Svampangrepp på skog
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1157 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Dnr N2017/02478/SK | ||
Näringsdepartementet |
Landsbygdsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1157 Svampangrepp på skog
Johan Hultberg har frågat mig om jag avser att ta initiativ till att förändra skogsvårdslagen eller växtskyddslagstiftningen så att det blir möjligt för samhället att, genom till exempel Skogsstyrelsen, ingripa och ställa krav på en enskild skogsägare om svampangrepp på dennes fastighet riskerar att spridas och skada annans skog. Han har även frågat hur jag ser på möjligheten för staten att stå för saneringskostnaderna vid svampangrepp.
Låt mig inleda med att konstatera att klimatförändringar tillsammans med ökande global handel ökar risken för att ”nya” växtskadegörare etableras i Sverige, som tidigare bara varit etablerade längre söderut. Det är därför viktigt att arbeta förebyggande med att minska risken för att nya skadegörare etablerar sig, bl.a. genom att stärka skogens motståndskraft. Regeringen har avsatt medel till Sveriges lantbruksuniversitet för riskvärdering, vilket innefattar analys av risken för nya skadegörare att etablera sig i landet och vilka konsekvenser det skulle kunna få. Syftet är att i god tid identifiera när åtgärder behöver sättas in för att förhindra etablering av nya allvarliga skadegörare. Vidare har regeringen gett Statens jordbruksverk i uppdrag att analysera och lämna förslag på ersättningssystem för dem som drabbas av vissa växtskadegörare. Sverige har också varit med och förhandlat fram ny lagstiftning för växtskydd och kontroll inom EU.
Svampsjukdomen Diplodia pinea, som olyckligt drabbat en markägares skog utanför Arlanda, är redan etablerad i EU och har dessutom påträffats på flera olika platser i Sverige. Således finns det tyvärr ingen möjlighet att utrota svampen. Jordbruksverket får meddela föreskrifter om vilka växtskadegörare som ska omfattas av växtskyddslagen. Det gäller växtskadegörare som allvarligt kan skada växeter, växtprodukter, växtodling, skogar och annan mark.
Sammanfattningsvis är min bedömning att regeringen har vidtagit flera viktiga åtgärder för att öka beredskapen och minimera risken för nya angrepp av skogsskadegörare genom riskvärderingsfunktionen på Sveriges lantbruksuniversitet, genom uppdrag till Statens jordbruksverk och genom den nya lagstiftningen på EU-nivå som börjar gälla 2019.
Stockholm den 6 april 2017
Sven-Erik Bucht
Skriftlig fråga 2016/17:1157 av Johan Hultberg (M) (Besvarad 2017-03-30)
Fråga 2016/17:1157 Svampangrepp på skog
av Johan Hultberg (M)
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Nyligen drabbades tallar i Odensala nära Arlanda av ett svampangrepp. Den aktuelle markägaren tog sitt ansvar för att förhindra spridning av svampen i fråga, Diplodia pinea, genom att låta avverka den angripna skogen som bestod av ca 15 hektar tallungskog och därefter flisa och bränna den. Tack vare att markägaren gjorde detta kunde spridningen stoppas och svamputbrottet begränsas till endast hans fastighet.
Om utbrottet hade skett på en fastighet ägd av en inte lika ansvarstagande och aktiv skogsägare som i det aktuella fallet hade utbrottet snabbt kunnat få stor spridning med mycket stora skador till följd. Det saknas nämligen reglering av hur utbrott av Diplodia pinea ska hanteras. Skogsstyrelsen har ingen rätt att kräva sanering av angripen skog och kan heller inte betala ut ersättning för saneringskostnader. Att begränsa utbrott förutsätter således att markägarna själva tar ansvar och vidtar de åtgärder som krävs samt också själva står för saneringskostnaderna.
Nu ökar utbredningen av Diplodia pinea, och med ett allt varmare klimat kommer denna utveckling att fortsätta. Enligt beräkningar av forskare vid Statens lantbruksuniversitet var år 1970 ca 60 000 hektar tallungskog i Sverige mottagliga för svampen. Nu beräknas den siffran ha ökat till omkring en kvarts miljon hektar i Götaland och Svealand. Utifrån klimatscenariot för år 2070 skulle det varmare klimatet då ha gjort att även delar av Norrlandskusten skulle kunna ingå i svampens utbredningsområde.
Med anledning av detta menar nu bland andra Jan Stenlid, professor i skogspatologi, att det behövs en förändrad lagstiftning som kan användas för att hantera svamputbrott och förhindra spridning. Till Skogssällskapet säger Stenlid att ”vi behöver en lagstiftning som kan användas om en svamp hotar att skada skogen regionalt eller nationellt – en lag som gör det möjligt för samhället att bromsa utvecklingen i tidigt skede”.
Mot bakgrund av det ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht följande:
Avser statsrådet att ta initiativ till att förändra skogsvårdslagen eller växtskyddslagstiftningen så att det blir möjligt för samhället, genom till exempel Skogsstyrelsen, att ingripa och ställa krav på en enskild skogsägare om svampangrepp på dennes fastighet riskerar att spridas och skada annans skog, och hur ser statsrådet på möjligheten för staten att stå för saneringskostnaderna vid svampangrepp?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.