Konstitutionsutskottets verksamhet riksmötet 2014/15

utskottsdokument 2014/15:verk

Konstitutionsutskottets verksamhet riksmötet 2014/15

Konstitutionsutskottets beredningsområde

Konstitutionsutskottet (KU) bereder ärenden som rör våra grundlagar, dvs. regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen.

Utskottet behandlar även ärenden om riksdagen, Riksdagens ombudsmän och riksdagens myndigheter (utom Riksbanken) samt vissa frågor som rör Riksrevisionen.

Dessutom bereder KU ärenden som rör press- och partistöd, lagstiftning om radio, tv och film liksom ärenden som angår yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet.

Inom utskottets ämnesområde faller också kommunallagen och ärenden av allmän betydelse för den kommunala självstyrelsen samt ärenden som rör länsförvaltningen och rikets administrativa indelning.

Utskottet behandlar anslagsärenden inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

KU ska vidare granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. För detta ändamål har utskottet rätt att få ut protokollen över besluten i regeringsärendena, de handlingar som hör till dessa ärenden samt regeringens övriga handlingar som utskottet finner nödvändiga för sin granskning. Detta gäller även om ärendena är hemliga.

Granskningen omfattar vissa allmänt administrativa frågor där initiativet vanligen kommer från utskottet självt. Andra ärenden tas som regel upp efter anmälan av enskilda riksdagsledamöter.

Sammansättning

Under riksmötet 2014/15 har konstitutionsutskottet haft följande sammansättning:

Ledamöter

Andreas Norlén (M) ordf.

Björn von Sydow (S) v. ordf.

Hans Ekström (S)

Annicka Engblom (M)

Veronica Lindholm (S)

Jonas Åkerlund (SD) fr.o.m. 2014-10-07 t.o.m. 2015-01-22

Jonas Millard (SD) fr.o.m. 2015-01-22

Maria Abrahamsson (M)

Jonas Gunnarsson (S)

Per-Ingvar Johnsson (C)

Agneta Börjesson (MP)

Patrick Reslow (M)

Emanuel Öz (S)

Tony Wiklander (SD) fr.o.m. 2014-10-07 t.o.m. 2015-01-22

Fredrik Eriksson (SD) fr.o.m. 2015-01-22

Mathias Sundin (FP)

Mia Sydow Mölleby (V)

Tuve Skånberg (KD)

Emilia Töyrä (S)

Suppleanter

Berit Högman (S)

Lisbeth Sundén Andersson (M)

Per-Arne Håkansson (S)

Per Bill (M) t.o.m. 2015-08-28

Helene Petersson i Stockaryd (S)

Jonas Millard (SD) fr.o.m. 2014-10-07 t.o.m. 2015-01-21

Olle Felten (SD) fr.o.m. 2015-04-16

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Petter Löberg (S)

Johan Hedin (C)

Jonas Eriksson (MP)

Göran Pettersson (M)

Anna-Lena Sörenson (S) fr.o.m. 2014-10-07 t.o.m. 2015-05-05

Lawen Redar (S) fr.o.m. 2014-10-07

Magnus Persson (SD)

Allan Widman (FP)

Ali Esbati (V)

Lars-Axel Nordell (KD)

Suzanne Svensson (S) fr.o.m. 2014-11-25

Roger Hedlund (SD) fr.o.m. 2014-10-14

Oscar Sjöstedt (SD) fr.o.m. 2014-10-14

Rasmus Ling (MP) fr.o.m. 2014-10-14

Nooshi Dadgostar (V) fr.o.m. 2014-10-14

Caroline Szyber (KD) fr.o.m. 2014-10-14

Mathias Tegnér (S) fr.o.m. 2014-11-05 t.o.m. 2015-05-05

Carin Jämtin (S) fr.o.m. 2015-05-05

Birgitta Ohlsson (FP) fr.o.m. 2014-11-05

Johan Pehrson (FP) fr.o.m. 2014-11-05 t.o.m. 2015-03-05

Tina Acketoft (FP) fr.o.m. 2015-03-06

Ida Karkiainen (S) fr.o.m. 2015-05-05 t.o.m. 2015-09-01

Erik Andersson (M) fr.o.m. 2015-05-08

Extra suppleant

Linus Sköld (S) fr.o.m. 2015-09-01

Som framgår av uppställningen tillhör sex ledamöter Socialdemokraterna, fyra Moderaterna, två Sverigedemokraterna, en Centerpartiet, en Miljöpartiet, en Folkpartiet, en Vänsterpartiet och en Kristdemokraterna.

Kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av

Peder Nielsen, kanslichef

Annika Waller, bitr. kanslichef fr.o.m. 2015-01-07

Hans Hegeland, vik. bitr. kanslichef t.o.m. 2014-12-31

– utskottsråd fr.o.m. 2015-08-01

Kristina Örtenhed, föredragande

Thomas Larue, föredragande t.o.m. 2015-03-31, tjl. t.o.m. samma dag.

Katarina Delin, föredragande

Jenny Jonasson, föredragande tjl. fr.o.m. 2015-04-20

Ann-Charlotte Bragsjö, föredragande

Lars Widlund, föredragande (halvtid)

Kalina Lindahl, vik. föredragande t.o.m. 2015-06-30

Cecilia Back, vik. föredragande fr.o.m. 2015-08-01

Satu Saariniemi, utskottshandläggare fr.o.m. 2015-02-16

Kerstin Siverby, byrådirektör t.o.m. 2015-03-31

Tony Holmstedt, byråassistent

Katharina Wahl, byråassistent

Utskottsrådet Hans Hegeland tjänstgjorde som extra föredragande under våren 2015 och riksdagsstipendiaten Nina Liljeqvist tjänstgjorde som föredragande i april 2015.


Utskottets verksamhet

Inledning

Under riksmötet 2014/15 höll utskottet sammanlagt 89 sammanträden, varav 47 sammanträden med allmänna ärenden och 42 sammanträden med granskningsärenden. Den sammanlagda sammanträdestiden under riksmötet omfattade 73 timmar och 47 minuter.

Till utskottet hänvisades under riksmötet 4 propositioner, 3 skrivelser, 11 redogörelser och 216 motioner innehållande 279 yrkanden samt 1 framställning som återkallades under våren. Utskottet behandlade 3 propositioner, 2 skrivelser, 10 redogörelser och 111 motioner innehållande 150 motionsyrkanden.

Utskottet lämnade 21 betänkanden till kammaren, varav 1 utlåtande och 5 yttranden till andra utskott. Två granskningsbetänkanden lämnades: det ena innehöll resultatet av allmänna granskningar i december 2014, det andra resultatet av den särskilda granskningen i maj 2015. Det allmänt inriktade granskningsbetänkandet omfattade 7 huvudpunkter och vårens granskningsbetänkande omfattade 28 anmälda granskningsärenden, redovisade under 5 huvudrubriker.

Betänkanden

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse (KU1)

I betänkandet behandlade utskottet Budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1) inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse, redogörelsen Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2013 (redog. 2013/14:RS2) och 18 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014. Bland motionerna fanns två alternativa budgetförslag: ett från Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna och ett från Sverigedemokraterna. I betänkandet behandlades även riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2015.

Utrikesutskottet yttrade sig över propositionen och motionerna i de delar som rörde utrikesförvaltningen.

Konstitutionsutskottet tillstyrkte delvis Moderata samlingspartiets, Centerpartiets, Folkpartiet liberalernas och Kristdemokraternas anslagsmotion och förslagen i budgetpropositionen om anslag för utgiftsområde 1 samt avstyrkte Sverigedemokraternas anslagsmotion. Utgifterna för utgiftsområdet uppgick därmed till totalt 12 198 574 000 kronor för 2015. Vidare tillstyrkte utskottet delvis regeringens förslag till bemyndigande av avgiftsfinansierad verksamhet och lämnade i denna del förslag till en viss ändring. I övrigt tillstyrkte utskottet de förslag som regeringen, riksdagsstyrelsen och Riksdagens ombudsmän hade lagt fram, inklusive riksdagsstyrelsens lagförslag.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle tillkännage för regeringen som sin mening vad utskottet anförde om att några av Presstödskommitténs förslag ska vara genomförda tidigare än 2017 och att Presstödsnämnden i lämplig form ska infogas i Myndigheten för radio och tv. Därmed tillstyrktes två motionsyrkanden delvis. Övriga motionsförslag som behandlades i betänkandet avstyrktes.

I betänkandet fanns fem reservationer (SD, V) och ett särskilt yttrande (S, MP, V).

Konstitutionsutskottet föreslog vidare att riksdagen skulle lägga Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2013 till handlingarna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Proportionell fördelning av mandat och förhandsanmälan av partier i val (vilande grundlagsbeslut, m.m.) (KU2)

I betänkandet anmäldes för slutligt beslut det vilande förslaget till lag om ändring i regeringsformen. Vidare behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2013/14:48 om ändringar i vallagen (2005:837) och en motion som väcktes med anledning av förslaget.

Det vilande förslaget gick ut på att säkerställa att mandaten i riksdagen fördelas proportionellt så att fördelningen speglar hur väljarna faktiskt har röstat. Förslaget innebar ändringar i regeringsformen om återföring av mandat och om att den jämkade uddatalsmetoden skulle tillämpas med 1,2 som första delningstal, i stället för med 1,4 som hade gällt tidigare.

Återföring ska göras av mandat om ett parti vid fördelningen av fasta valkretsmandat har fått fler mandat i hela riket än vad som motsvarar en propor- tionell representation i riksdagen för partiet. Då ska överskjutande mandat återföras och fördelas mellan de övriga partierna. Vidare fanns det en ändring med innebörden att så snart ett parti har fått precis så många mandat som det ska ha vid en riksproportionell fördelning, får partiet inte delta i fördelningen av utjämningsmandat. Den ändringen var en följd av att ett parti inte längre kan bli överrepresenterat vid fördelningen av de fasta mandaten, på grund av bestämmelserna om återföring av fasta valkretsmandat.

En annan ändring i regeringsformen som riksdagen hade antagit som vilande handlar om vilka partier som får delta i fördelningen av mandat i riksdagen. Mandaten fördelas mellan de partier som i förväg har anmält sitt deltagande i valet; någon sådan anmälan har inte krävts tidigare.

Vidare togs definitionen av parti bort ur regeringsformen.

Ändringarna i regeringsformen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2015 och ska tillämpas första gången vid ordinarie val till riksdagen 2018.

I betänkandet behandlade utskottet också förslagen i proposition 2013/14:48 om ändringar i vallagen. Utöver de ändringar som gäller närmare bestämmelser i förhållande till de föreslagna ändringarna i regeringsformen, föreslogs ändringar i vallagen om bl.a.

samtycke till kandidatur: den som kandiderar för ett parti som har anmält sitt deltagande i ett val ska skriftligen ha samtyckt till kandidaturen

partisymboler på valsedlarna: en registrerad partibeteckning får innehålla en partisymbol

en ändrad valkretsindelning för Västra Götalands län

frivillig valkretsindelningen i landsting och en ökad frihet vid valkretsindelning i kommuner.

Vidare föreslogs ändringar som gäller mandatfördelning och proportionalitet i val till kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige samt till Europaparlamentet. Även vid val till Europaparlamentet, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige föreslogs att den jämkade uddatalsmetoden skulle tillämpas med 1,2 som första delningstal vid fördelningen av mandaten mellan partierna. Återföring av överskjutande mandat föreslogs även för val till kommunfullmäktige och till landstingsfullmäktige.

Ändringarna i vallagen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2015 och ska tillämpas första gången vid ordinarie val till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige 2018.

I betänkandet behandlades även en motion som hade väckts med anledning av propositionen.

Utskottet föreslog att riksdagen slutligt skulle anta det vilande förslaget till lag om ändring i regeringsformen. Utskottet föreslog vidare att riksdagen skulle anta förslaget till lag om ändring i vallagen och avslå den motion som hade väckts med anledning av propositionen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Några ändringar på tryck- och yttrandefrihetens område (vilande grundlagsbeslut) (KU3)

I betänkandet anmäldes för slutligt beslut det vilande förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen. Det vilande förslaget innebar att det territoriella tillämpningsområdet för dessa grundlagar inskränktes. Vidare gjordes vissa förtydliganden av det s.k. korrespondentskyddet i grundlagarna och den s.k. delegationsbestämmelsen i tryckfrihetsförordningen. Även vissa språkliga ändringar gjordes i grundlagarna.

Ändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2015.

Utskottet föreslog att riksdagen slutligt skulle anta det vilande förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Förstärkt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet (vilande grundlagsbeslut) (KU4)

I betänkandet anmäldes för slutligt beslut det vilande förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen.

Förslaget innebar att brotten spioneri och obehörig befattning med hemlig uppgift beskrivs på likalydande sätt i tryckfrihetsförordningen och i brottsbalken. Även vissa andra språkliga ändringar gjordes i tryckfrihetsförordningen. Ändringarna i tryckfrihetsförordningen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2015.

Utskottet föreslog att riksdagen slutligt skulle anta det vilande förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen (KU5)

Enligt 7 kap. 8 § riksdagsordningen ska konstitutionsutskottet följa riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen och en gång om året meddela kammaren sina iakttagelser. I betänkandet redovisade utskottet resultatet av uppföljningen för tiden den 1 januari–31 december 2013. Uppföljningen omfattade 123 subsidiaritetsprövningar som genomfördes i riksdagen under denna period. Konstitutionsutskottet hade gett övriga utskott möjlighet att yttra sig över vissa iakttagelser som utskottet hade gjort vid genomgången av subsidiaritetsärendena. Yttranden inkom från nio av riksdagens utskott.

Under 2013 hade riksdagen översänt tio motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Mot bakgrund av att kommissionen i sin rapport om subsidiaritet och proportionalitet angav att riksdagen hade lämnat nio motiverade yttranden, ville konstitutionsutskottet påminna om vikten av att ett motiverat yttrande bör innehålla ett tydligt formulerat ställningstagande till att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.

Utskottet noterade med tillfredsställelse att EU-samordningen inom Riksdagsförvaltningen sedan våren 2014 hade tagit på sig rollen att bevaka och underrätta utskotten om när lagstiftningsförslag ska antas.

Utskottet konstaterade att sedan Lissabonfördraget trädde i kraft och fram t.o.m. den 31 december 2013 hade en majoritet av förslagen gällt tillnärmning av lagstiftning som syftar till att upprätta den inre marknaden. Förslagen återfanns inom de flesta av utskottens beredningsområden och berörde vitt skilda frågor. Därefter följde förslag som rörde jordbruk och fiskeri, transportpolitik och miljöpolitik. Av riksdagens utskott hade miljö- och jordbruksutskottet subsidiaritetsprövat flest förslag (95), samtidigt som utskottet hade invändningar mot 5 av förslagen. Finansutskottet, som också hade prövat många förslag (62), var det utskott som hade lämnat flest utlåtanden med förslag till motiverade yttranden (12). Trafikutskottet hade prövat lika många förslag (62) som finansutskottet och lämnat (5) fem utlåtanden med förslag till motiverade yttranden. I ett av utlåtandena under 2013 hade dock (5) fem förslag behandlats i det s.k. järnvägspaketet. Utskottet hade således invändningar mot totalt (9) nio förslag.

Flera utskott konstaterade i sina yttranden till konstitutionsutskottet att kommissionen allt oftare lade fram förslag till förordningar i stället för förslag till direktiv, vilket minskade handlingsutrymmet för de nationella parlamenten att anpassa lagstiftningen på EU-nivå till de skiftande konstitutionella förutsättningarna i varje enskilt medlemsland. Konstitutionsutskottet underströk vikten av att de nationella parlamentens subsidiaritetsprövningar skulle kunna genomföras innan förhandlingarna om förslagen inleddes. I annat fall kan de nationella parlamentens subsidiaritetsprövningar förlora i betydelse.

Riksdagen prövar samtliga förslag som översänds enligt protokollet om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, medan många andra parlament gör någon form av urval av vilka förslag som prövas. Detta innebär att risken är stor att tröskelvärdet för att få ett förslag omprövat sällan kommer att kunna uppnås. Endast (2) två förslag sedan Lissabonfördraget trädde i kraft har lett till att s.k. gula kort har utfärdats. Konstitutionsutskottet framhöll värdet av kontakter med andra nationella parlament. För att säkra det effektiva utövandet av de parlamentariska befogenheterna när det gäller övervakningen av subsidiaritetsprincipen krävs ett utökat samarbete mellan de na-tionella parlamenten, om möjligt på politisk nivå. I detta sammanhang framhöll utskottet återigen att riksdagens representant vid EU:s institutioner är en möjlig väg till informationsutbyte med andra nationella parlament.

Utskottet konstaterade att i 24 procent av förslagen som subsidiaritetsprövades i riksdagen under 2013 saknades motiveringar i fråga om subsidiaritetsprincipen. Avsaknaden av fullgoda motiveringar utgör en svaghet i unionens lagstiftningsarbete och gör det svårare för de nationella parlamenten att bedöma om förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen. Avsaknaden av motiveringar innebär ett åsidosättande av protokollet. Riksdagen bör i sin kommunikation med kommissionen understryka vikten av att utkast till lagstiftningsakter motiveras och att motiveringarna är utförliga.

Utskottet anmälde resultatet av uppföljningen för riksdagen enligt 7 kap. riksdagsordningen. Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna.

Riksdagens arbetsformer m.m. (KU6)

I betänkandet behandlade utskottet 29 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014 om riksdagens arbetsformer. Motionerna rörde bl.a. riksdagsledamöternas arvoden, utskottens utrikesresor, riksdagsledamöternas placering i kammaren, register över lobbyister i riksdagen, motionsrätten, utskotten och EU-nämnden samt riksdagens krigsdelegation.

Utskottet avstyrkte samtliga motioner. I betänkandet fanns två reserva-tioner (SD och V) och ett särskilt yttrande (FP).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

(KU7 användes inte)

Allmänna helgdagar m.m. (KU8)

I betänkandet behandlade utskottet 13 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014/15.

Yrkandena avsåg frågor om flaggdagar och flaggning, Sveriges nationalsång, minnet av Harry Nordlund och offentliga belöningssystem.

Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden med hänvisning till sina tidigare ställningstaganden.

I betänkandet fanns tre reservationer (SD och FP).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Granskning av kommissionsrapporter om subsidiaritet och proportionalitet m.m. (KU9)

I utlåtandet behandlade utskottet dels den nionde årsrapporten om förbindelserna mellan kommissionen och de nationella parlamenten, KOM(2014) 507 (nedan förbindelserapporten), dels den 21:a årsrapporten om subsidiaritet och proportionalitet, KOM(2014) 506 (nedan subsidiaritetsrapporten). Båda rapporterna avsåg 2013 och redogör för utbytet mellan kommissionen och de na-tionella parlamenten inom ramen för den politiska dialogen samt för tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i EU:s lagstiftningsarbete.

I utlåtandet delgav konstitutionsutskottet några av sina viktigaste iakttagelser inom ramen för utskottets femte uppföljning av riksdagens prövning av subsidiaritetsprincipens tillämpning, bl.a. att 24 procent av alla förslag som subsidiaritetsprövades i riksdagen under 2013 saknade subsidiaritetsmotiveringar. Detta utgör enligt konstitutionsutskottet en svaghet i unionens lagstiftningsarbete. Utskottet påminde om att Europaparlamentet, rådet och kommissionen enligt protokoll nr 2 ska ta hänsyn till motiverade yttranden även om tröskelvärdena för ett gult kort inte uppnås. Utskottet framhöll även att det var viktigt att de nationella parlamentens subsidiaritetsprövningar får genomföras innan förhandlingarna om förslagen inletts. Vidare betonade utskottet vikten av att utveckla det interparlamentariska informationsutbytet, vilket inte bara skulle säkra det effektiva utövandet av de parlamentariska befogenhe-terna utan även kan bidra till en jämnare fördelning av de nationella parlamentens deltagande inom ramen för den politiska dialogen.

Utskottet framhöll också vikten av att kommissionen med konsekvens och noggrannhet anger vilken rättslig grund förslagen till rättsakter vilar på för att möjliggöra för de nationella parlamenten att följa tillämpningen av artikel 3. En extensiv tillämpning av artikeln kan enligt utskottet få till följd att de na-tionella parlamentens rätt till invändning förlorar i betydelse, vilket i längden skulle försämra den demokratiska beslutsprocessen i EU.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga utlåtandet till handlingarna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning (KU10)

I betänkandet finns en redogörelse för regeringsskiftet efter valet 2014. Redogörelsen gav inte anledning till något uttalande av utskottet.

I avsnittet Regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation redovisades uppgifter om statsrådsförordnanden och förordnanden enligt 7 kap. 5 § regeringsformen samt om antalet tjänstgörande i Regeringskansliet. Utskottet hade inga kommentarer med anledning av granskningen.

Under granskningen hade vissa regeringsprotokoll från 2013 gåtts igenom, bland dem underprotokollen från Finansdepartementet och Näringsdepartementet. En av frågorna som utskottet uppmärksammade var författningsutgivningen. Utskottet vidhöll sina tidigare uttalanden om att tiden mellan det att en författning kommer ut från trycket och den träder i kraft borde vara minst fyra veckor och endast i speciella undantagsfall mindre än två veckor. Den aktuella granskningen visade att det kan finnas speciella undantagsfall där en kortare tid än två veckor kan accepteras, men det krävs mycket goda skäl för att en så kort tid ska kunna godtas. Utskottet kommer att fortsätta att följa författningsutgivningen. Frågan kan aktualiseras inom ramen för granskningen av regeringsprotokollen och uppmärksammas i andra granskningar.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna.

Justitieombudsmännens ämbetsberättelse (KU11)

I betänkandet behandlade utskottet redogörelse 2014/15:JO1 Justitieombudsmännens ämbetsberättelse för tiden den 1 juli 2013–30 juni 2014.

Med utnyttjande av sin initiativrätt enligt 9 kap. 16 § riksdagsordningen föreslog utskottet att riksdagen skulle göra ett tillkännagivande till regeringen om att låta utreda frågan om möjliga åtgärder för att, med bibehållen respekt för offentlighetsprincipen, möta de utmaningar som kan uppstå vid mycket frekventa och omfattande framställningar att få ta del av allmänna handlingar.

Utskottet lade utskottets anmälan till handlingarna.

Statens stöd till dagspressen (KU12)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition Statens stöd till dagspressen (prop. 2014/15:88). Regeringen gjorde bedömningen att vissa av bestämmelserna i presstödsförordningen (1990:524) som reglerar driftsstödet till dagstidningar borde ändras så att regelverket anpassas till de förändrade tekniska och ekonomiska förutsättningar som dagspressen står inför.

Regeringen föreslog att alla läsarintäkter ska behandlas likvärdigt vid beräkningen av driftsstödet till dagstidningar. Vidare föreslogs att villkoret om andelen abonnerad upplaga och den s.k. editionsregeln skulle ändras och att möjligheten till begränsat driftsstöd när en tidnings täckningsgrad överstiger den tillåtna skulle utökas. Regeringen föreslog även att möjligheten till begränsat driftsstöd för tidningar som delvis är skrivna på finska skulle utökas. Därutöver avsåg regeringen att återkomma med förslag om stödet till storstadstidningar och stödnivåerna för hög- och medelfrekventa dagstidningar.

Slutligen föreslog regeringen att Presstödsnämnden skulle avvecklas. Enligt regeringen borde nämndens uppgifter inordnas inom Myndigheten för radio och tv, och inom denna myndighet borde en nämnd för presstöd inrättas som ett särskilt beslutsorgan. Organisationsförändringen borde enligt regeringen vara genomförd den 1 juli 2015.

Föreslagna ändringar borde enligt regeringen träda i kraft den 1 juli 2015 respektive den 1 januari 2016.

Regeringen bedömde att det under en övergångsperiod kommer att finnas ett fortsatt behov av statligt presstöd med de förändringar som nu föreslagits.

Två följdmotioner (M, C, FP, KD respektive SD) väcktes i ärendet.

Trafikutskottet yttrade sig över propositionen och en motion i vissa delar.

Konstitutionsutskottet tillstyrkte regeringens förslag.

Därutöver föreslog utskottet att riksdagen skulle tillkännage för regeringen som sin mening vad utskottet anförde om initiativ som syftar till att en ny försöksverksamhet inleds med samdistribution av tidningar och post med möjlighet för fler aktörer än Posten AB att delta. Därmed tillstyrktes ett motionsyrkande. Vidare föreslog utskottet att riksdagen skulle tillkännage för regeringen som sin mening vad utskottet anförde om möjligheten att stegvis påbörja processen med att avveckla reklamskatten för dagspressen. Därmed tillstyrktes ett motionsyrkande delvis. Utskottet föreslog också att riksdagen skulle tillkännage för regeringen som sin mening vad utskottet anförde om att presstödsförordningens giltighetstid borde förlängas t.o.m. den 31 december 2019 under förutsättning att förlängningen godkänns av Europeiska kommissionen. Därmed tillstyrktes ett motionsyrkande delvis. Dessutom föreslog utskottet att riksdagen skulle tillkännage för regeringen som sin mening vad utskottet anförde om att Presstödskommitténs fyra huvudförslag om samdistribution av tidningar och post, avskaffande av reklamskatten, en ny stödtrappa för hög- och medelfrekventa dagstidningar och ett nytt omställningsstöd, med beaktande av de olika tidsperspektiv som måste anläggas för förslagens genomförande, borde ses som delar av en sammanhållen presstödspolitik och hanteras samordnat. Därmed tillstyrktes ett motionsyrkande delvis. Slutligen föreslog utskottet att riksdagen skulle tillkännage för regeringen som sin mening vad utskottet anförde om att inom ramen för det befintliga anslaget öka driftsstödet för lågfrekventa dagstidningar. Därmed tillstyrktes två motionsyrkanden delvis. Övriga motionsförslag som behandlades i betänkandet avstyrktes.

I betänkandet fanns tre reservationer (SD) och ett särskilt yttrande (SD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder (KU13)

I betänkandet behandlade utskottet redogörelse 2014/15:VPN1 Verksamhetsredogörelse Valprövningsnämnden 2014, redogörelse 2014/15:ÖN1 Verksamhetsredogörelse Riksdagens överklagandenämnd 2014, redogörelse 2014/15:SN1 Verksamhetsredogörelse Statsrådsarvodesnämnden 2014, redogörelse 2014/15:RAR1 Verksamhetsredogörelse Riksdagens arvodesnämnd 2014, redogörelse 2014/15:NL1 Verksamhetsredogörelse Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna 2014, redogörelse 2014/15:PN1 Verksamhetsredogörelse Partibidragsnämnden 2014 och redogörelse 2014/15:RAN1 Verksamhetsredogörelse Riksdagens ansvarsnämnd 2014.

Det väcktes en följdmotion (SD) i ärendet.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga redogörelserna till handlingarna och avslå motionen.

I betänkandet fanns en reservation (SD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

(KU14 användes inte)

Offentlighet, sekretess och integritet (KU15)

I betänkandet behandlade utskottet 27 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014/15 om offentlighet, sekretess och integritet. Yrkandena gällde bl.a. krav på analyser av förslags konsekvenser för den personliga integriteten, hinder mot handel med personuppgifter, missbruk av offentlighetsprincipen, förändrade sekretessbestämmelser för drogförebyggande arbete, forskares tillgång till sekretessbelagda uppgifter och tystnadsplikten för tolkar.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle tillkännage för regeringen att det är viktigt att ett pågående utredningsarbete fullföljs med inriktningen att det straffrättsliga skyddet mot spridning av integritetskänsligt material utanför det grundlagsskyddade området ska stärkas. Utskottet avstyrkte övriga motionsyrkanden. I betänkandet fanns sex reservationer (M, SD, C, V, FP, KD) och två särskilda yttranden (SD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Minoritetsfrågor (KU16)

I betänkandet behandlade utskottet 19 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014/15 om de nationella minoriteterna. Motionsyrkandena avsåg frågor om arbetet mot antiziganism och för romsk inkludering, inrättande av ett romskt förvaltningsområde, samers rättigheter, åtgärder för att säkra efterlevnaden av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, förvaltningsområdenas utbredning, finlandssvenskarnas och det finska minoritetsspråkets ställning och riksdagens information om de nationella minoriteterna.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle tillkännage för regeringen att fortsatta satsningar behövs för bekämpandet av antiziganism och för romsk inkludering, med angivande av centrala delar i arbetet. Utskottet tillstyrkte därmed sju motionsyrkanden (FP). Övriga motionsyrkanden som behandlades i betänkandet avstyrktes. I betänkandet fanns två reservationer (SD och V).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Indelning i utgiftsområden m.m. (KU17)

I betänkandet behandlade utskottet 2015 års ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100) förslagspunkterna 3–5 som gällde lagförslag om ändringar i riksdagsordningen och ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden. Regeringens förslag till ändringar i riksdagsordningen innebär att ett utgiftsområde ändrar namn.

Regeringens lagförslag föreslogs träda i kraft den 1 september 2015.

Det väcktes inte några följdmotioner i ärendet. Arbetsmarknadsutskottet yttrade sig över regeringens lagförslag.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag med ett par egna ändringar, bl.a. ett tillägg i ikraftträdandebestämmelsen.

Vidare föreslog utskottet att riksdagen skulle godkänna dels regeringens förslag till ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden, dels utskottets förslag till förteckning över ändamål och verksamheter fördelade på utgiftsområden.

Med utnyttjande av sin initiativrätt enligt 9 kap. 16 § riksdagsordningen föreslog utskottet att riksdagen skulle göra ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att låta utreda och lämna förslag på dels en lag om registrering av gåvor till riksdagsledamöter, dels en ändring i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen med innebörden att även vissa skulder ska registreras i det s.k. ekonomiska registret.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Kommunala och regionala frågor (KU18)

I betänkandet behandlade utskottet 31 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014/15 om den kommunala revisionen, representation i nämnder, utskott och styrelser, direktvalda kommunstyrelser, kommunala folkomröstningar m.m., förtroendevaldas villkor och roll, titeln borgmästare, kommunala bolagsstyrelsers tillträde, kommuners möjligheter att underlätta för företag, kommuners deltagande i fristadssystemet, lokalt brottsförebyggande arbete, en kommunal standard i välfärdssystemet, kommunindelning, regionalisering samt återbäring av kommunal- och landstingsskatt.

Utskottet föreslog att riksdagen delvis skulle bifalla en motion om kommuners deltagande i fristadssystemet. Utskottet framhöll yttrandefrihetens stora vikt och ansåg att yttrandefrihetsfrågor borde ägnas stor uppmärksamhet. Vidare ansåg utskottet att det var angeläget att Sverige kunde bidra med fristäder åt förföljda författare och konstnärer. När det finns en lagakraftägande dom i ett då pågående mål om laglighetsprövning borde regeringen analysera om det finns behov av en översyn av regelverket. Med hänsyn till frågans betydelse föreslog utskottet att riksdagen skulle tillkännage detta för regeringen.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motioner.

I betänkandet fanns tre reservationer (SD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Kommittéberättelse 2015 (KU19)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2014/15:103 Kommittéberättelse 2015 och tre motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014/15 om lagstiftningsprocessen.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna och avslå samtliga motionsyrkanden.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Granskningsbetänkande (KU20)

I betänkandet redovisade utskottet sin granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning med anledning av särskilda anmälningar. Granskningen redovisades under följande huvudrubriker:

Vissa frågor om regeringens förhållande till riksdagen

Handläggningen av vissa regeringsärenden

Vissa frågor om regeringens ansvar för förvaltningen

Vissa frågor om statsråds tjänsteutövning

Vissa frågor om regeringens ansvar för statliga bolag.

Utskottet anmälde enligt 13 kap. 2 § regeringsformen resultatet av granskningen till riksdagen.

I betänkandet fanns två reservationer (SD).

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna.

Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser (KU21)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (skr. 2014/15:75) och riksdagsstyrelsens redogörelse för behandlingen under 2014 av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen (redog. 2014/15:RS5).

Utskottet noterade att den andel tillkännagivanden som slutbehandlas i årets skrivelse har minskat jämfört med föregående år. Samtidigt konstaterade utskottet att utvecklingen av den genomsnittliga tiden för slutbehandling av tillkännagivanden har varit positiv under senare år och att den i årets skrivelse är den lägsta på 16 år. Mot bakgrund bl.a. av påpekanden från skatte-, försvars-, trafik- och näringsutskotten och iakttagelser på utskottets eget område konstaterade konstitutionsutskottet att vissa beredningsåtgärder i några tillkännagivanden hade fördröjts eller inte synes svara fullständigt mot tillkännagivandenas innehåll. Vidare hade trafikutskottet framhållit att regeringens redogörelse i vissa fall är tämligen summarisk. Konstitutionsutskottet delade de övriga utskottens bedömningar och förutsatte att regeringen vidtar de åtgärder som krävs för att samtliga utskotts synpunkter ska beaktas. I fråga om redogörelsens utförlighet pekade utskottet särskilt på den betydelse som regeringens redogörelse för genomförda eller planerade åtgärder har för att riksdagen ska kunna avgöra om regeringen har genomfört de beslut som riksdagen har fattat.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Yttranden till andra utskott

2014/15:KU1y till finansutskottet över proposition 2014/15:1 Budgetpropositionen för 2015 i den del som avser förslag till ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse 2015–2018 och motioner.

2014/15:KU2y till justitieutskottet över proposition 2014/15:237 Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott och motioner.

2014/15:KU3y till justitieutskottet över proposition 2014/15:254 Register över tillträdesförbud vid idrottsarrangemang och en motion.

2014/15:KU4y till skatteutskottet över skrivelse 2014/15:8 Kontroll av postförsändelser.

2014/15:KU5y till finansutskottet över proposition 2014/15:99 Vårändringsbudget för 2015 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

EU-frågor

Utskottet fortsatte under riksmötet att följa och behandla EU-frågor inom sitt beredningsområde. Information om aktuella EU-frågor har lämnats av företrädare för regeringen och Regeringskansliet vid följande tillfällen.

Den 10 februari 2015 informerade statssekreterare Catharina Espmark m.fl. vid Justitiedepartementet utskottet om aktuella EU-frågor: bevakning av grundlagsfrågor i EU-arbetet, dataskyddsförordningen, EU:s anslutning till Europakonventionen, öppenhetsförordningen, en förvaltningslag för EU och PNR-direktivet.

Den 17 februari 2015 informerade expeditions- och rättschef Daniel Ström m.fl. vid Kulturdepartementet utskottet om arbetet med romsk inkludering inom EU och om aktuella mediefrågor med koppling till EU:s politik och lagstiftning (AV-direktivet och presstödet).

Den 7 maj 2015 informerade statssekreterare Per Olsson m.fl. vid Kulturdepartementet utskottet inför rådsmötet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 18–19 maj 2015 om framtiden för EU:s audiovisuella politik inom ramen för strategin för den digitala inre marknaden – Hur direktivet om audiovisuella medietjänster fungerar i dagens geopolitiska läge.

Den 9 juni 2015 informerade statssekreterare Ann Linde m.fl. vid Justitiedepartementet utskottet om grundlagsaspekter i ärendet om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO).

Den 9 juni 2015 informerade kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke utskottet om kommissionens rapport om tillämpningen 2014 av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och årsrapporten från EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA).

Den 4 juni 2015 informerade direktör Eva Sjögren och forskare Anna Wetter från Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) samt professor Joakim Nergelius, chefs-JO Elisabet Fura och jur.dr Erik Wennerström utskottet i frågan om EU:s anslutning till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.

Under riksmötet har utskottet hållit följande överläggningar med regeringen.

Den 27 november 2014 överlade utskottet med justitieminister Morgan Johansson om förslaget till en allmän uppgiftsskyddsförordning. Vid sammanträdet lämnade regeringen sitt förslag till ståndpunkt. Regeringen anser att det är angeläget att säkerställa att det finns ett effektivt skydd för enskildas personliga integritet vid behandlingen av personuppgifter. Dataskyddsregleringen i EU har hittills bedömts vara förenlig med våra grundlagar, och det är av yttersta vikt att inte heller den kommande regleringen kommer i konflikt med grundlagarna. Det handlar framför allt om att säkerställa att offentlighetsprincipen och tryck- och yttrandefriheten inte inskränks. Regeringen anser vidare att det med en förordning finns en risk för att det integritetsskydd som byggts upp genom sektorsspecifika regleringar försvagas. Utrymmet för att på nationell nivå ha en sådan reglering skulle vara större om EU:s dataskyddsreglering ges formen av ett direktiv och inte en förordning men det är endast ett fåtal medlemsstater som förespråkar ett direktiv framför en förordning. Regeringen ska göra allt som står i dess makt för en reglering i ett direktiv i stället för i en förordning. Eftersom det är osäkert om regeringen når framgång i det arbetet verkar regeringen med all kraft för att det ändå skapas tillräckligt med utrymme för nationell lagstiftning i syfte att bibehålla dagens integritetsskydd. Ordföranden konstaterade att det alltjämt finns stöd i utskottet för den tidigare beredda handlingslinjen.

Den 5 mars 2015 överlade utskottet med statssekreterare Catharina Espmark, Justitiedepartementet, om förslaget till en allmän uppgiftsskyddsförordning. Statssekreteraren redogjorde för regeringens förslag till ståndpunkt i enlighet med en ingiven promemoria enligt följande. Regeringen anser att det är angeläget att den EU-rättsliga dataskyddsregleringen inte medför att utrymmet blir för snävt för att på nationell nivå ha sådan preciserad reglering av förutsättningarna för behandling av personuppgifter hos framför allt olika myndigheter som finns i de svenska registerförfattningarna. Farhågor har rests om att en förordning skulle medföra en risk för att det integritetsskydd som byggts upp genom sektorspecifika regleringar kan komma att försvagas. Utrymmet för att på nationell nivå ha sektorsspecifika regleringar skulle vara större om EU:s dataskyddsreglering ges formen av ett direktiv i stället för en förordning. Stödet i rådet för ett direktiv har dock konsekvent varit lågt och i takt med att dataskyddsregleringen skapat utrymme och flexibilitet för att i nationell rätt anta särskilda bestämmelser för den offentliga sektorn, har stödet för ett direktiv minskat ytterligare. Det saknas tillräckligt stöd i rådet för att fortsätta driva frågan om ett direktiv. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till den flexibilitet rådets enats om för den offentliga sektorn, bör regeringen kunna godta att dataskyddsregleringen ges formen av en förordning. I övrigt kvarstår regeringens övergripande ståndpunkter i enlighet med faktapromemoria 2011/12: FPM117 (se s. 10). Ordföranden konstaterade att utskottet stöder regeringens förslag till förändrad ståndpunkt. Företrädarna från SD avstod från att delta i beslutet.

Den 20 april 2015 överlade utskottet med statssekreterare Catharina Espmark, Justitiedepartementet, om ett direktiv om skydd för EU:s finansiella intressen genom straffrättsliga bestämmelser, såvitt gällde en fråga om uppgiftsskyldighet (ursprungligt dokument KOM(2012) 363). Statssekreteraren redogjorde för regeringens förslag till ståndpunkt i enlighet med en ingiven promemoria enligt följande. Sverige motsätter sig den förslagna bestämmelsen. Om den första meningen – som under förhandlingarna har varit mindre ifrågasatt än den andra meningen – kvarstår bör det klargöras att den inte innebär några förpliktelser för medlemsstaterna. Den andra meningen bör under alla omständigheter utgå. Inför de fortsatta förhandlingarna bör det också klargöras vilket slags revision som avses. Det är olämpligt att i ett straffrättsligt EU-direktiv ålägga medlemsstaterna att införa en uppgiftsskyldighet som skulle träffa nationella revisionsorgan. Flera medlemsstater har ifrågasatt den rättsliga grunden för bestämmelsen, och Sverige kan instämma i att det finns tveksamheter i denna del. Det framstår vidare som omotiverat att brottsmisstankar ska anmälas till Olaf, som utför administrativa utredningar och kan bistå nationella myndigheter vid brottsutredningar men inte utför egna brottsutredningar. Misstänkta brott rapporteras av Olaf till nationella myndigheter. I den mån bestämmelsen kan komma att omfatta Riksrevisionen bör följande beaktas. Riksrevisionen är enligt 13 kap. regeringsformen en myndighet under riksdagen med uppgift att självständigt granska den verksamhet som bedrivs av staten. Även om Riksrevisionen i den årliga revisionen indirekt kan komma i kontakt med användning av EU-medel och då skulle kunna få kännedom om handlande som kan utgöra brott riktade mot EU:s finansiella intressen, framstår den föreslagna uppgiftsskyldigheten som främmande med hänsyn till myndighetens verksamhet. Den väcker också principiella betänkligheter mot bakgrund av Riksrevisionens uppdrag. Även för den kommunala och landstingskommunala revisionen, som möjligen också skulle komma att omfattas av bestämmelsen, framstår uppgiftsskyldigheten som främmande. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens redovisade ståndpunkt.

Inkommande EU-dokument samt behandlingen av dessa vid EU:s institutioner har löpande anmälts till utskottet. Särskild vikt har lagts vid bl.a. allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar, tillämpningen av förordningen om medborgarinitiativ, tillämpningen av EU:s stadga om grundläggande rättigheter, nationella strategier för inkludering av romer samt program för bättre lagstiftning som omfattar bl.a. ökad öppenhet och insyn i EU:s beslutsprocess.

Utskottet lämnade ett betänkande (KU5) om konstitutionsutskottets uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen. Utskottet lämnade även ett granskningsutlåtande (KU9) om Europeiska kommissionens rapport om subsidiaritet och proportionalitet och om förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten

Utskottet gjorde i maj 2015 ett besök vid EU:s institutioner i Bryssel med syfte att studera EU:s beslutsprocesser och aktuella frågor inom utskottets beredningsområde.

Utvärderings- och forskningsfrågor

Utskottet beslutade i maj 2014 att en utredare ska ges i uppdrag att utföra en utvärdering av frågan om statsråds medverkan i konstitutionsutskottets granskning. Utredaren, f.d. kanslichefen Bertil Wennberg, har sammanträtt med en parlamentarisk referensgrupp som består av en ledamot per parti i utskottet. Utredaren kommer att avrapportera uppdraget senast den 30 september 2015.

Offentliga och interna utfrågningar

Utskottet anordnade under riksmötet 2014/15 totalt elva utfrågningar i elva granskningsärenden.

I februari 2015 anordnade utskottet en hearing om journalisters och medieredaktioners säkerhet och arbetsförutsättningar, som hölls i Förstakammarsalen i riksdagen. Hearingen finns dokumenterad och ingår i serien Rapporter från riksdagen 2014/15:RFR12.

Utskottet fick muntlig information vid fem tillfällen om följande aktuella ärenden Riksdagsförvaltningens årsredovisning 2013, Justitieombudsmännens ämbetsberättelse, utgiftsområde 1 Rikets styrelse, frågor om genomförande av extra val och statens stöd till dagspressen.

Beredning av val

Utskottet har berett val av en JO och två riksrevisorer samt till Statsrådsarvodesnämnden och Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna.

Resor och besök

Den 23 oktober 2014 tog ordförande Andreas Norlén (M) och ledamöterna Hans Ekström (S), Jonas Gunnarsson (S), Per-Ingvar Johnsson (C) och Agneta Börjesson (MP) emot talmannen i Pakistans senat och några pakistanska senatorer.

Den 29 januari 2015 tog ledamöterna Annicka Engblom (M), Mia Sydow
Mölleby (V) och Emilia Töyrä (S) emot Sametinget.

Den 19 januari 2015 besökte vice ordförande Björn von Sydow Bryssel för att delta i ett möte om bättre samverkan mellan parlamenten m.m.

Den 25–27 februari 2015 deltog Patrick Reslow (M) och Emanuel Öz (S) i OECD:s konferens i Paris.

Den 5 februari besökte utskottet JO.

Den 24 februari 2015 tog vice ordförande Björn von Sydow (S) och ledamoten Per-Ingvar Johnsson (C) emot ordföranden i Brasiliens högsta valdomstol.

Den 5 mars 2015 besökte utskottet Judiska centralrådet och Judiska församlingen i Stockholm.

Den 18 mars 2015 (kvällstid) besökte utskottet Riksrevisionen.

Den 23 mars 2015 deltog Hans Ekström (S), Annicka Engblom (M),
Per-Ingvar Johnsson (C), Mia Sydow Mölleby (V), Tuve Skånberg (KD) och Emilia Töyrä (S) i ett möte med Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige (FRIS).

Den 10–13 maj 2015 besökte utskottet Bryssel.

Den 6 maj 2015 fick utskottet besök av tidigare riksdagsledamöter i samband med Veteranföreningens årsmöte.

Den 27 maj 2015 tog ordförande Andreas Norlén (M) och ledamöterna Jonas Gunnarsson (S), Per-Ingvar Johnsson (C) och Emilia Töyrä (S) emot vice
talman Branco Radulović från Montenegro.

Den 2 juni 2015 tog Jonas Gunnarsson (S) emot regeringstjänstemän från
Kazakstan.

Den 23 juni 2015 deltog Emanuel Öz (S) i en hearing anordnad av PETI-utskottet i Europaparlamentet i Bryssel.

Tryck: Elanders, Vällingby 2015

Tryck: Elanders, Vällingby 2015

Den 28–29 september 2015 besökte utskottet Göteborg.