och att personer som grips med skarpladdade vapen i princip alltid kommer att häktas i avvaktan på rättegång. Dessutom möjliggör straffskärpningen att hemliga tvångsmedel, t.ex. hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, kommer att kunna användas i större utsträckning.”
Den problematik som jag beskrev i min skriftliga fråga till justitieministern rörde de tre unga män som hade fem helautomatiska automatkarbiner på allmän plats, med fem magasin och över 350 skarpa patroner, som inte dömdes för synnerligen grovt vapenbrott i Högsta domstolen. I justitieministerns svar framgår det inte om den skärpta synen på grova vapenbrott, som regeringen nyligen har lagt fram förslag till riksdagen om, innebär att det innehav som jag beskriver i min skriftliga fråga kommer att klassas som synnerligen grovt vapenbrott.
Med anledning av ovanstående vill jag återigen fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Syftar de lagförslag rörande vapenbrott som regeringen har lagt fram för riksdagen till att denna typ av vapenbrott normalt ska betraktas som synnerligen grova?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.