Justitieutskottets verksamhet riksmötet 2014/15

utskottsdokument 2014/15:verk

Justitieutskottets verksamhet riksmötet 2014/15

Justitieutskottets beredningsområde

Justitieutskottet bereder ärenden inom politikområdet Rättsväsendet. Politik-området innefattar bl.a. myndigheter inom

Sveriges Domstolar

åklagarväsendet

polisväsendet

kriminalvården.

samt Brottsförebyggande rådet, Rättsmedicinalverket, Gentekniknämnden, Brottsoffermyndigheten och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.

Utskottet bereder vidare ärenden som rör brottsbalken och rättegångsbalken samt lagar som ersätter eller har nära samband med föreskrifter i dessa balkar.

Till utskottets beredningsområde hör också ärenden om anslag inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet.

Utskottets sammansättning

Under riksmötet 2014/15 hade justitieutskottet följande sammansättning:

Ledamöter

Beatrice Ask (M), ordförande

Annika Hirvonen (MP), vice ordförande

Helene Petersson i Stockaryd (S)

Elin Lundgren (S)

Krister Hammarbergh (M)

Arhe Hamednaca (S)

Kent Ekeroth (SD)

Anti Avsan (M)

Susanne Eberstein (S)

Johan Hedin (C)

Anders Hansson (M)

Petter Löberg (S)

Adam Marttinen (SD)

Johan Pehrson (FP) t.o.m 2015-03-06

Roger Haddad (FP) fr.o.m 2015-03-06

Linda Snecker (V)

Andreas Carlson (KD)

Lawen Redar (S)

Suppleanter

Sanne Eriksson (S)

Pia Hallström (M)

Krister Örnfjäder (S)

Ellen Juntti (M)

Carina Ohlsson (S)

Richard Jomshof (SD)

Mikael Cederbratt (M)

Mattias Jonsson (S)

Richard Nordin (C)

Stefan Nilsson MP)

Tina Ghasemi (M)

Emanuel Öz (S)

Björn Söder (SD)

Robert Hannah (FP)

Mia Sydow Mölleby (V)

Caroline Szyber (KD)

Rikard Larsson (S)

Stefan Jakobsson (SD) fr.o.m. 2014-10-14

Runar Filper (SD) fr.o.m. 2014-10-14

Agneta Börjesson (MP) fr.o.m. 2014-10-14

Jens Holm (V) fr.o.m. 2014-10-14

Tuve Skånberg (KD) fr.o.m. 2014-10-14

Emma Carlsson Löfdahl (FP) fr.o.m. 2014-11-05 t.o.m. 2015-04-23

Mathias Sundin (FP) fr.o.m. 2014-11-05

Anders Schröder (MP) fr.o.m. 2014-11-13

Agneta Gille (S) fr.o.m. 2014-11-25

Torbjörn Björlund (V) fr.o.m. 2015-04-07 t.o.m. 2015-06-22, fr.o.m. 2015-08-17

Christina Örnebjär (FP) fr.o.m. 2015-04-22

Utskottets presidium bestod av ordföranden Beatrice Ask (M) och vice ordföranden Annika Hirvonen (MP). Som framgår av uppställningen tillhörde sex av utskottets ledamöter Socialdemokraterna, fyra Moderaterna, två Sverigedemokraterna, en Miljöpartiet, en Folkpartiet, en Centerpartiet, en Vänsterpartiet och en Kristdemokraterna.

Utskottets kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av

Thomas Lindstam, kanslichef

Cecilia Back, utskottsråd, tjl. fr.o.m 2015-08-01

Anders Bergene, föredragande

Maria Kaiser, föredragande

Camilla Ulvenfalk, föredragande

Stina Svensson, utskottshandläggare, tjl. t.o.m. 2015-12-31

Tommy Forsell, utskottshandläggare

Virpi Torkkola, utskottsassistent

Utskottets verksamhet

Inledning

Under riksmötet 2014/15 behandlade utskottet 17 propositioner och 4 skrivelser. Utskottet behandlade vidare 224 motioner innehållande 504 motionsyrkanden. Utskottet redovisade 25 betänkanden, 1 utlåtande och 5 yttranden. Utskottet gjorde 26 tillkännagivanden.

Under riksmötet 2014/15 höll utskottet 28 sammanträden. Den totala sammanträdestiden uppgick till ca 17 timmar.

Betänkanden

Nedan redovisas kortfattat de frågor som utskottet behandlade och utskottets ställningstaganden i de betänkanden som lämnades under riksmötet.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet (JuU1)

Utskottet tillstyrkte förslaget från M, C, FP och KD om anslag för utgiftsområdet, totalt knappt 40,8 miljarder kronor för 2015. Vidare tillstyrkte utskottet regeringens förslag om höjning av avgifterna till Brottsofferfonden.

Utskottet föreslog att riksdagen, med bifall till några av motionerna, skulle göra fyra tillkännagivanden till regeringen. Tillkännagivandena gällde att regeringen ska återkomma till riksdagen med en redovisning av vad som gjorts för att öka antalet lokala poliser, att arbetet mot bostadsinbrott ska prioriteras, att arbetet mot brott som begås av s.k. djurrättsaktivister ska prioriteras samt att regeringen ska vidta ytterligare åtgärder för att stärka rättsväsendets kompetens i arbetet mot brottslighet på internet. I ärendet fanns 13 reservationer och 5 särskilda yttranden.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott (JuU2)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2013/14:237 Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott. Förslaget innebar att bestämmelserna i de tidigare tidsbegränsade lagarna om användningen av hemliga tvångsmedel blir permanenta. Förslaget innebar vidare att tillstånd till hemlig rumsavlyssning ska kunna ges även vid utredning av spioneri och s.k. statsstyrt företagsspioneri. Om en påtaglig risk för brottslig verksamhet av vissa slag kan knytas till en organisation eller grupp ska tvångsmedel kunna användas mot någon som tillhör eller verkar för organisationen eller gruppen. Detta gäller om det kan befaras att personen medvetet främjar den brottsliga verksamheten. Åklagare ska i undantagsfall kunna fatta tillfälliga beslut om andra hemliga tvångsmedel än hemlig rumsavlyssning. I ärendet fanns fem reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Utökade befogenheter för civilanställda inom Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten (JuU3)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2013/14:232 Utökade befogenheter för civilanställda inom Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. I propositionen anförde regeringen att det av såväl kvalitets- som effektivitetsskäl finns ett behov av att i ökad omfattning kunna använda civilanställd personal inom dessa myndigheter för uppgifter som i dag endast får utföras av polismän. Förslagen innebar att civilanställda vid Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten ska ha möjlighet att hålla fler förhör, delge infor-mation om förenklad delgivning och besluta om förverkande i vissa fall. Vidare föreslog regeringen att bilinspektörer ska ges ytterligare befogenheter. Bilinspektörer ska få befogenhet att besluta om vissa avgifter, meddela förbud mot fortsatt färd i vissa fall, ta hand om ett fordons registreringsskyltar och få tillträde till fordon för kontroll av alkolås. I ärendet fanns ett särskilt yttrande.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

En nationell strategi för en effektiv regim för bekämpning av penningtvätt och av finansiering av terrorism (JuU4)

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelse 2013/14:245 En nationell strategi för en effektiv regim för bekämpning av penningtvätt och av finansiering av terrorism till handlingarna. Syftet med strategin är att möta hot och utmaningar som Sverige ställs inför på detta område. Myndigheterna inom brottsbekämpning, administration och andra relevanta myndigheter ska samarbeta. Dessutom ska ett kontinuerligt arbete bedrivas både på nationell och på internationell nivå med att identifiera och förstå de hot som finns. Utskottet delade regeringens uppfattning om att det behövs en samlad insats för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism och välkomnade därför strategin.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Riksrevisionens rapport om förvaltningsrätternas hantering av överklagade beslut (JuU5)

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelse 2013/14:253 Riksrevi-sionens rapport om förvaltningsrätternas hantering av överklagade beslut till handlingarna.

Utskottet instämde i regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser. Liksom regeringen ansåg utskottet att de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar till de enskilda förvaltningsrätterna och Domstolsverket är adekvata och väl underbyggda. Förvaltningsrätterna behöver således ha ett tydligare medborgarperspektiv i sin verksamhet. Informationen till klaganden bör utvecklas och handläggningstiderna minska. Domstolsverket ska förbättra sitt stöd till förvaltningsrätterna i arbetet med att utveckla informationen och effektivisera arbetsprocesserna.

När det gäller Riksrevisionens bedömning av regeringens styrning in-stämde utskottet i regeringens bedömning att en alltför detaljerad styrning från regeringens sida dels kan komma i konflikt med domstolarnas självständiga ställning, dels inte är en effektiv styrmetod. Andra verksamhetsmål än det nuvarande kan dock övervägas. Slutligen konstaterade utskottet att regeringen kommer att ha en fortsatt dialog med Domstolsverket om hur verket kan stödja domstolarna.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Register över tillträdesförbud vid idrottsarrangemang (JuU6)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2013/14:254 Register över tillträdesförbud vid idrottsarrangemang.

I propositionen föreslog regeringen att Polismyndigheten får möjlighet att föra ett register med uppgifter om personer som inte får gå på idrottsevenemang, s.k. tillträdesförbud. De uppgifter som ska få registreras är bl.a. namn, fotografi, omfattningen av beslut om tillträdesförbud och överträdelser av gällande tillträdesförbud. Dessutom får polisen rätt att fotografera personer som har tillträdesförbud eller som kan antas få det. Idrottsorganisationer ska kunna få tillgång till registret om det behövs för att upptäcka eller förhindra brott mot ett förbud. I ärendet fanns en reservation.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen (JuU7)

Utskottet tillstyrkte, med några mindre ändringar av redaktionell art, regeringens förslag i proposition 2014/15:29 Erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen.

Syftet med förslaget var att en dömd person i större utsträckning än tidigare ska kunna avtjäna t.ex. ett fängelsestraff i det EU-land där han eller hon bäst förväntas kunna återanpassa sig socialt i samhället. De svenska påföljder som ska kunna överföras till andra EU-länder är fängelse, rättspsykiatrisk vård och sluten ungdomsvård. Regeringen föreslog därför en ny lag som bl.a. innebär att Kriminalvården ska pröva om en utländsk dom ska erkännas och verkställas i Sverige eller om en svensk dom ska skickas till ett annat EU-land för att verkställas där. Beslutet innebär att svenska regler anpassas till EU:s regler om straffrättsligt samarbete. I ärendet fanns två reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Strafflindring vid medverkan till utredning av egen brottslighet (JuU8)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2014/15:37 Strafflindring vid medverkan till utredning av egen brottslighet. Förslaget innebar att en tilltalad som har lämnat uppgifter som är av väsentlig betydelse för utredningen av brottet ska kunna få ett kortare straff än det som annars skulle ha dömts ut. Det är endast uppgifter som avser det egna brottet som omfattas av förslaget. Lagförslaget innebar vidare ett förtydligande av möjligheten till strafflindring vid s.k. sanktionskumulation, dvs. då en tilltalad förutom den straffrättsliga påföljden även drabbas av andra rättsliga sanktioner till följd av den brottsliga gärningen. Bestämmelsen är avsedd att ge ökad uppmärksamhet åt olika fall av sanktionskumulation så att den totala reaktionen på ett brott blir välavvägd och proportionerlig. Vissa ytterligare förändringar i regleringen av strafflindringsgrunder föreslogs också, bl.a. i syfte att den ska bli mer överskådlig och tydlig. I ärendet fanns två reservationer och ett särskilt yttrande.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Tydligare reaktioner på ungas brottslighet (JuU9)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2014/15:25 Tydligare reaktioner på ungas brottslighet där följande föreslogs. Det ska stå i lagen att kommuner och myndigheter som handlägger ärenden om ungas brottlighet måste samverka. Detta för att samarbetet kring unga som begår brott ska bli bättre. Ungdomstjänst ska påbörjas inom två månader efter att dom om ungdomstjänst har trätt i kraft. Det ska inte heller krävas något samtycke av den unge för att ungdomstjänst ska kunna utdömas. Utskottet föreslog dessutom ett tillkännagivande till regeringen med anledning av ett av de 18 motionsyrkandena från den allmänna motionstiden som behandlades i ärendet. Utskottet ansåg att regeringen bör se över hur ungdomspåföljden helgavskiljning med fotboja kan utformas och återkomma med ett sådant förslag till riksdagen. I ärendet fanns fem reservationer och ett särskilt yttrande.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Skärpta regler om förverkande av fordon vid trafikbrott (JuU10)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2014/15:26 Skärpta regler om förverkande av fordon vid trafikbrott. I propositionen föreslog regeringen ökade möjligheter att förverka fordon som har använts vid trafikbrott, om gärningsmannen tidigare gjort sig skyldig till olovlig körning eller rattfylleribrott. Propositionen innehöll vidare förslag om en skärpning av oskälighetsrekvisitet. Endast om ett förverkande är uppenbart oskäligt ska förverkande inte ske. För att minska polisens kostnader för förvaring av fordon föreslog regeringen också att det ska bli möjligt att sälja eller förstöra beslagtagna fordon innan ett förverkandebeslut har fattats, om fordonen inte är värda mer än en femtedel av prisbasbeloppet. I ärendet fanns två reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

EU-förordning om civilrättsliga skyddsåtgärder (JuU11)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2014/15:51 EU-förordning om civilrättsliga skyddsåtgärder. I propositionen föreslog regeringen de kompletterande bestämmelser som behövs för att Europaparlamentets och rådets förordning om ömsesidigt erkännande av skyddsåtgärder i civilrättsliga frågor ska kunna tillämpas i Sverige. Genom förordningen, som blev direkt tillämplig i EU:s medlemsstater den 11 januari 2015, införs regler om att kontaktförbudsliknande skyddsåtgärder som har meddelats i en medlemsstat ska erkännas och få effekt även i en annan medlemsstat, om den skyddsbehövande beger sig till den staten. Erkännandet ska inte kräva något särskilt förfarande. De kompletterande bestämmelserna handlar framför allt om vilka myndigheter och domstolar som är behöriga i de här frågorna. Regeringen ansåg att inga svenska skyddsåtgärder faller inom EU-reglernas område och lämnade därför endast förslag om hur det ska gå till när andra länders åtgärder ska användas i Sverige. I ärendet fanns ett särskilt yttrande.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Redovisning av användningen av vissa hemliga tvångsmedel under 2013 (JuU12)

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelse 2014/15:36 Redovisning av användningen av vissa hemliga tvångsmedel under år 2013 till handlingarna. Regeringen ansåg att myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel var ändamålsenlig och att tvångsmedlen fyller en viktig funktion i brottsutredningar. Utskottet instämde i regeringens bedömningar och välkomnade det uppdrag som regeringen gett till Åklagarmyndigheten om att tillsammans med andra myndigheter lämna en gemensam redovisning av hur hemliga tvångsmedel används. Utskottet noterade vidare med tillfredsställelse att förutsättningarna för en årlig redovisning av Säkerhetspolisens användning av hemliga tvångsmedel utreds.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

2014 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll (JuU13)

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelse 2014/15:46 2014 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll till handlingarna. I skrivelsen redovisade regeringen hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under tiden den 1 juli 2013–30 juni 2014. Regeringen redogjorde också för den internationella terrorismens utveckling under samma period samt för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. I ärendet fanns en reservation.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Straffrättsliga frågor (JuU14)

I ärendet behandlade utskottet knappt 150 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014. Yrkandena rörde bl.a. brott, straffmätning och påföljder. Med anledning av olika motionsförslag föreslog utskottet att riksdagen skulle göra 17 tillkännagivanden till regeringen. Bland annat ville utskottet se att straffen för allvarliga våldsbrott, människohandel och koppleri skärps samt att den nuvarande s.k. straffrabatten minskas. Utskottet ville också att ett nytt brott, inbrottsstöld, ska införas. Utöver detta gjordes tillkännagivanden om bekämpning av terrorism, organiserad brottslighet, synnerligen grovt narkotikabrott, id-stölder, s.k. bluffakturor, sexualbrott mot barn, kränkningar och hot på internet, försök till häleri samt sexköp. I ärendet fanns 39 reservationer och 9 särskilda yttranden.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Processrättsliga frågor (JuU15)

I ärendet behandlade utskottet 56 motionsyrkanden från den allmänna mo-tionstiden 2014 som rörde domstolarna och domstolarnas arbete. Utskottet föreslog att riksdagen, med bifall till några av motionerna, skulle göra två tillkännagivanden till regeringen: dels att regeringen bör utreda möjligheterna att tydliggöra och skärpa reglerna för ordning och säkerhet i domstolarna, dels att regeringen bör överväga att införa ett undantag från tillståndsplikten för kameraövervakning av vilt. Utskottet föreslog att övriga yrkanden skulle avslås. I ärendet fanns 14 reservationer och 1 särskilt yttrande.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Polisfrågor (JuU16)

I ärendet behandlade utskottet drygt 120 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014. Motionerna handlade bl.a. om polisens befogenheter och arbetsmetoder, vapenlagstiftningen, passhanteringen och gränskontrollen. Utskottet föreslog att riksdagen, med bifall till några av motionerna, skulle göra tre tillkännagivanden till regeringen. Utskottet ansåg att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om hur polisens uppgifter kan renodlas ytterligare. Vidare ansåg utskottet att regeringen ska komma med förslag om hur man ska kunna underlätta utbytet av information i kampen mot organiserad brottslighet. Regeringen bör också se över regelverket för hantering av vapenlicenser för att underlätta för jägare. I ärendet fanns 26 reservationer och 1  särskilt yttrande.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Kriminalvårdsfrågor (JuU17)

I ärendet behandlade utskottet 22 motionsyrkanden från den allmänna mo-tionstiden 2014. Motionerna handlade bl.a. om kriminalvårdens vårdande och rehabiliterande insatser, utslussning, permissioner och villkorlig frigivning. Utskottet föreslog med anledning av en motion ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om skärpta regler för villkorlig frigivning för de som återfallit i likartad brottslighet. I ärendet fanns 13 reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Våldsbrott och brottsoffer (JuU18)

I ärendet behandlade utskottet 30 motionsyrkanden från den allmänna mo-tionstiden 2014. Yrkandena handlade om våldsbrott och brottsoffer och tog bl.a. upp frågor om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld, barn som brottsoffer och skadestånd. Med anledning av ett motionsyrkande om elektronisk fotboja föreslog utskottet ett tillkännagivande till regeringen. Utskottet ansåg att regeringen bör utreda frågan om huruvida kraven för när kontaktförbud får förenas med elektronisk övervakning, s.k. fotboja, är för höga. I ärendet fanns 14 reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Åklagardatalag (JuU20)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2014/15:63 Åklagardatalag. Förslaget innebar att en ny lag om behandling av personuppgifter inom åklagarväsendet införs. Syftet med den nya åklagardatalagen är att ge åklagarväsendet möjlighet att behandla personuppgifter på ett effektivt sätt i sin verksamhet och att samtidigt skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid en sådan behandling.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Genomförande av brottsofferdirektivet (JuU21)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2014/15:77 Genomförande av brottsofferdirektivet. I propositionen föreslog regeringen ett fåtal lagändringar som behövs för att genomföra det s.k. brottsofferdirektivet i svensk rätt. Syftet med direktivet är att stärka brottsoffers rättigheter ytterligare. För att de svenska reglerna ska följa EU:s regler föreslog regeringen följande ändringar. Om en målsägande i ett brottmål inte behärskar svenska ska en tolk anlitas vid sammanträden inför rätten. Domstolen ska på begäran översätta en handling eller de viktigaste delarna av den, om en översättning är av väsentlig betydelse för att målsäganden ska kunna ta till vara sin rätt. Rätten till information ska också stärkas genom att målsäganden alltid kan begära att bli underrättad om tidpunkt och plats för sammanträden inför rätten. I ärendet fanns två reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Erkännande och uppföljning av beslut om övervakningsåtgärder inom Europeiska unionen (JuU22)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2014/15:116 Erkännande och uppföljning av beslut om övervakningsåtgärder inom Europeiska unionen. Förslaget innebar att en person som är misstänkt för brott i Sverige men bor i ett annat EU-land framöver ska kunna övervakas i landet där han eller hon bor i stället för att vara häktad här. En misstänkt person som bor i Sverige ska kunna övervakas här när en brottsutredning pågår i ett annat EU-land. Förslaget är ett led i att genomföra rambeslutet om uppföljning av beslut om övervakningsåtgärder inom EU. I ärendet fanns en reservation.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Brottsbekämpande myndigheters tillgång till informationssystemet för viseringar (VIS) (JuU23)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2014/15:82 Brottsbekämpande myndigheters tillgång till informationssystemet för viseringar (VIS). VIS är en databas för viseringar som är gemensam för medlemsstaterna i Europeiska unionen och som administreras av unionen. I propositionen föreslog regeringen de lagändringar som krävs för att genomföra det s.k. VIS-rådsbeslutet. Genom det öppnas en möjlighet för brottsbekämpande myndigheter att under vissa begränsade förutsättningar få tillgång till uppgifter i VIS i syfte att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott och andra grova brott. Förslaget omfattar regler om bl.a. villkoren för sökning i VIS och begränsningar i användningen av VIS-uppgifter. I ärendet fanns tre reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort (JuU24)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2014/15:69 Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort. Förslaget innebar att svenska medborgare ska kunna resa till EU-länder utanför Schengenområdet utan pass om de i stället har med sig ett nationellt identitetskort. För närvarande gäller det resor till Bulgarien, Cypern, Kroatien, Rumänien, Irland och Storbritannien. Beslutet innebär att det blir möjligt att resa inom hela EU med nationellt id-kort. Tidigare gällde att svenska medborgare måste ha med sig pass för resor från Sverige till länder utanför Schengenområdet. I ärendet fanns två reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Den nya polisorganisationen – några frågor om personuppgiftsbehandling m.m. (JuU25)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2014/15:94 Den nya polisorganisationen – några frågor om personuppgiftsbehandling m.m. I propositionen föreslog regeringen vissa kompletterande ändringar med anledning av den omorganisation av den svenska polisen som genomfördes den 1 januari 2015. Ändringarna gäller framför allt Polismyndighetens behandling av personuppgifter för forensiska ändamål. I polisdatalagen införs bl.a. bestämmelser om för vilka ändamål personuppgifter får behandlas i den forensiska verksamheten, sökbegränsningar för känsliga uppgifter och längsta tid för bevarande av uppgifter. Regeringen föreslog även att regleringen av jäv för polis-anställda och för anställda som utför brottsbekämpande uppgifter hos andra myndigheter görs mer heltäckande. Vidare föreslog regeringen att Polismyndigheten ges möjlighet att medge Tullverket och Kustbevakningen direktåtkomst till uppgifter i vapenregister. Ytterligare några konsekvensändringar föreslogs som framför allt rör Säkerhetspolisen. Regeringen föreslog också ändringar i lagen om unga lagöverträdare och lagen om visst stöldgods m.m. Ändringarna hör samman med nyligen beslutade ändringar i andra propositioner.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Några ändringar i vapenlagen (JuU26)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2014/15:108 Några ändringar i vapenlagen. Lagändringarna innebär att kravet på märkning av vapen eller vapendelar vid införsel till Sverige begränsas till införsel från länder utanför EU. Dessutom införs en bestämmelse om att Polismyndigheten får ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt vapenlagen eller föreskrifter som meddelas med stöd av vapenlagen. Regeringen ska få meddela föreskrifter om storleken på avgifterna. Med anledning av tre motionsyrkanden som väcktes med anledning av propositionen föreslog utskottet att riksdagen skulle göra tre tillkännagivanden till regeringen. Utskottet menar att det kan bli svårare att bekämpa olagliga vapen om kravet på märkning av vapen som handlas inom EU tas bort. Därför bör regeringen ta initiativ till åtgärder inom EU för att göra det lättare att spåra vapen som det handlas med i EU. Vidare bör regeringen se till att det införs ett digitalt vapenhandlarregister i Sverige som är integrerat med polisens vapenregister. Regeringen bör också se till att det införs ett digitalt arkiv för vapendeklarationer som ska underlätta för vapenhandlare att redogöra för varaktig in- och utförsel av vapen till och från landet.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Utlåtanden

Under riksmötet har utskottet lämnat ett utlåtande enligt 9 kap. 20 § riksdagsordningen.

Arbetet i ständiga kommittén för operativt samarbete i frågor som rör den inre säkerheten (JuU19)

I utlåtandet granskade utskottet en rapport från rådets generalsekretariat till Europaparlamentet och de nationella parlamenten om arbetet i den ständiga kommittén för operativt samarbete i frågor som rör den inre säkerheten (Cosi) under perioden januari 2013–juni 2014 (14440/14). Syftet med rapporten är att lämna information om arbetet i Cosi, och rapporten innehåller en redogörelse för kommitténs verksamhet. Utskottet framförde att det ser positivt på Cosis funktion att samordna medlemsstaternas, EU-kommissionens och EU-byråernas samarbete i frågor som rör EU:s inre säkerhet. Enligt rapporten kommer uppföljningen av gemensamma insatser för att bekämpa terrorism att vara en av Cosis viktigaste uppgifter under 2015. Utskottet välkomnade arbetet på EU-nivå med att förebygga och motverka terrorism, samtidigt som det öppna samhället måste försvaras.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna.

Yttranden till andra utskott

Utskottet har under riksmötet lämnat fem yttranden till andra utskott.

I ett yttrande till finansutskottet behandlade justitieutskottet utgiftsramen för 2015 för utgiftsområde 4 Rättsväsendet. I yttrandet fanns två avvikande meningar. (JuU1y).

I ett yttrande till konstitutionsutskottet behandlade justitieutskottet uppföljningen av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen. I yttrandet fanns en avvikande mening. (JuU2y).

I ett yttrande till konstitutionsutskottet behandlade justitieutskottet Justitieombudsmännens ämbetsberättelse för verksamhetsåret 2013/14 vad gäller JO:s synpunkter på långa häktningstider. I yttrandet fanns en avvikande mening. (JuU3y).

I ett yttrande till utrikesutskottet behandlade justitieutskottet kommissionens arbetsprogram för 2015 (KOM(2014) 910). I yttrandet fanns en avvikande mening. (JuU4y).

I ett yttrande till utrikesutskottet behandlade justitieutskottet regeringens skrivelse 2014/15:65 Verksamheten i Europeiska unionen under 2014. I yttrandet fanns en avvikande mening. (JuU5y).

EU-frågor

Under riksmötet har utskottet löpande följt arbetet inom EU i de frågor som rör utskottets beredningsområde. Utskottets ledamöter har i det sammanhanget på olika sätt informerats om innehållet i material som kommit in till riksdagen, t.ex. faktapromemorior.

Av de 25 betänkanden som utskottet har lämnat under riksmötet har 7 varit omedelbart relaterade till Sveriges medlemskap i EU (JuU7, JuU11, JuU21, JuU22, JuU23, JuU24, JuU26).

Under riksmötet har utskottet i enlighet med 9 kap. 20 § m.fl. riksdagsordningen genomfört fyra prövningar av subsidiaritetsprincipens tillämpning i utkast till lagstiftningsakter från EU-kommissionen (se bilaga 1).

Inrikesminister Anders Ygeman (S) med medarbetare från Justitiedepartementet har vid tre tillfällen lämnat information till utskottet inför möten i ministerrådet för rättsliga och inrikes frågor. Härutöver har utskottet vid fem tillfällen haft överläggningar med eller fått information från regeringen i EU-frågor. Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) deltog vid två av dessa tillfällen, inrikesminister Anders Ygeman vid tre och statssekreterare Catharina Espmark vid ett tillfälle.

Utskottet har överlagt med regeringen om följande dokument:

Förslag till direktiv om användning av PNR-uppgifter för att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra terroristbrott och grov brottslighet (se prot. 2014/15:13)

Förslag till förordning om inrättande av Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol) som upphäver och ersätter rådets beslut 2005/681/RIF (se prot. 2014/15:15)

Förslag till förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (se prot. 2014/15:23).

Utvärderings- och forskningsfrågor

Den 18 juni 2014 beslutade utskottet att genomföra en uppföljning av den ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare som trädde i kraft den 1 mars 2012 och som gav polisen en utvidgad befogenhet att leda förundersökningar mot personer som är under 18 år. Uppföljningen omfattar även myndigheternas tillämpning av 24 § samma lag, dvs. rätten för unga misstänkta att ha en offentlig försvarare. Uppföljningen beräknas vara klar under andra halvåret 2015.

Utskottet har också på sedvanligt sätt gjort en granskning inom utskottets beredningsområde av regeringens åtgärder med anledning av riksdagens skrivelser till regeringen (skr. 2013/14:75). Utskottet fann inga skäl till anmärkningar på regeringens redovisning.

Avslutningsvis bör det även framhållas att utskottet hämtar in information i samband med ärendeberedning samt besök och studiebesök. Detta är en väsentlig del av utskottets arbete med uppföljning och utvärdering samt forsknings- och framtidsfrågor.

Resor och besök

I september 2015 besökte två utskottsdelegationer Nederländerna respektive Norge. Den ena delegationen bestod av 13 ledamöter och två tjänstemän och besökte Haag för att studera brottsförebyggande arbete och arbete mot terrorism samt grov organiserad brottslighet. Delegationen besökte Europol och mötte därutöver företrädare från bl.a. parlamentet, regeringen och Eurojust. Den andra delegationen bestod av fyra ledamöter och två tjänstemän och besökte Oslo för att bl.a. fördjupa sig i olika frågor rörande sexualbrott, domstolsprocessen, kriminalvård och arbetet mot terrorism.

En företrädare för utskottet deltog i ett interparlamentariskt möte i Bryssel den 28–29 maj 2015 om den demokratiska kontrollen av underrättelseverksamhet i EU. Vidare besökte utskottet Svea hovrätt den 4 december 2014 och Brottsförebyggande rådet (Brå) den 5 februari 2015.

Vid följande tillfällen har företrädare för myndigheter besökt utskottet för att lämna information:

Den 23 oktober 2014 informerade Riksrevisionen utskottet om Riksrevi-sionens rapport om överklagande till Förvaltningsrätten.

Den 20 november 2014 informerade Thomas Rolén, särskild utredare för Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten, utskottet om den nya Polismyndigheten.

Den 22 januari 2015 besökte ChefsJO Elisabet Fura, JO Lars Lindström och JO Cecilia Renfors utskottet för information.

Den 17 februari 2015 informerade rikspolischefen Dan Eliasson utskottet om genomförandet av den nya polisorganisationen.

Den 12 mars 2015 besökte Mona Sahlin, nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism, utskottet för information.

Den 7 maj 2015 besökte riksåklagaren Anders Perklev utskottet för information.

Den 19 maj 2015 besökte Ekobrottsmyndighetens generaldirektör Eva Håkansson Fröjelin utskottet för information.

Den 28 maj 2015 besökte säkerhetspolischefen Anders Thornberg utskottet för information.

Den 4 juni 2015 besökte Domstolsverkets generaldirektör Martin Holmgren utskottet för information.

Avslutningsvis har företrädare för utskottet i olika sammanhang tagit emot internationella besök till riksdagen.


Bilaga 1

Genomförda subsidiaritetskontroller

KOM(2014) 476 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2014-07-18

Hänvisning till justitieutskottet: 2014-07-23

Beslut i utskottet: Utskottssammanträde 2014/15:2 (2014-10-09)

KOM(2014) 465 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol) som upphäver och ersätter rådets beslut 2005/681/RIF

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2014-07-16

Hänvisning till justitieutskottet: 2014-10-01

Beslut i utskottet: Utskottssammanträde 2014/15:5 (2014-11-13)

KOM(2014) 714 Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om upphävande av vissa rättsakter på området polissamarbete och rättsligt samarbete i straffrättsliga frågor

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2014-11-28

Hänvisning till justitieutskottet: 2014-12-02

Beslut i utskottet: Utskottssammanträde 2014/15:11 (2015-01-15)

KOM(2014) 715 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upphävande av vissa rättsakter på området för polissamarbete och straffrättsligt samarbete

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2014-11-28

Hänvisning till justitieutskottet: 2014-12-02

Klicka här för att ange datum.

Tryck: Elanders, Vällingby 2015

Tryck: Elanders, Vällingby 2015

Beslut i utskottet: Utskottssammanträde 2014/15:11 (2015-01-15)