Justitieutskottets verksamhet riksmötet 2016/17

utskottsdokument 2016/17:verk

Justitieutskottets verksamhet riksmötet

2016/17

Justitieutskottets beredningsområde

Justitieutskottet bereder ärenden inom politikområdet Rättsväsendet. Politik-området innefattar bl.a. myndigheter inom

Sveriges Domstolar

åklagarväsendet

polisväsendet

kriminalvården

samt Brottsförebyggande rådet, Rättsmedicinalverket, Gentekniknämnden, Brottsoffermyndigheten och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.

Utskottet bereder vidare ärenden som rör brottsbalken och rättegångsbalken samt lagar som ersätter eller har nära samband med föreskrifter i dessa balkar.

Till utskottets beredningsområde hör också ärenden om anslag inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet.

Utskottets sammansättning

Under riksmötet 2016/17 hade justitieutskottet följande sammansättning:

Ledamöter

Beatrice Ask (M), ordförande t.o.m. 2017-06-15

Tomas Tobé (M), ordförande fr.o.m. 2017-06-15

Annika Hirvonen Falk (MP), vice ordförande

Helene Petersson i Stockaryd (S)

Elin Lundgren (S)

Krister Hammarbergh (M)

Arhe Hamednaca (S)

Kent Ekeroth (SD)

Anti Avsan (M)

Susanne Eberstein (S)

Johan Hedin (C)

Anders Hansson (M)

Petter Löberg (S)

Adam Marttinen (SD)

Roger Haddad (L)

Linda Snecker (V)

Andreas Carlson (KD)

Lawen Redar (S)

Suppleanter

Sanne Lennström (S) tjl. t.o.m. 2017-12-31

Pia Hallström (M) t.o.m. 2016-10-11

Krister Örnfjäder (S)

Ellen Juntti (M)

Carina Ohlsson (S)

Richard Jomshof (SD)

Mikael Cederbratt (M)

Mattias Jonsson (S)

Richard Nordin (C)

Stefan Nilsson MP)

Tina Ghasemi (M)

Emanuel Öz (S)

Björn Söder (SD)

Christina Örnebjär (L)

Caroline Szyber (KD)

Rikard Larsson (S)

Stefan Jakobsson (SD) t.o.m. 2017-06-08

Runar Filper (SD) t.o.m. 2017-03-03

Agneta Börjesson (MP)

Jens Holm (V)

Tuve Skånberg (KD)

Robert Hannah (L)

Mathias Sundin (L) t.o.m. 2016-09-28

Agneta Gille (S)

Magnus Oscarsson (KD)

Hans Linde (V) t.o.m. 2017-06-08

Pål Jonson (M) fr.o.m. 2016-09-16

Stefan Svanström (KD) fr.o.m. 2016-10-11 t.o.m. 2017-01-02

Said Abdu (L) fr.o.m. 2016-09-29

Sofia Modigh (KD) fr.o.m. 2017-01-02 t.o.m. 2017-05-01

Heidi Karlsson (SD) fr.o.m. 2017-03-01 t.o.m. 2017-03-01

Crister Spets (SD) fr.o.m. 2017-03-03 t.o.m. 2017-03-19, fr.o.m. 2017-03-22 t.o.m. 2017-07-01

Sultan Kayhan (S) fr.o.m. 2017-03-14 t.o.m. 2017-07-01

Gustaf Lantz (S) fr.o.m. 2017-04-24

Patrick Reslow (-) fr.o.m. 2017-06-07

Yasmine Posio Nilsson (V) fr.o.m. 2017-06-06

Mattias Vepsä (S) fr.o.m. 2017-07-01 t.o.m. 2017-07-27

Utskottets presidium bestod av ordföranden Beatrice Ask (M) t.o.m. 2017-06-15, ordföranden Tomas Tobé (M) fr.o.m. 2017-06-15 och vice ordföranden Annika Hirvonen Falk (MP). Som framgår av uppställningen tillhörde sex av utskottets ledamöter Socialdemokraterna, fyra Moderaterna, två Sverigedemokraterna, en Miljöpartiet de gröna, en Centerpartiet, en Vänsterpartiet, en Liberalerna och en Kristdemokraterna.

Utskottets kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av

Thomas Lindstam, kanslichef

Cecilia Back, utskottsråd, tjl. fr.o.m. 2017-03-10

Anders Bergene, föredragande t.o.m. 2017-06-21

Maria Kaiser, föredragande, tjl. fr.o.m. 2017-04-07

Linda Kennemyr, föredragande t.o.m. 2017-01-10

Camilla Ulvenfalk, föredragande, tjl. t.o.m. 2017-04-18

Elizabeth Lindell, föredragande fr.o.m. 2017-01-09 t.o.m. 2017-03-31, fr.o.m. 2017-09-04

Karolina Hermansson, föredragande fr.o.m. 2017-03-14

Lena Lindbäck, föredragande fr.o.m. 2017-06-19

Christian Olsson, föredragande fr.o.m. 2017-09-11

Stina Nordström, utskottshandläggare tjl. fr.o.m. 2017-05-12

Amanda Forsberg, utskottshandläggare fr.o.m. 2017-09-04

Virpi Torkkola, utskottsassistent

Utskottets verksamhet

Inledning

Under riksmötet 2016/17 behandlade utskottet 17 propositioner och 6 skrivelser. Utskottet behandlade vidare ca 370 motioner innehållande ca 855 motionsyrkanden. Dessutom har utskottet med stöd av sin initiativrätt i 9 kap. 16 § riksdagsordningen lagt fram ett förslag till lagändring. Utskottet redovisade 30 betänkanden, 2 utlåtanden och 9 yttranden samt utöver detta 31 tillkännagivanden.

Under riksmötet 2016/17 höll utskottet 32 sammanträden. Den totala sammanträdestiden uppgick till ca 30 timmar.

Betänkanden

Nedan redovisas kortfattat de frågor som utskottet behandlade och utskottets ställningstaganden i de betänkanden som lämnades under riksmötet.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet (JuU1)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till anslag för utgiftsområde 4, totalt knappt 42,5 miljarder kronor. Utskottet föreslog att riksdagen, med bifall till några av motionerna, skulle göra åtta tillkännagivanden till regeringen. De gällde krav på en lokalt förankrad polis, fler områdespoliser och kommunpoliser, vikten av polisens närvaro i brottsutsatta områden, mer praktik i polisutbildningen, åtgärder för att förebygga och utreda brott mot äldre, kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet, statistik om brott mot äldre och åtgärder mot bedrägeribrott.

I betänkandet fanns 40 reservationer och 8 särskilda yttranden.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Genomförande av EU:s försvarardirektiv (JuU2)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2015/16:187 Genomförande av EU:s försvarardirektiv.

Förslaget innebär att en brottsmisstänkt som är frihetsberövad och företräds av en offentlig försvarare, eller av en privat försvarare som uppfyller motsvarande krav, får en oinskränkt rätt att träffa och samtala i enrum med sin försvarare. Detsamma ska gälla för andra former av kontakt mellan en frihetsberövad och en försvarare, t.e.x. via telefonsamtal eller brev. Det ska också stå tydligt i reglerna att ett barn som har frihetsberövats ska ha rätt att omedelbart få en närstående underrättad om varför detta har hänt. Förslaget innebär att svenska regler anpassas till EU-regler.

I betänkandet fanns en reservation.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Riksrevisionens rapport om Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens tillsyn över brottsbekämpande myndigheter (JuU3)

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelse 2015/16:188 Riksrevi-sionens rapport om Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens tillsyn över brottsbekämpande myndigheter till handlingarna.

Riksrevisionen har granskat Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens verksamhet. I granskningen ingick också att undersöka om nämndens tillsyn leder till åtgärder hos de brottsbekämpande myndigheterna.

Riksrevisionens sammanfattande slutsats är att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har fått tillräckliga förutsättningar för att kunna bedriva verksamheten ändamålsenligt och effektivt. Nämnden utför också sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt. Riksrevisionen framför ingen kritik mot regeringen eller myndigheterna och lämnar inga rekommendationer.

Utskottet konstaterade att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har en viktig roll i arbetet med att bevaka att reglerna som finns för att skydda den personliga integriteten följs. Utskottet välkomnade därför granskningen och delade regeringens bedömningar i skrivelsen.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Rättelse i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (JuU4)

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta utskottets förslag till lag om ändring i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Genom lagändringen åtgärdas en bristfällig utformning av bestämmelsen i ett tidigare lagstiftningsärende.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Handlingsplan 2016–2018 till skydd för barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp (JuU5)

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse 2015/16:192 Handlingsplan 2016–2018 till skydd för barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp till handlingarna.

Syftet med handlingsplanen är att förebygga människohandel, exploatering och sexuella övergrepp och effektivt skydda barnen, lagföra gärningsmännen samt ge de barn som har utsatts för dessa brott det stöd och skydd som de behöver. Handlingsplanen innehåller flera åtgärder inom dessa områden för perioden 2016–2018 och är en fortsättning på handlingsplanen för perioden 2014–2015.

I betänkandet fanns 17 reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Falska polisbilar (JuU6)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2016/17:18 Falska polisbilar.

I propositionen föreslås en ny lag om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon. Polismyndighetens och Säkerhetspolisens symboler, s.k. heraldiska vapen, ska bara få användas på Polismyndighetens och Säkerhetspolisens motorfordon. Detsamma gäller ordet polis. Undantag ska kunna göras för konstnärlig verksamhet och musei- och samlarverksamhet, och det är Polismyndigheten som ska besluta om sådana undantag.

Utskottet ansåg dock att regeringens lagförslag är alltför begränsat och att det finns en risk att det inte får önskat resultat. Utskottet föreslog därför att riksdagen, med bifall till vissa motionsyrkanden, skulle göra fyra tillkännagivanden till regeringen.

  • Regeringen bör återkomma med förslag om att framförandet av falska polisbilar ska kriminaliseras.
  • Regeringen bör återkomma med förslag om att Polismyndigheten ges möjlighet att hindra fortsatt färd med en falsk polisbil.
  • Regeringen bör återkomma med förslag om att den aktuella lagstiftningen även ska omfatta andra fordon och transportmedel än motorfordon.
  • Regeringen bör återkomma med förslag om att den aktuella lagstiftningen även ska omfatta kännetecken för andra myndigheter som har befogenhet att använda tvångsmedel.

I betänkandet fanns fem reservationer och ett särskilt yttrande.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Utökade möjligheter för migrationsdomstolar att överlämna mål (JuU7)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2016/17:27 Utökade möjligheter för migrationsdomstolar att överlämna mål.

Antalet migrationsmål i domstolarna väntas öka kraftigt de närmaste åren. För att migrationsdomstolarna ska kunna hålla handläggningstiderna på en rimlig nivå i migrationsmål föreslår regeringen en tillfällig lösning under tre år. Lagändringarna innebär att en migrationsdomstol ska kunna lämna över migrationsmål, och även andra mål, till andra förvaltningsdomstolar. Även den kammarrätt som är Migrationsöverdomstol ska få lämna över andra mål än migrationsmål till andra kammarrätter. Ett mål kan bara lämnas över till en domstol som redan har hand om samma typ av mål. Ytterligare en förutsättning för att mål ska få lämnas över är att det inte medför någon avsevärd olägenhet för någon part.

De tillfälliga bestämmelserna ska gälla fr.o.m. den 1 januari 2017 t.o.m. 31 december 2019. Därefter ska möjligheterna att lämna över mål bara gälla migrationsmål som under samma förutsättningar som ovan ska få lämnas över mellan de olika migrationsdomstolarna.

I betänkandet fanns en reservation.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Maskeringsförbud vid idrottsarrangemang (JuU8)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2016/17:41 Maskeringsförbud vid idrottsarrangemang.

Förslaget innebär att det införs ett förbud mot maskering vid idrottsarrangemang. Den som helt eller delvis täcker ansiktet på ett sätt som försvårar identifikation när han eller hon befinner sig på en idrottsanläggning vid t.ex. fotbollsmatcher och andra idrottsarrangemang döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Det ska inte dömas till ansvar i ringa fall.

Förbudet ska inte gälla den som täcker ansiktet av religiösa skäl eller den som har skäl att täcka ansiktet i tjänsten eller för idrottsarrangemangets genomförande. Förbudet ska inte heller gälla om det med hänsyn till väderförhållanden, hälsoskäl eller övriga omständigheter är att anse som befogat att täcka ansiktet.

I betänkandet fanns fem reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Transporter av frihetsberövade (JuU9)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2016/17:57 Transporter av frihetsberövade.

För att polisen ska få större möjlighet att ägna sig åt sin kärnverksamhet föreslår regeringen att Kriminalvården får rätt att transportera frihetsberövade personer åt andra myndigheter. Regeringen föreslår också att polisen får rätt att överlämna transporter av frihetsberövade till Kriminalvården. Dessutom ska myndigheter som får begära hjälp med att flytta en frihetsberövad person i vissa fall vända sig direkt till Kriminalvården, i stället för till polisen. Reglerna om när en begäran om hjälp med transport får göras blir också tydligare.

I betänkandet fanns två reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Misstänktas rätt till insyn i förundersökningar (JuU10)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2016/17:68 Misstänktas rätt till insyn i förundersökningar. Syftet med lagändringarna är att öka rättssäkerheten och förutsebarheten för den som misstänks för brott.

Lagändringarna innebär bl.a. att dokumentationen av förundersökningar ska förbättras genom att förhör i större utsträckning ska spelas in med ljud eller med både ljud och bild. I ett sådant inspelat förhör ska sekretess gälla för bilduppgiften.

Vidare innebär regeringens förslag att bestämmelserna tydliggörs om vilken rätt misstänkta, tilltalade och redan dömda personer har att ta del av utredningsmaterialet. Det klargörs att rätten att ta del av de omständigheter som har betydelse för åtalet är ovillkorligt. I annat utredningsmaterial kan insynsrätten begränsas. Det blir också tydligare i vilka fall den misstänkte har rätt att få en kopia av utredningsmaterialet.

Det införs en möjlighet att ställa upp förbehåll som inskränker rätten att fritt förfoga över sekretesskyddade uppgifter. Den misstänkte ska kunna begära prövning i allmän domstol av ett sådant beslut.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under år 2015 (JuU11)

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelse 2015/16:69 Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under år 2015 till handlingarna.

Regeringens bedömning är att myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel under 2015 har varit ett ändamålsenligt och nödvändigt instrument i brottsbekämpningen. Utskottet ansåg i likhet med regeringen att det framgår av myndigheternas redovisning att de hemliga tvångsmedlen fyller en mycket viktig funktion för det brottsutredande arbetet och att de hemliga tvångsmedlen inneburit en reell nytta.

Utskottet välkomnade att Åklagarmyndigheten i samverkan med Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Tullverket numera lämnar en gemensam redovisning av hur hemliga tvångsmedel används, och att redovisningen även omfattar uppgifter om interimistiska beslut. Utskottet såg också positivt på att myndigheterna har redovisat uppgifter om hemlig rumsavlyssning och preventiva tvångsmedel samt anonymiserade exempel från tillämpningen av respektive tvångsmedel eftersom det höjer kvaliteten i redovisningen. Utskottet noterade med tillfredsställelse att också Säkerhetspolisens användning av hemliga tvångsmedel nu årligen redovisas.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

2016 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll (JuU12)

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelse 2016/17:72 2016 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll till handlingarna.

I skrivelsen redovisade regeringen hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under perioden den 1 juli 2015 t.o.m. 30 juni 2016. Regeringen redogjorde också för utvecklingen av den internationella terrorismen under samma period och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott (JuU13)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2016/17:131 Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott och vissa andra förslag som tar sikte på regleringen av förmögenhetsbrott i allmänhet. Det som straffbeläggs genom bestämmelsen om grovt fordringsbedrägeri är att i vilseledande syfte rikta betalningsuppmaningar till en vidare krets av mottagare. Lagförslaget syftar till att komma till rätta med de problem som s.k. bluffakturor och liknande systematiska förfaranden orsakar för enskilda och samhället.

De övriga förslagen rör huvudsakligen frågor om beteckningar, rubriceringar och gradindelning av förmögenhetsbrotten i allmänhet. Bland annat föreslås att integritetskränkande inslag i samband med en gärning ska få större genomslag vid rubriceringen av stöld- och skadegörelsebrott. Det föreslås också att vissa brottsbeteckningar ändras, bl.a. att beteckningen snatteri ändras till ringa stöld. Vidare föreslås det att vissa straffskalor justeras; t.ex. ska straffskalorna för skadegörelse och grov skadegörelse skärpas för att bättre överensstämma med det som gäller för övriga förmögenhetsbrott.

Utskottet föreslår även två tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionsyrkanden. Förslagen rör i korthet följande frågor:

Regeringen ska senast den 1 april 2018 återkomma till riksdagen med ett förslag till en ny straffbestämmelse om inbrottsstöld.

Påföljderna vid upprepade stölder ska skärpas.

I betänkandet finns fyra reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Straffskalorna för allvarliga våldsbrott (JuU14)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2016/17:108 Straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott som innebär att straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott skärps.

Förslagen innebär höjda minimistraff för brottstyperna grov misshandel, synnerligen grov misshandel, grovt olaga tvång, grovt olaga hot, grovt rån och grov utpressning. Dessutom skärps straffet för könsstympning av kvinnor.

I betänkandet fanns tre reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Tillsammans mot brott – ett nationellt brottsförebyggande program (JuU15)

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse 2016/17:126 Tillsammans mot brott – ett nationellt brottsförebyggande program till handlingarna.

Vidare föreslår utskottet ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden om att regeringen dels inte ska tillsätta en nationell samordnare för brottsförebyggande frågor, dels ska återkomma till riksdagen med en redovisning av vilka konkreta brottsförebyggande åtgärder som regeringen avser att vidta och när man avser att vidta dessa åtgärder.

Det nationella brottsförebyggande programmet syftar till att skapa förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i hela samhället. Programmet ska också bidra till att stimulera och entusiasmera fler berörda aktörer att vidta brottsförebyggande åtgärder och att utveckla samverkan, såväl på nationell som på regional och lokal nivå. Det riktar sig till en bred målgrupp såsom myndigheter, landsting, kommuner, näringslivet och det civila samhällets organisationer.

I programmet beskrivs regeringens övergripande målsättningar för hur ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete bör bedrivas och hur samverkan mellan berörda aktörer kan utvecklas. Vidare anges regeringens målsättningar för och exempel på hur förebyggande insatser kan riktas såväl mot individer som riskerar att begå och har begått brott som mot de tillfällen och situationer där brott riskerar att uppstå. Under respektive målsättning beskrivs sammanfattningsvis hur regeringen avser att verka för att målsättningarna ska uppnås.

I betänkandet finns fem reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Straffrättsliga frågor (JuU16)

I ärendet behandlades ca 180 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2016. Motionerna handlade bl.a. om hot mot förtroendevalda, skärpta straff för sexualbrott och straffrättsligt skydd för blåljuspersonal m.m. Utskottet föreslog med anledning av motionsyrkanden åtta tillkännagivanden till regeringen. Tillkännagivandena handlade om följande frågor:

Livstidsstraffet för mord bör användas i betydligt större utsträckning än tidigare och vara normalstraffet i den bemärkelsen att det förutses dömas ut i en majoritet av fallen.

Bestämmelsen om kränkande fotografering bör utvärderas i syfte att säkerställa att den omfattar alla situationer som den rimligtvis borde omfatta.

När det gäller våldtäkt bör det införas en lagstiftning som tydligare än i dag utgår från frivilligt deltagande och ett oaktsamhetsbrott.

Det bör införas ett nytt brott – grovt sexuellt ofredande.

Straffet för brott mot person bör i högre grad än i dag grunda sig på den brottsliga handlingens straffvärde och mindre på omständigheter som är knutna till gärningspersonen.

Bättre straffrättsligt skydd för blåljuspersonal.

Tillträdesförbud till butiker.

Tillträdesförbud till simhallar och andra anläggningar.

I betänkandet fanns 42 reservationer och 9 särskilda yttranden.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Processrättsliga frågor (JuU17)

I ärendet behandlades ca 75 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2016. Motionerna handlade bl.a. om kameraövervakning, datalagring och hot och våld mot anställda inom rättsväsendet.

Utskottet föreslog med anledning av motionsyrkanden tre tillkännagivanden till regeringen. Tillkännagivandena handlade om följande frågor:

Utökade möjligheter till kameraövervakning i områden som är utsatta för allvarlig brottslighet.

Regeringen bör utreda om beslut om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation ska kunna kopplas till en person i stället för till ett telefonnummer eller till en annan adress.

Regeringen bör se över hur arbetet med att förhindra brott mot rättsväsendets anställda kan stärkas.

I betänkandet fanns 20 reservationer och 7 särskilda yttranden.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Polisfrågor (JuU18)

I betänkandet behandlades ca 220 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2016. Motionerna handlade bl.a. om polisens befogenheter och arbetsmetoder, arbetet mot terrorism, vapenlagstiftningen och gränskontrollen.

Utskottet föreslog med anledning av motionsyrkanden två tillkännagivanden till regeringen om polisers rätt till kränkningsersättning och skärpta straff för vapensmuggling.

I betänkandet fanns 59 reservationer och 7 särskilda yttranden.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Kriminalvårdsfrågor (JuU19)

I ärendet behandlades ca 50 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2016. Motionerna handlade bl.a. om återfallsförebyggande arbete, tiden i anstalt och villkorlig frigivning.

Utskottet föreslog med anledning av motionsyrkanden ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen ska vidta åtgärder för att säkerställa att Kriminalvården följer upp den kartläggning som myndigheten gjort av arbetet mot våldsbejakande extremism och prioriterar arbetet för att upptäcka och motverka radikalisering.

I betänkandet fanns 17 reservationer och 5 särskilda yttranden.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Våldsbrott och brottsoffer (JuU20)

I betänkandet behandlades ca 50 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2016. Motionerna handlade bl.a. om hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap, kontaktförbud och ersättning till brottsoffer.

Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet fanns 18 reservationer och 4 särskilda yttranden.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Unga lagöverträdare (JuU21)

I ärendet behandlades 34 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2016. Motionerna handlade bl.a. om brottsförebyggande arbete, handläggning av brott som begåtts av unga och straffmätning.

Utskottet föreslog med anledning av motionsyrkanden tre tillkännagivanden till regeringen. Tillkännagivandena handlade om följande frågor:

Arbetsmetoden med sociala insatsgrupper bör användas mer än i dag.

En översyn bör göras av bestämmelsen om att gärningsmannens ungdom ska beaktas särskilt i fråga om personer som fyllt 18 år men inte 21 år vid tidpunkten för brottet.

Fler olika former av påföljder för unga bör införas.

I betänkandet fanns 15 reservationer och 1 särskilt yttrande.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Kontroller och inspektioner i Sverige av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (JuU22)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2016/17:56 Kontroller och inspektioner i Sverige av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning. En ny lag införs som ska underlätta vid de kontroller och inspektioner som Olaf, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, genomför i Sverige. Lagen innebär bl.a. att de svenska myndigheter som deltar i Olafs kontroller ges utökade befogenheter. Bland annat ska de få de undersökningsbefogenheter som behövs vid Olafs platskontroller, och kunna begära handräckning av Kronofogdemyndigheten. Genom förslaget tillgodoses även Olafs behov av assistans och av möjligheter att begära säkerhetsåtgärder enligt svensk rätt.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Vissa åtgärder för en effektivare och mer ändamålsenlig mark- och miljöprocess (JuU24)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2016/17:95 Vissa åtgärder för en effektivare och mer ändamålsenlig mark- och miljöprocess. Lagändringarna syftar till att få en effektivare och mer ändamålsenlig handläggning av mål och ärenden i mark- och miljöprocessen. Förslagen innebär bl.a.

att Mark- och miljööverdomstolen ska vara första instans i stället för Högsta domstolen för prövning av särskilda rättsmedel som gäller vissa kommunala beslut

att Mark- och miljööverdomstolens behörighet att pröva särskilda rättsmedel som gäller de tidigare fastighetsdomstolarnas beslut regleras

att mark- och miljödomstolar och Mark- och miljööverdomstolen i vissa fall får förena mål eller ärenden som handläggs enligt ärendelagen till gemensam handläggning

att Mark- och miljööverdomstolens sammansättning när den prövar överklagade ärenden och särskilda rättsmedel regleras.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Riksrevisionens rapport om upprättandet av tillfälliga gränskontroller vid inre gräns (JuU25)

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse 2016/17:118 Riksrevisionens rapport om upprättandet av tillfälliga gränskontroller vid inre gräns till handlingarna och avslår ett yrkande i en följdmotion.

Utskottet gör ingen annan bedömning än regeringen om att Riksrevisionens granskning inte ger anledning till några särskilda åtgärder från regeringens sida.

I betänkandet fanns en reservation.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Utökad samverkan mellan domstolar (JuU26)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2016/17:174 Utökad samverkan mellan domstolar. Syftet med förslagen är att underlätta samverkan mellan domstolarna.

Förslagen innebär bl.a. att justitieråd ges möjlighet att tjänstgöra korsvis i de båda högsta domstolarna och att möjligheterna att delegera beredningsåtgärder utvidgas i hovrätt, tingsrätt, kammarrätt, förvaltningsrätt och hyres- och arrendenämnd. Beredningsåtgärder i dessa domstolar får under vissa förutsättningar delegeras även till någon som är anställd vid en annan allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol eller hyresnämnd.

De utvidgade möjligheterna att delegera beredningsåtgärder syftar bl.a. till att förbättra migrationsdomstolarnas förutsättningar att hålla handläggningstiderna på en rimlig nivå, även när antalet mål ökar kraftigt.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Nya möjligheter till operativt polissamarbete med andra stater (JuU27)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2016/17:139 Nya möjligheter till operativt polissamarbete med andra stater. Syftet är att polisen ska på ett djupare sätt kunna samarbeta med utländska myndigheter när det gäller bekämpande av terrorism och gränsöverskridande brottslighet. Förslaget innebär att de två EU-besluten Prümrådsbeslutet och Atlasrådsbeslutet införlivas i svensk lag, liksom de ändringar som behövs med anledning av Europolförordningen.

Enligt förslaget ska den svenska polisen kunna hjälpa andra stater vid en förfrågan eller själva be om hjälp från andra stater. Polisen ska bara få begära hjälp om det behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Utländska tjänstemän ska då tillfälligt kunna få polisiära befogenheter i Sverige och ledas av Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen.

I betänkandet fanns en reservation.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Fortsatt giltighet av en tidsbegränsad bestämmelse i inhämtningslagen (JuU28)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2016/17:186 Fortsatt giltighet av en tidsbegränsad bestämmelse i inhämtningslagen. Förslaget innebär att den bestämmelse i inhämtningslagen som ger Säkerhetspolisen möjlighet att hämta in övervakningsuppgifter om elektronisk kommunikation i underrättelseverksamhet för vissa samhällsfarliga brott ska fortsätta att gälla. Bestämmelsens giltighetstid förlängs till utgången av 2019.

I betänkandet fanns en reservation.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Kroppsbesiktning i syfte att utreda ålder i brottmålsprocessen (JuU29)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2016/17:165 Kroppsbesiktning i syfte att utreda ålder i brottmålsprocessen till ändringar i rättegångs-balken. Ändringarna innebär att det görs ett förtydligande av när kroppsbesiktning får göras för att utreda den misstänktes ålder. Kroppsbesiktning i syfte att utreda ålder ska få göras på den som skäligen kan misstänkas för ett brott som kan leda till fängelse. En förutsättning ska vara att den misstänktes ålder har betydelse för om påföljd får dömas ut eller betydelse för påföljdsfrågan i övrigt. Det kan t.ex. handla om att avgöra om den misstänkte är straffmyndig eller att åldern annars kan förväntas ha betydelse för valet av påföljd eller straffmätningen.

I betänkandet fanns två reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Kameraövervakningslagen och möjligheterna att använda drönare (JuU31)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2016/17:182 till ändring i kameraövervakningslagen.

Förslaget innebär att kameraövervakning från drönare inte ska omfattas av lagen, om övervakningen bedrivs av någon annan än en myndighet. Enskildas personliga integritet kommer i stället att skyddas av reglerna i personuppgiftslagen.

I betänkandet fanns två reservationer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

En tidsbegränsad vapenamnesti (JuU32)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2016/17:185 om en tidsbegränsad vapenamnesti. Syftet med lagförslaget är att minska antalet illegala vapen i samhället.

Förslaget innebär bl.a. att den som innehar skjutvapen eller ammunition utan att ha rätt till det inte ska dömas till ansvar för innehavet om han eller hon frivilligt lämnar in vapnet eller ammunitionen till Polismyndigheten under perioden februari–april 2018. Skjutvapen eller ammunition som har lämnats in till Polismyndigheten ska som huvudregel förstöras.

Regeringen föreslår att bestämmelserna tas in i en särskild lag som ska träda i kraft den 1 februari 2018 och upphöra att gälla vid utgången av augusti 2019.

Utskottet föreslår även ett tillkännagivande till regeringen med anledning av ett motionsyrkande om att även handgranater ska omfattas av amnestin. Enligt utskottet bör regeringen så snart som möjligt återkomma till riksdagen med ett förslag till en tidsbegränsad amnesti för handgranater.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Utlåtanden

Under riksmötet har utskottet lämnat två granskningsutlåtanden enligt 9 kap. 20 § riksdagsordningen.

Den parlamentariska kontrollen av Europol (JuU23)

I utlåtandet granskade utskottet ett dokument från en arbetsgrupp bestående av representanter från parlamenten i Luxemburg, Slovakien och Estland samt från Europaparlamentet med ett förslag om att inrätta en gemensam parlamentarisk kontrollgrupp för Europol. Enligt förslaget ska kontrollgruppens medlemmar utses av respektive parlament eller kammare. Varje nationellt parlament får nominera två medlemmar och Europaparlamentet tio medlemmar. Enligt förslaget ska kontrollgruppen mötas två gånger per år. Ordförandeskapet ska delas mellan Europaparlamentet och det land som är ordförande i rådet.

Utskottet accepterade, om än med viss tvekan, förslaget. Utskottet underströk att det är viktigt att antalet medlemmar i kontrollgruppen inte blir fler än det föreslagna antalet, liksom att antalet ordinarie mötestillfällen per år inte blir fler än de två som föreslås. Utskottet betonar också att kontrollen av Europol bör vara enkel, snabb och konkret samt att man motsätter sig inrättandet av en ny institution eller ett sekretariat för att bistå kontrollgruppen.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna.

Den parlamentariska kontrollen av Europol – reviderat förslag (JuU30)

I utlåtandet granskade utskottet ett dokument från det slovakiska ordförandeskapet i EU-talmanskonferensen, med ett reviderat förslag om att inrätta en gemensam parlamentarisk kontrollgrupp för Europol.


De föreslagna ändringarna är i huvudsak följande:

Om det är möjligt ska medlemmarna i gruppen nomineras för hela sin parlamentariska mandatperiod.

Varje nationellt parlament ska ha rätt att nominera upp till 4 ledamöter till gruppen. Europaparlamentet ska ha rätt att nominera upp till 16 ledamöter. Varje parlament eller kammare får även nominera ersättare.

Fler än ett extrainsatt möte – utöver de två ordinarie mötena – kan sammankallas vid behov.

En översyn av kontrollgruppens utformning m.m. bör genomföras två år efter dess första möte.

Utskottet accepterade det reviderade förslaget, även om det när det gäller antalet medlemmar i gruppen går i fel riktning jämfört med det tidigare förslaget. Utskottet betonade vikten av att hela tiden sträva mot att den parlamentariska kontrollen i så stor utsträckning som möjligt ska uppfylla de krav som utskottet har ställt upp, dvs. att kontrollen bör vara enkel, snabb och konkret och att det inte bör inrättas några nya myndigheter för detta ändamål. Kontrollen bör i huvudsak vara inriktad på att följa upp resultat och strategier, snarare än att vara inriktad på kontroll av enskilda beslut.

Yttranden till andra utskott

Utskottet har under riksmötet lämnat nio yttranden till andra utskott.

I ett yttrande till finansutskottet behandlade justitieutskottet utgiftsramen för 2017 samt de preliminära utgiftsramarna för 2018, 2019 och i förekommande fall 2020 för utgiftsområde 4 Rättsväsendet. I yttrandet fanns fem avvikande meningar. (JuU1y)

I ett yttrande till försvarsutskottet behandlade justitieutskottet meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik JOIN(2016) 18 Gemensam ram för att motverka hybridhot. I yttrandet fanns ett särskilt yttrande. (JuU2y)

I ett yttrande till utrikesutskottet behandlade justitieutskottet regeringens skrivelse 2015/16:182 Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030. I yttrandet fanns en avvikande mening. (JuU3y)

I ett yttrande till konstitutionsutskottet behandlade justitieutskottet meddelandet från kommissionen KOM(2016) 379 Att stödja det förebyggande arbetet mot radikalisering som leder till våldsinriktad extremism. I yttrandet fanns en avvikande mening. (JuU4y)

I ett yttrande till utrikesutskottet behandlade justitieutskottet kommissionens arbetsprogram för 2017 KOM(2016) 710. I yttrandet fanns en avvikande mening. (JuU5y)

I ett yttrande till arbetsmarknadsutskottet behandlade justitieutskottet regeringens skrivelse 2016/17:10 Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid. I yttrandet fanns en avvikande mening. (JuU6y)

Beteckningen JuU7y har inte använts.

I ett yttrande till konstitutionsutskottet behandlade justitieutskottet regeringens skrivelse 2016/17:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2016. I yttrandet fanns en avvikande mening. (JuU8y)

I ett yttrande till utrikesutskottet behandlade justitieutskottet regeringens skrivelse 2016/17:115 Verksamheten i Europeiska unionen under 2016. I yttrandet fanns en avvikande mening. (JuU9y)

I ett yttrande till utrikesutskottet behandlade justitieutskottet Vitbok om EU:s framtid – Tankar och scenarier för EU-27 fram till 2025 KOM(2017) 2025. (JuU10y)

EU-frågor

Under riksmötet har utskottet löpande följt arbetet inom EU i de frågor som rör utskottets beredningsområde. Utskottets ledamöter har i det sammanhanget på olika sätt informerats om innehållet i material som kommit in till riksdagen, t.ex. faktapromemorior.

Av de 32 betänkanden som utskottet har lämnat under riksmötet har tre varit omedelbart relaterade till Sveriges medlemskap i EU (JuU2, JuU22, JuU27).

Under riksmötet har utskottet genomfört sex prövningar av subsidiaritetsprincipens tillämpning i utkast till lagstiftningsakter från EU-kommissionen (se bil. 1).

Vidare har utskottet i ett granskningsutlåtande (JuU23) behandlat ett förslag om att inrätta en gemensam parlamentarisk kontrollgrupp för Europol. Ett reviderat förslag om formerna för den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol behandlades i granskningsutlåtande 2016/17:JuU30.

Inrikesminister Anders Ygeman (S) med medarbetare från Justitiedepartementet har vid tre tillfällen lämnat information till utskottet inför möten i ministerrådet för rättsliga och inrikes frågor. Statssekreterarna Catharina Espmark och Charlotte Svensson har vid ett tillfälle vardera lämnat informa-tion inför ett ministerrådsmöte. Dessutom har utskottet haft överläggningar med regeringen i åtta ärenden och fått information om två aktuella EU-frågor. Regeringen har vid dessa tillfällen företrätts av inrikesminister Anders Ygeman och statssekreterare Catharina Espmark.

Anders Ygeman den 4 oktober inför RIF-rådet den 13–14 oktober

Anders Ygeman den 10 november inför RIF-rådet den 18 november

Anders Ygeman, överläggning den 10 november 2016

Catharina Espmark, överläggning den 10 november 2016

Christina Svensson den 1 december inför RIF-rådet den 8–9 december 2016

Catharina Espmark den 1 december inför RIF-rådet den 8–9 december 2016

Catharina Espmark, överläggning den 1 december 2016

Catharina Espmark, överläggning den 6 december 2016

Catharina Espmark, information den 16 februari 2017

Anders Ygeman, information den 21 februari 2017

Anders Ygeman, överläggning den 21 februari 2017

Anders Ygeman den 23 mars inför RIF-rådet den 27–28 mars 2017

Catharina Espmark den 1 juni inför RIF-rådet den 8–9 juni 2017

Utskottet har överlagt med regeringen om följande dokument:

Förslag till förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten, KOM(2013) 534 (se prot. 2016/17:7)

Förslag till förordning om inrättande av ett in- och utresesystem, KOM(2016) 194 (se prot. 2016/17:7)

Förslag till förordning om ändring av förordning (EU) 2016/399 vad gäller användningen av in- och utresesystemet, KOM(2016) 196 (se prot. 2016/17:7)

Förslag till direktiv om bekämpande av terrorism och om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF om bekämpande av terrorism, KOM(2015) 625 (se prot. 2016/17:7)

Förslag till direktiv om ändring av narkotikarambeslutet, KOM(2013) 618 (se prot. 2016/17:10)

Förslag till direktiv om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens finansiella intressen, KOM(2012) 363 (se prot. 2016/17:11)

Förslag till förordning om inrättande av ett EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias), KOM(2016) 731 (se prot. 2016/17:17)

Förslag till förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och förverkande, KOM(2016) 819 (se prot. 2016/17:17).

Resor och besök

I februari 2017 besökte en delegation bestående av sex ledamöter och två tjänstemän Oslo. Syftet med resan var främst att fördjupa sig i frågor som rör kameraövervakning, avtal om att hyra fängelseplatser i annat land och mer allmänt om innehållet i kriminalvården. Vidare var avsikten att följa upp några av de frågor som utskottet studerade vid sitt senaste besök, bl.a. arbetet mot radikalisering och hanteringen av s.k. återvändare från IS och arbetet med s.k. narkotikadomstolar.

En ledamot i utskottet deltog i en Siprikonferens om säkra städer i Stockholm den 14–16 september 2016.

Två ledamöter deltog i en konferens i Valletta den 8–9 november 2016 om hur parlamentarikernas roll kan förstärkas i arbetet med att bekämpa terrorism inom ramen för rättsstatsprincipen.

Två ledamöter deltog i ett parlamentariskt forum om underrättelsesäkerhet i Washington D.C. den 7 december 2016.

Två ledamöter deltog i LIBE-utskottets möte i Europaparlamentet om Europol och den parlamentariska kontrollen inom ramen för EU:s politik för inre säkerhet den 28 november 2016.

Tre ledamöter i utskottet deltog i ett parlamentariskt forum om underrättelsesäkerhet i Riga den 19 juni 2017.

En ledamot deltog i LIBE-utskottets möte i Europaparlamentet om den europeiska säkerhetsstrategin.

Utskottet besökte även Försvarets radioanstalt (FRA) den 2 maj och Kammarrätten i Stockholm den 9 maj.

Vid följande tillfällen har företrädare för myndigheter besökt utskottet för att lämna information:

Den 4 oktober 2016 informerade generaldirektör Ingvar Mattson, chefsjurist Johan Sørensson och utredare Erik Axelsson om Statskontorets första delrapport om genomförandearbetet av en sammanhållen polismyndighet.

Den 13 oktober 2016 besökte rikspolischef Dan Eliasson, chefen för polisens Nationella operativa avdelning (Noa) Mats Löfving och pressekreterare Andreas Fahlén utskottet.

Den 22 november 2016 besökte Ekobrottsmyndighetens generaldirektör Eva Håkansson utskottet.

Den 8 december 2016 besökte Domstolsverkets generaldirektör Martin Holmgren utskottet.

Den 8 december 2016 besökte samordnaren mot våldsbejakande extremism Hillevi Engström utskottet.

Den 4 maj 2017 besökte Brås generaldirektör Erik Wennerström utskottet.

Den 16 maj 2017 besökte Brottsoffermyndighetens generaldirektör Annika Öster utskottet.

Den 25 juli 2017 fick utskottet information med anledning av de uppgifter som framkommit om Transportstyrelsen tillsammans med försvarsutskottets ledamöter av inrikesminister Anders Ygeman med medarbetare, från Justitiedepartementet, och företrädare för Säkerhetspolisen.

Avslutningsvis har företrädare för utskottet i olika sammanhang tagit emot internationella besök i riksdagen.


Bilaga

Genomförda subsidiaritetskontroller

KOM(2016) 731 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) och om ändring av förordningarna (EU) nr 515/2014, (EU) 2016/399, (EU) 2016/794 och (EU) 2016/1624

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2016-11-16

Hänvisning till justitieutskottet: 2016-01-19

Beslut i utskottet: Utskottssammanträde 2016/17:16 (2017-02-16)

KOM(2016) 826 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpning av penningtvätt genom straffrättsliga bestämmelser

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2016-12-21

Hänvisning till justitieutskottet: 2017-02-15

Beslut i utskottet: Utskottssammanträde 2016/17:18 (2017-02-23)

KOM(2016) 819 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och förverkande

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2016-12-23

Hänvisning till justitieutskottet: 2017-03-15

Beslut i utskottet: Utskottssammanträde 2016/17:20 (2017-03-30)

KOM(2016) 881 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om användning av Schengens informationssystem för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2016-12-21

Hänvisning till justitieutskottet: 2017-04-07

Beslut i utskottet: Utskottssammanträde 2016/17:23 (2017-04-20)

KOM(2016) 882 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området in- och utresekontroller och om ändring av förordning (EU) nr 515/2014 samt upphävande av förordning (EG) nr 1987/2006

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2016-12-21

Hänvisning till justitieutskottet: 2017-04-07

Beslut i utskottet: Utskottssammanträde 2016/17:23 (2017-04-20)

KOM(2016) 883 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, om ändring av förordning (EU) nr 515/2014 och om upphävande av förordning (EG) nr 1986/2006, rådets beslut 2007/533/RIF och kommissionens beslut 2010/261/EU

Ankomstdatum till kammarkansliet: 2016-12-21

Hänvisning till justitieutskottet: 2017-04-07

Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2017

Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2017

Beslut i utskottet: Utskottssammanträde 2016/17:23 (2017-04-20)