Jobb och egen försörjning för föräldrar till utrikes födda elever
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1530 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Dnr A2017/01217/A | ||
Arbetsmarknadsdepartementet |
Arbetsmarknads- och etableringsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1530 av Ida Drougge (M) Jobb och egen försörjning för föräldrar till utrikes födda elever
Ida Drougge har frågat mig om vilka åtgärder jag tänker vidta för att stärka nyanländas möjligheter till jobb och egen försörjning så att fler nyanlända barn och elever också lyckas bättre i skolan.
Ekonomiska förutsättningar eller föräldrars bakgrund ska inte avgöra vilken utbildning eller vilka möjligheter barn ges i livet. Den svenska modellen vilar på en jämlik skola där ingen elev lämnas efter, men ingen heller hålls tillbaka. Samtidigt är det känt att föräldrars socioekonomiska bakgrund har betydelse för barns skolresultat. Att föräldrar ges möjlighet till egen försörjning genom arbete är därför helt centralt även ur detta perspektiv. Alla som kan jobba ska jobba.
Att höja sysselsättningsgraden bland utrikes födda, i synnerhet kvinnor, är en högt prioriterad fråga för regeringen. Arbetsmarknaden står fortsatt stark och utvecklingen går åt rätt håll. Efterfrågan på arbetskraft är hög och sysselsättningen stiger. Sedan regeringen tillträdde är det 200 000 fler som arbetar. Omkring 70 procent av sysselsättningsökningen har tillkommit bland utrikes födda och sysselsättningsgraden bland utrikes födda är nu den högsta sedan SCB började mäta på ett jämförbart sätt 2005. Det är en positiv utveckling men regeringen arbetar för att stärka den ytterligare.
Nyanländas etablering måste bli mer effektiv. Fler ska gå från etableringsinsatser hos Arbetsförmedlingen till arbete eller studier. Det nya regelverk för etableringen som regeringen avser att sätta på plats innebär att kraven på individen tydliggörs. Det som idag är en rättighet till insatser ersätts med en skyldighet att delta.
Utbredd brist på arbetskraft parallellt med en fortsatt stor grupp i arbetslöshet understryker vikten av att rusta arbetslösa för att möta kraven på arbetsmarknaden, oavsett födelseland. Det är för regeringen tydligt att utbildning bör utgöra vägen till arbete för betydligt fler.
Det ska understrykas att incitamenten till arbete är goda, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) konjunkturråd 2017 kallar dem ”starkare än någonsin”.
Regeringen har lagt om den aktiva arbetsmarknadspolitiken för att bättre rusta arbetslösa för att kunna ta de jobb som finns och växer fram. Vägarna till utbildning stärks. Det studiestartsstöd som införs inom kort ska underlätta för arbetslösa med kort utbildning att studera i syfte att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen gör även stora satsningar på utbildning både för barn, ungdomar och vuxna. Kunskapslyftet och regionalt yrkesvux är viktiga satsningar. Genom extratjänster ges arbetslösa som står långt ifrån arbetsmarknaden möjlighet till jobb i välfärden.
Jobben är grunden för välfärd och välstånd och är ett av regeringens tre högst prioriterade områden och regeringen är alltid beredd att ta de initiativ som krävs för att fler ska komma i arbete. Med det läggs också grund för goda skolresultat för fler barn.
Stockholm den 20 juni 2017
Ylva Johansson
Skriftlig fråga 2016/17:1530 av Ida Drougge (M) (Skickad 2017-06-01)
Fråga 2016/17:1530 Jobb och egen försörjning för föräldrar till utrikes födda elever
av Ida Drougge (M)
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Den 29 maj 2017 gav Hans Grönqvist och Susan Niknami ut rapporten Ankomst och härkomst för ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi), som visar att nyanlända barns och ungdomars skolresultat har försämrats sedan 1998. År 1998 hade 70 procent av alla utrikes födda elever som anlänt till Sverige efter sin 7-årsdag blivit godkända i grundskolan. I dag ligger den siffran på endast 50 procent. Detta är en oroväckande utveckling, och mer måste göras för att fler utrikes födda elever ska klara sig bättre i den svenska skolan.
En av rapportens slutsatser är att föräldrarnas socioekonomiska bakgrund samt bostadsområdet är faktorer som är starkt förknippade med skillnaden i skolresultat mellan inrikes och utrikes födda elever. I rapporten diskuteras därför flera förslag för att ge våra utrikes födda elever bättre förutsättningar i den svenska skolan. Bland annat nämns Skolkommissionens förslag om ett aktivt skolval och förslaget om att öka resurserna till de skolor som tar emot ett stort antal nyanlända.
Som rapporten indikerar på ser vi tydligt att skolans resurser och lärartekniker inte ger utrikes födda elever det stöd som de behöver. Vi behöver fler reformer som gör att fler lyckas bättre i den svenska skolan. Inte minst måste våra lärarstudenter få bättre kunskaper i andraspråksinlärning så att fler elever får den hjälp de behöver för att kunna hänga med i undervisningen. Men vi behöver också använda tekniken bättre. Särskilt gäller detta möjligheterna till fjärrundervisning så att eleverna får möjlighet till undervisning och studiehandledning på sitt modersmål.
Detta är flera viktiga reformer som svensk skola behöver för att ge alla elever förutsättningar att nå så långt som möjligt i den svenska skolan. Samtidigt slår också rapportförfattarna fast att den absolut viktigaste politiska åtgärden är att fortsätta underlätta för föräldrar till utrikes födda elever att få ett jobb. Hans Grönqvist och Susan Niknami skriver: ”En politik som försämrar möjligheterna för nyanlända på arbetsmarknaden skulle enligt våra resultat riskera leda till att öka skillnaderna i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever.” (Ankomst och härkomst, s. 73.)
Det är därför oroande att regeringens politik har fel inriktning. Att bygga ut bidragssystemen och att höja skatterna på arbete innebär att det blir mindre lönsamt att jobba. Det spär på jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda och gör vägen till jobb längre för den som står allra längst ifrån arbetsmarknaden. Detta minskar inte bara nyanlända människors möjlighet till egen försörjning utan försämrar också deras barns förutsättningar att klara skolan med framgång.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:
Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att stärka de nyanlända människornas möjligheter till jobb och egen försörjning så att fler nyanlända barn och elever också lyckas bättre i skolan?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.