Förordning (2009:1397) om veterinär service av allmänt ekonomiskt intresse

SFS nr: 2009:1397
Departement/myndighet: Landsbygds- och infrastrukturdepartementet RSL
Utfärdad: 2009-11-26
Ändrad: t.o.m. SFS 2016:1171
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)

1 §   Denna förordning gäller i fråga om veterinär service av allmänt ekonomiskt intresse.

Med veterinär service av allmänt ekonomiskt intresse avses följande verksamheter.
   1. Deltagande i en beredskapsorganisation vid utbrott av smittsamma djursjukdomar.
   2. Beredskap för djursjukvård under jourtid.
   3. Djurhälso- och djursjukvård i sådana områden av landet där det bedöms att tillfredsställande veterinär service inte skulle kunna bedrivas på marknadsmässiga grunder.

2 §   Statens jordbruksverk får ingå avtal om skyldighet att utföra veterinär service av allmänt ekonomiskt intresse.

3 §   Jordbruksverket ska se till att ett avtal enligt 2 § innehåller
   1. namn på utföraren,
   2. en skyldighet för utföraren att utföra en eller flera av de verksamheter som anges i 1 §,
   3. uppgift om under vilken tidsperiod utföraren är skyldig att utföra verksamheten eller verksamheterna,
   4. uppgift om vilket geografiskt område som avses med skyldigheten,
   5. innebörden i övrigt av skyldigheten att utföra verksamheten eller verksamheterna,
   6. uppgift om den ersättning som bestämts för uppdraget mot bakgrund av vad som anges i 4 §,
   7. bestämmelser om utbetalning av ersättningen,
   8. de villkor i övrigt som kan behövas för tillsyn och uppföljning av avtalets villkor, och
   9. vilka krav på kompetens och kompetensutveckling som ställs på utföraren.

Om avtalet inte ingåtts efter ett öppet anbudsförfarande i enlighet med bestämmelserna i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, ska Jordbruksverket se till att avtalet utöver vad som anges i första stycket innehåller
   1. uppgift om vilka kostnader som ersätts inom ramen för verksamheten eller verksamheterna,
   2. en skyldighet för sådana utförare som även bedriver annan ekonomisk verksamhet än den som avses med avtalet att upprätta en separat redovisning av olika verksamheter,
   3. en skyldighet för utföraren att betala tillbaka sådan överkompensation som fastställts enligt 5 § jämte ränta,
   4. en bestämmelse om att ersättningen ska omförhandlas om överkompensation uppkommit, och
   5. de villkor i övrigt som kan behövas för tillsyn och uppföljning av att ersättningen inte medför att utföraren överkompenseras. Förordning (2016:1171).

4 §   Om ett avtal om veterinär service av allmänt ekonomiskt intresse inte ingås efter ett öppet anbudsförfarande i enlighet med bestämmelserna i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, ska Jordbruksverket se till att avtalet med utföraren innehåller bestämmelser om att ersättningen ska fastställas utifrån
      a) utförarens kostnader för skyldigheten att utföra den eller de verksamheter som ingår i avtalet,
      b) utförarens samtliga intäkter i den eller de verksamheter som ingår i avtalet, och
      c) att utföraren får tillgodogöra sig en rimlig vinst på grund av den eller de verksamheter som ingår i avtalet.

Om avtalet inte ingåtts efter ett öppet anbudsförfarande i enlighet med bestämmelserna i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, ska Jordbruksverket årligen kontrollera om ändrade förhållanden på marknaden för veterinära tjänster medför att det belopp som fastställts enligt avtalet framstår som oskäligt högt (överkompensation). Förordning (2016:1171).

5 §   Om överkompensation konstaterats vid en kontroll enligt 4 § andra stycket, ska Jordbruksverket kräva tillbaka det överskjutande beloppet.

Om ersättning krävs tillbaka ska även ränta krävas.

6 §   Jordbruksverket får meddela föreskrifter om verkställigheten av denna förordning.

7 §   Jordbruksverkets beslut enligt denna förordning får inte överklagas.

Bestämmelser om överprövning finns i 20 kap. lagen (2016:1145) om offentlig upphandling. Förordning (2016:1171).