Civilutskottets verksamhet vid riksmötet 2008/09

utskottsdokument 2008/09:23499C

Civilutskottets verksamhet vid riksmötet 2008/09

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Civilutskottets beredningsområde

Enligt 4 kap. 6 § riksdagsordningen (tilläggsbestämmelsen 4.6.5) ska civilutskottet bereda ärenden om (1) äktenskaps-, föräldra-, handels-, jorda- och utsökningsbalkarna och lagar som ersätter eller anknyter till föreskrifter i dessa balkar, i den mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredning, (2) försäkringsavtalsrätt, (3) bolags- och föreningsrätt, (4) skadeståndsrätt, (5) transporträtt, (6) konkursrätt, (7) konsumentpolitik, (8) internationell privaträtt, (9) lagstiftning i andra ärenden av allmänt privaträttslig beskaffenhet, (10) bostadspolitik, (11) vattenrätt, (12) bebyggelseplanläggning, (13) byggnadsväsende, (14) fysisk planering samt (15) expropriation, fastighetsbildning och lantmäteriväsendet.

Civilutskottet ska även bereda ärenden om anslag inom utgiftsområde 18  Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik. Anslagsfördelningen inom utgiftsområdet budgetåret 2009 har innefattat följande anslag: 1:1 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader, 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag, 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad, 1:4 Räntebidrag m.m., 2:1 Boverket, 2:2 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, 2:3 Statens geotekniska institut, 2:4 Lantmäteriet, 2:5 Statens va-nämnd, 3:1 Marknadsdomstolen, 3:2 Konsumentverket, 3:3 Allmänna reklamationsnämnden, 3:4 Fastighetsmäklarnämnden, 3:5 Åtgärder på konsumentområdet och 3:6 Bidrag till miljömärkning av produkter.

 

Sammansättning m.m.

Under riksmötet 2008/09 hade civilutskottet följande sammansättning.

Ledamöter

Carina Moberg (s)

Inger René (m)

Ewa Thalén Finné (m)         

Johan Löfstrand (s)  

Andreas Norlén (m) (t.o.m. den 8 februari 2009)

Eva Bengtson Skogsberg (m) (fr.o.m. den 9 februari 2009)        

Lennart Pettersson (c)       

Christina Oskarsson (s)       

Jan Ertsborn (fp)     

Hillevi Larsson (s) (dock ej under tiden fr.o.m. den 9 juni 2008 t.o.m. den
1 januari 2009)

Christine Jönsson (m)

Gunnar Sandberg (s) (dock ej under tiden fr.o.m. den 4 maj 2009 t.o.m. den 30 september 2009)

Yvonne Andersson (kd)       

Anti Avsan (m)        

Egon Frid (v) 

Eva Sonidsson (s)    

Lars Tysklind (fp)     

Jan Lindholm (mp)

 

Som framgår av uppställningen, som är i invalsordning, tillhörde sex av ledamöterna Socialdemokraterna, fem Moderata samlingspartiet, en Centerpartiet, två Folkpartiet liberalerna, en Kristdemokraterna, en Vänsterpartiet och en Miljöpartiet de gröna.

Ordförande i utskottet var Carina Moberg och vice ordförande Inger René.

Suppleanter

Katarina Brännström (m)     

Kristina Zakrisson (s) (fr.o.m. den 1 december 2008 dock ej under tiden fr.o.m. den 1 december 2008 t.o.m. den 25 januari 2009)

Patrik Forslund (m)   

Fredrik Lundh (s)

Mats Sander (m)      

Maria Kornevik Jakobsson (c)         

Maria Stenberg (s)   

Maria Lundqvist-Brömster (fp)       

Olle Thorell (s)        

Ulrika Karlsson i Uppsala (m)

Karin Åström (s)      

Dan Kihlström (kd) (t.o.m. den 8 februari 2009)

Ingemar Vänerlöv (kd)        

Jan R Andersson (m) 

LiseLotte Olsson (v) 

Leif Pettersson (s) (dock ej under tiden fr.o.m. den 10 november 2008 t.o.m.
den 31 december 2008)

Camilla Lindberg (fp) 

Ulf Holm (mp)

Johan Linander (c)

Ulf Nilsson (fp)        

Tobias Krantz (fp) (t.o.m. den 17 juni 2009)

Emma Carlsson Löfdahl (fp) (fr.o.m. den 3 september 2009)

Vakant (v)

Christopher Ödmann (mp) (under tiden fr.o.m. den 1 oktober 2008 t.o.m.
den 31 december 2008)

Helena Leander (mp) (fr.o.m. den 13 januari 2009)

Ingvar Svensson (kd) (fr.o.m. den 9 februari 2009)

Börje Vestlund (s)

Andreas Norlén (m) (fr.o.m. den 11 februari 2009)

Stefan Attefall (kd) (fr.o.m. den 11 februari 2009)

Rose-Marie Carlsson (s) (under tiden fr.o.m. den 9 juni 2008 t.o.m.
den 1 januari 2009)

Anna-Karin Nylund (s) (under tiden fr.o.m. den 10 november 2008 t.o.m. den 31 december 2008)

Hannah Bergstedt (under tiden fr.o.m. den 1 december 2008 t.o.m. den 25 januari 2009)

Stefan Wikén (under tiden fr.o.m. den 4 maj 2009 t.o.m. den 30 september 2009)

Kansli

Utskottet har under riksmötet 2008/09 biträtts av ett kansli bestående av kanslichefen Lars Haglind (t.o.m. den 30 april 2009). Fr.o.m. den 1 maj 2009 är utskottsrådet Monica Hall t.f. kanslichef. Kansliet har vidare bestått av utskottsrådet Anders Löfgren, föredragandena Bengt Billquist, Susanne Sjöblom och Caroline Hedvall samt byråassistenterna Hana Svecova och Kerstin Rydegård.

 

Propositioner och motioner

Under riksmötet 2008/09 behandlade civilutskottet dels 13 propositioner samt 18 motionsyrkanden som väcktes med anledning av dessa och 1 framställning av Riksrevisionens styrelse, dels 1 redogörelse av Riksrevisionens styrelse och 5 propositioner från riksmötet 2007/08 samt 2 motionsyrkanden som väcktes med anledning av dessa. 

Vidare behandlade utskottet dels 476 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2008, dels 8 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2007. Därutöver behandlade utskottet 4 motionsyrkanden som överlämnats till civilutskottet från ett annat utskott.

Sammanträden

Utskottet sammanträdde vid sammanlagt 32 tillfällen. Den totala sammanträdestiden uppgick till 22 timmar och 50 minuter.

Betänkanden

Utskottet avgav under riksmötet 35 betänkanden och 2 utlåtanden till kammaren. I samtliga ärenden biföll riksdagen utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Familjerätt

I betänkande 2008/09:CU2 Förmynderskapsrättsliga frågor behandlade utskottet regeringens proposition 2007/08:150 samt 1 motion som väckts med anledning av propositionen och 5 motioner från den allmänna motionstiden år 2007. Föräldrabalkens bestämmelser om förmynderskap reformerades senast år 1995. I propositionen gjorde regeringen bedömningen att reformen i huvudsak utfallit väl. Vissa lagändringar föreslogs dock i föräldrabalkens bestämmelser som ska syfta till att minska risken för missbruk av barns tillgångar och till att stärka det allmännas tillsyn. Förslagen innebar bl.a. att det ska krävas samtycke från överförmyndaren för att föräldrar ska få ta upp lån eller företa någon annan rättshandling som innebär att den omyndige sätts i skuld, att användningen av spärrade bankkonton utökas och att överförmyndaren ges möjlighet att också spärra vissa finansiella tillgångar såsom aktier och fondandelar. Motsvarande ändringar föreslogs i relevanta delar också för förordnade ställföreträdare. Vidare innebar förslagen att fristen för en enskild som vill väcka talan mot en förordnad ställföreträdare ska förlängas. Därutöver ska överförmyndarens tillgång till information förbättras och länsstyrelsernas tillsyn över överförmyndare utvidgas och kompletteras. Lagändringarna var avsedda att träda i kraft den 1 januari 2009. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta de framlagda lagförslagen och avslå samtliga motioner. I betänkandet finns 1 reservation och 1 särskilt yttrande.

Utskottet behandlade i betänkande 2008/09:CU10 Barn och föräldrar 35 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2008 som i huvudsak rörde rättsförhållandet mellan barn och föräldrar. Motionsyrkandena gällde bl.a. olika frågor om vårdnad, umgänge, god man för ensamkommande flyktingbarn, barns skuldsättning, åldersgränsen för ingående av äktenskap, faderskap, föräldraskap vid assisterad befruktning och adoption. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden och hänvisade främst till pågående arbete, innehållet i gällande rätt och tidigare ställningstaganden från riksdagens sida. I betänkandet finns 9 reservationer och 2 särskilda yttranden.

I betänkande 2008/09:CU12 Namnlagen behandlade utskottet 12 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2008. Motionsyrkandena gällde i huvudsak frågor om ändringar i 1982 års namnlag och behovet av en översyn av lagen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden med hänvisning till aviserat utredningsarbete och pågående beredning inom Regeringskansliet. I betänkandet finns 2 reservationer.

Från den allmänna motionstiden år 2008 behandlade utskottet i betänkande 2008/09:CU15 Arvsrättsliga frågor 13 motionsyrkanden om olika arvsrättsliga frågor. Motionsyrkandena gällde frågor om särkullbarns och efterlevande makes arvsrätt, arvsrätt för kusiner m.fl., sambors arvsrätt samt egendomsförhållandet mellan makar och sambor. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden och hänvisade till tidigare ställningstaganden från riksdagens sida samt till pågående arbeten. I betänkandet finns 3 reservationer.

Utskottet behandlade i betänkande 2008/09:CU19 Könsneutrala äktenskap och vigselfrågor regeringens proposition 2008/09:80 jämte 5 motioner som väckts med anledning av propositionen, 1 motion som enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen väckts med anledning av händelse av större vikt samt 13 motioner från den allmänna motionstiden år 2008. Huvudfrågan i lagstiftningsärendet var om institutet och begreppet äktenskap också ska omfatta par av samma kön. I den delen – med delvis bifall till 3 motioner – lade civilutskottet fram av utskottet utarbetade lagförslag som innebar att en persons kön inte längre ska ha betydelse för möjligheten att gifta sig. Äktenskapsbalken och andra författningar som angår makar ska göras könsneutrala. Bestämmelserna ska därmed komma att tillämpas på samma sätt i fråga om par av olika kön och par av samma kön. Lagen om registrerat partnerskap föreslogs upphävd. Redan registrerade partner ska kunna fortsätta att vara det om de vill. De som i stället önskar vara gifta ska ha möjlighet att omvandla sitt registrerade partnerskap till äktenskap. Paret ska kunna välja att göra det genom en enkel anmälan eller genom en vigsel. Den andra frågan i ärendet gällde vigselverksamheten, en fråga som till skillnad från könsneutrala äktenskap är föremål för lagförslag i den nu aktuella propositionen. Också i den delen – med delvis bifall till propositionen och de tre motionerna – lade civilutskottet fram av utskottet utarbetade lagförslag som innebar att det även i fortsättningen ska vara möjligt att i undantagsfall förordna en vigselförrättare för ett enstaka tillfälle. Såsom regeringen föreslagit ska lagfarna domare i tingsrätt inte längre ha kvar några uppgifter inom denna verksamhet. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 maj 2009. Övriga i ärendet behandlade motioner avstyrktes. I betänkandet finns 1 reservation och 4 särskilda yttranden.

I betänkande 2008/09:CU24 Bortförda barn i internationella förhållanden behandlade utskottet 3 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2008. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden och hänvisade främst till pågående arbete. I betänkandet finns 1 reservation.

Fastighetsrätt m.m.

Under den allmänna motionstiden år 2008 väckta motionsförslag i fastighetsrättsliga frågor behandlades av utskottet i betänkande 2008/09:CU31 Fastighetsrätt. Förslagen avsåg bl.a. felreglerna i jordabalken, lagfart, tomträtt och expropriation. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. I betänkandet finns 1 reservation och 3 särskilda yttranden.

I betänkande 2008/09:CU33 Hyresrätt och bostadsrätt m.m. behandlade utskottet de under den allmänna motionstiden år 2008 väckta motioner som gällde hyresrätt, kooperativ hyresrätt, bostadsrätt och ombildning. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. När det gällde frågor om det framtida hyressättningssystemet hänvisade utskottet till den pågående beredningen av ärendet inom Regeringskansliet. Utskottet framhöll i detta sammanhang ett initiativ som nyligen hade tagits av två av bostadshyresmarknadens organisationer. I betänkandet finns 14 reservationer.

Regeringens proposition 2008/09:27 Ökade möjligheter till andrahandsuthyrning jämte förslag i 1 motion som väckts med anledning av propositionen behandlades av utskottet i betänkande 2008/09:CU8 Vissa frågor om andrahandsupplåtelse. Propositionen innehöll förslag till vissa ändringar i 12 kap. jordabalken (hyreslagen) som rör andrahandsupplåtelse av hyreslägenhet. Förslagen innebar följande. Möjligheterna till andrahandsupplåtelse ska utvidgas. Hyresnämnden ska kunna ge tillstånd till en sådan upplåtelse när en hyresgäst på grund av längre utlandsvistelse eller studier på annan ort har beaktansvärda skäl för att hyra ut sin lägenhet. I dag kan den som har tagit ut en hyra som inte är skälig bli återbetalningsskyldig upp till två år bakåt i tiden. Den tiden ska förkortas till ett år. Slutligen ska förtydligas att det avgörande för om hyresvärdens samtycke krävs för en andrahandsupplåtelse är om upplåtelsen har skett för självständigt brukande. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2009. Utskottet föreslog att riksdagen med avslag på motionsförslagen skulle anta regeringens lagförslag. I betänkandet finns 2 reservationer och 1 särskilt yttrande.

I betänkande 2008/09:CU16 Ägarlägenheter behandlade utskottet regeringens proposition 2008/09:91 jämte 1 motion som väckts med anledning av propositionen. I motionen föreslogs att riksdagen ska avslå propositionen i dess helhet. Propositionen innehöll lagförslag som ska göra det möjligt att inneha enskilda lägenheter i flerbostadshus med äganderätt, s.k. ägarlägenheter. Enligt förslaget ska en ägarlägenhet utgöra en tredimensionell fastighet av särskilt slag, ägarlägenhetsfastighet, avsedd att rymma endast en bostadslägenhet. De regler som gäller för bildande och nyttjande av andra tredimensionella fastigheter föreslås i princip gälla även för ägarlägenhetsfastigheter. Det innebär bl.a. att en ägarlägenhetsfastighet ska bildas vid en lantmäteriförrättning och kunna hyras ut eller överlåtas utan några särskilda begränsningar. Dessutom föreslogs vissa särskilda regler för ägarlägenhetsfastigheter. En förutsättning för att en ägarlägenhetsfastighet ska kunna bildas är enligt förslaget att det därigenom åstadkoms en sammanhållen enhet om minst tre sådana fastigheter. En ägarlägenhetsfastighet ska som regel få del i en samfällighet som avses omfatta bl.a. yttertak, fasader, trapphus, förråd och andra gemensamma anordningar. Samfälligheten ska förvaltas av en förening, en s.k. samfällighetsförening, i vilken ägarna av lägenheterna är medlemmar. Enligt förslaget ska ägarlägenhetsfastigheter tills vidare inte kunna bildas genom ombildning av befintliga bostadsfastigheter. I propositionen föreslogs vidare vissa nya regler om rättsförhållandet mellan grannar. De nya reglerna innebär bl.a. att en lägenhetsägare som allvarligt stör sina grannar ska kunna föreläggas vid vite att upphöra med störningarna. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 maj 2009. Utskottet delade inte den syn på regeringens förslag som förts fram i motionen utan instämde i regeringens bedömning. Utskottet föreslog att riksdagen med avslag på motionen skulle anta regeringens lagförslag. I betänkandet finns 1 reservation.

Regeringens proposition 2008/09:177, vari föreslogs vissa ändringar i bl.a. fastighetsbildningslagen (1970:988), behandlades av utskottet i betänkande 2008/09:CU27 Ökade möjligheter till fastighetsbestämning, m.m. Förslagen innebar bl.a. att det ska införas regler om en kompletterande lantmäteriåtgärd, särskild gränsutmärkning, för att göra det möjligt att märka ut fastighetsgränser på marken i fler fall och på ett mer rättssäkert sätt än nuvarande regler medger. Lagändringarna var avsedda att träda i kraft den 1 januari 2010. Ingen motion väcktes med anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

Associationsrätt

Ett tiotal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2008 behandlades av utskottet i betänkande 2008/09:CU14 Associationsrättsliga frågor. Motionsyrkandena gällde bl.a. företagsformer och revisionspliktens omfattning, könsfördelningen i bolagsstyrelser m.m., regelverket rörande budplikt samt lagen om ekonomiska föreningar. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till pågående beredningsarbete. I betänkandet finns 2 reservationer och 1 särskilt yttrande.

I betänkande 2008/09:CU3 Skärpta fusionsregler m.m. behandlade utskottet regeringens proposition 2007/08:155, vari föreslogs vissa ändringar vad gäller bestämmelserna om fusion och delning i 23 respektive 24 kap. aktiebolagslagen (2005:551). Lagförslaget innebar sammanfattningsvis följande. Mer än hälften av värdet på fusionsvederlaget ska utgöras av aktier i det övertagande bolaget. Det övertagande bolagets aktier i ett överlåtande bolag ska inte beaktas vid en omröstning i det senare bolaget om en fråga om fusion. Det nu gällande kravet på nio tiondelars majoritet för beslut om fusion mellan ett överlåtande publikt aktiebolag och ett övertagande privat aktiebolag ska utsträckas till att omfatta fusioner där det överlåtande bolaget är ett publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och det som fusionsvederlag ska lämnas aktier som inte är upptagna till handel på en sådan marknad. Det nuvarande provisoriska majoritetskravet på nio tiondelar för beslut om fusioner där kontanter ingår i fusionsvederlaget ska upphävas. Motsvarande lagändringar föreslogs när det gäller delning av aktiebolag. Lagändringarna var avsedda att träda i kraft den 1 januari 2009. Ingen motion väcktes med anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

Utskottet behandlade i betänkande 2008/09:CU9 En förenklad revisorsgranskning vid fusion av aktiebolag m.m. regeringens proposition 2008/09:56, vari föreslogs vissa ändringar i aktiebolagslagens bestämmelser om fusion och delning av aktiebolag samt försäkringsrörelselagens bestämmelser om fusion av försäkringsaktiebolag. Ändringarna innebar att den revisorsgranskning som ska ske av en fusionsplan respektive delningsplan får förenklas om samtliga aktieägare i de bolag som deltar i fusionen eller delningen har samtyckt till det. Förslagen ska syfta till att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/63/EG om ändring av EG:s tredje och sjätte bolagsrättsliga direktiv om fusion respektive delning av aktiebolag med avseende på kravet på ett utlåtande från en oberoende sakkunnig. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 31 december 2008. Därutöver behandlades i propositionen frågan om ändrad tidpunkt för tillämpning av de nya bestämmelserna om redovisning och värdering av tillgångar till verkligt värde som riksdagen beslutade hösten 2004. Regeringen föreslog att värderingsbestämmelserna ska kunna tillämpas för räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2010. Ingen motion väcktes med anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

I betänkande 2008/09:CU11 Ändringar i EG:s redovisningsdirektiv, m.m. behandlade utskottet regeringens proposition 2008/09:71, vari föreslogs lagändringar för att genomföra de ändringar som antogs år 2006 i EG:s fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiv samt i de särskilda redovisningsdirektiv som gäller för finansiella företag. Lagändringarna innebar bl.a. att noterade aktiebolag ska upprätta en bolagsstyrningsrapport samt nya bestämmelser om redovisning av ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen och om redovisning av transaktioner med närstående. Därutöver föreslogs vissa andra ändringar som ska gälla dels tidpunkten för ingivande till registreringsmyndigheten av bl.a. årsredovisningen i vissa finansiella företag, dels verkställande av beslut om uppdelning respektive sammanläggning av aktier. Lagändringarna var avsedda att träda i kraft den 1 mars 2009. Ingen motion väcktes med anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

Regeringens proposition 2008/09:84, vari föreslogs vissa ändringar i stiftelselagen (1994:1220), behandlades av utskottet i betänkande 2008/09:CU17 Stiftelser – frågor om registrering och tillsyn, m.m. Förslagen syftade bl.a. till att förbättra tillsynen över stiftelser och att genomföra lättnader för stiftelserna när det gäller bokföring och revision. Dessutom föreslogs vissa åtgärder som ska syfta till att motverka förekomsten av missbruk av stiftelseformen och öka förutsättningarna att komma till rätta med missbruk i samband med insamlande verksamhet. Lagändringarna var avsedda att träda i kraft den 1 januari 2010. Vidare behandlades Riksrevisionens styrelses framställning (2008/09:RRS3) angående statligt bildade stiftelser och Riksrevisionens styrelses redogörelse (2007/08:RRS23) angående statligt bildade stiftelsers årsredovisningar. Ingen motion väcktes i ärendet. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta de framlagda lagförslagen, avslå Riksrevisionens styrelses framställning och lägga styrelsens redovisning till handlingarna.

I betänkande 2008/09:CU28 Revisionsutskott m.m. – genomförande av 2006 års revisorsdirektiv behandlade utskottet regeringens proposition 2008/09:135. I propositionen lämnades förslag till hur EU:s direktiv om revisorer och revision ska genomföras i Sverige. Genomförandet föreslogs ske genom ändringar i bl.a. revisorslagen (2001:883) och aktiebolagslagen (2005:551). Ändringarna innebar att företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad ska ha ett revisionsutskott med uppgift att bereda styrelsens arbete med kontrollen av företagets finansiella rapportering. Det lades också fram förslag till ändrade bestämmelser om val och entledigande av revisorn. I propositionen föreslogs vidare nya eller ändrade bestämmelser av näringsrättslig karaktär om bl.a. tillsyn över revisorer, revisorns oberoende samt registrering och godkännande av revisorer från andra stater. Slutligen föreslogs att revisorn i en stiftelse ska ha möjlighet att lämna sitt uppdrag utan att en ny revisor har utsetts. Ett syfte med förslagen är att allmänhetens förtroende för den lagstadgade revisionen ska stärkas. De nya bestämmelserna föreslogs träda i kraft den 1 juli 2009. Ingen motion väcktes med anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen, med en lagteknisk justering, skulle anta regeringens lagförslag.

Försäkrings- och skadeståndsrätt

Drygt 20 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2008 behandlades av utskottet i betänkande 2008/09:CU20 Försäkrings- och skadeståndsrättsliga frågor. Motionsspörsmålen gällde bl.a. obligatorisk hemförsäkring, försäkringsbolags tillgång till patientjournaler, överfallsskyddet i hemförsäkringar, information vid försäkringsfall, trafikförsäkringen i framtiden, trafikskadeersättning till barn, vårdnadshavares skadeståndsansvar och ersättning för affektionsvärde. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. I betänkandet finns 7 reservationer och 4 särskilda yttranden.

Sjörätt

I betänkande 2008/09:CU13 Sjöfylleri behandlade utskottet 3 motioner angående lagstiftningen rörande sjöfylleri som väckts under den allmänna motionstiden år 2008. Motionsyrkandena gällde dels införande av en nedre promillegräns för sjöfylleri, dels möjligheten att utföra rutinmässiga nykterhetskontroller i sjötrafiken. Utskottet ansåg att frågornas beredning inom Regeringskansliet bör avvaktas och föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena. I betänkandet finns 1 reservation.

Insolvensrätt

I betänkande 2008/09:CU5 Lag om företagshypotek behandlar utskottet regeringens proposition 2007/08:161 Företagshypotek – en bättre säkerhet för lån till företag samt 1 motion som väckts med anledning av propositionen, vari yrkas att riksdagen ska avslå regeringens lagförslag. Därutöver behandlades 2 motioner från den allmänna motionstiden år 2007. I propositionen lade regeringen fram förslag till en reformering av det regelverk som gör det möjligt att använda lös egendom i näringsverksamhet som säkerhet för lån. Förslagen ska syfta till att förstärka säkerheten så att det blir lättare för företag att låna pengar. Regeringen föreslog att en ny säkerhetsrätt, benämnd företagshypotek, ska ersätta företagsinteckningen som infördes år 2004. Lagförslagen innebar i allt väsentligt en återgång till de regler om företagshypotek som gällde före år 2004. Företagshypoteket föreslogs ge särskild förmånsrätt och omfatta en näringsidkares lösa egendom i den mån egendomen hör till näringsverksamheten med undantag för bl.a. kassa- och bankmedel. Därutöver föreslog regeringen att statens förmånsrätt för återkrav av utbetald lönegaranti ska avskaffas. Lagändringarna var avsedda att träda i kraft den 1 januari 2009. Äldre företagsinteckningar föreslogs gälla under en övergångsperiod. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta de framlagda lagförslagen och avslå samtliga motioner. I betänkandet finns 2 reservationer och 1 särskilt yttrande.

I betänkande 2008/09:CU7 Elektroniska företagsinteckningsbrev, m.m. behandlade utskottet regeringens proposition 2008/09:17, vari föreslogs en ny lag om inteckningsbrevsregister. Den föreslagna lagen innebar bl.a. att det ska bli möjligt att utfärda s.k. elektroniska företagsinteckningsbrev. Ett elektroniskt företagsinteckningsbrev ska utfärdas genom att den företagsinteckning som svarar mot inteckningsbrevet registreras i ett särskilt register, inteckningsbrevsregistret. Inteckningsbrevsregistret ska föras av Bolagsverket, och kommunikation med registret ska kunna ske elektroniskt. Lagändringarna var avsedda att träda i kraft den 1 mars 2009. Ingen motion väcktes med anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag. I betänkandet finns 2 särskilda yttranden.

I betänkande 2008/09:CU26 Insolvens- och utsökningsrätt behandlade utskottet 25 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna åren 2007 och 2008 om olika sådana frågor. Motionsyrkandena gällde s.k. bilmålvakter, utmätning av bostäder, förbehållsbeloppet vid utmätning, Kronofogdemyndighetens försäljning av fast egendom m.m., bankers uppsägning av lån, betalningstider i näringslivet, översyn av insolvensrätten, konkurstillsyn, lönegaranti och upphävande av en bestämmelse i handelsbalken. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till pågående beredningsarbete. I betänkandet finns 5 reservationer.

Internationell privat- och processrätt

Utskottet behandlade i betänkande 2008/09:CU4 Europeiskt betalningsföreläggande regeringens proposition 2007/08:158, vari föreslogs vissa kompletterande lagbestämmelser till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande. Genom förordningen införs ett förfarande som syftar till att borgenär snabbt, enkelt och billigt ska kunna få obestridda krav fastställda i verkställbara avgöranden. Enligt förordningen ska ett utfärdat europeiskt betalningsföreläggande erkännas och kunna verkställas i alla medlemsstater utan några mellanliggande förfaranden. Förordningen är direkt tillämplig i Sverige men kräver vissa kompletterande bestämmelser i fråga om bl.a. beslutsmyndighet, ansökningsavgift och verkställighet. Den föreslagna lagstiftningen var avsedd att träda i kraft den 12 december 2008. Ingen motion väcktes med anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

Regeringens proposition 2007/08:165, vari förslogs en lag med kompletterande bestämmelser till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande, behandlades av utskottet i betänkande 2008/09:CU6 Europeiskt småmålsförfarande. Genom förordningen införs ett förfarande som syftar till att förenkla och påskynda handläggningen av samt sänka kostnaderna i gränsöverskridande tvister om mindre värden. En dom i ett europeiskt småmål ska erkännas och kunna verkställas i alla medlemsstater utan några mellanliggande förfaranden. Förordningen är direkt tillämplig i Sverige men kräver vissa kompletterande bestämmelser i fråga om bl.a. behörig domstol, vilka nationella regler som ska gälla när förordningen saknar reglering och vilka frister som ska gälla för vissa rättsmedel. Den föreslagna lagstiftningen var avsedd att träda i kraft den 1 januari 2009. Propositionen föranledde inte något motionsyrkande, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

Konsumenträtt

Ett fyrtiotal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2008 på de konsumentpolitiska och konsumenträttsliga områdena behandlades av utskottet i betänkande 2008/09:CU34 Konsumentfrågor. Motionsyrkandena gällde bl.a. konsumentpolitiken inom EU, obeställd reklam, telefonförsäljning, reklam riktad till barn, lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam och ersättning vid tågförseningar. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. I betänkandet finns 10 reservationer och 3 särskilda yttranden.

Utskottet behandlade i betänkande 2008/09:CU25 Sms-lån och överskuldsättning ett tjugotal motioner från den allmänna motionstiden år 2008. I motionerna föreslogs bl.a. särskild lagstiftning för sms-lån och olika åtgärder för att förhindra överskuldsättning. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. I betänkandet finns 3 reservationer och 2 särskilda yttranden.

Allmän förmögenhetsrätt

I betänkande 2008/09:CU23 Ny kommissionslag behandlade utskottet regeringens proposition 2008/09:88, vari förslogs en ny kommissionslag som ska ersätta lagen från 1914. Reformen innebar bl.a. följande. Parternas allmänna skyldigheter mot varandra ska klargöras. Det gäller framför allt villkoren för när kommissionären (uppdragstagaren) själv får träda in som motpart till kommittenten (uppdragsgivaren) och bestämmandet av det pris som kommissionären ska redovisa till kommittenten. Detta har betydelse t.ex. vid kommissionshandel med värdepapper, där priserna (kurserna) snabbt växlar. Förutsättningarna för kommissionärens rätt till provision ska preciseras. Regleringen av kommissionärens säkerhetsrätt i kommittentens egendom och i fordringarna mot tredje man ska förtydligas. Kommissionärens rätt till uppsägningstid vid varaktiga kommissionsuppdrag ska förstärkas i de flesta fall. De nuvarande bestämmelserna om kommissionärens rätt till schabloniserad efterprovision och ersättning för investeringar ska bytas ut mot regler om avgångsvederlag. Bestämmelserna om förtida uppsägning och skadestånd ska förenklas. Den nya kommissionslagen föreslogs träda i kraft den 1 oktober 2009. Ingen motion väcktes med anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

Bostadspolitik

Utskottet behandlade i betänkande 2008/09:CU32 Bostadsförsörjningsfrågor motioner från 2008 års allmänna motionstid som avsåg vissa bostadsförsörjningsfrågor. Motionerna tog dels upp frågor med anknytning till lagen (2002:102) om allmännyttiga bostadsföretag respektive lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, dels frågor med en mer allmän bostadspolitisk inriktning. Utskottet avstyrkte samtliga motionsförslag. När det gällde frågor om de allmännyttiga och kommunala bostadsföretagens verksamhet hänvisade utskottet till den fortsatta beredningen av ärendet inom Regeringskansliet. Utskottet framhöll i detta sammanhang även ett initiativ som nyligen tagits av två av hyresmarknadens parter i syfte att uppnå en bredare samsyn i de aktuella frågorna. Beträffande motionsförslagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar samt kommunal bostadsförmedling och anvisningsrätt hänvisade utskottet till sin principiella inställning att frågor om hur bostadsförsörjningen ska planeras och tillgodoses i första hand ska hanteras på kommunal nivå. Även vad gäller motionsförslagen avseende mål för bostadsbyggande, behovet av hyreslägenheter samt äldres och ungas boende gjorde utskottet bedömningen att de borde avslås av riksdagen. När det gällde åtgärder för att underlätta äldres boende erinrade emellertid utskottet om den pågående beredningen av utredningsförslag i frågor motsvarande vad som tagits upp av motionärerna. I betänkandet finns 10 reservationer.

Bebyggelseplanering

I betänkande 2008/09:CU29 Ändring i lagen om energideklaration för byggnader behandlade utskottet regeringens proposition 2008/09:161 Ändring i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader – tredimensionella fastigheter i byggnadskomplex med gemensamma uppvärmningssystem. I propositionen föreslogs att en lagregel införs som anger att en energideklaration för en tredimensionell fastighet i ett byggnadskomplex får bestå av en gemensam deklaration för hela byggnadskomplexet om detta har ett gemensamt värmesystem. Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 juli 2009. Den ska dock tillämpas för tiden fr.o.m. den 1 maj 2009. Ingen motion väcktes med anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

Drygt 90 motionsyrkanden från 2008 års allmänna motionstid som avsåg plan- och byggfrågor i vid bemärkelse behandlades av utskottet i betänkande 2008/09:CU30 Plan- och byggfrågor. Flertalet av de frågor som togs upp har anknytning till vad som regleras genom plan- och bygglagen och lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. I det inledande avsnittet behandlades i ett sammanhang ett stort antal yrkanden som ansetts ha anknytning till frågor som är aktuella i den pågående reformeringen av plan- och bygglagstiftningen. Utskottet avstyrkte dessa förslag med hänvisning till pågående beredning inom Regeringskansliet och en aviserad proposition om plan- och byggprocesser, m.m. Därefter behandlades under skilda rubriker motionsförslag som gällde lagen om byggfelsförsäkringar, lagen om energideklarationer för byggnader samt ett antal förslag som avser olika åtgärder för energieffektivisering i bostadsbeståndet. Vidare behandlades frågor om inomhusmiljö, byggande i trä, vissa byggregler och dokumentering av ledningar i mark. Slutligen behandlades förslag i frågor som regleras genom lagen om bostadsanpassningsbidrag. Utskottet avstyrkte även dessa motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till pågående arbete och tidigare ställningstaganden i de aktuella frågorna. I betänkandet finns 13 reservationer.

Utskottet behandlade i betänkande 2008/09:CU18 Tillfälliga åtgärder i en nationalstadspark regeringens proposition 2008/09:110 samt 2 motioner som väckts med anledning av propositionen. I propositionen föreslogs en ny bestämmelse i 4 kap. 7 § miljöbalken som ska göra det möjligt att vidta åtgärder som innebär ett tillfälligt intrång eller en tillfällig skada i en nationalstadspark. Det ska vara fråga om åtgärder som leder till en höjning av en parks natur- eller kulturvärden eller som tillgodoser ett annat angeläget allmänt intresse. En förutsättning är att parken ska återställas så att det inte kvarstår mer än ett obetydligt intrång eller en obetydlig skada. Den nya bestämmelsen var avsedd att träda i kraft den 1 maj 2009. I den ena motionen yrkades avslag på regeringens förslag. I den andra motionen yrkades dels ändringar i lagförslaget, dels vissa kompletterande åtgärder. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag och avslå motionerna. I betänkandet finns 3 reservationer.

27 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2008 behandlades av utskottet i betänkande 2008/09:CU21 Naturresursfrågor och vattenrätt. Motionerna gällde frågor om omprövning av vattendomar, åtgärder till förmån för fiske, åtgärder mot stranderosion m.m., avgifter vid vattenverksamhet, skydd av riksintressen och allmänna vattentjänster. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. I betänkandet finns 5 reservationer.

Anslagen

Utskottet behandlade i betänkande 2008/09:CU1 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik regeringens förslag i budgetpropositionen för budgetåret 2009 (prop. 2008/09:1) rörande utgiftsområdet tillsammans med de motionsförslag i anknytande frågor som väckts under årets allmänna motionstid. Förslagen avsåg anslagsfördelningen inom utgiftsområdet, målen för bostadspolitiken och konsumentpolitiken samt frågor om olika stöd till bostadssektorn och den kommunala konsumentvägledningen. Utskottet tillstyrkte förslaget i budgetpropositionen om anslagsfördelningen budgetåret 2009 för utgiftsområde 18 samt regeringens förslag om att riksdagen ska godkänna nya mål inom utgiftsområdet för bostadsmarknaden och konsumentpolitiken. Utskottet föreslog att riksdagen därutöver även ska godkänna det i propositionen redovisade målet för hållbart samhällsbyggande. Även övriga förslag i budgetpropositionen avseende utgiftsområde 18 tillstyrktes av utskottet. Samtliga motionsförslag som behandlades i betänkandet avstyrktes. I betänkandet finns 14 reservationer och 4 särskilda yttranden. Reservationerna avsåg bl.a. regeringens förslag om nya mål inom utgiftsområde 18 samt utskottets ställningstagande till motionsförslag om stöd till bostadsproduktionen och till miljonprogrammets bostadsområden samt om kommunal konsumentvägledning. När det gällde anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 för budgetåret 2009 – utskottets förslag till riksdagsbeslut punkt 1 – har representanterna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet samt Miljöpartiet avstått från att delta i utskottets beslut. I särskilda yttranden har de redovisat sin syn på anslagen inom utgiftsområdet.

Utlåtanden

I utlåtande 2008/09:CU22 Grönboken om kollektiva prövningsmöjligheter för konsumenter behandlade utskottet Europeiska kommissionens grönbok om förslag på åtgärder på EU-nivå när det gäller kollektiva prövningsmöjligheter, KOM(2008) 794 slutlig. I grönboken anförde kommissionen att utvecklingen mot stora marknader leder till att otillbörliga affärsmetoder från ett fåtal näringsidkare kan medföra att ett stort antal konsumenter lider samma eller likartad skada. Kommissionen konstaterade att kollektiva prövningsmöjligheter kan underlätta för konsumenterna att få kompensation och dessutom motverka skadligt beteende och konkurrenssnedvridning på marknaderna. Kommissionen lämnade i grönboken förslag till fyra alternativ för åtgärder på EU-nivå när det gäller kollektiva prövningsmöjligheter. Utskottet uttalade att det är allmänt sett positivt till åtgärder på EU-nivå som syftar till att ge konsumenterna förtroende för och bli aktiva på den inre marknaden. Utskottet var emellertid inte berett nu att då förorda ytterligare gemensamma regler om kollektiva prövningsmöjligheter för konsumenter.

Utskottet behandlade i utlåtande 2008/09:CU35 Grönbok om översyn av Bryssel I-förordningen Europeiska kommissionens grönbok om översyn av rådets förordning (EG) nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, KOM(2009) 175 slutlig. Kommissionens syfte med grönboken är att inleda ett brett samråd mellan intresserade parter om möjliga sätt att förbättra förordningens funktion med avseende på de frågor som tas upp i rapporten. Utskottet var positivt till kommissionens initiativ till ett samråd kring dessa frågor.

Yttranden

Hösten 2008 avgav utskottet yttrande 2008/09:CU1y Ramen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik till finansutskottet över 2009 års budgetproposition (2008/09:1). Utskottet behandlade i detta yttrande förslagen i budgetpropositionen och motstående motioner vad avsåg ramen för utgiftsområde 18. Utskottet tillstyrkte att ramen för utgiftsområdet för budgetåret 2009 ska fastställas till den nivå som regeringen föreslagit. Utskottet ansåg att riksdagen även borde godkänna förslaget om preliminär ram för 2010 respektive 2011 som riktlinje för regeringens budgetarbete. Motstående motionsförslag i dessa delar avstyrktes. I yttrandet finns 3 avvikande meningar.

Utskottet avgav våren 2009 yttrande 2008/09:CU2y Prövning av vindkraft till miljö- och jordbruksutskottet över proposition 2008/09:146 samt 1 motion som väckts med anledning av propositionen i de delar som berörde utskottets beredningsområde. I samband med civilutskottets beredning av ärendet har företrädare för Svensk Vindenergi inför utskottet framfört synpunkter på propositionen. Utskottet ansåg att regeringens förslag vad gäller de lagrum och frågor som berörde utskottets beredningsområde borde tillstyrkas och motionen avstyrkas av miljö- och jordbruksutskottet. I yttrandet finns 1 avvikande mening.

Med anledning av Europeiska kommissionens meddelande Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i allmänhetens tjänst, KOM(2009) 262 slutlig, avgav utskottet hösten 2009 yttrande 2008/09:CU3y Stockholmsprogrammet till justitieutskottet i de delar som berörde utskottets beredningsområde. I yttrandet finns 3 avvikande meningar.

EU-frågor

Det fortlöpande arbetet

Flertalet av de rättsområden som omfattas av utskottets beredningsansvar har direkt anknytning till EG:s regelverk. Detta gäller bl.a. konsumenträtten, associationsrätten, transporträtten, försäkringsavtalsrätten, insolvens- och utsökningsrätten samt den internationellt privaträttsliga lagstiftningen. Under senare tid har även familjerätten och den allmänna förmögenhetsrätten kommit att beröras av samarbetet inom EU.

Utskottet har – vid sidan av de EU-relaterade ärendena – fortlöpande följt lagstiftningsarbetet inom EU genom att bl.a. ta del av dokument från de olika EU-institutionerna, faktapromemorior och handlingar med anknytning till EU-nämndens sammanträden. Utskottet har vid ett tiotal tillfällen fått information från företrädare för Justitiedepartementet samt Integrations- och jämställdhetsdepartementet om bl.a. pågående lagstiftningsarbete inom EU på utskottets beredningsområde. 

Den 2 april 2009 deltog vidare två utskottsledamöter och en tjänsteman i ett interparlamentariskt utskottsmöte om EU:s konsumentlagstiftning i Bryssel.

EU-promemorian

Som ett led i arbetet med att följa verksamheten inom EU upprättas inom utskottets kansli sedan år 1996 en promemoria, i vilken en redogörelse lämnas för aktuella frågor på utskottets beredningsområde. Promemorian är avsedd att vara ett underlag för utskottets arbete med EU-frågorna. I promemorian samlas länkar till aktuella EU-dokument, görs sammanfattningar av dokumentens innehåll samt redovisas aktuellt förhandlingsläge och den svenska ståndpunkten, när denna är känd. Vidare redovisas när utskottet fått information i frågan och om överläggningar ägt rum med företrädare för regeringen.

Promemorian som uppdateras och kompletteras kontinuerligt, senast den 9 juni 2009, bygger bl.a. på dokument från de olika EU-institutionerna, ministerrådspromemorior och rapporter från ministerrådsmöten, faktapromemorior samt underhandskontakter med tjänstemän vid Regeringskansliet och olika myndigheter.

Överläggningar med regeringen

Överläggningar med regeringen enligt 10 kap. 3 § andra stycket riksdagsordningen har ägt rum vid tre tillfällen under 2008/09.

Den första överläggningen ägde rum den 17 september 2008 med företrädare för Justitiedepartementet, rörande kommissionens förslag till rådets förordning om stadga för ett europeiskt privat aktiebolag (SPE-bolag), KOM(2008) 396 slutlig. Vid överläggningen redovisades regeringens ståndpunkt varefter konstaterades att det i utskottet fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Det anmäldes 1 avvikande mening (CU:s prot. 2008/09:1).

Det andra tillfället med överläggning ägde rum den 16 december 2008 med företrädare för Justitiedepartementet och Integrations- och jämställdhetsdepartementets konsumentenhet rörande förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om konsumenträttigheter, KOM(2008) 614 slutlig. Vid överläggningen redovisades regeringens ståndpunkt varefter konstaterades att det i utskottet fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Det avgavs 1 avvikande mening (CU:s prot. 2008/09:10).

Den 21 april 2009 ägde den tredje överläggningen rum med företrädare för Justitiedepartementet rörande förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG om årsbokslut i vissa typer av bolag avseende mikroenheter, KOM(2009) 83 slutlig. Vid samma tillfälle och med samma företrädare ägde även överläggningar rum rörande dels förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om införande av ett förfarande för förhandling och ingående av bilaterala avtal mellan medlemsstater och tredjeländer om områdesspecifika frågor avseende tillämplig lag för avtalsförpliktelser och utomobligatoriska förpliktelser, KOM(2008) 893 slutlig, dels förslag till rådets förordning om införande av ett förfarande för förhandling och ingående av bilaterala avtal mellan medlemsstater och tredjeländer om områdesspecifika frågor avseende domstols behörighet och erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål, mål om föräldraansvar och mål om underhållsskyldighet, samt avseende tillämplig lag i mål om underhållsskyldighet, KOM(2008) 894 slutlig. Vid överläggningarna redovisades regeringens ståndpunkt varefter konstaterades att det i utskottet fanns stöd för regeringens ståndpunkt. En särskild protokollsanteckning anmäldes avseende de tre förslagen och två avvikande meningar avgavs beträffande förslagen i KOM(2008) 893 och 894 (CU:s prot. 2008/09:25).

Uppföljning

Bortförda barn

Som en del i civilutskottets arbete med uppföljning och utvärdering av fattade riksdagsbeslut samt som ett led i arbetet med att fördjupa kunskapsunderlaget inför beredningen av motioner inom området beslutade utskottet den 8 april 2008 att göra en uppföljning av frågan om olovligen bortförda och kvarhållna barn i internationella förhållanden (prot. 2007/08:20 § 6). Syftet med uppföljningen var att belysa omfattningen av bortförda och kvarhållna barn i internationella förhållanden, beskriva hur denna fråga hanteras av myndigheter samt belysa om det finns eventuella problem i regelverket och om det finns eventuella andra hinder när det gäller myndigheternas förutsättningar att kunna lösa uppkomna problem så skyndsamt som möjligt. Inom ramen för detta projekt företog utskottet en delegationsresa den 18–19 januari 2009 till Haag, varvid delegationen besökte centralmyndigheten för samarbete enligt konventionerna i Nederländerna (vid nederländska justitiedepartementet) och Haagkonferensen för internationell privaträtt.

En rapport har på utskottets uppdrag tagits fram av riksdagsförvaltningens utvärderings- och forskningsfunktion. I mars 2009 redovisades resultatet av uppföljningen i rapporten 2008/09:RFR8 Bortförda och kvarhållna barn i internationella förhållanden – En uppföljning. En engelsk sammanfattning av rapporten finns i foldern Abducted and retained children in international cases – a follow-up.

Arbetsvillkoren för utskottets ledamöter

Mot bakgrund av att bl.a. civilutskottets presidium kunnat konstatera att arbetsbelastningen på utskottets ledamöter har varit mycket hög under de två år som förflutit sedan inrättandet av ett nytt civilutskott riksmötet 2006/07 fattade utskottet den 22 maj 2008 beslut om att låta följa upp arbetsvillkoren för ledamöterna i civilutskottet. Utskottets presidium fick i uppdrag att efter samråd med utskottskansliet utforma ett uppdrag till utvärderings- och forskningsfunktionen vid riksdagens utredningstjänst. Uppföljningen har i första hand syftat till att belysa hur utskottets ledamöter uppfattar arbetsvillkoren i civilutskottet samt om och hur arbetet som riksdagsledamot även i övrigt påverkas av dessa villkor. Syftet med uppföljningen har även varit att belysa i vilken mån de utgångspunkter och syften som låg till grund för riksdagsbeslutet om ändrad utskottsindelning har kommit att uppfyllas. Det bör betonas att civilutskottets uppföljning inte har haft som syfte att föregripa en eventuellt kommande större utvärdering av bl.a. förändringarna i utskottens beredningsområden m.m. Civilutskottets ambition har varit att avgränsa uppföljningen till att belysa arbetsvillkoren för ledamöterna i utskottet. Underlagen för uppföljningen har på civilutskottets uppdrag tagits fram av riksdagsförvaltningens utvärderings- och forskningsfunktion.

Uppföljningen har genomförts under delar av perioden juni–september 2008. Resultatet har redovisats inför utskottet den 17 september 2008 och därefter i promemorian Uppföljning av arbetsvillkoren för ledamöterna i civilutskottet daterad den 22 september 2008.

Uppvaktningar och utfrågningar

Uppvaktningar

Som ett led i behandlingen av motioner om bostadsförsörjningsfrågor ägde den 2 april 2009 en uppvaktning rum med företrädare för SmåKom, de små kommunernas samverkan, rörande bostadsbyggnadsprogram för landsbygdens kommuner.

Den 7 maj 2009 ägde en uppvaktning rum med företrädare för Hyresgästföreningen Region Stockholm angående hyressättningen i Stockholm som ett led i behandlingen av motioner om hyresrätt och bostadsrätt m.m.

Utfrågningar

Den 27 januari 2009 utfrågades företrädare för Finansdepartementet och Statens bostadskreditnämnd om dels beredningen av utredningsbetänkandet SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna, dels regeringens uppdrag till Statens bostadskreditnämnd att analysera behovet av privata kreditgarantiföreningar.

Den 24 mars 2009 ägde en utfrågning rum med professorn i rättsvetenskap Johanna Schiratzki, juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, i frågor om lagstiftningen i andra länder rörande könsneutrala äktenskap och civiläktenskap samt partnerskap.

Studieresa

Den 30–31 mars 2009 gjorde utskottet en studieresa till Kiruna och Gällivare. Syftet med resan var att främst studera de båda städernas planering inför flytten av bebyggelse m.m. till följd av den fortsatta malmbrytningen. I Kiruna fick utskottet information av företrädare för kommunen och LKAB samt besökte en visningsgruva på LKAB-området. I Gällivare träffade utskottet företrädare för kommunen som informerade om regionens utveckling m.m. samt besökte City Move-projektet som samlat arkitekter, stadsplanerare m.fl. från ett antal olika länder för att diskutera förutsättningar och problem vid flyttning av samhällen.

Elanders, Vällingby  2009