Till innehåll på sidan

Stärkt vård kring hjärt-kärlsjukdomar

Svar på skriftlig fråga 2017/18:993 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX


S2018/01675

/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:993 av Ann-Britt Åsebol (M)
Stärkt vård kring hjärt-kärlsjukdom

Ann-Britt Åsebol har frågat mig vad jag avser vidta för åtgärder för att stärka vården kring hjärt- och kärlsjukdomar.

Socialstyrelsens uppföljningar visar att allt fler patienter överlever de stora folksjukdomarna som hjärtsjukdomar, stroke och diabetes. Trots en positiv utveckling finns det fortfarande, som Ann-Britt Åsebol lyfter fram, regionala skillnader när det gäller diagnostik och tillgång till rekommenderade behandlingar. Regeringen arbetar därför för att stödja utvecklingen av en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård för befolkningen i hela landet.

Regeringen har tagit initiativ till stora reformer inom hälso- och sjukvårdens område och bl.a. tillsatt utredningen om en samordnad utveckling av god och nära vård (2017:1). Utredningen har i uppdrag att stödja landstingen m.fl. att utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvård. Regeringen har vidare överlämnat proposition En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården (2017/18:40) till riksdagen. Den nya processen ska ersätta systemet med rikssjukvård och den nationella nivåstruktureringen av cancervården. Syftet med förslagen är att koncentrera den högspecialiserade vården till färre enheter i landet och därmed bidra till en mer kunskapsbaserad och jämlik vård.

Utöver dessa mer genomgripande insatser genomför regeringen satsningar som ska bidra till en långsiktigt god kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården, ökad tillgänglighet och insatser för att stärka samordningen av vårdinsatser för personer med komplexa och omfattande vårdbehov. Dessutom har regeringen uppdragit åt Socialstyrelsen att stödja vårdens arbete med nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor för bl.a. hjärt- och kärlsjukdomar.

Avslutningsvis vill jag också lyfta fram arbetet med att utveckla styrningen med kunskap som pågår inom landstingen. Under 2016 har landsting och regioner tagit beslut om att gemensamt långsiktigt delta i, stödja och finansiera en sammanhållen struktur för styrning med kunskap. Ett viktigt syfte är att samordna arbetet med kunskapsbaserad vård i landsting och regioner för att bidra till en mer jämlik vård som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Sammantaget bedömer jag att dessa insatser kommer att bidra till en bättre vård för personer med hjärt- och kärlsjukdomar.

Stockholm den 21 mars 2018

Annika Strandhäll

Skriftlig fråga 2017/18:993 av Ann-Britt Åsebol (M) (Besvarad 2018-03-08)

Fråga 2017/18:993 Stärkt vård kring hjärt-kärlsjukdomar

av Ann-Britt Åsebol (M)

till Socialminister Annika Strandhäll (S)

 

I dag lever var femte svensk med hjärt-kärlsjukdom, och nästan alla känner någon som är drabbad. Hjärt- och kärlsjukdomar är den allra vanligaste dödsorsaken i såväl Sverige som övriga världen. Vi kan vara stolta över att den akuta vården för hjärtinfarkt i Sverige håller världsklass. Samtidigt kvarstår stora utmaningar.

Swedehearts kvalitetsregister visar att kvaliteten inom svensk hjärtsjukvård visserligen har ökat mellan åren 2011 och 2014, men samtidigt är spridningen avseende uppnådd kvalitet inom hjärtsjukvården omfattande. Därtill finns det en betydande variation mellan olika landsting/regioner när det gäller dödlighet i hjärtinfarkt i förtid. Det finns även stora skillnader i vården av stroke när det gäller exempelvis tidsfördröjning vid akut omhändertagande. Detta är inte acceptabelt eftersom alla patienter ska ha rätt till en jämlik vård enligt hälso- och sjukvårdslagen.

Regeringen har inga förberedda reformer gällande att utveckla och stärka hjärt- och kärlsjukvården. Detta trots att utmaningarna är omfattande och väl belysta. Det är talande att av de fåtal förslag som uppges vara på väg fram från regeringen till riksdagen gällande folkhälsa finns det inga förslag specifikt om hjärt- och kärlsjukvården.

Vården ska kunna ta mer av ett helhetsansvar för patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. Den svenska hälso- och sjukvården är i dagsläget inte organiserad för att någon ska ta ett helhetsansvar för varje patient med en allvarlig sjukdom. Därför föreslår vi moderater bland annat att en nationell handlingsplan tas fram för att stärka hjärt- och kärlsjukvården. Detta i syfte att säkra hög kvalitet och se till att alla patienter får en likvärdig vård. Det behövs en nationellt samlad högspecialiserad hjärt- och kärlsjukvård för att säkra kvalitet, likvärdighet och kortare väntetider.

I dag finns det brister avseende kontinuitet i kontakterna mellan patient och vårdpersonal. För att öka trygghet och kontinuitet i hjärt- och kärlsjukvården behövs möjligheter till en fast vårdkontakt för dessa patienter, exempelvis fast läkarkontakt eller fast kontaktsjuksköterska. Vården vid en sjukdom ska vara individuellt anpassad och utformad utifrån individens specifika behov. Ett ökat inflytande för patienter och anhöriga skapar bättre förutsättningar för kvalitet, trygghet och tillgänglighet.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:

 

Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att stärka vården kring hjärt-kärlsjukdomar?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.