Indragen finansiering till stödtelefonen mot extremism
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1574 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Ju2018/
03748
Justitiedepartementet
Justitie- och inrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:1574 av Roger Haddad (L)
Indragen finansiering till stödtelefonen mot extremism
Roger Haddad har frågat mig varför regeringen drog in stödet till stödtelefonen som är den enda nationella linjen för anhöriga.
Det är viktigt att det finns stöd för både professionella och för anhöriga i frågor om extremism. Det nya Center mot våldsbejakande extremism har till uppgift att ge stöd till myndigheter, kommuner och andra organisationer som arbetar mot våldsbejakande extremism.
För att förstärka stödet till privatpersoner gav regeringen den dåvarande nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism i uppdrag att ge en etablerad frivilligorganisation uppgiften att genomföra en pilotverksamhet med en nationell stödtelefon fram till december 2017. Röda Korset ansvarade initialt för pilotverksamheten. Från februari 2017 har Rädda Barnen drivit orostelefonen. För att ge verksamheten en möjlighet att ta tillvara kompetens i det fortsatta arbetet förlängde regeringen uppdraget till och med maj 2018. Enligt Rädda Barnen har de för avsikt att tillsammans med andra tillskapa en mer varaktig stödfunktion.
Regeringen prioriterar det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och har sedan 2016 årligen avsatt 15 miljoner kronor som organisationer och kommuner kan söka för att utveckla insatser. Dessa medel fördelas idag av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Regeringens avsikt är att flytta över denna uppgift till Brottsförebyggande rådet och Center mot våldsbejakande extremism från och med 2019. Regeringen avser därför att föreslå för riksdagen att Brottsförebyggande rådet ska få 10 miljoner kronor att fördela till organisationer och kommuner. MUCF föreslås ha fortsatt ansvar för att fördela medel i syfte att stärka det demokratifrämjande arbetet. Regeringen kommer att föreslå att MUCF får disponera 5 miljoner kronor för detta ändamål.
Om Rädda Barnen behöver finansiering för att driva orostelefonen vidare kan medel alltså sökas hos fördelande myndighet.
Morgan Johansson
Stockholm den 16 augusti 2018
Skriftlig fråga 2017/18:1574 av Roger Haddad (L) (Besvarad 2018-07-12)
Fråga 2017/18:1574 Indragen finansiering till stödtelefonen mot extremism
av Roger Haddad (L)
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Den våldsbejakande islamistiska extremismen utgör enligt Säkerhetspolisen det största hotet mot vår demokrati. Även hotet från de extra extremistiska miljöerna hotar vår yttrandefrihet, domare, journalister och andra. Vi ser detta inte minst från vänsterextrema organisationer utan även från nazisterna och de högerextrema krafterna.
Liberalerna är väldigt angelägna om att det förebyggande arbetet mot radikaliseringen intensifieras och blir mycket effektivare från den nationella nivån till den lokala nivån. Det absolut viktigaste är just arbetet lokalt inom skolan och socialtjänsten och av lokala poliser för att förhindra extremism och rekrytering till radikala miljöer.
Vi har återkommande ställt frågor om Sveriges hantering och beredskap generellt men också kring den stödtelefon som infördes under den förra nationella samordnaren mot extremism. Efter en turbulent start och en icke-fungerande verksamhet som Liberalerna också kritiserade, förflyttades ansvaret till Rädda Barnen. Även här har vi lagt förslag på hur det ska utvecklas och hur tillgängligheten ska utökas.
Det är mycket förvånande att ta del av regeringens beslut att dra in det ekonomiska stödet till Rädda Barnen. Enligt uppgift kommer del av detta läggas på nya centret mot våldsbejakande extremism, men den kanalen är inte öppen för anhöriga, vilket är helt centralt. Vi vet också att Rädda Barnen kommer att försöka fortsätta verksamheten men med egna medel.
Att stödtelefonen finns kvar är viktigt även om den ännu inte har fått det genomslag som man kan förvänta sig. Anhöriga som ser tidiga tecken på risker och extrema miljöer som kan locka till sig deras barn eller bekanta måste ha någon att vända sig till för råd och aktivt stöd. Det kan inte vara en verksamhet som är beroende av frivilliga krafter eller som endast är öppen på vardagar under kontorstid. Arbetet mot extremismen måste fungera hela tiden oavsett tid eller dag. Liberalerna menar tvärtom att stödtelefonen ska finnas tillgänglig dygnet runt och finnas för de som själva riskerar att radikaliseras och vill ha råd samt för deras anhöriga som inte vågar ringa direkt till polisen eller Säkerhetspolisen.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Varför drog statsrådet och regeringen in detta viktiga stöd till stödtelefonen som är den enda nationella linjen för anhöriga?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.