Protokoll utskottssammanträde 2008/09:5

utskottsdokument 2008/09:21AD19

 

SOCIALUTSKOTTET

 

 

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2008/09:5

 

DATUM

2008-10-23

TID

09.30-10.00

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

 

 

§ 1

Fråga om att beställa en forskningsinventering

 

Forskningssekreterare Helene Limén från riksdagens utredningstjänst redogör kortfattat för ett förslag till inventering av forskning som berör socialtjänsten. Förslaget har närmare beskrivits i en PM den 15 oktober 2008, vilken bifogas protokollet som bilaga 2.

 

Utskottet beslutar att ställa sig positivt till förslaget i nyss nämnda PM. Det gäller även bildande av en referensgrupp. Till denna adjungeras en föredragande

 

Deltagarlista bifogas protokollet som bilaga 3.

 

§ 2

 

Godkännande av föredragningslistan

 

Utskottet godkänner föredragningslistan med tillägg av § 8 nedan.

 

§ 3

 

Justering av protokoll

 

Protokollet från sammanträdet den 16 oktober justeras.

 

§ 4

Redovisning av fördelning av medel från allmänna arvsfonden

 

Utskottet fortsätter behandlingen av skrivelse 2007/08:125 Redovisning av fördelning av medel från allmänna arvsfonden under budgetåret 2007 jämte motioner.

 

Utskottet fattar beslut i ärendet.

 

Förslag till utskottets betänkande 2008/09:SoU2 justeras.

 

§ 5

Mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning

 

Utskottet behandlar preliminärt proposition 2008/09:28 om Mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning jämte motioner.

 

Utskottet bordlägger ärendet för behandling vid senare tillfälle.

 

§ 6

Mottagande av motionsyrkande

 

Utskottet beslutar att från näringsutskottet ta emot motion 2008/09:N1 av Tomas Eneroth m.fl. (s) yrkande 6

 

Denna paragraf förklaras omedelbart justerad.

 

 

§ 7

 

Inkomna skrivelser

 

Inkommen skrivelse anmäls enligt förteckning som bifogas i protokollet som bilaga 4.

 

§ 8

Fråga om överlämnande av motion

 

Utskottet beslutar – under förutsättning av berört utskotts medgivande – att överlämna följande motion till finansutskottet:

 

So439 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (m)

 

Denna paragraf förklaras omedelbart justerad.

 

§ 9

Övriga frågor

 

Kanslichefen informerar om ytterligare ändringar i arbetsplanen.

 

§ 10

Nästa sammanträde

 

Nästa sammanträde skall äga rum tisdagen den 28 oktober kl. 11.00

 

 

 

 

Vid protokollet     Helena Lind

   

Justeras                 2008-10-28

 

 

                             Kenneth Johansson

 

 

 


 


SOCIALUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1

till protokoll

2008/09:5

 

 

§ 1-9

§

§

§

§

 

 

 

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

 

 

LEDAMÖTER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kenneth Johansson (c), ordförande

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ylva Johansson (s), vice ordförande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Cecilia Widegren (m)

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Magdalena Andersson (m)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Christer Engelhardt (s)

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Marianne Kierkemann (m)

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lars U Granberg (s)

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tobias Krantz (fp)

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Marina Pettersson (s)

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jan R Andersson (m)

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lennart Axelsson (s)

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Chatrine Pålsson Ahlgren (kd)

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Margareta B Kjellin (m)

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Elina Linna (v)

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Catharina Bråkenhielm (s)

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lars-Ivar Ericson (c)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Thomas Nihlén (mp)

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SUPPLEANTER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Finn Bengtsson (m)

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Per Svedberg (s)

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mats G Nilsson (m)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ann Arleklo (s)

o

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mikael Cederbratt (m)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lennart Levi (c)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Désirée Liljevall (s)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Barbro Westerholm (fp)

o

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kent Härstedt (s)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Helena Bouveng (m)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kerstin Engle (s)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rosita Runegrund (kd)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mats Gerdau (m)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Eva Olofsson (v)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lars Wegendal (s)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Maria Kornevik-Jakobsson (c)

x

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gunvor G Ericson (mp)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Maria Lundqvist-Brömster (fp)

o

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Marianne Berg (v)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jan Lindholm (mp)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Carin Runeson (s)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dan Kihlström (kd)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Solveig Ternström (c)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande

 


 

PM

2008-10-15

Bilaga 2

 

Förslag till inventering av forskning som berör socialtjänsten

 

 

 

 

 

Bakgrund

Regelverk

Lagar och regelverk inom socialtjänsten är inte omfattande, men dess utformning gör att de kan vara svåra att tillämpa i enskilda situationer. Socialtjänstlagen (2001:453) ger enskilda rätt till bistånd i olika former samt rätt att överklaga biståndsbeslut till förvaltningsdomstol. Verksamheten inom socialtjänsten styrs av många föränderliga yttre förutsättningar. Dit hör lagstiftningen men kanske i ännu högre grad samhällsekonomiska förutsättningar, den demografiska utvecklingen, utvecklingen av folkhälsan samt inte minst politiska ambitioner och ställningstaganden inom stat, landsting och kommuner (SOU 2007:82, Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten).

 

Pågående och nyligen avslutade utredningar

Två aktuella utredningar som berör kunskapsutveckling och forskning inom det sociala området är tillsatta av regeringen.

 

1. En särskild utredare har analyserat och lämnat förslag på hur de statliga resurser som i dag avsätts till socialtjänstens verksamhetsområde på bästa sätt kan bidra till att stödja kunskapsutvecklingen inom detta område[1]. Utredaren har även analyserat och lämnat förslag på åtgärder som främjar att ny kunskap tas fram, sprids och tillämpas i praktiken. Syftet är att socialtjänstens insatser i högre utsträckning skall baseras på kunskap om det sociala arbetets resultat, kvalitet och effektivitet. Det långsiktiga målet, enligt utredningen, ska vara att utveckla en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten som innebär en praktik som är baserad på en sammanvägning av brukarens erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap.

 

2. Ett råd bestående av forskare ska tillkallas med uppdrag att belysa relevanta forskningsrön inom det sociala området[2]. Rådet ska agera som rådgivare till regeringen i hälso- och sjukvårdsfrågor och i sociala frågor samt förse regeringen med relevant kunskap för utformningen av välfärdspolitiken inom Socialdepartementets områden. Arbetet ska redovisas dels i en årlig rapport, dels vid återkommande möten med ansvariga statsråd och tjänstemän vid Regeringskansliet.

 

Rådet, som tillsattes 1 jan 2008, har träffat de berörda statsråden en gång/termin. Mötena är ett forum för samtal mellan rådet och statsrådet. Aktuella frågor diskuteras där temat bestäms varannan gång av rådet och varannan gång av statsrådet. I enlighet med direktivet kommer rådet att sammanställa vad de gjort under året och redovisa detta i slutet av 2008. Rådet håller även i seminarier, kunskapsgenomgångar och konferenser och kommer t ex att ha en större konferens i Rosenbad 1/12 gällande forskning om vägen tillbaka till arbete. Rådet berör till stor del hälso- och sjukvårdsfrågor[3].

 

Kunskapsutveckling

Behovet av kunskapsutveckling inom socialtjänsten är stort. Ett skäl är verksamheternas betydande omfattning. År 2005 uppgick kommunernas bruttokostnader för socialtjänsten till knappt 170 miljarder kronor vilket motsvarade 6,3 procent av BNP. Knappt 240 000 personer arbetade i någon av kommunernas vård-, stöd- och omsorgsverksamhet. Cirka 300 000 personer erhöll vid en given tidpunkt någon form av fysisk insats inom socialtjänsten. Härutöver beviljades nästan en halv miljon människor försörjningsstöd under ett år.

 

Många kommuner, framför allt mindre kommuner, har inte ekonomiska förutsättningar att svara för en egen kunskapsutveckling annat än i mycket begränsad utsträckning. Bl.a. av detta skäl har många av de myndigheter som verkar inom socialtjänstens område fått i uppdrag av regering och riksdag att svara för en kunskapsspridning. Exempel på sådana myndigheter inom socialtjänstens område är:

  • Socialstyrelsen
  • Hjälpmedelsinstitutet
  • Myndigheten för handikappolitisk samordning,
  • Handikappombudsmannen
  • Barn-ombudsmannen
  • Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS).

 

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) svarar även för kunskapsutveckling, erbjuder stöd till verksamhetsutveckling, sprider information samt bildar opinion i frågor av vikt för kommuner och landsting. Socialstyrelsens institut för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) förser det sociala området med systematiska kunskapsöversikter över vilka insatser och metoder som fungerar i det sociala arbetet.

 

År 2001 bildades ”Intresseföreningen för FoU-miljöer inom välfärdsområdet” som vänder sig till FoU-miljöer med inriktning mot individ- och familjeomsorg och äldre- och handikappomsorg. Föreningen har i dag ca 40 medlemmar. Inom framför allt handikappområdet finns ett flertal ideella intresseorganisationer som bl.a. utvecklar och sprider kunskap om villkoren för personer med funktionshinder. De arbetar också med opinionsbildning.

 

Forskning

Forskning som berör socialtjänsten bedrivs idag vid ett antal lärosäten i Sverige t.ex. vid; Universiteten i Karlstad, Lund, Linköping, Göteborg, Stockholm, Umeå, Växjö, Örebro, Mittuniversitetet och Ersta/Sköndals högskola.

I medföljande bilaga ges exempel på några forskningsprojekt från Stockholms, Göteborgs och Linköpings universitet samt Ersta/Sköndals högskola.

 

FoU (Forskning och utveckling) -centra inom äldreområdet 

De senaste tio åren har Socialstyrelsen på regeringens uppdrag fördelat 130 miljoner kronor för att kommuner och landsting ska bilda FoU-centra inom äldreområdet. Syftet med dessa centra är att medverka till nytänkande och att göra forskningen tillgänglig för praktiker. Centren arbetar lokalt med att bidra med utbildning, forskning och seminarier för all personal inom äldrevården.

 

Det finns ett fyrtiotal FoU-centra i landet totalt. Av dem får 26 stycken statliga stimulansbidrag och har till uppgift att bevaka äldreområdet. De samarbetar med kommun, landsting och universitet/högskola. Samarbetet med universitet och högskolor har fördjupats och utvecklats.

 

Förslag till forskningsinventering

Syfte

Det övergripande syftet är att göra en inventering av pågående och nyligen avslutad forskning inom socialtjänstens område som berör socialtjänstlagen. Forskning som berör socialnämndens uppgift, och då särskilt svårigheter och begränsningar kopplat till lagstiftningen kommer att belysas. Underlaget kan vara användbart t ex i samband med offentliga utfrågningar då forskare och experter ska bjudas in. I underlaget kan även behov av nya forskningssatsningar identifieras.

 

Metod

En inventering av pågående och nyligen avslutad forskning sammanställs, förslagsvis uppdelat på ämnesområden. Forskningsprojektens bakgrund, syfte och huvudsakliga inriktning beskrivs samt kontaktuppgifter till ansvarig forskare (förslag till redovisningsmodell finns i bilaga).

 

Vidare kan forskningsfinansiärer t ex FAS, Socialstyrelsen, SiS, Hjälpmedelsinstitutet, ombudsmännen och SKL, beskrivas med huvudsaklig inriktning och finansiering.

 

Underlaget kvalitetssäkras med forskningsutförare och finansiärer.

 

Projektorganisation

Socialutskottet är beställare av rapporten. Utvärderings- och forskningsfunktionen vid RUT håller i det löpande arbetet av inventeringen.

 

Förslagsvis bildas en referensgrupp i utskottet bestående av ledamöter från respektive parti i syfte att under arbetets gång ge en återkoppling på upplägg, inriktning och sammanställningens omfattning.

 

Tidplan

Projektplan presenteras vid SoU:s sammanträde 23 oktober 2008.

Slutrapport beräknas vara klar i mars 2009.


BILAGA – Några exempel på pågående forskning

 

”Kompetens i de sociala professionerna”

Bakgrund

I Sverige och andra europeiska länder såsom Storbritannien och Finland pågår ett utvecklingsarbete riktat mot den offentliga sektorns socialtjänst. Ett av målen med utvecklingsprocessen är att socialt arbete i större utsträckning ska bygga på en vetenskapligt säkerställd kunskap. Samtidigt ökar socialt inriktad verksamhet som utförs inom den ideella och privata sektorn.

 

Syfte

Det övergripande syftet med studien är att studera hur anställda inom de tre sektorerna värderar yrkesprofessionalitet och det sociala arbetets professionalisering. Dessutom har man som syfte att kartlägga kompetensnivåerna inom de tre sektorerna, offentlig, privat och ideell. Finns det till exempel några skillnader i hur socialarbetare inom ideell och privat sektor beskriver sin yrkesprofessionalitet satt i relation till hur den beskrivs av yrkesverksamma inom socialtjänsten.

 

Sammanfattning av resultat

Kartläggningen har begränsats till yrkesverksamma socialarbetare som utför direkta sociala insatser för barn, ungdom och deras familjer, missbrukare samt äldre. Studien har hittills visat på stora luckor i vetskapen om utbildningsnivåer samt erfarenhet bland de anställda inom de olika sektorerna, framför allt inom de privata och ideella sektorerna. Andelen anställda med akademisk examen varierar stort, i den offentliga sektorn är andelen 94 procent. I den privata 62 procent och inom ideell verksamhet har endast 43 procent grundexamen från högskola. Resultatet har än så länge visat på behov av utveckling för att uppnå socialstyrelsens mål att socialt arbete ska utgå från evidensbaserade metoder.

 

Utförare och finansiär

Arbetet är en del av Ulf Hammares doktorsavhandling. Forskningen, som finansieras av FAS, bedrivs i samarbete mellan Stockholms universitet och Ersta Sköndals högskola.

                                               

 

”Hemlöshet som affärsidé - Marknadiseringen av det sociala boendet i Göteborg”

Bakgrund

I Göteborg konkurrerar numera privata företag, med socialt boende för hemlösa som affärsidé, med väletablerade aktörer som kommunen och frivilligorganisationerna, om socialtjänstens bostadslösa klienter. Det är samtidigt brist på boenden för hemlösa, där socialtjänsten placerar bostadslösa klienter. Sammantaget ger det underlag för en hemlöshetsmarknad. På senare år har kostnaderna för socialtjänstens tjänst för socialt boende ökat kraftigt. Samtidigt har antalet privata och ickeupphandlade aktörer blivit allt fler.

 

Syfte

Syftet med studien är att förstå effekterna av marknadiseringen av socialt boende samt vilka konsekvenser utvecklingen får. Vem är vinnaren och förloraren på marknadiseringen och hur kan marknaden i sig påverka det traditionellt sociala arbetet.

 

Sammanfattning av resultat

Hittills finns inget resultat publicerats. Det är dock klargjort att det inte finns någon tidigare forskning på området.

 

Utförare och finansiär

Studien leds av Cecilia Hansen Löfstrand, fil. dr i sociologi vid Göteborgs universitet. Projektet pågår under 2007-2009 och av finansieras av FAS.

                                               

 

”Vad är ”rätt” i socialtjänstens arbete med vräkningshotade klienter. En studie av rätt och rättstillämpning i socialt arbete.”

Bakgrund

I genomsnitt har 4250 hushåll vräkts varje år under 2000-talet. Vräkningarna sker trots att socialtjänsten i många fall haft juridiska möjligheter att förhindra dem. I dagsläget saknas det kunskap om vilka faktorer som orsakar hemlösheten, dessutom finns en grundläggande konflikt gällande vräkningsreglerna i hyreslagen: å ena sidan, den medborgarrättsligt motiverade idén om äganderätt samt, å andra sidan, den socialt motiverade idén om en rätt till tak över huvudet.

 

Syfte

Med den rättsliga konflikten i fokus syftar denna studie att finna en lösning åt socialtjänsten gällande vräkningsproblematiken. Genom att undersöka socialtjänstens beslutsprocess vid en vräkning hoppas forskningsprojektet kunna analysera och i slutändan utveckla rättstillämpningen i dessa fall.

 

Sammanfattning av resultat

Hittills har projektet inte publicerat några resultat.

 

Utförare och finansiär

Studien finansieras av FAS och leds av Anna Hollander, doktorand vid Stockholms universitet.

                                               

 

”Med vilka medel? En studie av det kommunala sociala arbetets innehåll, organisatoriska ramar och strukturella förutsättningar.”

Bakgrund

Organisationen inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO) har utvecklats mycket i kommunerna på senare år. Samtidigt har även forskningen på IFO:s arbete utvecklats i samma takt. Men trots fler forsknings- och utvecklingsprojekt saknas det grundläggande statistik på hur IFO arbetar samt med vilka medel. Denna brist har påpekats från flera håll under de senaste åren.

 

Syfte

Det övergripande syftet med studien är att ta fram användbar statistik gällande resurser, organisationsformer och insatser inom tre av IFO:s huvudområden; barn- och ungdomsvård, missbrukarvård samt arbete med socialbidrag. Resultatet av detta arbete kommer därmed att ge bättre förutsättningar för kommunernas IFO-enheter att förstå sambanden mellan organisatoriska lösningar, valda arbetsformer utefter de villkor man har att arbeta efter. I och med att inventeringen kommer att visa på mätbara skillnader inom landet kommer olika parter kunna dra nytta av resultatet. Kommunerna kommer att få underlag till intern utveckling och myndigheterna får en samlad översikt kring behovet av samverkan.

 

Sammanfattning av resultat

Insamlingen av de kvantitativt strukturerade intervjuerna i 100 kommuner har visat på flera tendenser. De empiriska studierna har till exemplet visat på en enorm spännvidd av olika organisationsformer, arbetssätt och samverkan med andra myndigheter inom de studerade IFO-enheterna. Dessutom finner man att kommunerna tenderar specialisera olika enheter och insatser inom IFO trots att socialtjänstlagen förordar en kommunal enhet som fokuserar på generellt socialt arbete. Samverkan utgör också ett allt mer betydande och samtidigt tidskrävande inslag i arbetet. Resultaten visar dock på att såväl formerna som målsättningarna med samverkan som förekommer varierar väsentligt.

 

Utförare och finansiär

Studien avslutades nyligen av Åke Bergmark, professor i socialt arbete på Socialhögskolan vid Stockholms universitet.

                                               

 

”Samhället som förälder”

Bakgrund

Skydd av barn är ett av socialtjänstens huvudområden. Vid misstänkta fall av social vanvård av barn utreds en anmälan vilket kan leda till sociala insatser. Detta sociala arbete stöds av socialtjänstlagen som liksom hälso- och sjukvårdslagen, en ramlag som inte ger konkreta direktiv på hur skyddet ska utformas. En skillnad mellan lagarna är dock att det i socialtjänstlagen inte står vilken profession som har beslutande rätt gällande skydd av barn. Men när det gäller patienters hälsa är det däremot uteslutande läkare och sjuksköterskor och har beslutande rätt. Problematiken kring skydd av barn uppstår när socialarbetare och beteendevetare, ibland unga och oerfarna, får beslutande makt i fall som de inte följt från det att anmälan kommit in. De anses snarare vara generalister än experter i motsats till en läkare. Därmed ökar risken för felbedömning.

 

Syfte

Syftet med studien är att belysa bristerna i hur socialtjänstslagen har utformats.

 

Resultat

Resultaten visar bland annat på att 16 procent av anmälningarna leder till insatser. Om detta är bra eller dåligt är oklart, däremot visar studien att det finns risk att de allvarligaste fallen återfinns bland de återstående 84 procenten. I slutsatserna av avhandlingen föreslås att staten bör inrätta en myndighet för skydd av barn samt att socialtjänstlagen bör bli tydligare och utbildningarna måste ha utökad fokus på hur skydd av barn ska utformas på bästa sätt.

 

Utförare och finansiär

Studien är en del av Madeleine Cocozzas avhandling från Linköpings universitet.


 

                                                                   Bilaga 3

 

 

 

Sammanträdet den 23 oktober 2008

 

Information om inventering av forskning inom socialtjänstens område som berör socialtjänstlagen.

 

Deltagare:

 

Helene Limén, forskningssekreterare riksdagens utredningstjänst

Elias Drakenberg, praktikant Stockholms universitet

 


                                                                                                                      Bilaga 4

 

 

Inkomna skrivelser

(anmälda vid sammanträdet i socialutskottet den 23 oktober 2008)

 

 

2008-10-14    Gösta Landgren, Malmö, synpunkter på socialpolitiken (dnr 337-08/09)

 

 



[1] Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukaren. SOU 2008:18

[2] Socialt råd Dir. 2007:161

[3] Lotta Liljelund, Socialdepartementet