Försvarsutskottets verksamhet riksmötet 1998/99

utskottsdokument 1998/99:CC5

 
Försvarsutskottets verksamhet

riksmötet 1998/99

 

1998/99

FöU

 

 

 

Försvarsutskottets arbetsområde

Försvarsutskottet bereder ärenden som skall beslutas av riksdagen om det militära och – i den mån sådana ärenden inte tillhör något annat utskotts beredningsansvar – det civila försvaret samt ärenden om samordningen inom totalförsvaret. Med totalförsvaret avses enligt beredskapsförordningen  (1993:242) den verksamhet som är nödvändig för att förbereda landet inför yttre hot och för att ställa om samhället till krigsförhållanden. Under krigsförhållanden omfattar totalförsvaret hela den samhällsverksamhet som då skall bedrivas. Försvarsutskottet bereder även ärenden om fredsräddningstjänst och kustbevakningen.

Försvarsutskottets sammansättning m.m.

Försvarsutskottets sammansättning under verksamhetsåret framgår av bilaga 1. Av utskottets sjutton ledamöter har sex varit socialdemokrater medan fyra tillhört Moderata samlingspartiet,  två Vänsterpartiet, två Kristdemokraterna, en Centerpartiet, en Folkpartiet liberalerna och en Miljöpartiet de gröna.  Henrik Landerholm (m) har varit ordförande och Tone Tingsgård (s) vice ordförande.

Av bilaga 1 framgår även personalsammansättningen vid försvarsutskottets kansli.

Verksamhetens omfattning och inriktning

Försvarsutskottets ärendeberedning under riksmötet

Försvarsutskottet har under riksmötet 1998/99 behandlat  5 propositioner och 1 skrivelse samt  72  motioner.  8 betänkanden har lämnats till kammaren. 4 yttranden har lämnats till annat utskott.

I betänkande FöU1 Totalförsvarets budget för 1999 behandlar utskottet budgetpropositionen för 1999 avseende utgiftsområde 6 Totalförsvar  jämte tillhörande motioner. Utskottet återkommer i senare betänkanden till vissa frågor som aktualiserats under den allmänna motionstiden.

Utgifterna för totalförsvaret uppgår till drygt 44,1 miljarder kronor varav ca 39,8 miljarder för det militära försvaret. Moderata samlingspartiet vill att Försvarsmakten kompenseras för effekterna av införandet av anslagsförordningen samt att utgifterna för fredsfrämjande insatser förs över till utgiftsområdet Internationellt bistånd. Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet samt Folkpartiet liberalerna delar regeringens uppfattning om nivån på utgifterna för år 1999. Folkpartiet anser emellertid att 150 miljoner kronor mer  bör anvisas det militära försvaret genom en omfördelning från det civila försvaret. Kristdemokraterna vill räkna upp utgiftsområdet med 95 miljoner kronor för att finansiera en förstärkning av Kustbevakningen och ökade dagersättningar till totalförsvarspliktiga.

Utskottet delar många motionärers uppfattning att det är angeläget att se över försvarspolitikens inriktning och därvid överväga om 1996 års försvarsbeslut bör omprövas. Det är utskottets bedömning att det emellertid inte kommer att finnas ett tillräckligt genomarbetat beslutsunderlag för att riksdagen skall kunna besluta i alla de frågor som ingår i ett traditionellt försvarsbeslut redan våren 1999.

Det är sålunda inte sannolikt att all verksamhet inom totalförsvaret blir föremål för en omprövning av riksdagen i den kommande säkerhets- och försvarspolitiska kontrollstationen. Därför är det inte meningsfullt för riksdagen att nu rubricera den som ett försvarsbeslut i traditionell mening. Det är utskottets bedömning att  riksdagens beslut våren 1999 snarare lägger fast vissa säkerhets- och försvarspolitiska grunder och därmed blir inledningen till fortsatt utredningsarbete och successiva beslut av riksdagen.

Efter det att budgetpropositionen lämnats till riksdagen har Försvarsmakten uttryckt synpunkter på konsekvenserna av tillämpningen av den s.k. anslagsförordningen.

Denna fråga har, efter vad som framgår av propositionen och efter vad utskottet har inhämtat från Regeringskansliet, varit föremål för noggrann beredning i propositionsarbetet. Regeringens slutsats är att en samlad bedömning och värdering av den fulla tillämpningen av anslagsförordningen inte kan göras förrän efter försvarsbeslutsperiodens utgång, dvs. år 2002.

Utskottsmajoriteten delar i princip denna uppfattning men anser att det finns skäl att denna fråga bedöms och värderas i nästa försvarsbeslut som väntas fattas år 2001. Samtidigt konstaterar utskottet att det aktuella anslaget kommer att vara föremål för riksdagens ställningstagande i kommande års budgetpropositioner.

Utskottsmajoriteten anser att regeringen skyndsamt måste uppdra åt Försvarsmakten att inom ramen för den föreslagna anslagsnivån för anslaget A 3 Utveckling och investeringar för år 1999 prioritera de mest angelägna kompetenser som erfordras för det militära försvaret, aktuella samarbetsprojekt och materielprojekt. Om behov uppstår kan regeringen pröva att övergångsvis utöka anslagskrediten upp till 10 %. Denna prövning är beroende av utrymmet under utgiftstaket för staten.

Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna respektive Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna reserverar sig mot utskottsmajoriteten.

För att komma till rätta med de ständigt återkommande obalanserna i försvarsplaneringen kommer utskottet att ta initiativ till ett uppföljnings- och utvärderingsprojekt om Försvarsmaktens och Försvarets materielverks planerings- och ekonomisystem och deras funktionssätt. I det sammanhanget bör även regelsystemen i övrigt kring försvarets materielförsörjningsprocesser utvärderas.

Utskottet förordar därför att riksdagen godkänner den inriktning för För-svarsmakten och anvisar de anslag som regeringen föreslår för år 1999. Sammanlagt anvisas till Försvarsmakten ca 39,8 miljarder kronor, varav ca 20 miljarder avses för investeringar och knappt 400 miljoner kronor för fredsfrämjande truppinsatser. Försvarsbeslutet 1996 – med de ambitionssänkningar som riksdagen beslutade våren 1998 – kan därmed fullföljas under år 1999.

Riksdagen beslutade under våren 1998 att det militära försvaret skall styras och följas upp i delvis annorlunda termer än tidigare, bl.a. i s.k. förmågor i olika avseenden. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de av regeringen föreslagna förmågorna för att

·         kunna försvara landet mot väpnat angrepp,

·         kunna hävda vår territoriella integritet,

·         kunna genomföra internationella insatser,

·         kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar i samhället i fred,

·         kunna genomföra anpassning till förändrade krav och förutsättningar.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen godkänner den av regeringen föreslagna investeringsplanen. Riksdagen bör också ge regeringen begärt bemyndigande för beställning av materiel m.m.

Mot bakgrund av utskottets upprepade uttalanden i en fråga om den vitala betydelsen av uthållighet inom bl.a. infrastrukturområdena telekommunikation och elförsörjning ser utskottet med stor oro på att dessa funktioner alltjämt uppvisar avgörande brister i förmågan. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen vad avser förmågan inom dessa funktioner  och återkommer till riksdagen med en utförlig redovisning av frågan i samband med 1999 års kontrollstation. Utskottet rekommenderar också att funktionsutvärderingar genomförs för funktionen Telekommunikationer och delfunktionen Elförsörjning.

Även om frågan om informationssystemen inför år 2000 noga följs upp av regeringen bedömer utskottet alltjämt att sekelskiftesanpassningen av datasystem och andra system som innehåller datorstyrd elektronik är en ytterst angelägen fråga och bör prioriteras av statsmakterna och av ansvariga i samhället i övrigt.

Utskottet konstaterar att den revidering av mål- och riskanalyserna, som ligger till grund för planeringen av skyddsrumsbyggandet, och de nya nationella planeringsregler som införts, medfört att behovet av skyddsrumsplatser minskat avsevärt jämfört med tidigare. Utskottet, som upprepade gånger framhållit behovet av en översyn av riktlinjerna för skyddsrumsbyggandet, ser därför med tillfredsställelse på denna utveckling.

I betänkande FöU2 Kustbevakningen, m.m. behandlas fyra motioner som rör Kustbevakningen och dess verksamhet.

Förslaget av Elizabeth Nyström och Kent Olsson (m) att ge Kustbevakningen befogenheter att självständigt utföra nykterhetskontroller till sjöss – och t.ex. av skoteråkare längs Norrlandskusten – bör inte bifallas. Utskottet förutsätter att regeringen överväger lämpligheten av en sådan lagreglering t.ex. i samband med att uppgifter, ansvarsfördelning och resurser närmare övervägs avseende Kustbevakningen och andra organ med myndighetsutövande uppgifter till sjöss.

Utskottet anser att förslaget av Bertil Persson (m) att inordna Kustbevakningen i Försvarsmakten bör avslås. Militär personal skall enligt utskottets mening inte ges uppgifter som utanför det traditionella militära verksamhetsområdet rymmer våld eller tvång mot enskilda.

 Utskottet anser – i motsats till Carl Fredrik Graf och Liselotte Wågö (m) – att det inte behövs något påpekande för regeringen att ytterligare prioritera Kustbevakningens fiskekontroller. Regeringen har redan beslutat att antalet landningskontroller av Kustbevakningen skall öka under 1999 jämfört med förra året.

Förslaget av Roy Hansson (m) om att ge regeringen i uppdrag att utreda möjligheterna till ytterligare samordning av statlig marin verksamhet  på Gotland, i synnerhet kring basområdet i Fårösund, bör anstå. Förutsättningar för en sådan utredning klarnar när beslut har fattats om bl.a. Försvarsmaktens framtida organisation.

I betänkande FöU3 Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred behandlar utskottet  vad regeringen i skrivelse 1998/99:33 anfört om beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred. Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört i denna fråga.

Utskottet föreslår att regeringens skrivelse läggs till handlingarna.

I betänkandet behandlas nio motioner, som bl.a. rör ledningsprinciper vid svåra påfrestningar, psyskiskt omhändertagande av offer i samband med katastrofer och inrättandet av en katastroffond.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden. Till utskottets förslag har fogats en reservation.

I betänkande FöU4 Totalförsvarsplikten behandlar utskottet 12 motioner med sammanlagt 18 yrkanden. Samtliga motioner har anknytning till totalförsvarsplikten och har väckts under den allmänna motionstiden. Yrkandena avser pliktsystemet, ökade internationella engagemang med pliktpersonal, in- och utryckningstider till utbildning, rättsliga frågor, meritvärdering av plikt-utbildning samt värnpliktigas ekonomiska situation.

Riksdagen tog under föregående riksmöte ställning till i flera fall likalydande eller likartade motionsyrkanden som de nu aktuella.

1998 års pliktutredning har i uppgift att överväga flera av de frågor som nu aktualiseras motionsvis.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.

Miljöpartiet de gröna avger reservation till förmån för ett motionsyrkande. Folkpartiet liberalerna avger tre särskilda yttranden.

I betänkande FöU5 Försvarspolitiken behandlar försvarsutskottet proposition 1998/99:74 Förändrad omvärld – omdanat försvar jämte tillhörande motioner. De delar av propositionen som behandlar Försvarspolitikens avgränsning och roll i säkerhetspolitiken och säkerhetspolitikens mål m.m., jämte tillhörande motioner, behandlas i betänkande 1998/99:UFöU1 Sveriges säkerhetspolitik.

Nu gällande försvarsbeslut omfattar åren 1997–2001. Riksdagen har beslutat att s.k. säkerhetspolitiska kontrollstationer skall genomföras under försvarsbeslutsperioden. Kontrollstationerna skall bidra till en fortsatt politisk prövning av det säkerhetspolitiska läget och dess konsekvenser för totalförsvaret. Den nu aktuella kontrollstationen är den andra under den innevarande försvarsbeslutsperioden.

Utskottet delar regeringens bedömning att den för Sverige i grunden positiva säkerhetspolitiska utvecklingen under 1990-talet fortsätter. Ett invasionshot syftande till ockupation av Sverige ter sig inte möjligt under de närmaste tio åren, förutsatt att vi har en grundläggande försvarsförmåga.

Utskottet anser att försvarsplaneringen inte som förr bör bindas till femårsperioder. Utskottet förordar därför att riksdagen godkänner regeringens förslag att nästa försvarsbeslutsperiod skall vara treårig och omfatta åren 2002–2004.

Utskottet anser liksom regeringen att av riksdagen beslutade ekonomiska ramar för de återstående åren i försvarsbeslutsperioden bör ligga fast. Det gynnsamma säkerhetspolitiska läget motiverar däremot att utgifterna för totalförsvarsändamål sänks från och med år 2002. Utskottsmajoriteten förordar därför att riksdagen godkänner regeringens förslag att den årliga ramen för totalförsvarsändamål sänks med 4 miljarder kronor under perioden 2002–2004. Vidare bör ett omställningsbidrag på 4 miljarder kronor anvisas för att underlätta hanteringen av vissa likviditetsproblem i närtid.

Utskottsmajoriteten föreslår också att riksdagen godkänner regeringens förslag om att den s.k. teknikfaktorn skall upphöra från och med år 2000. Teknikfaktorn har tidigare utgjort grund för en särskild omräkning av det militära materielanslaget för att kompensera en snabbare kostnadsutveckling i förhållande till andra varor.

Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Folkpartiet och Miljöpartiet de gröna reserverar sig mot utskottsmajoriteten i fråga om de ekonomiska riktlinjerna.

Utskottsmajoriteten ansluter sig till regeringens syn på försvarspolitikens inriktning. Reducerade resurser i form av förband, beredskap m.m. bör avsättas för försvaret av Sverige mot väpnat angrepp. Relativt sett ökade resurser bör på sikt kunna avdelas för internationell verksamhet. Riksdagen föreslås godkänna denna inriktning samt besluta om totalförsvarets huvuduppgifter.

Moderata samlingspartiet föreslår en delvis annan inriktning.

Utskottet kan vidare ansluta sig till vad regeringen i propositionen anfört om anpassningsprincipen och om vad som krävs för att totalförsvaret skall kunna ha en reell anpassningsförmåga. Utskottsmajoriteten förordar att riksdagen godkänner regeringens förslag till fortsatt utveckling av förmågan till anpassning.

Moderata samlingspartiet reserverar sig häremot.

Regeringen ger i propositionen förslag till nya formuleringar av s.k. operativa förmågor för det militära försvaret samt till utvecklingen av Försvars-maktens krigsorganisation. Den förändrade inriktningen innebär bl.a. att Försvarsmakten skall utvecklas mot en kärna av högt prioriterade krigsförband, en s.k. insatsorganisation, samt ett territorialförsvar. Framtida personalförsörjning och materielanskaffning anpassas till de reducerade behoven. Utskottsmajoriteten förordar att riksdagen godkänner vad regeringen föreslagit.

Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna framför reservationsvis andra förslag.

Utskottet ansluter sig till regeringens förslag till övergripande mål för det civila försvaret och föreslår att riksdagen godkänner detta mål.

Kristdemokraterna framför i en reservation vissa förslag som rör det civila försvaret.

Härutöver behandlar utskottet ett antal motionsyrkanden med anknytning till bl.a. det militära försvarets materielförsörjning, personalfrågor och utvecklingen av ledningssystem för totalförsvaret. Utskottet föreslår att samtliga yrkanden avslås av riksdagen.

I betänkande FöU6 Säkrare kemikaliehantering behandlar utskottet regeringens proposition 1998/99:64 Säkrare kemikaliehantering. I propositionen föreslås att riksdagen dels godkänner konventionen om gränsöverskridande effekter av industriolyckor av den 17 mars 1992, dels antar en lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Lagen genomför rådets direktiv 96/82/EG av den 9 december 1996 om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår och konventionen om gränsöverskridande effekter av industriolyckor. Inom arbetsmiljöområdet genomförs dock direktivet genom bestämmelser i form av myndighetsföreskrifter. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1999.

I propositionen föreslås även ändringar i miljöbalken, lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, sekretesslagen (1980:100) och räddningstjänstlagen (1986:1102). Dessa ändringar föreslås träda i kraft samtidigt med den nya lagens ikraftträdande.

Två motioner med tre yrkanden har väckts med anledning av propositionen.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag i propositionen och avslår motionsyrkandena.

Till utskottets förslag har fogats en reservation.

I betänkande FöU7 Säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods m.m. behandlar utskottet regeringens proposition 1998/99:49 Säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods m.m. I propositionen föreslås vissa ändringar i lagen (1982:821) om transport av farligt gods. Ändringarna syftar till att höja kompetensen och därmed säkerhetsnivån hos dem som transporterar farligt gods och till att genomföra rådets direktiv 96/35/EG om utnämning av och kompetens hos säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods på väg, järnväg eller inre vattenvägar.

Kravet på att ha säkerhetsrådgivare föreslås träda i kraft den 1 januari 2000.

En motion rörande en senareläggning av ikraftträdandet har väckts med anledning av regeringens proposition.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1982:821) om transport av farligt gods och avslår motionen.

Till utskottets förslag har fogats en reservation.

I betänkande FöU8 Lag om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten föreslås att riksdagen bifaller regeringens förslag till lag om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten. För den som tjänstgör i internationell fredsfrämjande verksamhet är risken att skadas och invalidiseras högre än i många andra verksamheter. Vissa regler föreslås därför för att förbättra det socialrättsliga skyddet. Försvarsmaktens ansvar för rehabilitering av personer som skadas under sin anställning i utlandsstyrkan förtydligas och förstärks.  På en punkt vill emellertid utskottet gå längre än regeringen. Utskottet vill att livränteunderlaget skall vara minst sju basbelopp, i stället för regeringens förslag om minst fem basbelopp, för den som skadas i sin utlandstjänstgöring och får en varaktig nedsättning av sin arbetsförmåga.

Som ett led i arbetet med att söka minska risken för skador och invaliditet för de anställda i utlandsstyrkan föreslår regeringen att vissa delar i arbetsmiljölagen (1977:1160) skall gälla även utomlands. Den nya lagen innehåller också viss särreglering av arbetsrättslig karaktär. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1999.

 


Försvarsutskottets sammansättning m.m.

 

 

Ledamöter

Henrik Landerholm (m), ordf.

Tone Tingsgård (s), vice ordf.

Christer Skoog (s)

Karin Wegestål (s)

Stig Sandström (v)

Åke Carnerö  (kd)

Olle Lindström (m)

Britt Bohlin (s)

Rolf Gunnarsson (m)

Ola Rask  (s)

Håkan Juholt (s)

Berit Jóhannesson (v)

Margareta Viklund (kd)

Anna Lilliehöök (m)

Lars Ångström (mp)

Erik Arthur Egervärn (c)

Runar Patriksson (fp)

 

Suppleanter

Laila Bäck (s)

Björn Leivik (m)

Berndt Sköldestig (s)

Nils-Göran Holmqvist (s)

Charlotta  L Bjälkebring (v)

Amanda Grönlund (kd)

Lars Lindblad (m)

Ulla Wester (s)

Gunnar Hökmark (m)

Ingegerd Sahlström (s), ledig 20/10 -98–13/9 -99, entledigad 19/1 -99

Majléne Westerlund Panke (s)

Mats Einarsson (v)

Erling Wälivaara (kd)

Liselotte Wågö (m)

Marianne Samuelsson (mp)

Rigmor Ahlstedt (c)

Eva Flyborg (fp)

Anders Björck (m)

Carl Fredrik Graf  (m)

Peter Eriksson (mp) entledigad 1/1 -99

Ingegerd Saarinen (mp) fr.o.m. 1/1 -99

Agne Hansson (c) fr.o.m. 18/12 -98

Pär Axel Sahlberg (s) ers. Ingegerd Sahlström fr.o.m. 20/10 -98

Rossana Valeria (v) ers. Stig Sandström  11/1-10/2 -99

 

 

Försvarsutskottets kansli

Ingemar Wahlberg, kanslichef

Jörgen Thulstrup, föredragande

Susanne Lindstedt, föredragande

Mona Johansson, byråassistent

Satu Saariniemi, byråassistent  (tjänstg. 50 % för FöU och 50 % för UU)

 

 

 


Uppgifter rörande försvarsutskottets verksamhet,

åren 1995/96–1998/99

                                                          1995/96    1996/97    1997/98   1998/99

Inkomna propositioner och motsv.

7

5

7

7

- Uppskjutna till nästa riksmöte

 

 

 

1

 

 

 

 

 

Inkomna motioner inkl. övertagna/överlämnade från/till andra utskott

29

141

140

72

- Uppskjutna till nästa riksmöte

3

0

0

0

 

 

 

 

 

Motionsyrkanden inkl. övertagna/överlämnade från/till andra utskott

121

397

291

221

- Behandlade av FöU

94

349

291

205

- Behandlade av UFöU

24

48

 

16

- Uppskjutna till nästa riksmöte

3

0

0

0

 

 

 

 

 

Samverkan med andra utskott

 

 

 

 

- Avgivna yttranden

6

4

5

4

- Inkomna yttranden

2

3

1

1

 

 

 

 

 

Utskottsutfrågningar, interna

23

33

27

23

Utskottsutfrågningar, offentliga

1

1

1

0

 

 

 

 

 

Uppvaktningar inför utskottet

1

36

7

4

 

 

 

 

 

Betänkanden FöU

5

7

11

8

- Regeringen till känna

4

6

2

1

- Antal reservationer

23

36

60

39

- Antal särskilda yttranden

11

26

15

17

 

 

 

 

 

Studieresor/studiebesök

 

 

 

 

- Inrikes (antal)

13

6

4

12

- Utrikes (antal)

1

3

4

4

 

 

 

 

 

Internat (antal)

1

1

0

0

- Dagar

2

2

2

0

 

 

 

 

 

Sammanträden (antal)

33

43

31

38

- Hösten

14

24

15

15

- Våren

19

19

16

23

 

 

 

 

 

Sammanträden (timmar)

54,5

76,5

50,0

51,0

- Hösten

27,0

53,5

28,5

23,5

- Våren

27,5

23,0

21,5

27,5

 


Orienterande genomgångar (interna utfrågningar) och uppvaktningar inför utskottet

 

 

Orienterande genomgångar och uppvaktningar

Föredragande

 

 

 

1.

Försvarsdepartemetet (Fö) presenterar regeringens budgetproposition för 1998, utgiftsområde 6 Totalförsvar. 1998-10-15

 

Statssekr. Lena Jönsson och dep.råd Ann-Sofie Löth

2.

Försvarsmakten FM redovisar  underlag till regeringen ang. den säkerhetspolitiska kontrollstationen 1999.     1998-10-28

 

Stf. ÖB, viceamiral Frank Rosenius, öv 1. Göran Gunnarsson, genlt Folke Rehnström

3.

Information om det fördjupade europeiska försvarsindustrisamarbetet och sexnationers-gruppen.      1998-10-28

Statssekr. Lena Jönsson och dep.sekr. Robert Magnusson, Fö. Statssekr. Lars Rekke och dep.råd Hans Christer Olson, N. Kansliråd Paul Beijer, UD

 

4.

Överstyrelsen för civil beredskap, ÖCB, redovisar underlag till regeringen ang. den säkerhetspolitiska kontrollstationen 1999.       1998-10-22

 

Generaldir. Sture Ericson och överdir. Bo Riddarström

5.

Riksrevisionsverket RRV, redovisar rapporten om revision av Försvarsdepartementets system och åtgärder för att utbilda officerare.

1998-10-27

 

Överdir. Jan Landahl, dir. Göran Hyltander, dir. Eero Marttinen, förste revisor Katarina Sell

6.

Fö och Ud informerar om utrikes- och säkerhetspolitiska frågor.      1998-10-27

 

Dep.råd Christoffer Gyllenstierna, dep.sekr. Erik Windmar, Fö. Dep.sekr. Carl Hartzell, UD

7.

Redogörelse för hur anslagsförordningen är uppbyggd samt konsekvenser av den tekniska omläggningen.    1998-11-03

 

Statssekr. Lena Jönsson, dep.sekr. Ann-Sofie Löth, kkn Reidar Jönsson, Fö. Statssekr. Peter Lagerblad,  dep.sekr. Peter Bengtsson, Finansdepartementet (Fi)

 

8.

Fö kommenterar  och upplyser om regeringens förslag i budgetpropositionen  till   materielplanering för försvaret.

1998-11-10

 

Dep.råd Dan Ohlson, öv Ossi Koukkola, öv Lars Fagerberg, dep.sekr. Maria Domeij


 

 

Orienterande genomgångar och uppvaktningar

Föredragande

 

 

 

9.

Kommentarer och upplysningar till motioner  avgivna med anledning av budgetpropositionen 1999, utgiftsområde 6 Totalförsvar. 1998-11-12

 

ÖB general Owe Wiktorin, genmj Bo Waldemarsson

10.

FM redovisar  regeringens uppdrag ang. materielplaneringen samt informerar om konsekvenserna av den tekniska omläggningen av anslagsförordningen. 1998-11-17

 

ÖB general Owe Wiktorin, genlt Folke Rehnström, genlt Hans Berntson, genmj Bo Waldemarsson

11.

Fö kommenterar dels regeringens förslag betr. anslagen A1–A3, dels FM:s redovisade underlag  om materielplaneringen. 1998-11-19

 

Dep.råd Dan Ohlson, dep.råd Ann-Sofie Löth, pol. sakkunnige  Jonas Hjelm

12.

Utskottet uppvaktas av Civil-pliktsrådet och får information om dess verksamhet och utbildningen av civilpliktiga. 1998-12-03

 

Ordf. Björn Jacobsen, vice ordf. Stefan Sandberg och tillträdande ordf. Jonas Hellberg

13.

Information om regeringens regleringsbrev till Försvars-makten. 1998-12-22

 

Försvarsminister Björn von Sydow

 

14.

Information om  organisationen Östersjögruppen samt redogörelse för det nya civila datasystemet Baltic Watch.

1999-02-04

 

Ambassadör Bo Henriksson, Statsrådsberedningen, Carl-Johan Koivisto och Anders Lundkvist, Saab AB, Bengt Levén, Celsius Tech AB, Lars Oskarsson, Ericsson Microwave Systems AB

 

15.

Föredragning. 1999-02-04

 

Militärbefälhavare genlt Mertil Melin

16.

Utskottet uppvaktas av Värnpliktsrådet som ger sin syn på nuvarande värnpliktssystem m.m.  1999-02-09

Ordf. Peder Spens Clason, vice ordf. Hugo Bodenmalm, gen.sekr. Klas Lindström, Samuel Samuelsson och Ulrika Fries

 


 

 

Orienterande genomgångar och uppvakningar

Föredragande

 

 

 

17.

Utskottet uppvaktas av Svenska reservofficersförbundet, SROF, Svenska flottans reserv-officersförbund, SFRO, Sven-ska arméns  och flygvapnets reservofficersförbund, SAFR och Kustartilleriets reservofficersförbund KAROF. Förbunden ger sin syn på reservofficersystemets möjligheter i det framtida försvaret.

1999-02-11

 

Ordf. Michael Zell, SROF, ordf. P-A Emilsson, SFRO, ordf. Magnus Ruding, SAFR, ledamot Wictor Phalén, KAROF, gen.sekr. Lars Ekeman

18.

Riksdagens revisorer, RR, berättar om verksamheten och redovisar rapporten Anpassning av totalförsvaret.

1999-02-16

 

Ordf. Ingemar Josefsson, Karl-Gösta Svensson, Richard Norberg, Åke Dahlberg

19.

Fö presenterar innehållet i regeringens proposition 1998/99:74 Förändrad omvärld – omdanat försvar.

1999-03-11

 

Statssekr. Lena Jönsson, dep.råden Dan Ohlson, Ann-Sofie Löth, Åke Sundin, militärsakkunnige Ingvar Hellquist

20.

Pliktverkets analys av proposition 1998/99:74.

1999-03-16

 

Generaldir. Jan Tånneryd, Göran Bryntesson

21.

ÖCB:s analys av proposition 1998/99:74.

1999-03-16

 

Överdir. Bo Riddarström, planeringschef Karin Lindgren

22.

Försvarsmaktens analys av proposition 1998/99:74.

1999-03-18

 

Stf. ÖB viceamiral Frank Rosenius, kmd Jörgen Ericsson, mj Dennis Gyllensporre

23.

Utskottet uppvaktas av Sven-ska kommunförbundet.

1999-03-23

 

Styrelseledamot Conny Andersson,  direktör Sten Åke Bylund, sektionschef Carl Mattsson

 

24.

Fö presenterar innehållet i regeringens proposition  1998/99:64 och 1998/99:68.

1999-04-13

 

Dep.råd Maj Johansson, rättssakkunnig Maria Hedegård, kansliråden Jan Nyrén och Björn Jansson, dep.sekr, Ola Hedin

25.

FM redogör för underlaget till regeringens proposition 1998/99:74.

1999-05-20

 

ÖB general Owe Wiktorin, genlt Hans Berndtsson, genmj Bo Waldemarsson


 

 

Orienterande genomgångar och uppvakningar

Föredragande

 

 

 

26.

Fö och Inspektionen för strategiska produkter ISP ang. det europeiska försvarsindustriella samarbetet.

1999-05-27

 

Statssekr. Lena Jönsson, dep.sekr. Kjell Jonasson, Fö,  Alf Sandek, ISP

27.

Information om FM:s arbete med det  operativa lednings- och underrättelsesystemet och redogörelse för beredningen av Underrättelsekommitténs förslag. 1999-06-03

 

Försvarsminister Björn von Sydow, exp.chef Ingvar Åkesson

 


Utskottets resor och studiebesök under verksamhetsåret

 

 

Resmål

 

Datum          

1.

Sammankomst med information på Högkvarteret

1998-10-27

 

2.

Information  i Försvarsmaktens lokaler om studie av ”Dominant Battlefield Awareness”

 

1998-12-01

3.

Deltagande i Centralförbundet Folk och Försvars årliga rikskonferens i Sälen

 

1999-01-24–27

4.

Studiebesök för nya ledamöter (steg 1(3) i en utbildningsplan) vid Upplands flygflottilj F 16 i Uppsala  inkluderande besök vid länsstyrelsen i Uppsala

 

1999-02-08

5.

Studieresa till Saab Aerospace AB i Linköping

 

1999-02-15–16

6.

Studiebesök för nya ledamöter (steg 2(3) i en utbildningsplan) vid Svea livgarde I 1 och Livgardesbrigaden IB 1 i Kungsängen

 

1999-03-01

7.

Studieresa till Oslo för besök av Stortinget m.m.

 

1999-03-07–09

8.

Studiebesök för nya ledamöter (steg 3(3) i en utbildningsplan) på Berga Örlogsskolor och 2.Ytstridsflottiljen

 

1999-03-15

9.

Studieresa till Bryssel för besök av de olika EU-institutionerna m.m.

 

1999-04-07–11

10.

Studiebesök på Försvarets forskningsanstalt

 

1999-04-13

11.

Studiebesök hos Ericsson Microwave Systems AB i Mölndal

 

1999-05-03–04

12.

Studiebesök hos Kustbevakningen i Nacka strand

 

1999-05-11

13.

Utskottet besöker Södermanlandsbrigaden

 

1999-06-02

14.

Studieresa till Skåne-Blekinge för att studera försvar på militärområdes/civilområdesnivå

 

1999-08-23–25

15.

Utskottsresa (en mindre delegation) till USA     Washington D.C. för att informeras om bl.a. aktuell säkerhets- och försvarspolitik

 

1999-09-06–12

16.

Utskottsresa (en mindre delegation) till Bosnien för bl.a. besök  hos den svenska utlandsstyrkan

 

1999-09-06–09

 


Utskottets kontaktverksamhet gentemot förband

 

Ledamöter

 

Kontaktförband (motsv.)

Henrik Landerholm (m), ordf.

P 10/Fo 43, MekB 10

Tone Tingsgård (s), vice ordf.

Räddningsverkets skola Sandö,          I 21/Fo 23, NB 21, T 3, F 16

Christer Skoog (s)

I 1/Fo 44, IB 1, F 17, Göta helikopterbataljon, MKS/Fo 15, 3. Ytstridsflottiljen, KA 2

Karin Wegestål (s)

P 2/Fo 14, MekB 8, A 3, MekB 7, Räddningsverkets skola Revingehed

Stig Sandström (v)

GJ 67, Räddningsverkets skola Skövde

Åke Carnerö (kd)

P 4, MekB 9, T 2, Markstridsskolan, F 10, KBV

Olle Lindström (m)

MekB 19, Ing 3

Britt Bohlin (s)

KBV, F 7

Rolf Gunnarsson (m)

A 8, I 20/Fo 61, Göta helikopterbataljon,

Ola Rask (s)

SWEDINT, 2. Ytstridsflottiljen, örlogsskolorna, 1. ubåtsflottiljen, 2. minkrigsavd., Svea helikopterbataljon

Håkan Juholt (s)

MKG, KA 3, MekB 18, Swedint, A 7,  Lv 2

Berit Jóhannesson (v)

MKV/Fo 32, KA 4, Göta helikopterbataljon

Margareta Viklund (kd)

Lv 7, S 3

Anna Lilliehöök (m)

F 4, MKO, K 1, KA 1, Räddningsverkets skola Revingehed

Lars Ångström (mp)

Ing 2, SWEDEC

Erik Arthur Egervärn (c)

MKN, NB 5, F 4, K 3, FJS

Runar Patriksson (fp)

I 2/Fo 52, IB 2, A 9, I 3/Fo 51, Försvarsmusikcentrum

 

 

Suppleanter

Kontaktförband (motsv.)

Laila Bäck (s)

I 13/Fo53, NB 13

Björn Leivik (m)

I 22/GJ 66, Lv 6

Berndt Sköldestig (s)

Uhreg M, I 12/Fo 17, IB 12, Helikopterflottiljstaben, Östgöta helikopterbataljon

Amanda Grönlund (kd)

K 3, FJS

Erling Wälivaara (kd)

Uhreg N, Norrlands helikopterbataljon, F 21

Rigmor Ahlstedt (c)

S 1/Fo 47


 

Suppleanter

Kontaktförband (motsv.)

Eva Flyborg (fp)

K 4

Carl Fredrik Graf (m)

I 16/Fo 31, IB 16, Försvarsmaktens Halmstadsskolor

 

 

Kansli

Kontaktförband (motsv.)

Ingemar Wahlberg (kanslichef)

I 1/Fo 44, IB 1

Jörgen Thulstrup (föredragande)

Lv 3, Uhreg S

Susanne Lindstedt (föredragande)

KA 1, MKO, Räddningsverkets skola Rosersberg

 


Innehållsförteckning

Försvarsutskottets arbetsområde............................................. 1

Försvarsutskottets sammansättning m.m.................................. 1

Verksamhetens omfattning och inriktning................................. 1

Försvarsutskottets ärendeberedning under riksmötet............. 1

Bilaga 1

Försvarsutskottets sammansättning m.m.............................. 8

Bilaga 2

Uppgifter rörande försvarsutskottets verksamhet,............... 10

Bilaga 3

Orienterande genomgångar (interna utfrågningar) och uppvakt­ningar inför utskottet        11

Bilaga 4

Utskottets resor och studiebesök under verksamhetsåret..... 15

Bilaga 5

Utskottets kontaktverksamhet gentemot förband................. 16

 

Elanders Gotab, Stockholm  1999