Placering av barn och unga på stödboenden

Svar på skriftlig fråga 2016/17:574
Statsrådet Åsa Regnér (S)

Hela dokumentet

Placering av barn och unga på stödboenden (docx, 39 kB)

Dnr S2016/07927/FST

Dnr S2016/07980/FST

Dnr S2016/07981/FST

Socialdepartementet

Barn-, äldre- och jämställdhetsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:574, 2016/17:591 och 2016/17:592 av Jenny Petersson (M) om placering av barn och unga på stödboenden, kommunernas placering av barn och unga på stödboende och boendealternativ för barn och unga på stödboende

Jenny Petersson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att underlätta placering av barn och unga på stödboenden då det i dag råder brist på lokaler som krävs för denna typ av boende, vilket påverkar enskilda verksamheter som får avslag. Jenny Petersson har även frågat om jag och regeringen avser att förenkla regelverket för Sveriges kommuner så att de lättare ska kunna ge ungdomar stödboende på ett bra sätt. Jenny Petersson har även ställt frågan om jag och regeringen avser att ändra på regelverket så att boende på ett stödboende kan dela rum.

Regeringen beslutade om propositionen Stödboende – en ny placeringsform för barn och unga (prop. 2015/16:43) den 5 november 2015. Stödboende infördes som ytterligare en placeringsform i socialtjänstlagen den 1 januari 2016. Socialstyrelsen utarbetade omgående förslag till föreskrifter och allmänna råd som remitterades. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om stödboende, som bl.a. behandlar stödboendets lokaler, beslutades den 31 maj 2016.

På samma sätt som för andra placeringsformer ska socialtjänsten alltid göra en individuell bedömning av om barnet eller den unge ska tas emot i ett stödboende.

Av propositionen framgår regeringens skäl, bl.a. om eget boende. Regeringen anser att det huvudsakliga syftet med den nya placeringsformen, dvs. att under trygga former träna och förbereda barnet eller den unge för ett självständigt boende och vuxenliv, bäst kan uppnås genom att barnet eller den unge har ett eget boende. Ett eget boende bör som utgångspunkt innebära ett mer självständigt boende än HVB, t.ex. att barnet eller den unge bor i en lägenhet eller i en liknande boendelösning. Ett eget boende utesluter inte ett delat boende med ett annat barn eller en annan ung person, t.ex. ett syskon eller andra närstående som önskar bo ihop. Av skälen framgår även att regeringen inte utesluter andra boendelösningar som är mer sammanhållna. Som exempel kan nämnas studentkorridorer eller liknande boenden i anslutning till en folkhögskola där barnet eller den unge har ett eget rum.

Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag börjat följa upp och utvärdera den nya placeringsformen stödboende. Socialstyrelsen lämnade den 30 november 2016 en delredovisning av arbetet, där myndigheten redogör för resultat av en intervjustudie med sju kommuner, med syfte att få en aktuell lägesbild av kommunernas erfarenheter av placeringsformen så här långt. Processen med att skapa stödboendeplatser har startat i de kommuner som Socialstyrelsen har intervjuat och totalt sett har 140 kommuner startat stödboenden under 2016. Myndighetens intryck är att samtliga kommuner har som mål att ha tillgång till stödboende juli 2017 då det nya ersättningssystemet för mottagandet av ensamkommande barn och unga träder i kraft.

Socialstyrelsen kommer i det fortsatta arbetet att följa utvecklingen av och bedöma hur placeringsformen stödboende svarar mot behoven hos olika grupper barn och unga, flickor och pojkar. Socialstyrelsen kommer också följa utvecklingen av stödboendenas utformning och bemanning. Jag kommer att följa Socialstyrelsens arbete och utvecklingen i kommunerna noga.

Stockholm den 11 januari 2017

Åsa Regnér

Skriftlig fråga (Inlämnad 2016-12-21)