Exitstrategin för den svenska styrkan i Irak
Svar på skriftlig fråga 2017/18:111 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:111 av Jan R Andersson (M) Exitstrategin för den svenska styrkan i Irak
Jan R Andersson har frågat mig vilken exitstrategi Sverige har för att snabbt föra hem det svenska styrkebidraget i Irak vid ett ytterligare försämrat säkerhetsläge i landet.
Sverige utbildar, på inbjudan av Iraks regering och inom ramen för den globala koalitionen, irakiska försvarsstyrkor i kampen mot Daesh. Utbildningsbidraget utgör en del i Sveriges breda engagemang för Irak.
Som jag även har svarat Fredrik Malm den 23 oktober på hans fråga 2017/18:106 om Sveriges agerande i Kirkukprovinsen, så har regeringens position inför och efter den kurdiska omröstningen om självständighet den 25 september varit tydlig. Frågan om den kurdiska regionens status kan enbart lösas genom dialog mellan den kurdiska regionens regering och Iraks federala regering i Bagdad. Sverige stöder FN:s ansträngningar att få till stånd en sådan dialog, särskilt genom generalsekreterarens särskilda sändebud Jan Kubiš.
Försvarsmakten analyserar säkerhetssituationen i insatsområdet löpande och gör hot- och riskanalyser kopplade till insatsen. Under försämrade säkerhetsförhållanden har Försvarsmakten möjlighet att tillfälligt förstärka de militära insatser som Sverige genomför genom att tillföra en förstärknings- eller evakueringsstyrka. Det är Försvarsmakten som gör bedömningen om det föreligger sådan risk för personalen. Extra resurser i form av en förstärknings- eller evakueringsstyrka kan tillföras med mycket kort varsel och finns med i Försvarsmaktens planering för de väpnade insatserna. Regeringen följer noga den fortsatta utvecklingen i Irak.
Stockholm den 23 oktober 2017
Margot Wallström
Skriftlig fråga 2017/18:111 av Jan R Andersson (M) (Skickad 2017-10-17)
Fråga 2017/18:111 Exitstrategin för den svenska styrkan i Irak
av Jan R Andersson (M)
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Sverige bidrar för närvarande med en styrka om upp till 70 personer i den internationella koalitionen mot Islamiska staten (IS/Daish). Syftet med det svenska styrkebidraget är att utbilda det irakiska försvaret och därigenom stärka förmågan att stå emot IS. Den svenska styrkan är förlagd i Erbil och utbildar i närområdet kurdiska peshmergastyrkor.
Den senaste tiden har dock motsättningarna mellan kurderna och centralregeringen i Irak hårdnat. Efter den kurdiska folkomröstningen om självständighet har centralregeringen vidtagit flera administrativa åtgärder gentemot den kurdiska landsdelen och har efter strider mellan centralregeringens styrkor och peshmergasoldater även intagit staden Kirkuk.
Denna ökade motsättning mellan kurderna och centralregeringen ställer såväl Sverige som hela koalitionen mot IS inför ett svårt dilemma då båda styrkorna strider sinsemellan samtidigt som de bekämpar IS. Det innebär att Sverige som en del av koalitionen måste ta ställning till hur det svenska bidraget påverkar den interna konflikten mellan kurderna och centralregeringen.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Vilken exitstrategi har Sverige för att snabbt föra hem det svenska styrkebidraget i Irak vid ett ytterligare försämrat säkerhetsläge i landet?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.