Till innehåll på sidan

Hushållsslavar

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1233 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1233 av Amineh Kakabaveh (V) Hushållsslavar

Amineh Kakabaveh har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att Sverige i egenskap av såväl enskilt land som medlem i EU och FN lyfta frågan om det utbredda utnyttjandet av kvinnor som s.k. hushållsslavar i vissa delar av världen.

Jag delar fullt ut Amineh Kakabavehs upprördhet över det cyniska och systematiska utnyttjandet av kvinnor som s.k. hushållsslavar. Problematiken rör både gästarbetare och inhemska kvinnor och flickor, och förekommer världen över vilket belyses i många av de MR-rapporter som Utrikesdepartementet publicerar i veckan. Utnyttjandet av utsatta människor måste upphöra i alla dess former, något som också FN och världens länder enats om i den nya agendan för hållbar utveckling – Agenda 2030.

Arbetet för att uppnå målen i Agenda 2030 är en viktig fråga för regeringen och en kärnuppgift för Utrikesdepartementet. Arbetet för mänskliga rättigheter avspeglar sig i såväl vår internationella diplomati som i bistånds- och utvecklingsarbetet. Arbetet mot människohandel, våld och sexuellt utnyttjande av kvinnor och barn och arbetet för jämställdhet är i detta sammanhang högt prioriterade frågor. För att kunna fokusera ännu mer på internationellt påverkansarbete kring dessa frågor tillsatte regeringen förra året en särskild ambassadör för mänskliga rättigheter och en särskild ambassadör mot människohandel. Syftet är att Sverige med ännu större kraft i EU, FN och i andra sammanhang ska vara en tydlig röst för mänskliga rättigheter samt kunna driva på arbetet mot människohandel och efterföljande exploatering. Ambassadören mot människohandel har även i uppdrag att försöka påverka fler länder i världen att anta motsvarande lagstiftning som vi har i Sverige mot köp av sex, eftersom vi ser detta som ett viktigt instrument i kampen mot ojämställdhet, mot utnyttjandet av människor i utsatta situationer och för att förhindra människohandel för sexuell exploatering.

Vad specifikt gäller utnyttjandet av kvinnor som hushållsslavar har denna fråga börjat uppmärksammas allt oftare i det internationella arbetet mot människohandel. Sverige kommer i olika forum och inom ramen för våra samarbeten verka för att få stopp på det cyniska och systematiska utnyttjandet av utsatta kvinnor som hushållsslavar.

Stockholm den 26 april 2017

Margot Wallström

Skriftlig fråga 2016/17:1233 av Amineh Kakabaveh (V) (Besvarad 2017-04-12)

Fråga 2016/17:1233 Hushållsslavar

av Amineh Kakabaveh (V)

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Många i Sverige har läst om den sexslavhandel som Daish/IS bedriver med yazidiska kvinnor. Men vid sidan av terroristernas slavhandel finns det en vardaglig ekonomi av människohandel i Asien och Afrika, som framför allt drabbar etniska och religiösa minoriteter. Denna kvinnohandel har funnits länge och pågår utan att röna någon större uppmärksamhet i Europa. Det finns 42 miljoner hushållsslavar – kvinnor som det handlas med som boskap och som utsätts för misshandel och sexuella övergrepp. Agenter exporterar och levererar arbetskraft och tjänar stora pengar. Arbetsgivaren köper billig arbetskraft som de behandlar som de vill. I en film i Dokument utifrån på SVT den 20 mars visades det på ett mycket konkret sätt vad denna hantering av hushållsslavar innebär i länder som Libanon, Saudiarabien, Kuwait.

I slutet av filmen fick tittarna se några korta sekvenser som visade kvinnor som börjar organisera sig mot slaveriet. Det är hoppfullt. Men mindre hoppfullt är att myndigheterna och politikerna i de länder där hushållsslavarna arbetar inte visar det minsta intresse för frågan. De försöker i stället lägga ansvaret på frivilligorganisationerna och menar att dessa ska lösa problemet. Länder som Filippinerna, som är en stor exportör av hushållsslavar, är ointresserade att göra något åt situationen. Orsaken är att hushållsslavarna arbete utgör 10 procent av landets BNP. Denna människohandel innebär den värsta formen av förtryck som också drabbar barn, som degraderas och förlorar makten över sina kroppar och sig själva. Det är ett förtryck där kategorierna klass, kön, etnicitet och religion samverkar och skapar lager av underordning, ofta i länder där det råder en systematisk diskriminering mot kvinnor.

FN-stadgan förbjuder slaveri. Ändå tillåts denna form av slaveri att fortsätta. Sverige har en stark roll i FN, som medlem i säkerhetsrådet, och måste verka för att de stater som tillåter slaveri och förvägrar kvinnor och barn deras mänskliga rättigheter möts av konsekvenser.

Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Avser ministern att ta några initiativ för att Sverige i egenskap av såväl enskilt land som medlem i EU och FN lyfter frågan och vidtar åtgärder?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.