Till innehåll på sidan

nedläggning av Ekeskolan och Riksgymnasium för blinda barn med multipelhandikapp

Svar på skriftlig fråga 1998/99:900 besvarad av

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 september

Svar på fråga 1998/99:900 om nedläggningen av Ekeskolan och 901 om riksgymnasium för blinda barn med multipelhandikapp

Statsrådet Ingegerd Wärnersson

Sten Tolgfors har dels frågat mig vad jag avser att göra för att ändra propositionen om Ekeskolan, dels om jag är beredd att utreda förutsättningarna för att Ekeskolans fasta skoldel ska kompletteras med en gymnasiedel för blinda barn med multihandikapp.

Jag vill inledningsvis säga att det är en ren missuppfattning att jag skulle ha ändrat ståndpunkt när det gäller Ekeskolans framtida uppdrag och att detta alltjämt är en öppen fråga. Vad jag avsåg i intervjun var att frågan ännu inte är avgjord av riksdagen. Jag står således fast vid förslaget om en förändrad inriktning av verksamheten vid Ekeskolan. Det förslag som regeringen redovisat i propositionen Elever med funktionshinder @ ansvar för utbildning och stöd (prop. 1998/99:105) innebär som tidigare nämnts ingen nedläggning av verksamheten. Innebörden av förslaget är i stället att den fasta skoldelen avvecklas till förmån för en utökad resurscenterverksamhet samtidigt som en mindre skoldel för främst visstidsplaceringar ska finnas kvar. En viktig förändring är att eleven alltjämt ska vara inskriven i hemkommunens skola och att en placering vid resurscentret ingår som ett led i det åtgärdsprogram som hemkommunens skola upprättat. Regeringens förslag om en avveckling av den fasta skoldelen genom intagningsstopp innebär att de barn som nu går på Ekeskolan får gå kvar så länge de och deras vårdnadshavare så önskar. Det kommer på så sätt att finnas barn i Ekeskolans fasta skoldel under ett antal år framöver. När denna period är till ända kan det finnas skäl att överväga en samlokalisering av det gemensamma synresurscentret.

När det gäller frågan om riksgymnasium förlagt till Ekeskolan vill jag framhålla vikten av att den förändrade verksamheten vid Ekeskolan kommer även de äldre eleverna till del. Det innebär t.ex. att resurscenterverksamheten i högre utsträckning än i dag ska ge stöd till gymnasiesärskolan. Jag finner det heller inte uteslutet att ungdomar från gymnasieskolan kan komma i fråga för visstidsplaceringar på Ekeskolan. Mot denna bakgrund finner jag för närvarande inga särskilda skäl att utreda förutsättningarna för en riksrekryterande gymnasieutbildning på Ekeskolan.

Skriftlig fråga 1998/99:900 av Tolgfors, Sten (m) (undefined 1999-01-01)

Fråga 1998/99:900 av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om nedläggningen av Ekeskolan

den 9 september

 

Skolministerns förslag att lägga ned Ekeskolan har väckt många reaktioner och mycken oro bland alla dem som bryr sig om barnens situation.

När skolministern besökte Örebro den 8 september valde hon ändå att varken besöka Ekeskolan eller träffa skolbarnen där. På en pressträff sade hon dock enligt Internettidningen 24 timmar följande: För det första så har Ekeskolan aldrig tänkt läggas ned. Det är en öppen skrivelse som vi får se vart någonstans den kommer att landa.

Detta uttalande borde knappast kunna innebära annat än att skolministern ändrar förslagen om Ekeskolan i propositionen. Där föreslår hon nämligen: dels att Ekeskolans fasta skoldel, specialskolan Ekeskolan, skall läggas ned. Dels att Ekeskolans resurscenter småningom flyttas från Örebro. Av Ekeskolan blir då ingenting kvar.

Om skolministern menade allvar i Örebro och avsikten inte är att lägga ned Ekeskolan, då måste förslagen i propositionen ändras.

 

Vad avser skolministern göra för att ändra propositionen om Ekeskolan, i enlighet med sina uttalanden i Örebro?

 

 

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.