Arbetsmarknadsutskottets verksamhet riksmötet 2008/09

utskottsdokument 2008/09:234999

Arbetsmarknadsutskottets verksamhet riksmötet 2008/09

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Beredningsområde m.m.

Arbetsmarknadsutskottets beredningsområde omfattar ärenden om 1. arbetsmarknadspolitik, 2. arbetslivspolitik med arbetsrätt, 3. integration, 4. åtgärder mot diskriminering i den mån ärendena inte hör till något annat utskotts beredning samt 5. jämställdhet mellan kvinnor och män i den mån ärendena inte tillhör något annat utskotts beredning.

Sedan den 1 oktober 2008 gäller en ny indelning av statsbudgeten i utgiftsområden. Anslag inom utgiftsområdena 13 Integration och jämställdhet och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ingår i utskottets beredningsområde. Anslag med anknytning till frågor enligt 3–5 ovan hör till utgiftsområde 13 medan frågor enligt 1–2 hör till utgiftsområde 14. Den nya ordningen tillämpades första gången för statsbudgeten för 2009.

Utskottets sammansättning m.m.

Antalet ordinarie ledamöter i utskottet var 17. Vid riksmötets slut var antalet suppleanter 27.

Utskottet hade följande sammansättning.

Ledamöter

Hillevi Engström (m), ordförande

Berit Högman (s), vice ordförande (valdes 08-09-17)

Tomas Tobé (m)

Sylvia Lindgren (s)

Elisabeth Svantesson (m)

Annika Qarlsson (c)

Lars Lilja (s)

Eva Flyborg (fp)

Maria Stenberg (s)

Jan Ericson (m)

Luciano Astudillo (s)

Désirée Pethrus Engström (kd)

Anna König Jerlmyr (m) (ledig från uppdraget 090421–091022)

Josefin Brink (v)

Ann-Christin Ahlberg (s)

Hans Backman (fp)

Ulf Holm (mp)

Suppleanter

Sven Yngve Persson (m)

Patrik Björck (s)

Reza Khelili Dylami (m)

Jennie Nilsson (s)

Lisbeth Grönfeldt Bergman (m)

Lennart Levi (c)

Peter Jeppsson (s)

Tina Acketoft (fp)

Agneta Gille (s)

Staffan Anger (m)

Christer Adelsbo (s)

Lennart Sacrédeus (kd)

Sofia Arkelsten (m)

Torbjörn Björlund (v)

Birgitta Eriksson (s)

Ulf Nilsson (fp)

Esabelle Dingizian (mp)

Magdalena Andersson (m)

Erik A Eriksson (c)

Solveig Hellquist (fp)

Christer Winbäck (fp)

Kalle Larsson (v)

Jan Lindholm (mp)

Kurt Kvarnström (s)

Matilda Ernkrans (s)

Rosita Runegrund (kd)

Curt Linderoth (m) (ersättare för Anna König Jerlmyr)

 

Samtliga riksdagspartier hade ordinarie företrädare i utskottet. Som framgår av förteckningen företrädde sex av ledamöterna Socialdemokraterna, fem Moderaterna och två Folkpartiet. Centerpartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna hade en ledamot vartdera.

Presidium

I utskottets presidium ingick ordföranden Hillevi Engström (m) och vice ordföranden Berit Högman (s).

Kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av följande personer.

Gunilla Upmark, kanslichef

Elise-Marie (Lise) Donovan, föredragande

Lars Davidsson, föredragande (föräldraledig hösten 2008)

Alexandra Oljans Ahlin, utskottshandläggare

Sanna Feltenmark, utskottsassistent

Under hösten 2008 tjänstgjorde även Johan Lantto, Riksdagens utredningstjänst, och Katharina Tollin som föredragande.

Utskottets verksamhet m.m.

Utskottet avlämnade tio betänkanden och beslutade om nio yttranden till andra utskott enligt följande.

Betänkanden

AU1 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

AU2 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

AU3 Ledighetsrätt för personer som arbetar med stöd av särskilda regler om sjukersättning, m.m.

AU4 Bättre genomförande av EG:s byggplatsdirektiv

AU5 Ränta vid återkrav inom arbetslöshetsförsäkringen m.m.

AU6 Ändrad sammansättning i Arbetsdomstolen i diskrimineringstvister

AU7 Arbetsrätt

AU8 Försöksverksamhet med sfi-bonus

AU9 Ändringar i arbetsmiljölagen m.m.

AU10 Ändringar i arbetslöshetsförsäkringen

Yttranden

AU1y Ramar för utgiftsområdena 13 Integration och jämställdhet och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, till finansutskottet

AU2y Lissabonfördraget, till utrikesutskottet

AU3y Nya regler för arbetskraftsinvandring, till socialförsäkringsutskottet

AU4y Ett lyft för forskning och innovation, till utbildningsutskottet

AU5y Åtgärder mot konjunkturförsvagningen, till finansutskottet

AU6y Åtgärder för jobb och omställning, till finansutskottet

AU7y Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen, till konstitutionsutskottet

AU8y Ett användbart försvar, till försvarsutskottet

AU9y 2009 års ekonomiska vårproposition, till finansutskottet

Följande kan nämnas om betänkandena.

AU1 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

I betänkandet behandlade utskottet budgetpropositionen för 2009 med förslag till anslag på utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet. Utgiftsområdet omfattar områdena Integration, Diskriminering och Jämställdhet. Medelsanvisningen avser främst insatser i samband med flyktingmottagande. Ramen för utgiftsområdet uppgick till ca 5,47 miljarder kronor. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till anslag.

I propositionen föreslogs att de tidigare målen för politikområdena Integrationspolitik, Urban utvecklingspolitik och Jämställdhetspolitik upphör att gälla till följd av att utgiftsområdena inte längre delas in i politik- och verksamhetsområden. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag om nya mål för integrationspolitiken, politiken mot diskriminering och jämställdhetspolitiken, vilka var likalydande med några av de tidigare målen.

Utskottet välkomnade att regeringen skulle återkomma till riksdagen med en proposition om integrationsområdet. I avvaktan på kommande förslag tillfördes ytterligare medel på anslag 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande för bl.a. organiserad vidareflyttning och ersättning till kommuner med extraordinära kostnader.

Vid sidan om budgetpropositionen och motionerna behandlades även regeringens skrivelse 2008/09:24 Egenmakt mot utanförskap – regeringens strategi för integration. Utskottet framhöll värdet av en sammanhållen strategi för att hantera problemen med integration och av att stärka arbetslinjen för hela befolkningen. Utskottet uttalade sitt stöd för regeringens inriktning mot generella reformer för att öka utbud och efterfrågan på arbetskraft som särskilt strategiskt gångbar.

AU2 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

I betänkandet behandlade utskottet regeringens budgetproposition för 2009 med förslag till anslag på utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Ramen för utgiftsområdet uppgick till ca 55,9 miljarder kronor. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till anslag.

Utskottet godkände att målen för politikområdena Arbetsmarknadspolitik och Arbetslivspolitik upphör att gälla.

Utskottet uttryckte oro över det stora antalet varsel men bedömde att Sverige stod väl rustat att hantera effekterna av de varsel om uppsägning som i framtiden skulle kunna resultera i faktisk arbetslöshet. Utskottet förutsatte att regeringen skulle återkomma till riksdagen med nya förslag om utvecklingen skulle visa att detta var befogat.

I betänkandet behandlades även två framställningar från Riksrevisionens styrelse, dels en angående arbetsmarknadspolitikens förväntade effekter (2007/08:RRS30), dels en angående lönebidrag till funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga (2007/08:RRS21). Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå båda framställningarna mot bakgrund av det som regeringen redovisat med anledning av respektive granskning.

AU3 Ledighetsrätt för personer som arbetar med stöd av särskilda regler om sjukersättning, m.m.

I ärendet tillstyrktes regeringens proposition 2008/09:6 Ledighetsrätt för personer som arbetar med stöd av särskilda regler om sjukersättning, m.m. Förslagen innebar att de som har rätt till sjukersättning och arbetar enligt ett system med s.k. steglös avräkning ska ha rätt till ledighet enligt två olika ledighetslagar, föräldraledighetslagen (1995:584) respektive lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård, även om de inte har rätt till ersättning i form av tillfällig föräldrapenning eller närståendepenning enligt dessa lagar. – De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2009.

AU4 Bättre genomförande av EG:s byggplatsdirektiv

Betänkandet avsåg regeringens proposition 2008/09:5 Bättre genomförande av EG:s byggplatsdirektiv. Propositionen innehöll förslag om ändringar i arbetsmiljölagen (1977:1160) och följdändringar i fyra andra lagar som innebar i huvudsak följande. Den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete (byggherren) ska beakta arbetsmiljösynpunkter under varje skede av planeringen och projekteringen samt utse en lämplig byggarbetsmiljösamordnare dels för planering och projektering, dels för utförande av arbetet. Byggarbetsmiljösamordnarens uppgifter anges i lagen, och av lagen framgår också att både samordnaren och byggherren har ansvar för att uppgifterna blir utförda. Byggherrens arbetsmiljöansvar kan dock gå över till en självständig uppdragstagare, i princip en total- eller generalentreprenör, men endast om denne verkligen tar över uppgifter som motsvarar ansvaret och det avtalas skriftligen. Arbetsmiljöverket kan, om det finns särskilda skäl, flytta ansvaret mellan uppdragstagaren och byggherren i båda riktningarna. Utskottet tillstyrkte förslagen. – De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2009.

AU5 Ränta vid återkrav inom arbetslöshetsförsäkringen m.m.

I betänkandet tillstyrkte utskottet proposition 2008/09:3 Ränta vid återkrav inom arbetslöshetsförsäkringen m.m. Ändringar föreslogs i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och avsåg bestämmelserna om återkrav av arbetslöshetsersättning. Förslagen innebar bl.a. att ersättningstagare i vissa fall ska betala ränta för ett återkrävt ersättningsbelopp. Skärpta regler ska gälla för när en arbetslöshetskassa får efterge ett återkrav och möjligheterna ökar att avräkna felaktigt utbetald ersättning mot en senare utbetalning av arbetslöshetsersättning. Nya regler ska ge möjlighet för arbetslöshetskassor att hålla inne ersättning i vissa fall. – De nya reglerna trädde i kraft den 2 mars 2009.

AU6 Ändrad sammansättning i Arbetsdomstolen i diskrimineringstvister

Utskottet tillstyrkte proposition 2008/09:4 Ändrad sammansättning i Arbetsdomstolen i diskrimineringstvister. Antalet ledamöter från arbetsgivar- och arbetstagarsidan, s.k. intresseledamöter, ska halveras i diskrimineringsmål i Arbetsdomstolen. Tidigare avgjordes målen normalt med sju ledamöter, varav fyra intresseledamöter. Från den 1 januari 2009 ska domstolen i dessa mål bestå av fem ledamöter, varav två intresseledamöter. Därmed kan de inte få majoritet över domstolens tre övriga domare. Syftet är att domstolens opartiskhet inte ska kunna ifrågasättas. Om parterna i målet begär att Arbetsdomstolen ska ha en sammansättning med sju ledamöter får dock en sådan sammansättning användas. – De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2009.

AU7 Arbetsrätt

I detta betänkande behandlade utskottet mer än 190 motionsyrkanden om främst arbetsrättsliga frågor från de allmänna motionstiderna under riksmötena 2007/08 och 2008/09. Betänkandet spände över ett stort område och gällde bl.a. allmänna frågor om arbetsrätt, den svenska modellen, internationella stridsåtgärder, införande av en proportionalitetsprincip, översyn av turordningsreglerna, avskaffande av tvåpersonersundantaget i LAS, rätt till heltid och frågor om ledighet. Utskottet framhöll som sin utgångspunkt att den svenska modellen, där svenska kollektivavtal verkar tillsammans med lagstiftning, fungerar bra och att grunden för arbetsrätten därför borde bestå också framöver. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden.

AU8 Försöksverksamhet med sfi-bonus

I betänkandet behandlades proposition 2008/09:156 Sfi-bonus – försöksverksamhet för att stimulera nyanlända invandrare att snabbare lära sig svenska. Utskottet tillstyrkte propositionens förslag om att införa en ny lag om försöksverksamhet med prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning för invandrare, s.k. sfi-bonus. Syftet med lagen är att pröva i vilken utsträckning ekonomiska incitament för deltagare i sfi kan bidra till att de snabbare lär sig svenska och därmed förbättrar sina möjligheter att få ett arbete. Lagen ska omfatta högst 15 kommuner och innehåller bl.a. regler om sfi-bonus och kommunernas ansvar för att informera om, besluta om och betala ut sfi-bonus. – Den nya lagen ska träda i kraft den 1 oktober 2009.

Utskottet tillstyrkte också att de deltagande försöks- och jämförelsekommunerna – för att man ska kunna jämföra effekterna på resultaten i sfi av bonusen med andra insatser för att höja kvaliteten på undervisningen – erbjuds ett särskilt bidrag för kvalitetshöjande åtgärder. Särskilda medel bör också avsättas för att följa upp och utvärdera försöksverksamheten med sfi-bonus.

AU9 Ändringar i arbetsmiljölagen m.m.

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2008/09:138 Elevers och studerandes medverkan i arbetsmiljöarbetet, m.m., som innehöll en rad förslag till ändringar i arbetsmiljölagen (1977:1160). Bland annat ska elevers och studerandes rätt att delta i arbetsmiljöarbetet förstärkas och förtydligas. Även yngre elever och elever i särskola och vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) får rätt att delta i arbetsmiljöarbetet efter ålder, mognad och förutsättningar i övrigt. Elever och studerande ska kunna företrädas av elevskyddsombud eller studerandeskyddsombud. De senare företräder vuxna studerande, och deras roll är betydligt starkare än elevskyddsombudens. Förslagen innebar också att arbetsmiljöskyddet förbättras för utomstående arbetskraft genom en utvidgning av skyddsombudens befogenheter. Detta gäller bl.a. arbetskraft som hyrs in från bemanningsföretag. Benämningen arbetsmiljöombud ska finnas med i arbetsmiljölagen som en alternativ benämning på skyddsombud. Utskottet ställde sig bakom förslagen. De nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2010. – I detta betänkande behandlade utskottet också ca 100 motionsyrkanden om främst arbetsmiljörättsliga frågor från de allmänna motionstiderna under riksmötena 2007/08 och 2008/09. Frågorna i betänkandet spände över ett stort område och gällde bl.a. arbetsplatsolyckor, skyddsombud, företagshälsovård, ensamarbete samt våld och hot i arbetslivet. Utskottet framhöll att regeringens arbete med att utforma den framtida arbetsmiljöpolitiken bör avvaktas. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden.

AU10 Ändringar i arbetslöshetsförsäkringen

I betänkandet tillstyrktes proposition 2008/09:127 Förbättrade och förenklade villkor i arbetslöshetsförsäkringen, m.m., som innehöll förslag till ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor. Det s.k. medlemsvillkoret ska under 2009 kunna uppfyllas redan efter sex i stället för tolv månaders medlemskap, detta för att öka möjligheten till ny- och återinträde i arbetslöshetskassorna och möjligheten att få inkomstrelaterad ersättning från försäkringen. Vissa socialförsäkringsförmåner ska beaktas vid beräkning av arbetslöshetsersättning till personer som varit tillfälligt eller delvis frånvarande från arbetet före arbetslösheten.

Bestämmelser som slår fast innebörden av centrala begrepp såsom ramtid och dagpenning infördes. Samordningen av dagpenning och aktivitetsstöd fick ytterligare reglering. Reglerna om normalarbetstidens beräkning strukturerades om. Ersättningsreglerna i inkomstbortfallsförsäkringen blev mer renodlade och separerades från grundförsäkringen.

När det gäller lagen om arbetslöshetskassor togs kravet bort på aktuellt arbete respektive viss arbetad tid för rätt till inträde i en arbetslöshetskassa. Arbetslöshetsavgiften reducerades med 50 kr per ej arbetslös medlem och månad. En ny instansordning infördes för arbetslöshetskassornas beslut i enskilda fall om medlemsavgifter och beslut om särskild uttaxering. Slutligen föreslogs viss uppgiftsskyldighet för Försäkringskassan gentemot arbetslöshetskassorna.

Flertalet av de nya reglerna trädde i kraft den 1 juli 2009.

EU-frågor

a) Med anknytning till ärendebehandling

Som framgått ovan hade ett ärende, AU4 Bättre genomförande av EG:s byggplatsdirektiv, direkt EG-anknytning. Proposition 2008/09:5 innehöll förslag om ett bättre genomförande av EG:s byggplatsdirektiv 92/57/EEG som avser minimikrav för säkerhet och hälsa på tillfälliga eller rörliga byggarbetsplatser. Kommissionen hade i en formell underrättelse gjort gällande att Sverige inte uppfyllt alla sina skyldigheter enligt direktivet, däribland artiklarna om att byggherren eller dennes ställföreträdare ska utse en eller flera arbetsmiljösamordnare, och inte heller reglerat relationen mellan byggherre och ställföreträdare. Ändringar gjordes i arbetsmiljölagen.

EU-aspekter kom upp även i andra ärenden med anledning av motioner, främst i AU7 Arbetsrätt. Där behandlades frågor med anknytning till EG-domstolens avgörande i det s.k. Lavalmålet. Även frågor om en proportionalitetsprincip vid stridsåtgärder och om normkonflikter mellan EU och ILO (Internationella arbetsorganisationen) behandlades i betänkandet.

Här kan också nämnas yttrande AU2y Lissabonfördraget.

b) I övrigt

Utskottet har följt verksamheten i EU både genom det egna kansliet och genom information bl.a. från Regeringskansliet i samband med utskottssammanträden. I vissa fall har information lämnats från Regeringskansliet inför rådsmöten.

Överläggning enligt 10 kap. 3 § andra stycket riksdagsordningen med regeringen (arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin eller statssekreteraren Eva Uddén Sonnegård, Arbetsmarknadsdepartementet, respektive integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, Integrations- och jämställdhetsdepartementet) hölls vid fyra tillfällen i sju olika frågor enligt följande.

·       Den 17 september med Littorin dels om en förnyad social agenda, KOM (2008) 412, dels om förslag till direktiv om inrättande av ett europeiskt företagsråd, KOM(2008) 419. 

·       Den 17 september med Sabuni om förslag till direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, KOM(2008) 426.

·       Den 27 november med Uddén Sonnegård dels om förslag till direktiv om ändring av rådets direktiv 92/85/EEG om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar, KOM(2008) 637, dels om förslag till direktiv om maskiner för spridning av bekämpningsmedel och om ändring av direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner, KOM(2008) 535.

·       Den 19 februari med Uddén Sonnegård om förslag till förordning om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF), KOM(2008) 867.

·       Den 24 mars med Sabuni om kommissionens förslag till direktiv om tillämpning av principen om likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare och om upphävande av direktiv 86/613/EEG, KOM(2008) 636.

Allmän EU-information från regeringen (Littorin eller Uddén Sonnegård respektive Sabuni) lämnades vid sju tillfällen enligt följande.

·       Den 17 september av Littorin om revideringen av arbetstids- och bemanningsdirektiven, expertgruppen med anledning av bl.a. Laval-domen, flexicurityfrågans fortsatta behandling inom EU och globaliseringsfonden.

·       Den 27 november av Uddén Sonnegård om arbetet med att få till stånd en ändring av arbetstidsdirektivet, om det antagna förslaget till bemanningsdirektiv och om globaliseringsfonden.

·       Den 19 februari av Uddén Sonnegård om det informella Epsco-rådsmötet den 22–24 januari, om förslaget till sysselsättningsriktlinjer inför Epsco-rådsmötet den 9 mars, om regeringens inställning till kommissionens dokument om ny kompetens för nya arbetstillfällen, KOM(2008) 868, om förhandlingarna om mammaledighetsdirektivet, om arbetet med att få till stånd en ändring av arbetstidsdirektivet och om förhandlingarna rörande förändringar i regelverket för Europeiska socialfonden.

·       Den 24 mars av Sabuni om prioriteringar på jämställdhetsområdet inför det svenska ordförandeskapet.

·       Den 28 april av Littorin och Uddén Sonnegård om planeringen inför Sveriges ordförandeskap i EU, aktuella frågor om åtgärder på EU-nivå, arbetsmarknadspolitiken ur ett EU-perspektiv och frågor om EU:s arbetsmarknad i dag och i framtiden.

·       Den 9 juni av Littorin och Uddén Sonnegård inför det svenska ordförandeskapet.

·       Den 16 juni av Sabuni, likaledes inför det svenska ordförandeskapet.

Den 16 december lämnades information med anledning av Laval-utredningen (SOU 2008:123) av utredaren tillika generaldirektören Claes Stråth, åtföljd av utredningens sekreterare Marianne Tejning, Tommy Larsson och Martin Nilsson.

Den 19 mars lämnades information av ledamoten i Europaparlamentet Jan Andersson, ordförande i utskottet för sysselsättning och sociala frågor, om aktuella frågor.

Utskottet deltog under hösten i en s.k. subsidiaritetsprövning i form av ett yttrande till Cosac beträffande det ovannämnda förslaget till direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, KOM(2008) 426.

Uppföljning och utvärdering m.m.

Ingen särskild uppföljning eller utvärdering som utmynnat i en skriftlig rapport har genomförts under verksamhetsåret.

Sedan ett drygt tiotal år tillbaka görs genom kansliets försorg en sammanställning med några veckors mellanrum i form av ett nyhetsbrev, AU-Hänt, som distribueras med e-post till utskottets ledamöter och andra intressenter. Där redovisas förutom sådant som har direkt anknytning till ärendehanteringen bl.a. olika statistiska data, prognoser, utredningar, forskningsrapporter m.m. med anknytning till beredningsområdet. Under verksamhetsåret fanns det i dessa nyhetsblad ett nittiotal länkar till olika slags uppföljningar/utvärderingar. Tanken enligt ett tidigare principbeslut i utskottet om uppföljning och utvärdering är att nyhetsbrevet ska kunna ge uppslag till lämpliga ämnen för fördjupade studier.

Uppvaktningar m.m.

Under riksmötet lämnades – utöver vad som redovisats under rubriken EU-frågor ovan – muntlig information m.m. enligt följande.

·       Den 23 oktober av dels generaldirektören Angeles Bermudez-Svankvist, åtföljd av Jan-Olof Dahlgren och Stefan Tjärnback, Arbetsförmedlingen, dels generaldirektören Mats Dillén, åtföljd av Marcus Mossfeldt, Konjunkturinstitutet, dels arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin, åtföljd av statssekreteraren Eva Uddén Sonnegård, ämnesrådet Kurt Olsson, kanslirådet Klas Falk och pressekreteraren Karolin Johansson, om läget på arbetsmarknaden.

·       Den 28 oktober av generaldirektören Claes Stråth, åtföljd av Anne-Marie Egerö, Medlingsinstitutet, om lönebildningen m.m.

·       Den 20 november av riksrevisor Karin Lindell, åtföljd av Mats Johansson, om Riksrevisionens granskningar.

·       Den 20 november av verkställande direktören Carl-Gustaf Leinar, åtföljd av Ann-Sofi Sjöberg, Trygghetsrådet, och VD:n Tomas Petti, åtföljd av Mikaela Martinsson, Trygghetsfonden, om organisationernas verksamhet med anledning av läget på arbetsmarknaden.

·       Den 4 december av generaldirektören Anne-Marie Qvarfort, åtföljd av Uno Ströberg, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF), om myndighetens verksamhet.

·       Den 9 december av generaldirektören Angeles Bermudez-Svankvist, åtföljd av Lena Liljebäck och Tord Strannefors, Arbetsförmedlingen, om det aktuella läget på arbetsmarknaden.

·       Den 20 januari av generaldirektören Åsa Lindh, åtföljd av Håkan Forsberg, Svenska ESF-rådet, om rådets verksamhet.

·       Den 22 januari av statssekreteraren Jöran Hägglund och kanslirådet Anna Olofsson, Näringsdepartementet, om den nationella samordningen för varsel.

·       Den 17 februari av chefsjuristen Anders Weihe, åtföljd av Tomas Undin, Teknikföretagen, och förbundsordföranden Stefan Löfven, åtföljd av Odd Guteland, IF Metall, om situationen med anledning av varslen på avtalsområdet m.m.

·       Den 19 februari av tf. generaldirektören Mats Wadman, SCB, och chefen för SCB:s enhet för arbetskrafts- och arbetsmiljöundersökningar, Hassan Mirza, om arbetskraftsundersökningarna (AKU).

·       Den 24 februari av statssekreteraren Jöran Hägglund, Näringsdepartementet, om ett möte den 11 februari mellan statssekreterargruppen och de regionala varselsamordnarna.

·       Den 24 februari av förbundsordföranden Cecilia Fahlberg och chefsekonomen Daniel Lind, Unionen, om organisationens syn på arbetsmarknadsläget och behovet av insatser med anledning av varslen m.m.

·       Den 17 mars av ställföreträdande generaldirektören Inger Ashing och utredaren Susanne Zander, Ungdomsstyrelsen, om de yngres situation på arbetsmarknaden.

·       Den 17 mars av utredaren fil. dr Martin Andersson om underlagsrapport 23 till Globaliseringsrådet om globaliseringen, arbetskraftens rörlighet och produktivitet.

·       Den 24 mars av vice ordföranden Ulla Lindqvist och utredaren Sten Gellerstedt, LO, om bl.a. rapporten Trender i arbetsmiljön 2007 – klass och kön.

·       Den 26 mars av tredje vice ordföranden Lennart Gabrielsson och chefsekonomen Stefan Ackerby, Sveriges Kommuner och Landsting, samt av chefsekonomen Anna Thoursie, ombudsmannen Benita Westin och utredaren Anna Spånt Enbuske, Svenska kommunalarbetareförbundet, om organisationernas syn på läget på arbetsmarknaden.

·       Den 14 april av samhällspolitiska chefen Gunnar Wetterberg, Sveriges akademikers centralorganisation (Saco), om organisationens syn på läget på arbetsmarknaden.

·       Den 5 maj av överdirektören Bertil Remaeus, åtföljd av Bo Barrefelt och Lennart Ahnström, Styrmedelsutredningen, om delbetänkandet En ny modell för arbetsmiljötillsyn (SOU 2009:40).

·       Den 5 maj av vice vd Christer Ågren och avdelningschef Carina Lindfelt, Svenskt Näringsliv, om organisationens syn på läget på arbetsmarknaden m.m.

·       Den 14 maj av ILO-kommitténs arbetstagarledamöter Lars Bengtsson, TCO, och Ulf Edström, LO, om arbetet i svenska ILO-kommittén.

Utfrågningar m.m.

Den 14 oktober arrangerade utskottet en öppen utfrågning om arbetsplatsolyckor. Vid utfrågningen medverkade företrädare för bl.a. Arbetsmiljöverket, byggbranschen genom Sveriges Byggindustrier och Svenska Byggnadsarbetareförbundet samt jord- och skogsbruket genom Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, Skogs- och Träfacket och Svenska kommunalarbetareförbundet. Vid utfrågningen medverkade också forskare med föredrag på temat säkerheten på arbetsplatsen respektive könsaspekter på arbetsplatsolyckorna och det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Utfrågningen är dokumenterad genom stenografiska uppteckningar som finns som bilaga i AU4.

Den 10 februari hölls en utskottsutfrågning på temat ”Hur står sig den svenska arbetsmarknaden? Vad kan vi lära oss av 1990-talskrisen?”. Vid utfrågningen deltog ett antal forskare och företrädare för bl.a. IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering) och Institutet för Framtidsstudier. Utfrågningen är dokumenterad genom stenografiska uppteckningar som finns tillgängliga på utskottets kansli.

Den 21 april höll utskottet tillsammans med utbildningsutskottet ett gemensamt seminarium med framtidsperspektiv där forskare och experter höll anföranden om kunskapssamhället och arbetsmarknaden 2020. Seminariet avslutades med en gemensam diskussion där ledamöter från båda utskotten och företrädare för de inbjudna organisationerna diskuterade frågorna tillsammans med forskarna. Seminariet är dokumenterat genom stenografiska uppteckningar som finns tillgängliga på utskottets kansli.

Öppet hus i riksdagen

Utskottet medverkade i ett öppet hus som riksdagen arrangerade den 22 november. Vid tillfället tog ledamöter och suppleanter i utskottet emot besökare i sessionssalen och informerade om verksamheten.

Studiebesök m.m.

Utskottet gjorde studiebesök m.m. enligt följande.

Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) besöktes den 28 oktober, Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) den 25 november, Riksbanken den 26 november, Riksrevisionen den 10 mars, Bemanningsföretagen den 1 april och Arbetsförmedlingen den 23 april.

Utrikesresor

Den 8–10 juni deltog en utskottsdelegation i ILO:s årliga arbetskonferens i Genève.

Enskilda ledamöter har därutöver deltagit i utrikesresor enligt följande.

Désirée Pethrus Engström och Ann-Christin Ahlberg deltog den 20–21 november i en jämställdhetskonferensen i Haag som arrangerats av bl.a. Sveriges ambassad i Nederländerna.

Maria Stenberg deltog den 16–17 februari i ett interparlamentariskt möte i Bryssel på temat ”En ny giv för ekonomisk återhämtning i Europa?” med ledamöter från Europaparlamentet och de nationella parlamenten.

Utländska besök

Företrädare för utskottet har sammanträffat med utländska delegationer enligt följande.

·       Den 11 februari, möte med vice talmannen och ledamöter i Tunisiens parlament.

·       Den 2 februari, möte med en delegation från Ukraina.

·       Den 5 mars, tillsammans med ledamöter i socialförsäkrings- och socialutskotten, möte med Europaparlamentets sysselsättningsutskott.

·       Den 17 mars, möte med talmannen i Sloveniens parlament.

·       Den 19 mars, möte med Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter.

Vissa övriga uppgifter

Utskottets första sammanträde hölls den 17 september och det sista den 16 juni. Totalt hölls under den tiden 35 sammanträden. Den totala sammanträdestiden omfattade ca 35 timmar, att jämföra med ca 22 timmar föregående riksmöte. Totalt behandlades utöver budgetpropositionen 6 propositioner, 2 framställningar från Riksrevisionen och ca 540 motionsyrkanden. Betänkandena omfattade 665 sidor, vilket är ungefär detsamma som året före. Betänkandena var lika många som under föregående riksmöte medan yttrandena var 6 fler.

Under riksmötet remitterades 7 propositioner utöver budgetpropositionen, 2 regeringsskrivelser, 3 redogörelser från Riksrevisionens styrelse och ca 470 motionsyrkanden till utskottet. Vid riksmötets slut var 3 redogörelser, 1 skrivelse och ca 85 motionsyrkanden ännu inte behandlade. Dessa motionsyrkanden avsåg främst frågor om diskriminering.

 

 

Elanders, Vällingby  2009