Arbetsmarknadsutskottets verksamhet riksmötet 1999/2000

utskottsdokument 1999/2000:C36

Arbetsmarknadsutskottets

 
verksamhet riksmötet 1999/2000

 

 

1999/2000

AU

 

 

 

Arbetsområde m.m.

Arbetsmarknadsutskottets beredningsområde omfattar arbetsmarknadspolitik, arbetsrätt, arbetstid, semester, arbetsmiljö, statlig personalpolitik samt jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet.

Till beredningsområdet hör ärenden om anslag inom utgiftsområdena 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Sammansättning m.m.

Antalet ordinarie ledamöter i utskottet var 17 och antalet suppleanter 22. Utskottet hade följande sammansättning.

Ledamöter

Johnny Ahlqvist (s) (t.o.m. 00-07-31)

Sven-Erik Österberg (s) (fr.o.m.

00-08-01) ­­

Hans Andersson (v)

Margareta Andersson (c)

Mikael Odenberg (m)

Björn Kaaling (s)

Martin Nilsson (s)

Stefan Attefall (kd)

Kent Olsson (m)

 

Laila Bjurling (s)

Patrik Norinder (m)

Sonja Fransson (s)

Kristina Zakrisson (s)

Camilla Sköld (v)

Maria Larsson (kd)

Christel Anderberg (m)

Barbro Johansson (mp)

Elver Jonsson (fp)

Suppleanter

Anders Karlsson (s)

Henrik Westman (m)

Cinnika Beiming (s)

Bengt-Ola Ryttar (s)

Sven-Erik Sjöstrand (v) (t.o.m.

99-09-20)

Rosita Runegrund (kd)

Ewa Thalén Finné (m)

Christer Skoog (s)

Anna Åkerhielm (m)

Sylvia Lindgren (s)

Ann-Marie Fagerström (s)

Carlinge Wisberg (v)

 

Magnus Jacobsson (kd)

Rolf Gunnarsson (m)

Ewa Larsson (mp)

Agne Hansson (c)

Runar Patriksson (fp)

Helena Bargholtz (fp)

Birger Schlaug (mp)

Sofia Jonsson (c)

Stig Sandström (v)

Ana Maria Narti (fp) (fr.o.m. 99-10-01)

Claes-Göran Brandin (s) (fr.o.m.

99-11-04)  

Helena Zakariasén (s) (fr.o.m. 99-11-04)   

Ordförande i utskottet var fram till slutet av juli 2000 Johnny Ahlqvist (s), förste vice ordförande Hans Andersson (v) och andre vice ordförande Margareta Andersson (c). Johnny Ahlqvist lämnade riksdagen den 1 augusti 2000. Vid sammanträde den 5 september 2000 valdes Sven-Erik Österberg (s) till ny utskottsordförande.

Samtliga riksdagspartier hade ordinarie företrädare i utskottet. Som framgår av förteckningen företrädde 6 av ledamöterna Socialdemokraterna, 4 Moderata samlingspartiet, 2 Vänsterpartiet och 2 Kristdemokraterna. Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Miljöpartiet de gröna hade 1 ledamot vartdera.

Kansliet

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av

Gunilla Upmark, kanslichef

Claes-Göran Sundberg, föredragande (föräldraledig till mitten av december 1999)

Eva Kvarfordt, föredragande

Åsa Bokström, föredragande (föräldraledig från november 1999)

Anders Nauclér, föredragande (från november 1999)

Gina Borg, byråassistent

Jimmy Lee Ormi, byråassistent (augusti 1999­­­–februari 2000)

Marie Hedström, byråassistent (från mars 2000, tjänstgjorde även i bostadsutskottet).

Under en kortare period hösten 1999 tjänstgjorde som föredragande även Marianne Bjernbäck, Riksdagens utredningstjänst.

Verksamhetens omfattning m.m.

Sammanträden

Riksmötet sträckte sig från den 14 september 1999 till den 19 september 2000. Utskottets första sammanträde hölls den 9 september 1999 och vårens sista den 25 maj 2000. Totalt hölls under den tiden 29 sammanträden. Den totala sammanträdestiden omfattade 33 timmar och 15 minuter.

Betänkanden

Utskottet avlämnade 8 betänkanden till kammaren enligt följande.

-  AU1 Budgetpropositionen för år 2000, utgiftsområdena 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (prop. 1999/2000:1, 100 motioner med 202 yrkanden, 33 reservationer och 7 särskilda yttranden),

-  AU2 Företagshälsovård m.m. (prop. 1998/99:120, 21 motioner med 43  yrkanden, 12 reservationer och 3 särskilda yttranden); i betänkandet finns ett yttrande från socialutskottet,

-  AU3 Ändrade bestämmelser för överprövning av vissa personalärenden (prop. 1998/99:138),

-  AU4 Utvidgning av lagen om europeiska företagsråd till att avse Storbritannien (prop. 1999/2000:16),

-  AU5 Lönebildning och arbetsrätt (prop. 1999/2000:32, 39 motioner med 99 yrkanden, 38 reservationer och 5 särskilda yttranden),

-  AU6 Jämställdhetspolitiken (skr. 1999/2000:24, 17 motioner med 73 yrkanden, 27 reservationer och 5 särskilda yttranden),

-  AU7 Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt (prop. 1999/2000:98, 8 motioner med 53 yrkanden, 34 reservationer och 5 särskilda yttranden),

-  AU8 Obligatorisk mammaledighet (prop. 1999/2000:87, 3 motioner med lika många yrkanden, 1 reservation och 1 särskilt yttrande).

Yttranden till andra utskott

Utskottet avlämnade 5 yttranden till andra utskott enligt följande.

-  AU1y På ungdomars villkor, till kulturutskottet (prop. 1998/99:115, 4 avvikande meningar och 1 särskilt yttrande),

-  AU2y Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 1999, till utrikesutskottet (skr. 1999/2000:60, 2 avvikande meningar och 2 särskilda yttranden),

-  AU3y Preliminära ramar för utgiftsområdena 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv åren 2001–2003, till finansutskottet (prop. 1999/2000:100, 5 avvikande meningar),

-   AU4y Tilläggsbudget för 2000 – Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, till finansutskottet (prop. 1999/2000:100, 3 avvikande meningar),

-  AU5y Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken, till socialutskottet (prop. 1999/2000:79, 1 avvikande mening och 2 särskilda yttranden).

I form av protokollsutdrag yttrade sig utskottet dessutom till finansutskottet med anledning av budgetpropositionen, dels i fråga om arbetsmarknadsläget, uppföljningen av det s.k. sysselsättningsmålet, regionala variationer i arbetsmarknadssituationen och reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen, dels i fråga om förslaget till tilläggsbudget för 1999. I anslutning till det förstnämnda yttrandet avgavs en avvikande mening, också i form av protokollsutdrag. Likaledes i form av protokollsutdrag lämnade utskottet hösten 1999 ett yttrande till konstitutionsutskottet med anledning av regeringens skrivelse med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen.

I förhållande till föregående riksmöte var betänkandena färre, 8 jämfört med 9, medan yttrandena var fler, 5 jämfört med 3. Den totala sammanträdestiden var ungefär två timmar kortare.

Det totala sidoomfånget av betänkanden och yttranden under riksmötet 1999/2000 var 655, jämfört med 672 föregående riksmöte.

Bland betänkandena kan följande nämnas särskilt.

-  I budgetbetänkandet AU1 tillstyrktes regeringens förslag till anslag på utgiftsområdena 13 och 14 med totalt 30,6 respektive 46,1 miljarder kronor. Utskottet godtog förslaget om medel för en försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för anställda. Den grupp som kan komma i fråga för det förstärkta anställningsstödet utvidgades. Utskottet föreslog också vissa andra uppmjukningar av reglerna för detta stöd. Den arbetsmarknadspolitiska åtgärden OTA, som är under utfasning, föreslogs få en något längre avvecklingstid i avvaktan på kommande förslag om insatser för personer som stått länge utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Utskottet föreslog en förutsättningslös översyn av verksamheten som rör personaluthyrnings- och bemanningsföretag.

-  Betänkandet AU2 om företagshälsovård gällde bl.a. ett förtydligande av arbetsgivarens ansvar enligt arbetsmiljölagen att tillhandahålla företagshälsovård och en renodling av företagshälsovårdens uppgifter.

-  Betänkandet AU5 Lönebildning och arbetsrätt var uppdelat i två huvud­avsnitt; det ena avsåg regeringens proposition om lönebildningen och det andra arbetsrättsliga frågor i övrigt med undantag för turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd som sköts upp till senare behandling. Propositionen tillstyrktes av utskottet. En ny myndighet, Medlingsinstitutet, inrättades från den 1 juni 2000. Den har till uppgift att medla i arbetstvister och på olika sätt verka för en väl fungerande lönebildning. Vissa ändringar gjordes i medbestämmandelagens konfliktregler; bl.a. förlängdes varseltiden för stridsåtgärder och Medlingsinstitutet fick möjlighet att under vissa förutsättningar besluta att varslade stridsåtgärder skall skjutas upp i högst 14 dagar. På förslag av en utskottsmajoritet bestående av företrädarna för Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet återinfördes det förbud mot stridsåtgärder mot enmans- och familjeföretag som gällde under år  1994. I den andra delen av betänkandet föreslog utskottet en utredning av arbetsrätten.

-  I betänkandet AU6 behandlades regeringens skrivelse om jämställdhetspolitiken med en redovisning av hur jämställdhetsarbetet utvecklats inom en rad olika politikområden sedan år 1996 då den förra skrivelsen lades fram. Motioner med anknytning till jämställdhetslagen sköts upp för att behandlas i anslutning till den i slutet av maj 2000 framlagda propositionen om ändringar i jämställdhetslagen m.m., som kommer att tas upp under hösten 2000.

-  Betänkandet AU7 gällde regeringens propositionen Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt. Utskottet ställde sig bakom förslaget om en aktivitetsgaranti, som syftar till att ge arbetslösa som är eller riskerar att bli långtidsinskrivna bättre förutsättningar att få arbete och bryta rundgången mellan arbete och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Ett nytt särskilt anställningsstöd infördes för långtidsinskrivna arbetslösa över 57 år. Genom en ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring förtydligades kravet på arbetslösa att vara aktivt arbetssökande. I propositionen fanns också en redogörelse för de regelförenklingar som kommer att genomföras i fråga om de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna (programmen).

-  I betänkandet AU8 tillstyrktes förslaget om en ändring i föräldraledighetslagen som innebär att två veckor av den i lagen föreskrivna mammaledigheten om totalt 14 veckor skall vara obligatoriska. På detta sätt genomfördes uttryckligen ett EG-direktiv på området.

Ännu inte behandlade ärenden

Under slutet av våren 2000 remitterades 4 propositioner och ett förslag från Riksdagens revisorer till utskottet; 1999/2000:139 En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring, 1999/2000:141 Lag om ändring i arbetsmiljölagen m.m., 1999/2000:143 Ändringar i jämställdhetslagen m.m., 1999/2000:144 Undantag från turordningen och 1999/2000:RR13 Riksdagens revisorers förslag angående arbetslinjens tillämpning för de äldre. Tidigare hade trafikutskottet till arbetsmarknadsutskottet överlämnat den del av den s.k. IT-propositionen 1999/2000:86 som avser driftsenhetsbegreppet i lagen om anställningsskydd.

Dessa ärenden, liksom motioner som väckts med anledning av dem eller som väckts under den allmänna motionstiden 1999 och rör samma frågor, kommer att behandlas under nästa riksmöte. Utöver detta är motioner väckta under den allmänna motionstiden och som avser kompetensutveckling respektive arbetstid ännu inte behandlade av utskottet.

Utfrågningar m.m.

Näringsminister Björn Rosengren lämnade vid sammanträdet den 16 november information om vidtagna och planerade åtgärder för att lägga om arbetsmarknadspolitiken.

Vid ett antal tillfällen under riksmötet lämnades information och upplysningar av myndighetsföreträdare och andra. AMS nyutnämnde generaldirektör Anders L Johansson informerade utskottet en gång under hösten och en gång under våren. I anslutning till behandlingen under våren av förslaget i den arbetsmarknadspolitiska propositionen om en aktivitetsgaranti lämnades på utskottets begäran upplysningar av de vid AMS projektansvariga Monica Harrysson och Håkan Ryberg samt av departementsrådet Mats Wadman och departementssekreteraren Johannes Sjögren, Näringsdepartementet. Företrädare för KLYS, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, uppvaktade vid samma sammanträde med anledning av vissa förslag i propositionen. Under senvåren fick utskottet information om verksamheten vid Samhall Resurs AB av verkställande direktören Wiveca Kristoffersson, åtföljd av tjänstemän i bolaget.

Hearing

Den 2 november 1999 höll utskottet tillsammans med socialförsäkringsutskottet en offentlig utfrågning om samverkan mellan försäkringskassa och arbetsmarknadsmyndighet med deltagande av bl.a. Riksförsäkringsverkets generaldirektör Anna Hedborg och direktören Levi Svenningsson från AMS  samt ett antal ansvariga för olika sådana projekt.

EU-frågor

a) Med anknytning till ärendebehandling

Två betänkanden hade direkt anknytning till olika EU-direktiv, AU4 Ut­vidgning av lagen om europeiska företagsråd till att avse Storbritannien, som baserades på det s.k. utvidgningsdirektivet, och AU8 Obligatorisk mammaledighet. Det senare ärendet innebar ett uttryckligt genomförande av en artikel, 8.2, i EG-direktivet om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar. Den svenska ståndpunkten hade tidigare varit att svensk nationell lagstiftning i förening med praxis redan uppfyllde direktivets krav i denna del. Denna ståndpunkt hade emellertid inte godtagits av Europeiska kommissionen, som genom ett s.k. motiverat yttrande uppmanat den svenska regeringen att uppfylla sina skyldigheter.

EU-anknutna frågor har också tagits upp i budgetbetänkandet AU1, det arbetsrättsliga betänkandet AU5, jämställdhetsärendet AU6 liksom självfallet i yttrandet AU2y till utrikesutskottet om verksamheten i EU under 1999. Sådana frågor berörs även i yttrandet till socialutskottet över propositionen om handikappolitiken.

 

b) I övrigt

Liksom tidigare år följer utskottet EU:s arbete i frågor som berör beredningsområdet. Under det gångna riksmötet har det enligt en underhandsöverenskommelse med Näringsdepartementet lämnats löpande muntlig information från regeringskansliet i olika EU-frågor enligt ett på förhand uppgjort schema, i princip varannan vecka. Regeringskansliet har representerats växelvis av den för frågan ansvariga statssekreteraren och av en eller flera opolitiska tjänstemän. Följande kan nämnas.

 

·          Den 16 september bl.a. information om förslaget till sysselsättningsriktlinjer för år 2000

·          Den 14 oktober ytterligare information om sysselsättningsriktlinjerna, immigrations- och integrationsfrågor och ett nytt handlingsprogram för lika möjligheter för kvinnor och män m.m.

·          Den 2 december information om förberedelserna inför det svenska ordförandeskapet i EU första halvåret 2001

·          Den 16 december information om det s.k. diskrimineringspaketet

·          Den 10 februari information om den s.k. medbeslutandeproceduren och arbetstidsdirektivet

·          Den 24 februari information om aktuella strukturfondsfrågor

·          Den 9 mars information om det extra sysselsättningstoppmötet i Lissabon

·          Den 23 mars fortsatt information om det s.k. diskrimineringspaketet och om den svenska handlingsplanen för sysselsättning (NAP)

·          Den 6 april information om det s.k. arbetsutrustningsdirektivet och en avrapportering från det ovannämnda mötet i Lissabon

·          Den 27 april ytterligare information om den svenska handlingsplanen för sysselsättning

·          Den 11 maj information om aktuella frågor på jämställdhetsområdet

·          Den 25 maj ytterligare information om det s.k. diskrimineringspaketet

EU-frågor är liksom tidigare en stående punkt på dagordningen vid utskottens sammanträden. Vid dessa tillfällen anmäler en föredragande inkomna handlingar m.m. som bedöms vara av särskilt intresse. I övrigt distribueras sådana handlingar till ledamöterna. Samtliga till kansliet inkomna EU-anknutna dokument förs upp på en särskild lista, ”EU-listan”. En tidigare inom kansliet upprättad promemoria med en redovisning av aktuella EU-frågor uppdaterades under våren. Avsikten är att uppdatering skall ske halvårsvis i anslutning till skifte av ordförandeskap inom unionen.

Det kan också nämnas att två EU-anknutna publikationer successivt vidarebefordras till ledamöterna, nämligen dels nyhetsbrevet ”Nästa vecka” från Europaparlamentet, dels nyhetsbrevet ”EU Direkt” från Europeiska kommissionens representation i Sverige.

Studiebesök, inrikes resor m.m.

Tidigt under hösten, den 9–10 september 1999, gjorde utskottet en länsresa till Västra Götalands län med besök i Göteborg och Trollhättan. Efter information i ”Växahuset” om arbetsmarknadsläget i länet m.m. fick utskottet bl.a. se exempel på olika samverkansprojekt mellan arbetsmarknadsmyndighet, försäkringskassa och socialtjänst. I programmet ingick ett besök på Arbetsmarknadstorget på Hisingen. På inbjudan av SAAB gjorde utskottet nästa dag ett studiebesök på företagets fabrik i Trollhättan. Under eftermiddagen besöktes Film i Väst i Trollhättan. – Det kan nämnas att höstens första sammanträde hölls i anslutning till besöket.

I början av mars besökte delar av utskottet Fittja i Botkyrka kommun för att bl.a. studera det s.k. Fittjaprojektet.

Under våren var utskottet inbjudet för information och överläggning till Riksdagens revisorer och till SACO.

Utrikes resor

Under en tiodagarsperiod i månadsskiftet februari/mars 2000 besökte utskottet USA och Kanada för att studera förhållandena på dessa länders arbetsmarknader, lagstiftningsfrågor m.m. Inledningsvis hade utskottet ett gemensamt program i Washington men delade sedan in sig i två delegationer. Den ena gruppen fullföljde sitt program i USA, medan den andra fortsatte programmet i Kanada. Studieresorna kommer att redovisas i särskilda reseberättelser.

Utvärderingar m.m.

Någon studie eller liknande har inte utförts genom kansliets försorg under det gångna riksmötet, men utskottet har på olika sätt intensifierat sin bevakning av uppföljningar, utvärderingar, granskningar, analyser m.m. som har beröring med utskottets beredningsområde. Dessutom följer utskottet utvecklingen på arbetsmarknaden genom arbetsmarknadsstatistiken. Sedan länge gör utskottskansliet en sammanställning av den månatliga AKU-statistiken som distribueras till ledamöterna. Sedan något år tillbaka görs genom kansliets försorg också en sammanställning varje eller varannan vecka i form av ett nyhetsbrev, ”AU-Hänt”. Där redovisas förutom sådant som har direkt anknytning till ärendehanteringen bl.a. olika statistiska data, utredningar, rapporter m.m. enligt ovan som bedöms vara av intresse.

Utländska besök

Utskottet tog emot ett antal utländska besök. Nämnas kan bl.a. en delegation hösten 1999 från den italienska senaten, som togs emot av arbetsmarknadsutskottet och socialförsäkringsutskottet gemensamt. Under våren besöktes utskottet bl.a. av två olika delegationer från tyska Bundestag och av en delegation bestående av parlamentariker från Ryssland och de baltiska länderna.

 

Elanders Gotab, Stockholm  2000