Arbetsmarknadsutskottets verksamhet riksmötet 2000/01

utskottsdokument 2000/01:BA4

Arbetsmarknadsutskottets verksamhet riksmötet 2000/01

 

 

 

 

 

 

 

 

Beredningsområde m.m.

Arbetsmarknadsutskottets beredningsområde omfattar arbetsmarknadspolitik, arbetsrätt, arbetstid, semester, arbetsmiljö, statlig personalpolitik och jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet. Anslag inom utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv ingår också i beredningsområdet.

Under riksmötet ändrades benämningarna på utgiftsområdena samtidigt som ett  stort antal anslag flyttades mellan utgiftsområdena. Det tidigare utgiftsområdet 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet ändrade namn till Arbetsmarknad  medan utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv fick benämningen Arbetsliv.  I det nya utgiftsområde 13 Arbetsmarknad ingår främst kontantstöd vid arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik, medan utgiftsområde 14 Arbetsliv omfattar politikområdena arbetslivspolitik, jämställdhetspolitik och en del av politikområdet effektiv statsförvaltning. Under senare delen av riksmötet fattades ytterligare beslut om förändringar av arbetsmarknadsutskottets beredningsområde. Den del av den statliga personalpolitiken som avser anslagsfrågor m.m. kommer fr. o. m. hösten 2002 att hänföras till finansutskottets beredningsområde.

Utskottets sammansättning

Antalet ordinarie ledamöter i utskottet var 17 och antalet suppleanter 22.

Utskottet hade följande sammansättning.


Ledamöter


Sven-Erik Österberg (s)

Hans Andersson (v)

Margareta Andersson (c)

Mikael Odenberg (m)

Björn Kaaling (s)

Martin Nilsson (s)

Stefan Attefall (kd)

(till 00-10-09, från 01-01-14)

Desirée Pethrus Engström (kd)

(från 00-10-09, till 01-01-14)

Kent Olsson (m)

Laila Bjurling (s)

Patrik Norinder (m)

Sonja Fransson (s)

Kristina Zakrisson (s)

Camilla Sköld Jansson (v)

Maria Larsson (kd)

Christel Anderberg (m)

Barbro Feltzing (mp)

Elver Jonsson (fp)


Suppleanter


Anders Karlsson (s)

Henrik Westman (m)

Cinnika Beiming (s)

Bengt-Ola Ryttar (s)

Stig Sandström (v)

Rosita Runegrund (kd)

Ewa Thalén Finné (m)

Christer Skoog (s)

Anna Åkerhielm (m)

Sylvia Lindgren (s)

Ann-Marie Fagerström (s)

Carlinge Wisberg (v)

Magnus Jacobsson (kd)

Rolf Gunnarsson (m)

Ewa Larsson (mp)

Agne Hansson (c)

Runar Patriksson (fp)

Ana Maria Narti (fp)

Birger Schlaug (mp)

Sofia Jonsson (c)

Helena Zakariasén (s)

Claes-Göran Brandin (s)


Samtliga riksdagspartier hade ordinarie företrädare i utskottet. Som framgår av förteckningen företrädde 6 av ledamöterna Socialdemokraterna, 4 Moderaterna, 2 Vänsterpartiet och 2 Kristdemokraterna. Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Miljöpartiet de gröna hade 1 ledamot vartdera.

Presidium

Sven-Erik Österberg (s) valdes till ordförande i utskottet vid sammanträde den 5 september 2000. Han efterträdde Johnny Ahlqvist (s) som lämnade riksdagen i slutet av juli 2000. Presidiet i övrigt bestod av Hans Andersson (v) som förste vice ordförande och Margareta Andersson (c) som andre vice ordförande.

Kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av

Gunilla Upmark, kanslichef

Claes-Göran Sundberg, föredragande

Eva Kvarfordt, föredragande

(distansarbetande från Bryssel hösten -00, praktiserande i EU-parlamentet våren -01)

Åsa Bokström, föredragande

(föräldraledig t.o.m. årsskiftet 00/01)

Anders Nauclér, föredragande

(t.o.m. maj -01)

Christina Hjortsberg, byråassistent

(fr.o.m. oktober -00)

Utskottets verksamhet m.m.

Betänkanden

Utskottet avlämnade 11 betänkanden enligt följande.

–AU1 Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv

–AU2 Omorganisation av Arbetarskyddsverket m.m.

–AU3 Ändringar i jämställdhetslagen m.m.

–AU4 Undantag från turordningen m.m.

–AU5 Ändringar i arbetslöshetsförsäkringen

–AU6 Kompetensutveckling m.m.

–AU7 Vissa arbetsrättsliga frågor m.m.

–AU8 ILO-konventionerna nr 181 och 182 samt vissa frågor om privat

   arbetsförmedling och bemanningsföretag

–AU9 Arbetstid och ledighet från anställning m.m.

–AU10 Rätt att arbeta till 67 års ålder

–AU11 Vissa ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister och lagen

 om Forskarskattenämnden

Följande kan nämnas särskilt om ärendena.

Budgetbetänkandet AU1 Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv utgick från en ändrad indelning i utgiftsområden enligt vad som redovisats ovan. Ramen för utgiftsområde 13 uppgick till 63 miljarder kronor och ramen för utgiftsområde 14 till 8,5 miljarder kronor. Förutom budgetpropositionen behandlades ett förslag från Riksdagens revisorer om arbetslinjens tillämpning för de äldre samt drygt 160 motionsyrkanden. I betänkandet konstaterade utskottet att målet om att halvera arbetslösheten år 2000 uppnåddes i oktober 2000 då 4,0 %  av arbetskraften var arbetslös enligt SCB:s statistik. Den lägsta ersättningsnivån för dem som deltar i arbetsmarknadspolitiska program höjdes från 103 till 143 kr per dag. Utskottet bedömde att det finns ett behov av ett samlat grepp över insatserna för stöd till arbetshandikappade. Arbetsmiljöverket (tidigare Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen) fick en anslagsökning med 70 miljoner kronor bl.a. för personalförstärkningar. 

I AU2 Omorganisation av Arbetarskyddsverket m.m. godkändes regeringens förslag att myndigheterna inom Arbetarskyddsverket, d.v.s. Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen, skulle ombildas till den nya myndigheten Arbetsmiljöverket från den 1 januari 2001.

 I betänkandet AU3 Ändringar i jämställdhetslagen m.m. godkändes att lagens diskrimineringsförbud samordnas med övrig lagstiftning mot diskriminering i arbetslivet i fråga om skyddsnivå, terminologi och struktur. Diskrimineringsförbudet utvidgas till att gälla under hela anställningsförfarandet, oberoende av om något anställningsbeslut fattas och oberoende av om det finns någon jämförelseperson. En enhetlig bevisregel infördes. Dessa lagändringar innebar delvis en anpassning till EG-rätten.  Arbetsgivare skall varje år kartlägga och analysera löner och anställningsvillkor och undersöka om det finns löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt och som har samband med könstillhörighet. Arbetsgivare med minst tio anställda skall varje år redovisa resultatet i en handlingsplan. Kollektivavtalsbundna arbetstagarorganisationer får rätt till den information om löner m.m. som behövs för att kunna samverka vid kartläggningen och analysen. Centrala fackliga organisationer får rätt att göra framställning om vitesföreläggande hos Jämställdhetsnämnden respektive Nämnden mot diskriminering.

 AU4 Undantag från turordningen m.m. avsåg två ändringar i anställningsskyddslagens (LAS) regler om turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Den ena ändringen grundades på ett förslag i regeringens s.k. IT-proposition och innebar ett förstärkt anställningsskydd vid distansarbete. Enbart den omständigheten att arbetstagaren har sin arbetsplats i bostaden skall inte medföra att arbetsplatsen utgör en egen driftsenhet. Den andra ändringen om undantag från turordningen för två arbetstagare var ursprungligen föranledd av en begäran från riksdagen enligt motioner av Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet. På grundval av denna begäran lade regeringen sedan fram en proposition. I enlighet med utskottets förslag fick undantagsregeln en i viss mån annan utformning än vad regeringen föreslagit. Arbetsgivare med högst tio arbetstagare skall få göra undantag från turordningen för totalt två personer som enligt arbetsgivarens bedömning är av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten.

I AU5 Ändringar i arbetslöshetsförsäkringen m.m. tillstyrkte utskottet regeringens förslag i propositionen En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring. Den arbetssökande skall under de första 100 dagarna av arbetslösheten kunna begränsa sitt arbetssökande, och under denna tid skall ersättningen också kunna vara högre. En allmän förutsättning för rätt till ersättning skall vara att den arbetssökande medverkar till att en individuell handlingsplan upprättas. Endast s.k. reguljärt arbete skall vara kvalificerande för ersättning. Möjligheten till återkvalificering slopades. Ersättning skall kunna utges under längst 300 ersättningsdagar men med möjlighet till förlängning med ytterligare längst 300 dagar. Den som är eller riskerar att bli långtidsinskriven skall inom 27 månader erbjudas s.k. aktivitetsgaranti. Sanktionsreglerna ändrades. Ersättningen trappas ned för den som avvisar ett lämpligt arbete. Sker det en tredje gång skall ersättningsrätten upphöra helt.

I AU9 Arbetstid och ledighet från anställning m.m. avstyrkte utskottet ett antal motioner om arbetstid med hänvisning till en nyligen tillsatt utredning. Med anledning av motioner om förstärkt skydd för föräldralediga ansåg utskottet att i första hand ändringar i föräldraledighetslagen och LAS borde övervägas.

I betänkandet AU10 Rätt att arbeta till 67 års ålder tillstyrkte utskottet regeringens förslag om ändringar i LAS. Mot bakgrund av det nya pensionssystemet och en överenskommelse mellan de partier som står bakom pensionsreformen skall arbetstagare ges möjlighet att fortsätta sitt förvärvsarbete högre upp i åren. Det sker genom en tvingande regel i LAS som ger arbetstagaren rätt men inte skyldighet att stanna kvar i anställningen till 67 år. Lag­ändringen träder i kraft den 1 september 2001 men kollektivavtal med avvikande regler får tillämpas till utgången av år 2002.

AU11 Vissa ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister och lagen om Forskarskattenämnden avsåg lagändringar bl.a. till följd av att Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) bytt namn till Svenskt Näringsliv.

Yttranden till andra uskott

Utskottet avlämnade 3 yttranden till andra utskott enligt följande.

–AU1y Föräldraförsäkring och föräldraledighet (till socialförsäkringsutskottet)

–AU2y Preliminära ramar för utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv åren 2002–2004 (till finansutskottet)

–AU3y Proposition 2000/01:100  2001 års ekonomiska vårproposition (ändring i riksdagsordningen) (till konstitutionsutskottet)

I form av protokollsutdrag yttrade sig utskottet dessutom till finansutskottet  dels över budgetpropositionen för 2001 i fråga om ramar m.m., dels över förslag i samma proposition om tilläggsbudget för år 2000. Likaledes genom protokollsutdrag lämnade utskottet yttranden till konstitutionsutskottet dels över ett förslag i budgetpropositionen om ändring i riksdagsordningen, dels med anledning av regeringens skrivelse med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen.

Ännu inte behandlade ärenden

Under slutet av våren 2001 remitterades propositionen 2000/01:147 Offentlig­anställdas bisysslor och skrivelsen 2000/01:142 Arbetsmarknadsverkets organisation till utskottet. I övrigt är två förslag från Riksdagens revisorer och anknytande motioner ännu inte behandlade. Det gäller 2000/01:RR7 Otraditionella medel i arbetsmarknadspolitiken och 2000/01:RR12 Svenskundervisning för invandrare och invandrarnas arbetsmarknad (del av). Därutöver är ett antal motioner från föregående års allmänna motionstider om arbetsmiljö respektive jämställdhet och diskriminering ännu inte behandlade av utskottet.

EU-frågor

a) Med anknytning till ärendebehandling

Det enda ärendet med direkt anknytning till EU var AU3 Ändringar i jämställdhetslagen m.m. Delar av de genomförda lagändringarna innebar en anpassning till EG-rätten på området. I arbetsrättsbetänkandet AU7 behandlades en motion som avsåg vilken hållning Sverige bör inta i fråga om den arbetsrättsliga regleringen på EU-nivå. Även i AU8, som avsåg godkännande av ett antal ILO-konventioner, kom utskottet till viss del in på EU-relaterade frågor. Motioner om personaluthyrning och privat arbetsförmedling avstyrktes bl.a. med hänvisning till pågående förhandlingar på Europanivån om ett regelverk för personaluthyrningsbranschen. Betänkandet AU9 Arbetstid och ledighet från anställning m.m. berörde bl.a. frågan om genomförandet av de s.k. deltids- respektive visstidsdirektiven. Även i detta betänkande behandlades en motion om hur Sverige bör förhålla sig till EU-regleringen på området.

b) I övrigt

Liksom tidigare år följer utskottet EU:s arbete i frågor som rör beredningsområdet. Sedan hösten 1999 har det enligt en underhandsöverenskommelse med Näringsdepartementet lämnats fortlöpande information från Regeringskansliet i olika EU-frågor enligt ett på förhand uppgjort schema, i princip varannan vecka i anslutning till utskottssammanträden. Regeringskansliet har representerats växelvis av den för frågan ansvariga statssekreteraren och av en eller flera opolitiska tjänstemän.

Följande kan nämnas.

Den 17 oktober information om sysselsättningsriktlinjerna, det nya diskrimineringsdirektivet och direktivet om information och samråd

Den 24 oktober information och samråd om sysselsättningsarbetet inför det svenska ordförandeskapet

Den 9 november information om förslaget till arbetsmiljödirektiv om vibrationer, förslaget om socialpolitisk agenda och arbetet med direktiv om Europabolag och på jämställdhetsområdet information och samråd om det femte handlingsprogrammet för jämställdhet, uppföljningen av 1995 års Pekingkonferens och planeringen på detta område för det svenska ordförandeskapet

Den 14 december information om arbetsprogrammet för ESP-rådet under det svenska ordförandeskapet och om konferensen Worklife 2000 samt rapport från toppmötet i Nice

Den 15 februari information om arbetet i ESP-rådet under det svenska ordförandeskapet, återrapport från det informella ministerrådsmötet i Norrköping  och från konferensen Worklife 2000 och information om det stundande informella ministermötet i Luleå

Den 8 mars återrapporter från ministermötet i Luleå och ESP-rådets möte, information inför toppmötet i Stockholm och inledande information om arbetet med den nationella handlingsplanen för sysselsättning (NAP)

Den 29 mars återrapportering från toppmötet i Stockholm

Den 19 april fortsatt information om den nationella handlingsplanen för sysselsättning

Den 31 maj information inför ESP-rådets möte i juni och inför toppmötet i Göteborg.

EU-frågor är liksom tidigare en stående punkt på dagordningen vid utskottets sammanträden. Vid dessa anmäler en föredragande inkomna handlingar som bedöms vara av särskilt intresse. I övrigt distribueras sådana handlingar till ledamöterna. Samtliga till kansliet inkomna EU-anknutna dokument förs upp på en särskild lista, EU-listan. Två nyhetsbrev, ”Nästa vecka” från Europaparlamentet, och ”EU direkt” från Europeiska kommissionens representation i Sverige vidarebefordras successivt till ledamöterna.

En tidigare inom kansliet upprättad promemoria med en redovisning av aktuella EU-frågor har uppdaterats två gånger under riksmötet.

 Parallellt med att det inrättats två utskottsgrupper för uppföljning och utvärdering (se nedan) har en delegation om fyra ledamöter, biträdda av en föredragande som sekreterare, tillsatts för att i ett första steg komma med förslag om hur utskottets arbete med EU-frågorna skall kunna utvecklas.

Här skall också nämnas att arbetsmarknadsutskottet under kalenderåret 2001 kommer att fungera som ordförande i nätverket för jämställdhetsutskott inom EU, NCEO (Network of Parliamentary Committees for Equal Opportunities for Women and Men in the Parliaments of the E.U. Member States and the European Parliament). Detta innebär bl.a. att Riksdagen kommer att stå för en nätverkskonferens under hösten 2001.

Uppföljning och utvärdering m.m.

Våren 2001 tillsattes två utskottsdelegationer med fyra ledamöter vardera för att arbeta med uppföljning och utvärdering. Varje grupp assisteras av en föredragande som sekreterare. Den socialdemokratiske ledamoten i respektive grupp fungerar som sammankallande. Arbetet har inletts men inte hunnit resultera i några rapporter eller liknande under riksmötet.

Sedan lång tid tillbaka gör kansliet en sammanställning av den månatliga AKU-statistiken som distribueras till ledamöterna i form av ett plånboksinlägg. Sedan några år tillbaka görs genom kansliets försorg också en sammanställning varje eller varannan vecka i form av ett nyhetsbrev, AU-Hänt, som distribueras med e-post. Där redovisas förutom sådant som har direkt anknytning till ärendehanteringen bl.a. olika statistiska data, prognoser, utredningar, rapporter m.m. med anknytning till beredningsområdet som bedöms vara av intresse.

Utfrågningar, uppvaktningar  m.m.

I anslutning till beredningen av propositionen om ändringar i jämställdhetslagen (AU3) uppvaktade företrädare för JämO, LO, TCO, SACO, SAF, Kommunförbundet, Landstingsförbundet och SAV. 

I samband med behandlingen av ändringarna i arbetslöshetsförsäkringen (AU5) uppvaktades utskottet av företrädare för Småföretagarnas, Säljarnas,  Petroleumhandlarnas, Svensk Handels och Arbetsgivares respektive Arbetsgivarnas arbetslöshetskassor.

AMS generaldirektör Anders L Johansson informerade som vanligt under hösten utskottet om situationen på arbetsmarknaden. Vid ett tillfälle under våren deltog han tillsammans med statssekreteraren Jan Grönlund i en information om Arbetsmarknadsverkets organisation.

Som förutsatts i propositionen om lönebildningen våren 2000 (prop. 1999/2000:32, AU5) redogjorde Medlingsinstitutets chef Anders Lindström för utvecklingen inom lönebildningens område m.m. i anslutning till ett utskottssammanträde i december.

Från våren 2001 kan följande noteras.

Chefen för Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) Susanne Ackum Agell med medarbetare lämnade information om institutets organisation och verksamhet.

Utskottet uppvaktades om de s.k. Socsam-försöken av personer verksamma i projekten och av företrädare för Svenska Kommunförbundet.

Justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren med medarbetare informerade om iakttagelser m.m. på utskottets beredningsområde.

Hearing

Den 5 april arrangerade utskottet en hearing under rubriken ”Ohälsa i arbetet – vad är problemet?” med inledande anföranden av Arbetsmiljöverkets generaldirektör Kenth Pettersson, LO:s andre vice ordförande Ulla Lindqvist, TCO:s ordförande Sture Nordh, forskaren Annika Härenstam, Arbetslivsinstitutet, verkställande direktören Jarl-Erik Rollén, KEFA Hightech AB, och chefsbarnmorskan Gun Herman Jonasson, Karolinska sjukhuset.

Studiebesök, inrikes resor m.m.

Ledamöter och delar av utskottets kansli deltog när riksdagen höll Öppet hus för allmänheten en lördag i oktober.

Utskottet besökte det ombildade Arbetsmiljöverket februari. Under våren gjorde utskottet också studiebesök hos Arbetslivsinstitutet, Samhall och TCO.

Utrikes resor

Utskottet har inte gjort någon utrikes resa under riksmötet. I november deltog dock två ledamöter och kanslichefen i en konferens för det ovannämnda nätverket för jämställdhetsutskott inom EU (NCEO). Konferensen (CCEO) hade arrangerats av tyska förbundsdagen och hölls i Berlin.

Utländska besök

Företrädare för utskottet har sammanträffat med utländska parlamentariker vid tre tillfällen. Den 21 november togs en delegation emot från Europaparlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor. Den 29 mars besöktes utskottet av en delegation från Vietnams nationalförsamling och den 29 maj av en delegation från Irlands parlament.  

Vissa övriga uppgifter

Riksmötet sträckte sig från den 12 september 2000 till den 18 september 2001. Utskottets första sammanträde hölls den 5 september och det sista den 31 maj 2001. Totalt hölls under den tiden 26 sammanträden. Den totala sammanträdestiden omfattade 36 timmar och 5 minuter.

I förhållande till föregående riksmöte var betänkandena fler, 11 jämfört med 8, medan yttrandena var färre, 3 jämfört med 5. Den totala sammanträdestiden var ungefär 3 timmar kortare.

Elanders Gotab, Stockholm  2001