Hatbrott mot HBTQ-personer
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1747 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2016/17:1747 av Margareta Cederfelt (M) Hatbrott mot HBTQ- personer
Margareta Cederfelt har frågat justitie- och migrationsminister Morgan Johansson vilka åtgärder han avser att vidta för att HBTQ- personer inte ska råka ut för hatbrott. Frågan har överlämnats till mig att besvara.
Alla individer oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck ska kunna känna sig trygga i Sverige och inte utsättas för brott. Att någon utsätts för trakasserier och misshandel på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck är oacceptabelt och ett hot mot grundläggande fri- och rättigheter.
Arbetet mot hatbrott är en prioriterad fråga för regeringen. I november förra året lanserade regeringen en nationell plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott på nätet. Planen utgör en viktig grund och inriktning för arbetet inom fem viktiga strategiska områden. Regeringen har också under mandatperioden ökat anslagen för att främja arbetet mot rasism, liknande former av fientlighet och extremism.
Regeringen har vidare i en lagrådsremiss som lämnades i juni i år föreslagit ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner. Det föreslås bland annat att grunden könsidentitet eller könsuttryck läggs till i bestämmelserna om hets mot folkgrupp och olaga diskriminering samt i åtalsregeln om förolämpning.
De som begår hatbrott ska lagföras. I det brottsutredande arbetet är det angeläget att de brottsbekämpande myndigheterna har resurser och kunskap om hatbrottsproblematiken för att kunna identifiera hatbrottsmotiv.
Genom regeringens tillskott till Polismyndigheten i vårändringsbudgeten kommer myndigheten att kunna satsa drygt 10 miljoner kronor för att stärka sitt arbete mot hatbrott. Polismyndigheten genomför nu nationella utbildningsinsatser riktade till samtliga anställda som kan komma i kontakt med hatbrottsärenden. Polismyndigheten har också inrättat ett nationellt samverkansforum för erfarenhetsutbyte och förbättrad operativ verksamhet. I polisregionerna syd, väst och Stockholm har särskilda demokrati- och hatgrupper etablerats.
Människors lika värde och rätten för envar att vara den man är utgör fundament i vårt samhällsbygge. Jag och regeringen kommer kontinuerligt att verka för att dessa grundläggande värden skyddas och upprätthålls.
Stockholm den 27 juli 2017
Anders Ygeman
Skriftlig fråga 2016/17:1747 av Margareta Cederfelt (M) (Besvarad 2017-08-23)
Fråga 2016/17:1747 Hatbrott mot HBTQ-personer
av Margareta Cederfelt (M)
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Svensk lagstiftning är mycket tydlig och anger tydligt att trakasserier och misshandel av personer med anledning av deras sexuella läggning är att rubricera som hatbrott. Trots detta förekommer hatbrott. Regelbundet får polisen in anmälningar om hatbrott och det finns inget som tyder på att dessa har minskat vare sig i omfattning eller frekvens. Under senare tid har det utöver fysisk eller psykisk misshandel förekommit försök till utpressning av HBTQ-personer eller personer som arbetar med HBTQ-relaterade frågor.
Konsekvensen för dessa personer och deras familjer är förödande, såväl fysiskt som psykiskt. I Sverige ska alla människor oavsett sexuell läggning känna sig trygga och inte riskera att utsättas för misshandel på grund av sexuell läggning. Polisen ser allvarligt på hatbrott men har bristande resurser för att prioritera dessa.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att HBTQ-personer inte ska råka ut för hatbrott?
Intressenter
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.