Konstitutionsutskottets verksamhet riksmötet 2016/17 Utskottens verksamhetsberättelse 2016/17:verk - Riksdagen

Konstitutionsutskottets verksamhet riksmötet 2016/17

utskottsdokument 2016/17:verk

Konstitutionsutskottets verksamhet riksmötet

2016/17

Konstitutionsutskottets beredningsområde

Konstitutionsutskottet (KU) bereder ärenden som rör våra grundlagar, dvs. regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen.

Utskottet behandlar även ärenden om riksdagen, Riksdagens ombudsmän och riksdagens myndigheter (utom Riksbanken) samt vissa frågor som rör Riksrevisionen.

Dessutom bereder KU ärenden som rör press- och partistöd, lagstiftning om radio, tv och film liksom ärenden som angår yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet.

Inom utskottets ämnesområde faller också kommunallagen och ärenden av allmän betydelse för den kommunala självstyrelsen samt ärenden som rör länsförvaltningen och rikets administrativa indelning.

Utskottet behandlar anslagsärenden inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

KU ska vidare granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. För detta ändamål har utskottet rätt att få ut protokollen över besluten i regeringsärendena, de handlingar som hör till dessa ärenden samt regeringens övriga handlingar som utskottet finner nödvändiga för sin granskning. Detta gäller även om ärendena är hemliga.

Granskningen omfattar vissa allmänt administrativa frågor där initiativet vanligen kommer från utskottet självt. Andra ärenden tas som regel upp efter anmälan av enskilda riksdagsledamöter.


Sammansättning

Under riksmötet 2016/17 hade konstitutionsutskottet följande sammansättning:

Ledamöter

Andreas Norlén (M) ordförande, ledig fr.o.m. 2017-09-11

Björn von Sydow (S) vice ordförande

Hans Ekström (S)

Beatrice Ask (M) fr.o.m. 2017-06-14

Veronica Lindholm (S)

Jonas Millard (SD)

Annicka Engblom (M)

Jonas Gunnarsson (S), ledig fr.o.m. 2017-08-02

Per-Ingvar Johnsson (C)

Agneta Börjesson (MP)

Patrick Reslow (M, -) t.o.m. 2017-06-14

Maria Abrahamsson (M) t.o.m. 2017-06-26

Marta Obminska (M) fr.o.m. 2017-06-27

Emanuel Öz (S)

Fredrik Eriksson (SD)

Tina Acketoft (L)

Mia Sydow Mölleby (V)

Tuve Skånberg (KD)

Laila Naraghi (S) fr.o.m. 2016-09-12

Suppleanter

Berit Högman (S)

Lisbeth Sundén Andersson (M)

Per-Arne Håkansson (S)

Vakant

Helene Petersson i Stockaryd (S)

Olle Felten (SD)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Petter Löberg (S)

Johan Hedin (C)

Jonas Eriksson (MP)

Göran Pettersson (M)

Lawen Redar (S)

Magnus Persson (SD) t.o.m. 2017-03-24

Crister Spets (SD) 2017-03-28–2017-06-30

Vakant

Allan Widman (FP)

Ali Esbati (V)

Lars-Axel Nordell (KD)

Suzanne Svensson (S)

Roger Hedlund (SD)

Oscar Sjöstedt (SD) t.o.m. 2016-12-20

Runar Filper (SD) 2016-12-20–2017-06-21

Patrick Reslow (-) fr.o.m. 2017-06-21

Rasmus Ling (MP)

Nooshi Dadgostar (V)

Caroline Szyber (KD)

Carin Jämtin (S) t.o.m. 2017-05-28

Jörgen Hellman (S) fr.o.m. 2017-06-26

Birgitta Ohlsson (L)

Vakant

Ida Karkiainen (S)

Erik Andersson (M)

Niclas Malmberg (MP) fr.o.m. 2016-11-23

Hans Wallmark (M) fr.o.m. 2017-02-16

Extra suppleant

Stefan Svanström (KD) 2016-10-11–2017-01-01

Sofia Modigh (KD) 2017-01-02–2017-04-30

Eva-Lena Gustavsson (S) fr.o.m. 2017-08-31

John Widegren (M) fr.o.m. 2017-09-11

Som framgår av uppställningen tillhör sex ledamöter Socialdemokraterna, fyra Moderaterna, två Sverigedemokraterna, en Miljöpartiet, en Centerpartiet, en Vänsterpartiet, en Liberalerna och en Kristdemokraterna.


Kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av

Peder Nielsen, kanslichef

Annika Waller, bitr. kanslichef

Hans Hegeland, utskottsråd t.o.m. 2017-07-01

Kristina Örtenhed, föredragande

Katarina Delin, tjl. föredragande

Jenny Jonasson, föredragande fr.o.m. 2017-01-01

Ann-Charlotte Bragsjö, föredragande

Lars Widlund, föredragande fr.o.m. 2017-01-01

Christina Ribbhagen, vik. föredragande t.o.m. 2016-12-31

Judit Farago Gontier, föredragande fr.o.m. 2016-09-01

Johan Davidsson, föredragande fr.o.m. 2017-08-14

Satu Saariniemi, utskottshandläggare

Tony Holmstedt, utskottsassistent

Katharina Wahl, utskottsassistent

Utskottsrådet Cecilia Back, enhetschefen Anders Norin, utredningsrådet Kalina Lindahl och föredraganden Fredrik Jonsson tjänstgjorde som extra föredragande under hösten 2016.

Riksdagsstipendiaten Anders Backlund, f.d. utskottsrådet Madeleine Holst, föredraganden Christina Ribbhagen och utredaren Elizabeth Lindell tjänstgjorde som extra föredragande under våren 2017.

Verksjuristen Lars Lilja tjänstgjorde som extra föredragande sedan augusti 2017.


Utskottets verksamhet

Inledning

Under riksmötet 2016/17 höll utskottet sammanlagt 107 sammanträden, varav 57 med allmänna ärenden och 50 med granskningsärenden. Den sammanlagda sammanträdestiden under riksmötet omfattade 103 timmar och 15 minuter.

Till utskottet hänvisades under riksmötet 10 propositioner, 4 skrivelser, 10 redogörelser, 3 framställningar, 1 EU-dokument och 249 motioner. Utskottet behandlade 7 propositioner, 3 skrivelser, 10 redogörelser, 3 framställningar, 1 EU-dokument och 285 motioner med omkring 413 motionsyrkanden.

Utskottet lämnade 27 betänkanden och 1 utlåtande till kammaren samt 5 yttranden till andra utskott. Två granskningsbetänkanden lämnades: det ena i januari 2017 som innehöll resultatet av allmänna granskningar, det andra i juni 2017 som innehöll resultatet av den särskilda granskningen. Det allmänt inriktade granskningsbetänkandet omfattade 7 huvudpunkter, och vårens granskningsbetänkande omfattade 31 anmälda granskningsärenden (totalt 32 granskningsanmälningar), redovisade under 4 huvudrubriker.

Betänkanden

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse (KU1)

I betänkandet behandlade utskottet Budgetpropositionen för 2017 (2016/17:1) inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse, Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2015 (redog. 2015/16:RS1) och 29 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17.

Utskottet tillstyrkte regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag om anslag för utgiftsområde 1, som totalt uppgick till drygt 13 miljarder kronor för 2017. Därmed avstyrkte utskottet oppositionspartiernas alternativa budgetförslag. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om godkännande av höjda stödnivåer för endagstidningar. Vidare tillstyrkte utskottet regeringens och riksdagsstyrelsens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Utskottet avstyrkte riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. Vidare tillstyrkte utskottet delvis riksdagsstyrelsens förslag om anslagsfinansiering av viss verksamhet och lämnade i denna del förslag till en smärre ändring. Utskottet tillstyrkte dessutom riksdagsstyrelsens förslag om godkännande av en investeringsplan. Därutöver tillstyrkte utskottet Riksdagens ombudsmäns förslag om anslagsfinansiering av viss verksamhet.

Övriga motionsförslag som behandlades i betänkandet avstyrktes.

I budgetpropositionen behandlade regeringen sju tillkännagivanden som rörde våldsbejakande extremism och som enligt regeringen fick anses tillgodosedda fullt ut. Utskottet delade regeringens bedömning avseende tre av tillkännagivandena. När det gäller övriga tillkännagivanden delade utskottet inte regeringens bedömning att tillkännagivandena med redovisade åtgärder var tillgodosedda fullt ut. Utskottet förutsatte att regeringen skulle återkomma i sin skrivelse om behandlingen av riksdagens skrivelser (skr. 75) med bl.a. en redogörelse för de ytterligare åtgärder som vidtagits i utestående delar.

I betänkandet fanns två reservationer (V, KD) och sex särskilda yttranden (M, SD, C, V, L, KD). Moderata samlingspartiet, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna deltog inte i anslagsbeslutet och redovisade i stället sina ställningstaganden i särskilda yttranden.

Utskottet föreslog slutligen att riksdagen skulle lägga Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2015 till handlingarna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Ändrat regionalt utvecklingsansvar i vissa län (KU2)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2015/16:176 Ändrat regionalt utvecklingsansvar i vissa län.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ändring i lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län.

Regeringens förslag innebar att landstingen i Uppsala, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län skulle ta över det regionala utvecklingsansvaret i respektive län. Dessa landsting hade ansökt hos regeringen om att få ta över det regionala utvecklingsansvaret. I propositionen föreslog regeringen att lagen om regionalt utvecklingsansvar skulle ändras så att lagen omfattade även dessa län.

Förslaget innebar även att de berörda landstingen fick besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige respektive regionstyrelsen. Vid val ska dock beteckningen landstingsfullmäktige användas.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2017.

Inga motioner hade väckts med anledning av propositionen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Ny ersättningslag och lag om stöd till partigrupperna (KU3)

I betänkandet behandlade utskottet framställning 2015/16:RS7 Ny ersättnings-lag och lag om stöd till partigrupperna och två yrkanden i en följdmotion samt ett tjugotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17.

Utskottet tillstyrkte, med undantag för en övergångsbestämmelse och med vissa i huvudsak språkliga justeringar, riksdagsstyrelsens förslag till dels en ny lag om ersättning till riksdagens ledamöter, dels en ny lag om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen, dels ändringar i lagen om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ jämte vissa följdändringar i annan lagstiftning. Motionsyrkandena avslogs.

Lagförslaget innebar att 1994 års lag om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter upphävdes och att nuvarande bestämmelser i allt väsentligt togs in i den nya lagen med regeltekniska, redaktionella och språkliga ändringar. I den nya lagen samlades även andra bestämmelser på området som tidigare funnits i olika föreskrifter och riktlinjer, bl.a. om rätten till övernattningsbostad och arbetsrum.

Lagförslaget innebar vidare att 1999 års lag om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen ersattes med en ny lag. Den nya lagen innehöll i likhet med den tidigare lagen bestämmelser om basstöd till partigrupperna samt om stöd för kostnader för politiska sekreterare och utrikes resor. Därutöver togs det in nya bestämmelser om rätten att inrätta ett partikansli och om redovisning, återbetalningsskyldighet och stöd till språkutbildning.

De föreslagna ändringarna i 1989 års arvodeslag innebar bl.a. att regleringen av sammanträdesarvoden i EU-nämnden överfördes till den nya ersättningslagen. Den nya ersättningslagen medförde vissa följdändringar i annan lagstiftning.

Lagstiftningen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2017.

I betänkandet fanns tre reservationer (SD och V).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

En översyn av det ekonomiadministrativa regelverket för riksdagens myndigheter (KU4)

I betänkandet behandlade utskottet framställning 2015/16:RS5 Det ekonomiadministrativa regelverket för riksdagens myndigheter.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta riksdagsstyrelsens förslag till ändringar i det ekonomiadministrativa regelverket för riksdagens myndigheter.

Förslaget innebar bl.a. att en ny lag, lagen om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter, skulle ersätta lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen (REA-lagen). Den nya lagen hade förtydligats och anpassats i syfte att säkerställa att lagstiftningen var relevant och ändamålsenlig. Lagen hade bl.a. ändrats så att strukturen och språket stämde bättre överens med budgetlagens (2011:203). Förslaget innehöll även lagändringar som innebar att riksdagens nämndmyndigheter i den verksamhetsredogörelse som de årligen skulle lämna till riksdagen också skulle redovisa de kostnader som var förknippade med verksamheten. Vidare innebar förslaget ett förtydligande i Riksdagsförvaltningens instruktion om förvaltningens rätt att ta ut avgifter för upplåtelser av lägenheter och lokaler i myndighetens fastigheter och att det av instruktionen framgick att sådana avgifter skulle beräknas på marknadsmässiga grunder.

Lagförslagen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2017.

Inga motioner hade väckts med anledning av framställningen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen (KU5)

Enligt 7 kap. 8 § riksdagsordningen ska konstitutionsutskottet följa riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen och en gång om året meddela kammaren sina iakttagelser. I betänkandet redovisade utskottet resultatet av uppföljningen för tiden den 1 januari–31 december 2015. I riksdagen genomfördes 21 subsidiaritetsprövningar under denna period. Även det samlade utfallet av tidigare subsidiaritetsprövningar uppmärksammades. Utskottet gav övriga utskott möjlighet att yttra sig över vissa iakttagelser som gjorts vid genomgången av subsidiaritetsärendena. Yttranden kom in från fyra utskott.

Under 2015 översände kommissionen 21 utkast för subsidiaritetsprövning, och riksdagen lämnade ett motiverat yttrande. Konstitutionsutskottet välkomnade att kommissionen fortsatte att lägga fram färre förslag än tidigare år för att kunna lägga ett ökat fokus på att genomföra, tillämpa och utvärdera den lagstiftning som redan fanns på plats. Inga gula kort utfärdades under 2015.

Sammanfattningsvis grundade sig en majoritet av alla förslag som lagts fram sedan Lissabonfördraget trädde i kraft på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. förslagen gällde tillnärmning av lagstiftning som syftar till att upprätta den inre marknaden. Det motiverade yttrande som riksdagen lämnade under 2015 på förslag av skatteutskottet gällde tillnärmning av lagstiftning som direkt inverkade på den inre marknaden (artikel 115 i EUF-fördraget).

Konstitutionsutskottet tog i sitt ställningstagande upp frågor bl.a. om vikten av att de nationella parlamentens subsidiaritetsprövningar ska kunna genomföras innan förhandlingarna av förslagen inom EU påbörjas och värdet av informationsutbyte med andra nationella parlament inom EU. Konstitutionsutskottet framhöll att riksdagens representant vid EU:s institutioner är en värdefull ingång vid informationsutbyte och konstaterade också att det finns en förbättringspotential i fråga om i vilken omfattning information läggs in i IPEX (Interparliamentary EU Information Exchange).

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna.

(KU6)

Beteckningen har inte använts.

Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet (KU7)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2016/17:31 Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lag om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter med några justeringar.

Den nya lagen innebar i huvudsak att anställda, uppdragstagare och andra som på liknande grund deltar i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom skola, vård och omsorg, som till någon del är offentligt finansierad, ska ha motsvarande rätt som offentligt anställda har att lämna uppgifter om verksamheten för publicering i medier som omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Den som bedriver verksamheten förbjuds att efterforska vem som har utnyttjat sin meddelarfrihet eller medverkat till en grundlagsskyddad framställning och får inte heller utsätta den personen för negativa åtgärder på grund av detta. Lagen innehåller bestämmelser om straff för den som ingriper eller efterforskar i strid med lagen.

Mot bakgrund av att arbetsgivare och arbetsmarknadens parter borde få tid att anpassa sig till den nya lagen föreslog utskottet att lagen skulle träda i kraft den 1 juli 2017. Utskottet föreslog även en justering av lagförslaget med anledning av att en ny hälso- och sjukvårdslag föreslogs träda i kraft den 1 april 2017.

Inga motioner hade väckts med anledning av propositionen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Kompletteringar till EU:s förordning om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (KU8)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2016/17:6 Kompletteringar till EU:s förordning om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser.

Utskottet föreslog att riksdagen dels skulle anta regeringens förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser, dels skulle anta regeringens förslag till ändringar i bokföringslagen, revisionslagen, inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen.

Under hösten 2014 antogs EU:s förordning om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. Genom förordningen infördes två nya europeiska associationsformer för politiskt arbete på EU-nivå: europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. Förordningen syftade till att ge europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser bättre rättsliga och ekonomiska ramar för att på så vis främja och stärka den representativa demokratin på europeisk nivå. Svenska politiska partier omfattas inte av regelverket.

De lagändringar som utskottet tillstyrkte innebar att europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser ska jämställas med ideella föreningar i svensk rätt. De ska dock till skillnad från ideella föreningar i allmänhet alltid vara bokföringsskyldiga och avsluta bokföringen med en årsredovisning. Vidare ska endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor kunna vara revisor i ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2017, vilket var samma dag som förordningen skulle börja tillämpas.

Inga motioner hade väckts med anledning av propositionen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Registrering av gåvor till riksdagsledamöter och registrering av vissa skulder m.m. (KU9)

I betänkandet behandlade utskottet framställning 2015/16:RS6 Registrering av gåvor till riksdagsledamöter och registrering av vissa skulder m.m.

Utskottet tillstyrkte med vissa ändringar riksdagsstyrelsens förslag till dels en ny lag om registrering och hantering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter, dels ändringar i lagen om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen. Utskottet ställde sig också bakom riksdagsstyrelsens förslag till en ny tilläggsbestämmelse i riksdagsordningen, men föreslog att lagförslaget fick en något ändrad utformning.

Lagförslagen innebar bl.a. att en ledamot som huvudsakligen på grund av sitt ledamotsuppdrag tar emot en gåva ska anmäla detta för registrering i ett gåvoregister. Detta gällde dock inte om gåvan saknar eller har ett obetydligt ekonomiskt värde. Gåvorna är avsedda för och tillhör staten. Vidare följde av förslagen att en ledamots skulder, borgensåtaganden och andra åtaganden som hänför sig till verksamhet eller ekonomiska intressen i företag och föreningar, fastighetsinnehav i form av näringsverksamhet och inkomstbringande självständig verksamhet ska anmälas och registreras.

Med utnyttjande av sin initiativrätt enligt 9 kap. 16 § riksdagsordningen föreslog utskottet ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att låta utreda en anpassning till den allmänna dataskyddsförordningen av den nya lagen om registrering och hantering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter och lagen om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen.

Lagförslagen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2017.

Inga motioner hade väckts med anledning av framställningen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning (KU10)

I betänkandet redovisade utskottet sin allmänna granskning. Granskningen avsåg regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation, regeringsprotokollen, vissa förvaltningsärenden, Utrikesdepartementets hantering av ärenden om barn i internationella förhållanden, det parlamentariska inslaget i utredningsväsendet, proportionalitetsbedömningen vid inskränkningar av den kommunala självstyrelsen samt styrningen av vissa myndigheter under Näringsdepartementet.

Utskottet anmälde enligt 13 kap. 2 § regeringsformen resultatet av sin granskning för riksdagen.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna.

Justitieombudsmännens ämbetsberättelse (KU11)

I betänkandet behandlade utskottet redogörelse 2016/17:JO1 Justitieombudsmännens ämbetsberättelse och ett yrkande i en följdmotion.

Utskottet föreslog att riksdagen dels skulle lägga Justitieombudsmännens ämbetsberättelse för tiden den 1 juli 2015–30 juni 2016 till handlingarna, dels skulle avslå en motion om översyn av vissa frågor om Riksdagens ombudsmän.

I betänkandet fanns en reservation (SD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Granskning av meddelande om EU:s stöd till förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism (KU12)

I utlåtandet granskade utskottet kommissionens meddelande om att stödja det förebyggande arbetet mot radikalisering som leder till våldsinriktad extremism, KOM(2016) 379.

Konstitutionsutskottet värdesatte kommissionens ambition att stödja medlemsstaterna i deras arbete med att förebygga radikalisering som leder till våldsbejakande extremism och terrorism. Demokratin måste värnas, och samhället måste bli mer motståndskraftigt mot radikalisering och våldsbejakande extremism. Utskottet välkomnade olika kommunikationsinsatser för att sprida fakta och positiva motbudskap om vår demokrati och de grundvärden som kommer till uttryck i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Utskottet ville samtidigt understryka vikten av att värna den svenska grundlagsreglerade informations- och yttrandefriheten.

Utskottet delade justitieutskottets uppfattning att informationsutbyte mellan medlemsstaterna är av central betydelse i kampen mot terrorism. Konstitutionsutskottet ansåg att den lokala nivån ofta har bäst förutsättningar att upptäcka och förhindra radikalisering, och att det finns ett behov av ökad kunskap i kommuner och skolor om hur radikalisering kan upptäckas. Utskottet ville understryka vikten av att de mänskliga rättigheterna värnas och att rättsstatens principer efterlevs i allt arbete mot våldsbejakande extremism.

I utlåtandet fanns ett särskilt yttrande (SD, -).

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna.

Riksrevisionens rapport om nationella samordnare som statligt styrmedel (KU13)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om nationella samordnare som statligt styrmedel (skr. 2016/17:23) och en följdmotion.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse till handlingarna och avslå en motion om att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté för att bl.a. låta utreda regeringens användning av nationella samordnare.

I betänkandet fanns en reservation (SD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Översyn av Riksrevisionen (KU14)

I betänkandet föreslog utskottet med stöd av sin initiativrätt ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om en översyn av vissa frågor om Riksrevisionen.

Utskottet tog i sitt ställningstagande upp olika frågor som översynen ska behandla och som gäller bl.a. riksrevisorerna, riksdagen och Riksrevisionen, effektivitetsrevisionen och vissa förhållanden vid Riksrevisionen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Offentlighet, sekretess och integritet (KU15)

I betänkandet behandlade utskottet ett fyrtiotal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17.

Utskottet föreslog ett tillkännagivande om en sekretessbrytande bestämmelse vid vanvård av djur, så att hälso- och sjukvårdspersonal och socialtjänsten får lämna uppgifter om djurskyddsproblem vidare till den berörda kontrollmyndigheten.

Utskottet föreslog också ett tillkännagivande om informationsteknik och demokrati med innebörden att regeringen bör vidta åtgärder för att informa-tionsteknikens potential utnyttjas i syfte att främja demokratin.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkanden som rör frågor om avtal för handel på internet, stärkt integritetsskydd för e-tjänster, kvalitetsverktyg för webbplatser och Datainspektionens uppdrag, kontantbetalning av trängselskatt, uppgifter om enskildas resor, RFID-teknik, tillgången till uppgifter ur offentliga register, införande av en integritetsbalk, tilläggsdirektiv till utredningen om dataskyddsförordningen, en sekretessbrytande bestämmelse för SOS Alarm, offentlighet i skolor med enskild huvudman, en sekretessbrytande bestämmelse för statligt anställningsstöd, digitalisering inom offentlig förvaltning, sekretess vid ansökan om tjänst inom offentlig verksamhet, översyn av offentlighets- och sekretesslagen i samband med en översyn av socialtjänstlagen samt stärkt tillsyn på integritetsområdet.

Utskottet avstyrkte efter förenklad beredning ett antal motionsyrkanden som rörde samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden. Dessa motionsyrkanden rörde frågor om handel med personuppgifter, missbruk av offentlighetsprincipen, forskares tillgång till sekretessbelagda uppgifter, tystnadsplikt för tolkar och publicering av bilder för brottsbekämpning.

I betänkandet fanns tio reservationer (M, SD, V, L, KD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Minoritetsfrågor (KU16)

I betänkandet behandlade utskottet 38 yrkanden från den allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17.

Utskottet föreslog ett tillkännagivande om att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att analysera om finlandssvenskarna bör erkännas som nationell minoritet i Sverige.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkanden som rörde frågor om arbetet mot antiziganism och för romsk inkludering, arbetet mot antisemitism, kommuner inom förvaltningsområden samt åtgärder rörande nationella minoriteter och minoritetsspråk, förvaltningsområdenas utbredning, älvdalskans ställning samt kunskap om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Utskottet avstyrkte efter förenklad beredning ett antal motionsyrkanden som rörde samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet behandlat tidigare under valperioden. Dessa motionsyrkanden rörde frågor om de nationella minoriteterna samer och tornedalingar.

I betänkandet fanns 13 reservationer (M, SD, C, V, L, KD) och ett särskilt yttrande (V).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Kommunala och regionala frågor (KU17)

I betänkandet behandlade utskottet ett femtiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17.

Utskottet föreslog ett tillkännagivande om åtgärder för att öka antalet förtroendevalda. Regeringen bör återkomma med förslag på hur förtroendeuppdragen ska utformas så att fler människor lockas att engagera sig politiskt, hinder mot nyrekrytering minskar och ungdomar kan ges ökade möjligheter att delta i den demokratiska processen.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkanden om en ny kommunreform, undantag från lokaliseringsprincipen för bredbandsutbyggnad, kommuners deltagande i fristadssystemet, kommuner som testarenor, ansvaret för tillfälliga anläggningsboenden, virtuella kommuner, kompetenslyft i hbt-frågor, den kommunala självstyrelsen, regionalt utvecklingsansvar och regionalisering.

Utskottet avstyrkte efter förenklad beredning ett antal motionsyrkanden som rörde samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden. Dessa motionsyrkanden rörde frågor om frivilliga kommunsammanslagningar, lokalt brottsförebyggande arbete, medborgarskapskrav för rösträtt i lokala val och inrättandet av en kommunal standard i välfärdssystemet.

I betänkandet fanns sex reservationer (SD, C, V, L, KD och -) och fyra särskilda yttranden (M, SD, C, L och -).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Riksdagens arbetsformer (KU18)

I betänkandet behandlade utskottet ett fyrtiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motioner som behandlades i betänkandet. Motionsyrkandena rörde frågor om riksdagens öppnande, röstregler, ceremonier och EU-flagga i kammaren, frågor som rör riksdagsuppdraget, stöd till riksdagsarbetet, votering på distans, riksdagens lokaler, riksdagshörna i Luleå, Europaparlamentarikers föräldraledighet och Riksdagsförvaltningens verksamhet.

Utskottet avstyrkte efter förenklad beredning ett antal motionsyrkanden som rörde samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden. Dessa motionsyrkanden rörde frågor om riksdagsledamöternas placering i kammaren, motionsrätten, 100-årsminnet av kvinnors lika rösträtt, register över lobbyister i riksdagen, statistik i riksdagens utskott, rökförbud i riksdagens lokaler och dagpassning av riksdagsledamöters hundar.

I betänkandet fanns två särskilda yttranden (SD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Allmänna helgdagar (KU19)

I betänkandet behandlade utskottet ett trettiotal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motioner som behandlades i betänkandet.

I betänkandet fanns fyra reservationer (M, SD, L, KD) och två särskilda yttranden (SD, L).

Riksdagen biföll återförvisning av ärendet till utskottet för ytterligare beredning (se KU29).

Granskningsbetänkande (KU20)

I betänkandet redovisade utskottet sin granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning med anledning av särskilda anmälningar. Granskningen redovisades under följande huvudrubriker:

Vissa frågor om regeringens förhållande till riksdagen

Handläggning av vissa regeringsärenden m.m.

Vissa frågor om regeringens ansvar för förvaltningen och statliga bolag

Vissa frågor om statsråds tjänsteutövning m.m.

I betänkandet fanns en reservation (SD, -) och två särskilda yttranden (SD, -).

Utskottet anmälde enligt 13 kap. 2 § regeringsformen resultatet av granskningen till riksdagen.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna.

Behandlingen av riksdagens skrivelser under 2016 (KU21)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2016/17:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2016 och riksdagsstyrelsens redogörelse 2016/17:RS4 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen.

Konstitutionsutskottet konstaterade att regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser under flera år har förbättrats och ger en formellt korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen. Redogörelserna i skrivelsen för regeringens åtgärder hade i många fall blivit mer utförliga. Utskottet såg positivt på denna utveckling och förutsatte att kvaliteten kommer att behållas i kommande redogörelser.

När det gällde de propositioner, skrivelser och direktiv genom vilka ett tillkännagivande uppgavs ha slutbehandlats under 2016 innehöll dessa proposi-tioner etc. oftast en hänvisning till det aktuella tillkännagivandet och att tillkännagivandet därmed ansågs ha slutbehandlats. Detta var positivt och utskottet skulle välkomna om detta kunde genomföras fullt ut.

Konstitutionsutskottet gjorde mot bakgrund av yttranden från andra utskott vissa överväganden om hanteringen av tillkännagivanden.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna.

I betänkandet fanns ett särskilt yttrande (S, MP, V).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Valfrågor (KU22)

I betänkandet behandlade utskottet ett fyrtiotal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2016/17.

Utskottet föreslog ett tillkännagivande om åtgärder för att öka valdeltagandet bland utlandssvenskar.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkanden som rörde frågor om försöksverksamhet med rösträtt från 16 år, valobservatörer, valbarhet, valhemlighet och valsedlar.

Utskottet avstyrkte efter förenklad beredning ett antal motionsyrkanden som rörde samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden. Dessa motionsyrkanden rörde frågor om rösträtt, personval, objektiva jämförelser mellan partiers valprogram, skilda valdagar, namn på valkretsar och en särskild valkrets för utlandssvenskar.

I betänkandet fanns tre reservationer (SD, V) och tre särskilda yttranden (M, SD, C, V, L, KD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Förebyggande av våldsbejakande extremism (KU23)

I betänkandet behandlade utskottet ett fyrtiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17.

Utskottet föreslog fyra tillkännagivanden till regeringen

om att regeringen ska utarbeta en strategi för att säkerställa att verksamheter eller åtgärder som riskerar att stödja radikalisering, våldsbejakande extremism eller terrorism inte tilldelas statliga eller kommunala medel

om dels behovet av avhopparverksamhet och om att regeringen bör överväga statlig avhopparverksamhet, dels behovet av ökad kunskap hos kommunerna, skolan och andra aktörer

om ensamagerande terrorister och forskning om mekanismerna bakom självradikalisering

om ett värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck.

Utskottet avslog övriga motionsyrkanden. I betänkandet fanns elva reserva-tioner (SD, V och -) och två särskilda yttranden (M och V).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Kommittéberättelse – kommittéernas verksamhet under 2016 (KU24)

I betänkandet behandlade utskottet skrivelse 2016/17:103 Kommittéberättelse – kommittéernas verksamhet under 2016 och elva motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17.

Utskottet föreslog att skrivelsen skulle läggas till handlingarna. Utskottet föreslog vidare att riksdagen skulle avslå motionsyrkanden från allmänna mo-tionstiden 2015/16 och 2016/17 som rörde frågor om konsekvensanalyser om den personliga integriteten, könsneutrala beteckningar på yrken och uppdrag, lättläst svenska i Statens offentliga utredningar samt regeringens arbete med långsiktig idé- och politikutveckling. Utskottet avstyrkte efter förenklad beredning ett motionsyrkande som rörde en fråga som utskottet behandlat tidigare under valperioden. Motionen rörde frågan om att märka propositioner med berörda utskott.

I betänkandet fanns en reservation (L) och ett särskilt yttrande (SD, -).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder (KU25)

I betänkandet behandlade utskottet Verksamhetsredogörelse för Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna 2016 (2016/17:NL1), verksamhetsredogörelse för Partibidragsnämnden 2016 (2016/17:PN1), verksamhetsredogörelse för Riksdagens ansvarsnämnd 2016 (2016/17:RAN1), verksamhetsredogörelse för Riksdagens arvodesnämnd 2016 (2016/17:RAR1), verksamhetsredogörelse för Riksdagens överklagandenämnd 2016 (2016/17:ÖN1), verksamhetsredogörelse för Statsrådsarvodesnämnden 2016 (2016/17:SN1) och verksamhetsredogörelse för Valprövningsnämnden 2016 (2016/17:VPN1).

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga redogörelserna till handlingarna.

Inga motioner hade väckts med anledning av verksamhetsredogörelserna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Indelning i utgiftsområden (KU26)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2016/17:100 2017 års ekonomiska vårproposition, förslagspunkterna 2–14 och ett yrkande i en motion från allmänna motionstiden 2016/17.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna regeringens förslag till ändringar av ändamål och verksamheter på utgiftsområden samt avslå en mo-tion som beretts förenklat och som rörde ändrad benämning på ett utgiftsområde.

I betänkandet fanns en reservation (SD, -) och två särskilda yttranden (M, C, KD och SD, -).

Inga motioner hade väckts med anledning av förslag till ändringar av ändamål och verksamheter på utgiftsområden.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

(KU27)

Beteckningen har inte använts.

Vissa frågor om kommersiell radio (KU28)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2016/17:136 Vissa frågor om kommersiell radio och ett yrkande i en följdmotion.

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen.

Regeringens förslag innebar att Myndigheten för press, radio och tv ska bestämma sändningsområdenas omfattning för analog kommersiell radio med hänsyn till vad som gagnar konkurrens och mångfald på hela radioområdet. Förslaget innebar också att en fysisk eller juridisk person inte ska få förfoga över mer än ett tillstånd inom ett sändningsområde, om det finns skäl att anta att det kan inverka menligt på konkurrensen. Vidare föreslogs ändringar av reglerna om överlåtelse och återkallelse av tillstånd i syfte att främja konkurrens och mångfald på området.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 augusti 2017.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå följdmotionen. Utskottet hade inhämtat från Regeringskansliet att de frågor om rikets säkerhet som aktualiseras i motionen samt frågor med koppling till rikets säkerhet som rörde annan tillståndspliktig radio- och tv-verksamhet kommer att beredas i Regeringskansliet inom ramen för genomförandet av regeringens nationella säkerhetsstrategi. Utskottet, som förutsatte att riksdagen kommer att informeras om beredningsarbetet, ansåg mot bakgrund av detta att motionens syften var tillgodosedda.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Allmänna helgdagar (förnyad behandling) (KU29)

I betänkandet behandlade utskottet ett trettiotal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle tillkännage för regeringen vad utskottet anförde om att göra veterandagen den 29 maj till allmän flaggdag.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkanden som rörde frågor om en riksflagga, flaggningstider, EU-flaggan, nationella symboler, allmänna helgdagar, en nationell frigörelsedag för homosexuella, en minnesdag tillägnad kommunismens offer, kebabpizzans dag och ett civilkuragepris.

Utskottet avstyrkte efter förenklad beredning ett antal motionsyrkanden som rörde samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden. Dessa motionsyrkanden rörde frågor om en båtflagga, minnet av Harry Nordlund, offentliga belöningssystem, en riksdagens hedersmedalj och Sveriges nationalsång.

I betänkandet fanns fyra reservationer (SD, V) och två särskilda yttranden (SD, L).

Motionsyrkandena hade behandlats av utskottet i betänkande 2016/17:KU19. Kammaren hade den 29 mars 2017 beslutat med stöd av 11 kap. 5 § riksdagsordningen att återförvisa ärendet till konstitutionsutskottet för ytterligare beredning. Den förnyade beredningen ledde till att utskottet föreslog tillkännagivandet om veterandagen som allmän flaggdag.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Ny kommunallag (KU30)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2016/17:171 En ny kommunallag, 14 yrkanden i två följdmotioner, 39 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17 samt utskottets initiativ till ändring i lagen (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ny kommunallag. Propositionen innefattade dessutom följdändringar i ett stort antal lagar. Utskottet föreslog att riksdagen med mindre justeringar skulle anta även regeringens övriga lagförslag utom förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m., som avstyrktes.

Utskottet föreslog ett tillkännagivande om att regeringen bör se över ordningen för utseende av ersättare i kommunala styrelser, nämnder och utskott. Utskottet föreslog även ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att skyldigheten för fullmäktige att anta ett program med mål och riktlinjer för privata utförare även ska omfatta verksamhet som bedrivs i egen regi. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden.

Regeringens förslag innebär att kommunallagen får en ny struktur, ett enhetligt språk och en enhetlig begreppsbildning. Den nya lagen är vidare utformad för att skapa utrymme för att framtida reformer på ett bättre sätt ska kunna rymmas i systematiken.

Den nya lagen innehåller bl.a. förslag om att fullmäktige ska få en möjlighet att bestämma att styrelsen ska kunna fatta beslut om särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet, dock inte sådana som rör myndighetsutövning mot enskild eller tillämpningen av lag. Det tydliggörs också att kommuner och landsting kan besluta att ge kommunal- och landstingsråd möjlighet att vara t.ex. föräldralediga.

I den nya lagen föreslogs att rollfördelningen mellan de anställda och de förtroendevalda ska tydliggöras. Varje kommun och landsting ska ha en tjänsteman som har den ledande ställningen bland de anställda. Han eller hon ska benämnas direktör eller ha en annan benämning som kommunen eller landstinget väljer. Direktörens roll ska fastställas av styrelsen i en instruktion. All beslutanderätt i den nya lagen ska, i likhet med nuvarande lag, utgå från de förtroendevalda. Reglerna för anmälan av delegationsbeslut ska förenklas genom att nämnderna själva ska få besluta vilka beslut som ska anmälas. Beslut som inte anmäls men som är överklagbara ska tillkännages på den kommunala anslagstavlan. Det föreslogs att den kommunala anslagstavlan i fortsättningen ska vara webbaserad. Detta för med sig ett antal följdändringar; bl.a. föreslogs det att lagen (1970:462) om vissa anslag på kommuns anslagstavla upphävs och att fullmäktiges sammanträden inte längre måste annonseras i ortstidningen.

För att åstadkomma en oberoende beredning och markera behovet av resurser till revisionen införs ett krav på att revisorernas budget ska beredas av fullmäktiges presidium. Vidare föreslogs i lagen en stärkt roll för de sakkunniga revisionsbiträdena, som får rätt att uttala sig i fullmäktige när revisionsberättelsen behandlas.

Prövningsgrunderna för laglighetsprövning förtydligas i den nya lagen. För att undvika att beslut som upphävts av domstol inte kan rättas i efterhand, t.ex. på grund av civilrättslig bundenhet, ska det i lagen förtydligas att kommunala beslut som inte kan rättas som huvudregel inte får verkställas innan de fått laga kraft.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2018.

I betänkandet fanns 14 reservationer (SD, V och -).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Yttranden till andra utskott

2016/17:KU1y till finansutskottet över proposition 2016/17:1 Budget-propositionen för 2017 i den del som avser förslag till ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse och motioner.

2016/17:KU2y till försvarsutskottet över det gemensamma meddelande som kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik lämnat om en gemensam ram för att motverka hybridhot,
JOIN(2016) 18.

2016/17:KU3y till utrikesutskottet över kommissionens arbetsprogram för 2017, KOM(2016) 710.

2016/17:KU4y till utbildningsutskottet över proposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft.

2016/17:KU5y till utrikesutskottet över skrivelse 2016/17:115 Verksamheten i Europeiska unionen under 2016 och motioner.

Yttrande i protokoll 2016/17:21 till utbildningsutskottet över kommissionens meddelande En rymdstrategi för Europa, KOM(2016) 705.

EU-frågor

Utskottet fortsatte under riksmötet att följa och behandla EU-frågor inom sitt beredningsområde. Information om aktuella EU-frågor lämnades av företrädare för regeringen och Regeringskansliet vid följande tillfällen:

Den 29 september 2016 informerade statsrådet Alice Bah Kuhnke vid Kulturdepartementet utskottet om förslag till rådsslutsatser om Europeiska revi-sionsrättens särskilda rapport avseende EU:s arbete med romsk inkludering.

Den 31 januari 2017 informerade statssekreterare Catharina Espmark vid
Justitiedepartementet om aktuella EU-frågor inom konstitutionsutskottets verksamhetsområde.

Den 2 februari 2017 informerade statssekreterare Lars Westbratt vid
Justitiedepartementet utskottet om grundlagsaspekter i asylprocedurförordningen, KOM(2016) 467, och skyddsgrundsförordningen, KOM(2016) 466.

Den 4 maj 2017 informerade statsrådet Alice Bah Kuhnke vid Kulturdepartementet utskottet om förslag till rådsslutsatser om 2017 års medborgarskapsrapport.

Den 18 maj 2017 lämnade Justitiedepartementet skriftlig information om förhandlingarna i rådet av kommissionens förslag till förordning om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ, kontor och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut 1247/2002/EG (ny dataskyddsförordning för EU:s institutioner), KOM(2017) 8.

Den 5 juli 2017 lämnade Finansdepartementet skriftlig information om grundlagsfrågor med anledning av kommissionens förslag till förordning om samarbete mellan de nationella myndigheter som ansvarar för genomförande av konsumentskyddslagstiftningen, KOM(2016) 283.

Under riksmötet har utskottet hållit följande överläggningar med regeringen:

Den 15 september 2016 överlade utskottet med statsrådet Alice Bah Kuhnke, Kulturdepartementet, om ändring av direktiv 2010/13/EU om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster, mot bakgrund av ändrade marknadsförhållanden (AV-direktivet), KOM(2016) 287.

Den 29 september 2016 överlade utskottet med statsrådet Alice Bah Kuhnke, Kulturdepartementet, om förslag till rådets beslut om inrättande av ett flerårigt ramprogram för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter 2018–2022.

Den 29 september 2016 överlade utskottet med statsrådet Alice Bah Kuhnke, Kulturdepartementet, om förslag till rådsslutsatser om påskyndande av processen för romsk inkludering.

Den 11 oktober 2016 överlade utskottet med statsrådet Per Bolund, Finans-departementet, om grundlagsfrågor med anledning av kommissionens förslag till förordning om samarbete mellan de nationella myndigheter som ansvarar för genomdrivande av konsumentskyddslagstiftningen, KOM(2016) 283.

Den 20 oktober 2016 överlade utskottet med statssekreterare Catharina Espmark, Justitiedepartementet, om Europaparlamentets resolution med förslag till reform av EU:s valrättsakt, 2015/2035(INL).

Den 10 november 2016 överlade utskottet med statssekreterare Catharina Espmark, Justitiedepartementet, om förslaget till direktiv om bekämpande av terrorism, KOM(2015) 625.

Den 19 januari 2017 överlade utskottet med statsrådet Alice Bah Kuhnke,
Kulturdepartementet, om ändring av direktiv 2010/13/EU om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster, mot bakgrund av ändrade marknadsförhållanden (AV-direktivet), KOM(2016) 287.

Den 14 februari 2017 överlade utskottet med statsrådet Per Bolund,
Finansdepartementet, om grundlagsfrågor med anledning av kommissionens förslag till förordning om samarbete mellan de nationella myndigheter som ansvarar för genomdrivande av konsumentskyddslagstiftningen, KOM(2016) 283.

Den 4 maj 2017 överlade utskottet med statsrådet Alice Bah Kuhnke, Kulturdepartementet, om ändring av direktiv 2010/13/EU om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster, mot bakgrund av ändrade marknadsförhållanden (AV-direktivet), KOM(2016) 287.

Ledamöter från utskottet deltog även vid följande sammanträden i utrikesutskottet:

den 21 september 2016, där EU-kommissionär Cecilia Malmström höll ett anförande om den ”state of the union”-debatt som hade hållits i Europaparlamentet den 14 september 2016

den 4 maj 2017, där EU-minister Ann Linde informerade om brexit och rättsstatsprincipen

den 18 maj 2017 vid presentationen av vitboken om EU:s framtid som hölls av EU-kommissionär Cecilia Malmström.

Inkommande EU-dokument samt behandlingen av dessa vid EU:s institutioner anmäldes löpande till utskottet. Utskottet lämnade dessutom ett betänkande om konstitutionsutskottets uppföljning av riksdagens tillämpning av sub-sidiaritetsprincipen (KU5). Utskottet lämnade även ett granskningsutlåtande om kommissionens meddelande om EU:s stöd till förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism (KU12).

Utskottet subsidiaritetsprövade följande förslag från kommissionen:

förordning om anpassning till artikel 290 i EUF-föredraget av ett antal rättsakter på området rättsliga frågor som föreskriver tillämpning av det föreskrivande förfarandet med kontroll, KOM(2016) 798

förordning om anpassning till artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget av ett antal rättsakter som föreskriver tillämpning av det förfarandet med kontroll, KOM(2016) 799

dataskyddsförordning för EU:s institutioner, KOM(2017) 8.

Utvärderings- och forskningsfrågor

Den 15 september 2016 höll utskottet en hearing med följande forskare inför utskottets resa till Sametinget:

Malin Brännström, doktorand vid juridiska institutionen, Umeå universitet om förhållandet mellan äganderätt och renskötselrätt, med särskilt fokus på skogsbruk och rennäring

Leena Huss, professor emerita i finsk-ugriska språk, särskilt finska, vid Uppsala universitet om minoritetsspråk och minoritetskulturer

Ulf Mörkenstam, docent vid statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet om forskning om Sametinget.

Den 2 juni 2017 anmälde kansliet en plan för utskottets arbete med forsknings- och framtidsfrågor.

Offentliga och interna utfrågningar

Utskottet anordnade under riksmötet 2015/16 totalt åtta utfrågningar i 13 granskningsärenden:

Den 4 april 2017 Mikael Damberg

Den 6 april 2017 Annie Lööf

Den 7 april 2017 Alice Bah Kuhnke

Den 7 april 2017 Margot Wallström

Den 24 april 2017 Gustav Fridolin

Den 25 april 2017 Peter Hultqvist

Den 27 april 2017 Morgan Johansson

Den 8 maj 2017 Stefan Löfven.

Utskottet fick muntlig information vid 19 tillfällen:

Den 13 oktober 2016 presenterade professor Hans-Gunnar Axberger, extern utredare av Riksrevisionen, sin utredning om 2015 års riksrevisorers förändringsarbete m.m. och svarade på ledamöternas frågor.

Den 18 oktober 2016 informerade riksrevisor Margareta Åberg utskottet och svarade på frågor om Riksrevisionen.

Den 20 oktober 2016 informerade företrädare för de fackliga organisationerna Saco-S och ST utskottet om tillståndet på Riksrevisionen.

Den 25 oktober 2016 lämnade riksdagsdirektör Kathrin Flossing m.fl. information och svarade på frågor med anledning av riksdagsstyrelsens förslag i budgetpropositionen utgiftsområde 1 Rikets styrelse och redogörelsen Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2015 m.m.

Den 24 november 2016 informerade justitieombudsmännen om och svarade på frågor med anledning av redogörelsen Justitieombudsmännens ämbets-berättelse.

Den 15 december 2016 informerade Justitieombudsmännen utskottet om sin organisation och verksamhet.

Den 24 januari 2017 lämnade ministerrådet Magdalena Demnert och departementssekreterare Caroline Silfverstolpe från Utrikesdepartementet information inför en utskottsresa till Frankrike.

Den 26 januari 2016 informerade statssekreterare Catharina Espmark m.fl. från Justitiedepartementet utskottet i ärendet stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet.

Den 23 februari 2017 informerade professor Hans-Gunnar Axberger utskottet om sitt uppdrag att utreda inrättandet av en institution för mänskliga rättigheter under beredningen av ärendet En strategi för arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige.

Den 21 mars 2017 informerade vikarierande generaldirektör Nils Svartz m.fl. från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) utskottet om myndighetens arbete med frågor om informationssäkerhet och informations-påverkan inför valen 2018.

Den 28 mars 2017 informerade kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke åtföljd av medarbetare vid Kulturdepartementet och Justitiedepartementet utskottet om det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism.

Den 27 april 2017 lämnade nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism Anna Carlstedt m.fl. information om samordnarens uppdrag och verksamhet.

Den 9 maj 2017 lämnade statssekreterare Per Olsson Fridh med medarbetare vid Kulturdepartementet information i ärendet Vissa frågor om kommersiell radio.

Den 11 maj 2017 lämnade riksrevisorerna Stefan Lundgren, Helena Lindberg och Ingvar Mattson information om Riksrevisionen.

Den 11 maj 2017 informerade företrädare för Säkerhetspolisen och riksdagens säkerhetsenhet utskottet om säkerhetsfrågor.

Den 11 maj 2017 lämnade säkerhetspolischef Anders Thornberg med medarbetare information i ärendet Förebyggande av våldsbejakande extremism.

Den 18 maj informerade chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning utskottet om JO:s verksamhet.

Den 13 juni 2017 överlämnade och presenterade professor Hans-Gunnar Axberger sin rapport JO som IMR?

Den 20 juni 2017 lämnade företrädare för Riksdagsförvaltningens säkerhetsenhet information till utskottet.

Den 15 juni 2017 anordnade utskottet en offentlig utfrågning om Riksrevisionen – en del av riksdagens kontrollmakt. Utfrågningen finns dokumenterad och ingår i serien Rapporter från riksdagen (2017/18:RFR1).

Beredning av val

Utskottet har berett val av tre riksrevisorer, varav en riksrevisor med administrativt ansvar, och en justitieombudsman samt ordförande, ersättare för ordföranden och två ledamöter i Riksdagens arvodesnämnd. Under riksmötet höll beredningsdelegationen sammanlagt 25 sammanträden, och den sammanlagda sammanträdestiden omfattade 33 timmar 34 minuter.

Åtalsanmälningar och skrivelser från allmänheten

Utskottet har under riksmötet behandlat 21 åtalsanmälningar och antalet skrivelser från allmänheten som anmäldes i utskottet uppgick till knappt 1600.

Resor och besök

Den 21–22 september 2016 besökte utskottet Helsingfors för att delta vid ett seminarium om yttrandefrihet och besöka grundlagsutskottet samt Finlands justitieombudsman och nationella institution för mänskliga rättigheter.

Den 6–8 oktober 2016 besökte utskottet Norrbotten och besökte bl.a. Sametingets plenum (i Skellefteå), Länsstyrelsen Norrbotten och Svenska Tornedalingars Riksförbund.

Den 10 november 2016 besökte utskottet Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen.

Den 14 november 2016 tog två ledamöter (S, M) emot den nederländska parlamentarikern Joost Taverne.

Den 16 november 2016 tog ordföranden och tre ledamöter emot vice talmannen från Rwanda Ms Donatille Mukabalisa.

Den 29 november 2016 deltog Jonas Gunnarsson (S), Patrick Reslow (M) och Fredrik Eriksson (SD) i ett möte med AFCO-utskottet i Bryssel om den framtida institutionella utvecklingen av EU.

Den 7 december 2016 besökte utskottet Riksbanken.

Den 7–9 december 2016 deltog Patrick Reslow (M), Emanuel Öz (S) och
Jonas Millard (SD) i möte med Open Government Partnership (OGP)
Legislative Openness Working Group i Paris.

Den 26 januari 2017 besökte utskottet Länsstyrelsen Stockholm.

Den 31 januari 2017 tog ordföranden och fem ledamöter emot företrädare för Ulum Dalska (Föreningen för älvdalskans bevarande) och föreningen Språkförsvaret.

Under vecka 6, 2017 besökte utskottet Frankrike (Paris och Strasbourg).

Den 15 februari 2017 tog ordföranden, vice ordföranden och fyra ledamöter emot Norges riksrevisorer.

Den 15 mars 2017 deltog två ledamöter (S, C) i ett möte med nordiska revisionsutskott.

Den 23 mars 2017 besökte utskottet Myndigheten för press, radio och tv.

Den 6 april 2017 deltog ordföranden och fem ledamöter vid besöket av Europarådets rådgivande kommitté för ramkonventionen om skydd av nationella minoriteter.

Den 10 maj 2017 tog utskottet emot besök av tidigare riksdagsledamöter i samband med Veteranföreningens årsmöte.

Den 1 juni 2017 tog ordföranden, vice ordföranden och nio ledamöter emot en ukrainsk delegation.

Den 2 juni deltog två ledamöter (S, L) vid besöket av EU-kommissionär Julian King i riksdagen.

Den 13 juni 2017 tog ordföranden och en ledamot emot en delegation från Ukraina.

Den 22 juni 2017 deltog Tina Acketoft (L) vid LIBE-utskottets inter-parlamentariska konferens i Bryssel om en ny resolution om mekanismen för demokrati, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna.

Den 11 september 2017 tog vice ordföranden och fyra ledamöter emot notarier från Uppsala tingsrätt.

Övrigt

Den 23 september 2016 deltog vice ordföranden och elva ledamöter i Bokmässan i Göteborg på temat Tryck- och yttrandefriheten i vår tids medielandskap.

Den 2 december 2016 deltog utskottet i högtidlighållandet av Sveriges riksdags 250-årsminne av 1766 års tryckfrihetsförordning tillsammans med grundlagsutskottet från Finlands riksdag m.fl.

Den 25 mars 2017 medverkade vice ordföranden och två ledamöter vid riksdagens Öppet hus.

Tryck: Elanders, Vällingby 2017

Tryck: Elanders, Vällingby 2017

Den 3–4 juli 2017 medverkade ledamöter vid KU:s seminarium i Almedalen på temat Riksdagsordningen 400 år – parlamentariska utmaningar i dag.