Konstitutionsutskottets verksamhet vid riksmötet 2008/09

utskottsdokument 2008/09:2349A1

Konstitutionsutskottets verksamhet vid riksmötet 2008/09

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Konstitutionsutskottets beredningsområde

Konstitutionsutskottet (KU) bereder ärenden som rör våra grundlagar, dvs. regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen.

Utskottet behandlar även ärenden om riksdagen, Riksdagens ombudsmän och riksdagens myndigheter (utom Riksbanken) samt vissa frågor rörande Riksrevisionen.

Dessutom bereder KU ärenden som rör press- och partistöd, lagstiftning om radio, television och film liksom ärenden som angår yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet.

Inom utskottets ämnesområde faller också kommunallagen och ärenden av allmän betydelse för den kommunala självstyrelsen.

Utskottet behandlar anslagsärenden inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

KU ska vidare granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. För detta ändamål har utskottet rätt att få ut protokollen över besluten i regeringsärendena och de handlingar som hör till dessa ärenden. Detta gäller även om ärendena är hemliga.

Granskningen omfattar vissa allmänt administrativa frågor där initiativet vanligen kommer från utskottet självt. Andra ärenden tas som regel upp efter anmälan av enskilda riksdagsledamöter.

 


Sammansättning

Under riksmötet 2008/09 hade konstitutionsutskottet följande sammansättning.

Ledamöter

Berit Andnor (s), ordförande

Per Bill (m), vice ordförande

Margareta Cederfelt (m)

Morgan Johansson (s)

Eva Bengtson Skogsberg (m) t.o.m. 2009-02-09

Andreas Norlén (m) fr.o.m. 2009-02-09

Stefan Tornberg (c)

Yilmaz Kerimo (s)

Mauricio Rojas (fp) t.o.m. 2008-10-22

Cecilia Wigström i Göteborg (fp) fr.o.m. 2008-10-22

Helene Petersson i Stockaryd (s)

Björn Leivik (m)

Billy Gustafsson (s)

Ingvar Svensson (kd)

Anna Tenje (m) tjl. 2008-11-13–2009-04-30

Marianne Berg (v)

Phia Andersson (s)

Annie Johansson (c)

Mikael Johansson (mp)

Suppleanter

Karl Sigfrid (m)

Sinikka Bohlin (s)

Marianne Watz (m)

Tone Tingsgård (s)

Hans Wallmark (m)

Kerstin Lundgren (c)

Christina Zedell (s)

Liselott Hagberg (fp) t.o.m. 2008-11-13

Helena Bargholtz (fp) fr.o.m. 2008-11-13

Tommy Ternemar (s)

Olof Lavesson (m)

Kerstin Haglö (s)

Otto von Arnold (kd) fr.o.m. 2009-02-11

Malin Löfsjögård (m)

Wiwi-Anne Johansson (v) fr.o.m. 2008-12-18

Mats Berglind (s)

Sven Bergström (c)

Peter Eriksson (mp)

Tommy Waidelich (s)

Eva Flyborg (fp) t.o.m. 2008-11-13

Camilla Lindberg (fp) fr.o.m. 2008-11-13

Rossana Dinamarca (v)

Max Andersson (mp)

Inger Jarl Beck (s)

Anna Kinberg Batra (m)

Birgitta Sellén (c)

Eva Bengtson Skogsberg (m) fr.o.m. 2009-02-11

Kjell Eldensjö (kd)

Willemo Carlsson (m) ersatte Anna Tenje under tiden 2008-11-13–2009-04-30.

Som framgår av uppställningen tillhör sex ledamöter Socialdemokraterna, fem Moderata samlingspartiet, två Centerpartiet, en Folkpartiet liberalerna, en Kristdemokraterna, en Vänsterpartiet och en Miljöpartiet de gröna.

 

Kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av

Bertil Wennberg, kanslichef

Margareta Landerholm, bitr. kanslichef, t.o.m. 2009-06-30

Åse Matz, utskottsråd

Peder Nielsen, föredragande, bitr. kanslichef, fr.o.m. 2009-07-01

Kristina Örtenhed, föredragande

Thomas Larue, föredragande

Katarina Delin, föredragande

Jenny Jonasson, föredragande, fr.o.m. 2009-09-01

Lars Widlund, föredragande (½-tid)

Kerstin Siverby, byrådirektör

Britt-Marie Rehn Henriksson, byråassistent

Tony Holmstedt, byråassistent

Riksdagsstipendiaten Anneli Gustafsson tjänstgjorde som föredragande under våren 2009. Jur.stud. Oscar Söderlund började praktisera vid utskottskansliet i augusti 2009.

Utskottets verksamhet

Utskottet avlämnade 26 betänkanden till kammaren och 7 yttranden till annat utskott. Två granskningsbetänkanden avgavs, ett innehållande resultatet av allmänna granskningar i december och ett med resultatet av särskilda granskningar i maj. Det allmänt inriktade granskningsbetänkandet omfattade 8 huvudpunkter och vårens granskningsbetänkande 35 anmälda granskningsärenden, redovisade under fem huvudrubriker.

Under riksmötet höll utskottet 39 sammanträden med allmänna ärenden och 45 sammanträden med granskningsärenden. Den sammanlagda sammanträdestiden under riksmötet omfattade 57 timmar och 32 minuter.

Utskottet behandlade 10 propositioner och 2 skrivelser från regeringen, 1 framställning och 2 redogörelser från olika riksdagsorgan samt 352 motioner och ca 515 yrkanden under riksmötet. Från allmänna motionstiden 2008 inkom 201 motioner.

Betänkanden

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse (KU1)

I betänkande KU1 behandlade utskottet regeringens proposition 2008/09:1 Budgetpropositionen för 2009 i fråga om förslag till anslag m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse och redogörelse 2007/08:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2007 samt motionsyrkanden med anknytning till utgiftsområdet. I betänkandet ingick också två lagförslag som föreslogs i budgetpropositionen, nämligen förslag till lagar om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen och i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter.

Utrikesutskottet hade yttrat sig till utskottet angående propositionen och motioner i de delar som rör utrikesförvaltningen.

Konstitutionsutskottet tillstyrkte regeringens förslag. Särskilda yttranden avgavs av företrädare för s, v och mp som i var sitt yttrande förklarade att, eftersom dessa partiers förslag till ramar för utgiftsområdena inte bifallits av riksdagen i budgetprocessens första steg, de inte deltar i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

Utskottet föreslog vidare att riksdagen lägger riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2007 till handlingarna.

Utskottet avstyrkte motionsyrkandena.

I ärendet förelåg fyra reservationer av s och v.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Utökat elektroniskt informationsutbyte (KU2)

I betänkande KU2 behandlade utskottet regeringens proposition 2007/08:160 Utökat elektroniskt informationsutbyte. I propositionen föreslogs vissa lagändringar för att möjliggöra ett utökat elektroniskt informationsutbyte mellan vissa myndigheter.

En författningsreglerad uppgiftsskyldighet föreslogs för Skatteverket gentemot Statens pensionsverk (SPV) och socialnämnderna. Vidare föreslogs en motsvarande uppgiftsskyldighet för Centrala studiestödsnämnden (CSN) gentemot socialnämnderna, för Arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassorna gentemot Kronofogdemyndigheten (KFM) och socialnämnderna samt för Migrationsverket gentemot Försäkringskassan.

Det föreslogs att informationsutbytet huvudsakligen skulle ske genom s.k. direktåtkomst. Regeringen avsåg att i förordning meddela ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som skulle lämnas ut.

Vidare föreslogs vissa ändringar i sekretesslagen (1980:100), bl.a. i syfte att uppgifter som i samband med direktåtkomst gjordes tillgängliga för den mottagande myndigheten skulle få ett lämpligt sekretesskydd där.

Lagrådet hade granskat förslagen.

De nya bestämmelserna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2009.

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten (KU3 utlåtande)

I utlåtande KU3 behandlade utskottet kommissionens rapport om förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten, KOM (2008) 237. Rapporten innehöll dels en redogörelse för kommissionsledamöters arbetsbesök hos och övriga kontakter med nationella parlament under 2007, dels en sammanställning av de nationella parlamentens yttrande till kommissionen med anledning av kommissionens initiativ till en förstärkning av den politiska dialogen mellan kommissionen och de nationella parlamenten, det s.k. Barrosoinitiativet, jfr KOM(2006) 211.

Med utgångspunkt i de konstitutionella förhållanden som gällde i Sverige framhöll utskottet att regeringen hade huvudansvaret för uppgiften att företräda riket utåt. Utskottet framhöll vidare att regeringsformen saknar uttrycklig reglering avseende riksdagens möjligheter att kommunicera direkt med mellanfolkliga organisationer. Utskottens utlåtanden över EU-dokument fick betraktas som preliminära synpunkter av konstitutionellt oförbindande karaktär. Utskottet underströk att riksdagens behandling av ett utskotts utlåtande avslutas med att kammaren lägger utlåtandet till handlingarna.

Utskottet konstaterade även att kommissionens beslut att översända nya lagförslag och samrådsdokument direkt till de nationella parlamenten kunde bidra till en fördjupad debatt om unionssamarbetet inom medlemsstaterna.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga utlåtandet till handlingarna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Ändringar i vallagen m.m. (KU4)

I betänkande KU4 behandlade utskottet regeringens proposition 2008/09:42 Ändringar i vallagen m.m. I propositionen föreslogs ändringar i kommunallagen (1991:900), lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar och vallagen (2006:837). Vidare behandlades motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2008 som rörde vallagen, varav några yrkanden behandlades i förenklad ordning. De motionsyrkanden som inte behandlades i förenklad ordning rörde frågor om registrering av kandidater och om utdrag ur val- och folkbokföringsdatabasen.

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte motionsyrkandena.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Kommunala kompetensfrågor m.m. (KU5)

I betänkande KU5 behandlade utskottet regeringens proposition 2008/09:21 Kommunala kompetensfrågor m.m. jämte motioner. Följdmotionerna vände sig mot regeringens lagförslag när det gällde kommunernas kompetens att ge bidrag till byggande av väg och järnväg. Motionerna från allmänna motionstiderna 2007 och 2008 rörde kommunal näringsverksamhet, tillhandahållande av lokaler, minoritetsåterremiss, förtroendevaldas villkor, budget och skatt samt rättsprövning.

Utskottet tillstyrkte att regeringens lagförslag antogs i huvudsak, dock med undantag för ett kapitel i lagen som föreslogs utgå i avvaktan på resultatet av Grundlagsutredningens arbete. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena.

I ärendet förelåg två reservationer av s, v och  mp.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Allmänna helgdagar m.m. (KU6)

I betänkande KU6 behandlade utskottet motionsyrkanden från allmänna motionstiderna 2007 och 2008. Yrkandena avsåg frågor om helgdagar, flaggning, ett offentligt belöningssystem och en nationalsång.

Huvuddelen av yrkandena avsåg frågor som behandlats tidigare under valperioden, i betänkande 2006/07:KU15. Motionsyrkandena behandlades därför kortfattat, och i fråga om beskrivning av gällande ordning och annan bakgrund hänvisades till det tidigare betänkandet.

Utskottet avstyrkte motionsyrkandena.

I ärendet förelåg en reservation av v och mp och ett särskilt yttrande av mp.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Trossamfund (KU7)

I betänkande KU7 behandlade utskottet motionsyrkanden från allmänna motionstiderna 2007 och 2008. Motionsyrkandena avsåg frågor om Svenska kyrkan, begravningsverksamheten, begravningsavgiften, arbetsvillkoren i trossamfunden, fri församlingstillhörighet samt stöd till sekulära livssynsorganisationer.

Utskottet avstyrkte motionsyrkandena.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Vissa sekretessfrågor (KU8)

I betänkande KU8 behandlade utskottet motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2008. Motionsyrkandena gällde bl.a. översyn av offentlighetsprincipen, sekretess för uppgifter i nedlagd förundersökning, sekretess i samverkansgrupper och mellan myndigheter, sekretess vid ansökan om tjänst inom offentlig sektor och riksdagens besöksregister.

Utskottet tillstyrkte delvis två motioner med tillkännagivande att riksdagsstyrelsen borde överväga vissa frågor om anmälningar av besök och om registrering av besökande. Utskottet avstyrkte övriga motionsyrkanden.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Författningsfrågor (KU9)

I betänkande KU9 behandlade utskottet motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2008 som rörde författningsfrågor. De flesta av yrkandena avsåg samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet behandlade våren 2007 i betänkande 2006/07:KU11 och våren 2008 i betänkande 2007/08:KU14. Vissa andra yrkanden avsåg frågor som behandlades våren 2008 i betänkande 2007/08:KU11. De nämnda yrkandena behandlades förenklat i ett särskilt avsnitt.

Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till Grundlagsutredningens arbete samt beredningen av dess kommande förslag och av Ansvarskommitténs förslag.

I ärendet förelåg två särskilda yttranden av v och mp.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning (KU10)

I betänkande KU10 redovisade utskottet sin allmänna granskning. Granskningen avsåg regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation, regeringsprotokollen, vissa förvaltningsärenden, regeringens avlämnande av propositioner till riksdagen, rutiner i Regeringskansliet i fråga om Riksrevisionens granskningar, beredningskravet för regeringsärenden, beredningen av vissa frågor i EU-samarbetet och regeringens information till riksdagen i EU-frågor.

Utskottet anmälde enligt 12 kap. 2 § regeringsformen resultatet av granskningen för riksdagen.

I betänkandet fanns en reservation av de ledamöter som tillhör s, v och mp.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna.

Kommunal demokrati (KU11)

I betänkande KU11 behandlade utskottet motionsyrkanden från allmänna motionstiderna 2007 och 2008. Motionsyrkandena rörde begreppet stad, kommunal revision, den offentliga partifinansieringen, det politiska förtroendeuppdraget samt frågor om delaktighet, jämställdhet, pensionärsråd och trängelskatten.

Vissa andra motioner tog upp samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat i ett särskilt avsnitt.

Utskottet avstyrkte motionsyrkandena.

Utskottet föreslog på eget initiativ att riksdagen ger regeringen till känna vad utskottet anfört om behovet av en översyn i fråga om det kommunala partistödet.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Justitieombudsmännens ämbetsberättelse (KU12)

I betänkande KU12 behandlade utskottet redogörelse 2008/09:JO1 Justitieombudsmännens ämbetsberättelse för tiden den 1 juli 2007–30 juni 2008.

Utskottet föreslog riksdagen att redogörelsen skulle läggas till handlingarna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Statlig förvaltning (KU13)

I betänkande KU13 behandlade utskottet motionsyrkanden från allmänna motionstiderna 2007 och 2008. Motionsyrkandena avsåg frågor om myndigheterna och medborgarna, utnämning av styrelseledamöter, antalet myndigheter, regional myndighetsstruktur, opinionsbildande myndigheter, dröjsmål hos myndigheter, ansvar för offentliga tjänstemän, ansvarsnämnd inom JO, integritetsrevision, samverkan, samkörning av register, lagtolkning, spam, cookies och temporära Internetfiler, korruption och andra brott samt mångkulturell förvaltning.

Vissa andra motioner tog upp samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat i ett särskilt avsnitt.

Utskottet avstyrkte motionsyrkandena.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Riksdagsordningsfrågor m.m. (KU14)

I betänkande KU14 behandlade utskottet riksdagsstyrelsens framställning 2008/09:RS1 Riksdagsordningsfrågor m.m. I framställningen föreslogs vissa ändringar i riksdagsordningen och vissa andra författningar på riksdagsområdet. Bland annat föreslogs att formerna för att utse riksdagsdirektör ändras, att försöksverksamheten med besvarande av interpellationer under sommaren permanentas, att kravet på egenhändigt undertecknade av interpellationerna och skriftliga frågor slopas och att ett nytt enhetligt system införs för riksdagsledamöternas enskilda utrikes tjänsteresor. Vidare föreslogs mindre ändringar i reglerna för bl.a. ersättare i riksdagsstyrelsen, utdelning till ledamöterna av propositioner och andra dokument, antalet motionsexemplar, ordningen vid en omröstning med namnupprop, tidpunkten för beräkning av svarstid på interpellationer och utskottens arbete med EU-frågor. Beträffande motionsrätten på skrivelser och redogörelser föreslogs att den ordning som gällde före 2006, dvs. att motionsrätt ska gälla på alla skrivelser och redogörelser, återinförs.

De nya bestämmelserna föreslogs träda i kraft den 1 april 2009.

I betänkandet behandlades även två motioner från den allmänna motionstiden 2007 om elektroniska signaturer och minskad pappersförbrukning i riksdagen.

Utskottet tillstyrkte i sak riksdagsstyrelsens förslag och avstyrkte motionsyrkandena. Utskottet föreslog på eget initiativ ändringar i dels lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän, dels lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter. Lagförslagen var följdändringar till de i framställningen framlagda lagförslagen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Riksdagens arbetsformer, m.m. (KU15)

I betänkande KU15 behandlade utskottet motionsyrkanden från allmänna motionstiderna 2007 och 2008. Motionsyrkandena gällde främst frågor om riksdagens arbetsformer i olika avseenden. Andra motionsyrkanden gällde inkomstgaranti för f.d. riksdagsledamöter och statsråd samt vissa andra frågor avseende statsrådstjänsten.

Utskottet avstyrkte motionsyrkandena.

I ärendet förelåg fyra reservationer av v och mp och fyra särskilda yttranden av s, v och mp.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Regional demokrati (KU16)

I betänkande KU16 behandlade utskottet motionsyrkanden från allmänna motionstiderna 2007 och 2008 om regional demokrati m.m. Flertalet motioner rörde frågor som anknyter till Ansvarskommitténs förslag. Andra motioner gällde regionala styrelseformer och samverkan mellan regioner över nationsgränser.

Utskottet avstyrkte motionsyrkandena.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Fri- och rättighetsfrågor (KU17)

I betänkande KU17 behandlades motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2008 angående integritetsfrågor, negativ föreningsfrihet, stärkande av äganderätten, diskriminering och tillsättande av en värdekommission.

Utskottet avstyrkte motionsyrkandena.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Tryck- och yttrandefrihetsfrågor (KU18)

I betänkande KU18 behandlade utskottet motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2008 som rörde tryck- och yttrandefrihet inklusive etermediefrågor.

Utskottet avstyrkte motionsyrkandena.

I ärendet förelåg fem reservationer av s, v och mp och ett särskilt yttrande av s, v och mp.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Kommittéberättelse 2009 (KU19)

I betänkande KU19 behandlade utskottet regeringens skrivelse 2008/09:103 Kommittéberättelse 2009.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Granskningsbetänkande (KU20)

I betänkande KU20 redovisade utskottet sin granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning med anledning av särskilda anmälningar. Granskningen redovisades under huvudrubrikerna: 1. Vissa frågor om regeringens förhållande till riksdagen, 2. Handläggningen av vissa regeringsärenden m.m., 3. Vissa frågor om regeringens ansvar för förvaltningen, 4. Vissa utlänningsärenden m.m. och 5. Vissa övriga frågor om statsråds tjänsteutövning.

Utskottet anmälde enligt 12 kap. 2 § regeringsformen resultatet av granskningen för riksdagen.

I betänkandet fanns tio reservationer av de ledamöter som tillhör s, v och mp och ett särskilt yttrande av de ledamöter som tillhör s och v.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna.

Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (KU21)

I betänkande KU21 behandlade utskottet regeringens skrivelse 2008/09:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. Yttranden hade inhämtats från övriga utskott.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.

I ärendet förelåg ett särskilt yttrande av s, v och mp.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Förenklad samverkan enligt samtjänstlagen (KU22)

I betänkande KU22 behandlade utskottet regeringens proposition 2008/09:123 Förenklad samverkan enligt samtjänstlagen och en följdmotion. I propositionen föreslogs att lagen (2004:543) om samtjänst vid medborgarkontor ändras. Enligt dåvarande bestämmelser skulle det s.k. samtjänstavtalet innehålla bl.a. information om varje enskild handläggare i samtjänsten. Vidare krävdes regeringens godkännande för att avtalet skulle börja gälla och för att senare justering av det skulle bli giltig. Endast gynnande eller neutrala beslut fick fattas i samtjänsten. I fråga om förvaltningsuppgifter som innefattade myndighetsutövning var endast sådana uppgifter som räknas upp i lagen tillåtna.

Förslagen i propositionen innebar bl.a. att kravet på regeringens godkännande togs bort liksom kravet på att handläggare skulle anges med namn i avtalet. De innebar vidare att begränsningen av vilka typer av beslut som får fattas togs bort. Propositionen innehöll också förslag som innebar att begränsningarna av vilka förvaltningsuppgifter innefattande myndighetsutövning som fick förekomma i samtjänsten togs bort ur lagen. Enligt propositionen avsåg regeringen att föra över dessa begränsningar till en ny förordning.

Ändringarna föreslogs träda i kraft den 1 juli 2009.

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte motionen.

I ärendet förelåg en reservation av v.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk m.m. (KU23)

I betänkande KU23 behandlade utskottet regeringens proposition 2008/09:158 Från erkännande till egenmakt – regeringens strategi för de nationella minoriteterna jämte motioner. I propositionen föreslogs en ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Den nya lagen innehöll bl.a. bestämmelser om utvidgning av förvaltningsområdena för finska och samiska, om rätt att använda finska, meänkieli och samiska hos myndigheter och domstolar samt om uppföljning av lagen. Den nya lagen föreslogs ersätta lagen (1999:1175) om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar samt lagen (1999:1176) om rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar, som därmed upphörde att gälla. Vidare föreslogs i propositionen ändringar i sametingslagen (1992:1433) och socialtjänstlagen (2001:453). Den nya lagen och lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2010. Utöver detta innehöll propositionen ett flertal åtgärder i regeringens samlade strategi för minoritetspolitiken. Yttranden hade inhämtas från några utskott.

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till lagstiftning och avstyrkte motionsyrkandena.

I ärendet förelåg åtta reservationer av s, v och mp.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Offentlighets- och sekretesslag (KU24)

I betänkande KU24 behandlade utskottet regeringens proposition 2008/09:150 Offentlighets- och sekretesslag. Den föreslagna lagen är en omarbetning av sekretesslagen (1980:100) i syfte att göra regleringen mer lättförståelig och lättillämpad. Regeringen föreslog i propositionen också följdändringar i 125 lagar för att ändra hänvisningar till sekretesslagen till att i stället avse den nya offentlighets- och sekretesslagen. I betänkandet behandlades även ett förslag till lag om ändring i sekretesslagen samt ett förslag till ändring i lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning, när det gällde 12 §, som lagts fram i regeringens proposition 2008/09:145 Omreglering av apoteksmarknaden och som socialutskottet överlämnade till konstitutionsutskottet för lagteknisk samordning.

Offentlighets- och sekretesslagen, liksom huvuddelen av de övriga lagförslagen, föreslogs träda i kraft den 30 juni 2009.

Utskottet tillstyrkte i allt väsentligt regeringens lagförslag.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Ekonomiska villkor för ledamöter av Europaparlamentet (KU25)

I betänkande KU25 behandlade utskottet regeringens proposition 2008/09:184 Ekonomiska villkor för ledamöter av Europaparlamentet jämte motioner. Med anledning av den ledamotsstadga som antogs av Europaparlamentet i september 2005 och som skulle börja gälla den 14 juli 2009 föreslogs att tillämpningsområdet för lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet skulle inskränkas så att den endast i undantagsfall ska gälla för de svenska ledamöter som fullgör uppdrag i Europaparlamentet. Lagen föreslogs dock gälla för redan intjänade förmåner, t.ex. intjänad ålderspension, och bestämmelser om inkomstgaranti föreslogs ändrade så att de närmare ansluter till den reglering som gäller för ledamöterna i riksdagen.

I två motioner begärdes att Sverige skulle utnyttja möjligheten att besluta om avvikande bestämmelser så att det föreslagna gemensamma ledamotsarvodet för Europaparlamentarikerna tillämpas först efter utgången av den valperiod som löper ut 2019. I en av motionerna begärdes i första hand att propositionen skulle avslås och dessutom bl.a. att arvodet för riksdagsledamöter och EU-parlamentariker skulle motsvara 100 % av prisbasbeloppet.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 14 juli 2009.

Utskottet tillstyrkte regeringens lagförslag med vissa ändringar, med innebörd bl.a. att bestämmelser om jämkning av inkomstgarantin införs och tillstyrkte utskottets initiativ till förslag till lag om ändring i lagen (1993:1426) med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd. Motionsyrkandena avstyrktes.

I ärendet förelåg fem reservationer av v och mp.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Indelning i utgiftsområden (KU26)

I betänkande KU26 behandlade utskottet regeringens proposition 2008/09:100 2009 års ekonomiska vårproposition punkterna 2–14 som gällde ändring i riksdagsordningen och förändringar i fråga om utgiftsområdena.

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till lag om ändring i riksdagsordningen och till ändring av ändamål och verksamheter som ska innefattas i de olika utgiftsområdena.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Yttranden till andra utskott

2008/09:KU1y till finansutskottet över budgetpropositionens (2008/09) förslag till ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse 2009–2011 jämte motioner.

2008/09:KU2y till justitieutskottet över regeringens proposition 2008/09:14 Godkännande av rådets beslut om inrättande av Europeiska polisbyrån jämte motion.

2008/09:KU3y till utrikesutskottet över regeringens proposition 20078/08:168 Lissabonfördraget.

2008/09:KU4y till näringsutskottet över regeringens proposition 2008/09:174 Lag om europeiska grupperingar för territoriellt samarbete m.m.

2008/09:KU5y till utrikesutskottet över regeringens proposition 2008/09:85 Årsboken om EU – Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2008.

2008/09:KU6y till finansutskottet över proposition 2008/09:99 Vårtilläggsbudget för 2009 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

2008/09:KU7y till justitieutskottet över KOM-dokument Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i allmänhetens tjänst.

EU-frågor

Utskottet har under riksmötet fortsatt att följa och behandla EU-frågor inom sitt beredningsområde. Information från företrädare för regeringen eller Regeringskansliet har lämnats vid fyra tillfällen. Kulturministern har vid två tillfällen informerat om kommissionens hantering av det svenska presstödet. Företrädare för Kulturdepartementet har vid ett tillfälle lämnat information om presstödet och kommissionens fortsatta hantering av statsstödsärendet samt kommissionens dokument om rättsliga ramar för mobil-tv-nät och mobil-tv-tjänster. Företrädare för Justitiedepartementet har lämnat information till utskottet om aktuella EU-ärenden.

Justitieministern har överlagt med utskottet (i enlighet med 10 kap. 3 § riksdagsordningen) om öppenhetsförordningen. Utskottets ordförande konstaterade vid överläggningen att det fanns stöd för regeringens position inför de fortsatta förhandlingarna och framhöll vikten av att regeringen inför de fortsatta förhandlingarna om öppenhetsförordningen kraftfullt driver frågor om ökad offentlighet, öppenhet och insyn i syfte att förstärka transparensen inom EU och allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner.

Inkommande EU-dokument samt behandlingen av dessa vid EU:s institutioner har löpande anmälts till utskottet. Särskild vikt har lagts vid öppenhetsfrågor (inklusive öppenhetsförordningen), mediefrågor (särskilt presstödet), förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten, kampen mot IT-brottslighet samt förslag som skulle kunna påverka den svenska offentlighetsprincipen respektive yttrandefriheten såsom rådets beslut om inrättande av Europeiska polisbyrån respektive kommissionens förslag till det s.k. Stockholmsprogrammet.

En delegation från utskottet bestående av två ledamöter och en tjänsteman deltog under januari 2009 i ett EU-gemensamt utskottssammanträde (s.k. joint committee meeting) i Bryssel om öppenhetsfrågor och Europaparlamentets fortsatta hantering av kommissionens förslag till revidering av öppenhetsförordningen.

Utskottet har avgivit dels ett utlåtande (KU3) om förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten, dels ett betänkande (KU25) om de ekonomiska villkoren för ledamöter av Europaparlamentet.

I övrigt har konstitutionsutskottet behandlat olika EU-frågor i ett flertal yttranden. I ett yttrande till justitieutskottet (KU2y) över regeringens proposition 2008/09:14 Godkännande av rådets beslut om inrättande av Europeiska polisbyrån (Europol) erinrade utskottet om att offentlighetsprincipen, särskilt rätten att ta del av allmänna handlingar, och grundlagsskyddet för meddelarfriheten är och förblir grundläggande bestämmelser som utgör en del av Sveriges konstitutionella, politiska och kulturella arv. Med det anförda ansåg utskottet att rådsbeslutet om inrättande av Europol kunde godkännas. I yttrandet förelåg ett särskilt yttrande (v).

I sitt yttrande till utrikesutskottet (KU3y) över regeringens proposition 2007/08:168 Lissabonfördraget uttalade utskottet bl.a. att ett godkännande av Lissabonfördraget kunde beslutas inom ramen för gällande grundlagsreglering, dvs. att varken ändringar i 10 kap. 5 § första stycket regeringsformen (RF) eller i någon annan grundlagsbestämmelse erfordrades för att Sverige ska kunna tillträda Lissabonfördraget. Inte heller fann utskottet att beslutsöverlåtelsen i andra avseenden rör principerna för statsskicket på ett sådant sätt som förhindrar beslutsöverlåtelse. Utskottet konstaterade även att grundläggande principer i vårt konstitutionella system som är centrala för bl.a. den fria åsiktsbildningen inte rubbas. Utskottet ansåg vidare bl.a. att vad de förändringar på framför allt det straffrättsliga och polisiära området som görs genom Lissabonfördraget på längre sikt kan innebära för det svenska grundlagsskyddet på tryck- och yttrandefrihetsområdet dock knappast är fullt klart. Utskottet vidhöll sin tidigare uppfattning, nämligen att en rättsakt från EU, som från svensk sida framstår som konstitutionellt oacceptabel, inte ligger inom det område där beslutanderätt har överlåtits. Utskottet uttalade därtill att om det inom ramen för EU-samarbetet uppstår behov av reglering som inte låter sig förenas med viktiga principer i det svenska tryck- och yttrandefrihetsrättsliga systemet, förutsätter ett deltagande från svensk sida, enligt utskottets mening, grundlagsändring och överlåtelse av ny beslutanderätt till EU som möjliggör för EU att fatta beslut i frågan. I yttrandet förelåg tre avvikande meningar om dels de konstitutionella förutsättningarna för Sveriges tillträde till Lissabonfördraget (v, mp), dels de nationella parlamentens roll (mp), dels meddelarfriheten för EU-anställda (mp).

I ett yttrande till näringsutskottet (KU4y) över regeringens proposition 2008/09:174 Lag om europeiska grupperingar för territoriellt samarbete m.m. delade utskottet bedömningen i propositionen att den konstitutionella grunden för överlåtelse av förvaltningsuppgift till en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) blir olika beroende på om sätesorten är belägen i eller utanför Sverige. Utskottet noterade att den EU-förordning som låg till grund för propositionens lagförslag innebär att medlemmarna i en gruppering enhälligt kan besluta att bemyndiga en av medlemmarna att utföra dess uppgifter. En förvaltningsuppgift som överlåtits till en EGTS skulle därmed kunna komma att utföras av t.ex. en utländsk myndighet. Utskottet uppmärksammade att deltagande i ett sådant beslut om bemyndigande inte torde vara förenligt med svensk lagstiftning eftersom svenska medlemmar i en gruppering, till vilken en förvaltningsuppgift har överlåtits med stöd av regeringsformen, inte har behörighet att överlåta förvaltningsuppgiften vidare till en av grupperingens medlemmar. Vidare uttalade utskottet bl.a. att huruvida en kommuns medlemskap i en EGTS kan godkännas får bl.a. bedömas utifrån om intresset av den aktuella grupperingens verksamhet knyter an till kommunen i tillräcklig utsträckning. Utskottet utgick från att regeringen återkommer med förslag till riksdagen om det skulle visa sig att kommunallagens lokaliseringsprincip på ett oönskat sätt förhindrar kommuners möjlighet att delta i EGTS.

I ett yttrande till utrikesutskottet (KU5y) med anledning av utrikesutskottets behandling av regeringens skrivelse 2008/09:85 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2008 förutsatte utskottet bl.a. att regeringens fortsatta arbete inom ramen för unionssamarbetet vad gäller frågor om rambesluten om bekämpande av terrorism samt om bekämpande av rasism och främlingsfientlighet och om kampen mot IT-brottslighet bedrivs med en inriktning som inte på sikt urholkar svenska tryck- och yttrandefrihetsrättsliga principer. I yttrandet förelåg en avvikande mening om införlivande av EG-direktiv (s, mp).

I ett yttrande till justitieutskottet (KU7y) över kommissionens meddelande om det s.k. Stockholmsprogrammet, KOM(2009) 262, välkomnade utskottet meddelandet och ställde sig positivt till unionens fortsatta arbete inom området frihet, säkerhet och rättvisa. Utskottet påpekade även att meddelandet, som är att betrakta som ett diskussionsunderlag, inte i alla delar möjliggör en noggrann bedömning av de planerade förslagen till åtgärder och lagstiftningsakter inom ramen för unionens fortsatta samarbete i rättsliga och inrikes frågor. Utskottet framhöll vidare bl.a. betydelsen av att regeringen i det fortsatta arbetet betonar att åtgärder inom området frihet, säkerhet och rättvisa ska vara proportionerliga, rättssäkra och väl avvägda med hänsyn till integritetsaspekter samt att det fortsatta arbetet bedrivs med en inriktning som inte urholkar svenska tryck- och yttrandefrihetsrättsliga principer. I yttrandet förelåg två avvikande meningar (s respektive v, mp).

Utfrågningar m.m.

Utskottet anordnade under riksmötet totalt nio offentliga utfrågningar i 10 granskningsärenden.

Ett kvällsseminarium har hållits om beredningen av lagärenden i ett demokratiskt och rättsstatligt perspektiv.

Utskottet har fått muntlig information vid nio tillfällen i aktuella ärenden om Riksdagsförvaltningens årsredovisning, JO:s ämbetsberättelse, presstöd,  aktuella EU-frågor, märkesåret, lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk samt demokratisatsningar.

Forsknings- och kunskapsöversikt

Utskottet hade beslutat att under riksmötet låta genomföra en forsknings- och kunskapsöversikt över demokratisatsningar. Arbetet genomfördes av utomstående forskare och publicerades i Rapporter från riksdagen 2008/09:RFR15.

Uppföljning och utvärdering

Som ett led i utskottets uppföljning och utvärdering av riksdagsbeslut har ett arbete med överväganden om formerna för utskottets granskning av regeringen och granskningens konstitutionella funktion genomförts. De överväganden som gjorts återges i promemorian Konstitutionella kontrollfrågor, publicerad i Rapporter från riksdagen 2008/09:RFR14. Promemorian innehåller även bl.a. en forskningsöversikt om parlamentarisk kontroll.

Utländska besök

Hösten–vintern 2008

Den 18 september 2009 tog utskottet emot en delegation från Tanzanias Public Accounts Committee.

Den 24 september 2009 tog utskottet emot en delegation från Turkmenistan Parliament.

Den 12 november 2009 tog utskottet emot en delegation från Kenya Parliament.

Våren–sommaren 2009

Den 18 maj 2009 tog utskottet emot en delegation från the Committee for Ministry of Law, Justice and Parliamentary Affairs of the Parliament of Bangladesh.

Studiebesök och resor

Utskottet gjorde en studieresa till Barcelona och Madrid den 1–6 mars 2009. En reseberättelse har överlämnats till riksdagsstyrelsen.

Ledamöter av utskottet närvarade den 13 maj 2009 vid ett seminarium i Finlands riksdag som anordnades med anledning av märkesåret 1809.

 

Elanders, Vällingby  2009