Konstitutionsutskottets verksamhet vid riksmötet 2010/11

utskottsdokument 2010/11:29EB16

Konstitutionsutskottets verksamhet vid riksmötet 2010/11

 

 

 

 

 

 

 

 

Konstitutionsutskottets beredningsområde

Konstitutionsutskottet (KU) bereder ärenden som rör våra grundlagar, dvs. regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen.

Utskottet behandlar även ärenden om riksdagen, Riksdagens ombudsmän och riksdagens myndigheter (utom Riksbanken) samt vissa frågor som rör  Riksrevisionen.

Dessutom bereder KU ärenden som rör press- och partistöd, lagstiftning om radio, television och film liksom ärenden som angår yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet.

Inom utskottets ämnesområde faller också kommunallagen och ärenden av allmän betydelse för den kommunala självstyrelsen samt ärenden som rör länsförvaltningen och rikets administrativa indelning.

Utskottet behandlar anslagsärenden inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

KU ska vidare granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. För detta ändamål har utskottet rätt att få ut protokollen över besluten i regeringsärendena, de handlingar som hör till dessa ärenden samt regeringens övriga handlingar som utskottet finner nödvändiga för sin granskning. Detta gäller även om ärendena är hemliga.

Granskningen omfattar vissa allmänt administrativa frågor där initiativet vanligen kommer från utskottet självt. Andra ärenden tas som regel upp efter anmälan av enskilda riksdagsledamöter.

 


Sammansättning

Under riksmötet 2010/11 hade konstitutionsutskottet följande sammansättning.

Ledamöter

Peter Eriksson (MP), ordförande

Per Bill (M), vice ordförande

Peter Hultqvist (S) t.o.m. 2011-04-07

Sven-Erik Österberg (S) fr.o.m. 2011-04-08

Andreas Norlén (M)

Helene Petersson i Stockaryd (S)

Lars Elinderson (M)

Billy Gustafsson (S)

Karl Sigfrid (M)

Phia Andersson (S)

Karin Granbom Ellison (FP)

Hans Hoff (S)

Per-Ingvar Johnsson (C)

Hans Ekström (S)

Kajsa Lunderquist (M)

Tuve Skånberg (KD)

Jonas Åkerlund (SD)

Mia Sydow Mölleby (V)

Suppleanter

Ann-Britt Åsebol (M)

Kerstin Nilsson (S) fr.o.m. 2011-02-04

Cecilia Brinck (M)

Caroline Helmersson Olsson (S)

Mats Johansson (M)

Per Svedberg (S)

Helén Pettersson i Umeå (S) t.o.m. 2010-11-09

Margareta B Kjellin (M)

Anna-Lena Sörenson (S) fr.o.m. 2010-11-23

Bo Bernhardsson (S) t.o.m. 2011-01-27

Liselott Hagberg (FP)

Jan-Olof Larsson (S)

Åsa Torstensson (C)

Jabar Amin (MP)

Ulrik Nilsson (M)

Valter Mutt (MP)

Penilla Gunther (KD)

William Petzäll (SD)

Marianne Berg (V)

Thomas Strand (S) fr.o.m. 2010-10-19

Allan Widman (FP) fr.o.m. 2010-10-19

Johan Pehrson (FP) fr.o.m. 2010-10-19

Anders Flanking (C) fr.o.m. 2010-10-19

Thoralf Alfsson (SD) fr.o.m. 2010-11-26

Caroline Szyber (KD) fr.o.m. 2010-12-20

Lars-Axel Nordell (KD) fr.o.m. 2010-12-20

Lars Lilja (S) fr.o.m. 2011-04-15 t.o.m. 2011-08-15

 

Som framgår av uppställningen tillhör sex ledamöter Socialdemokraterna, fem Moderata samlingspartiet, en Miljöpartiet de gröna, en Folkpartiet liberalerna, en Centerpartiet, en Sverigedemokraterna, en Vänsterpartiet och en Kristdemokraterna.

Kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av

Bertil Wennberg, kanslichef t.o.m. 2011-08-31     

Kristina Svartz, kanslichef fr.o.m. 2011-09-01

Peder Nielsen, bitr. kanslichef

Åse Matz, utskottsråd t.o.m. 2011-08-31

Kristina Örtenhed, föredragande

Thomas Larue, föredragande

Katarina Delin, föredragande

Jenny Jonasson, föredragande

Ann-Charlotte Bragsjö, föredragande fr.o.m. 2011-09-12

Lars Widlund, föredragande (½-tid)

Kerstin Siverby, byrådirektör

Tony Holmstedt, byråassistent

Katharina Wahl, byråassistent fr.o.m. 2010-11-08

Riksdagsstipendiaten Maria Johansson tjänstgjorde som föredragande under våren 2011.

Utskottets verksamhet

Ärenden som behandlats av utskottet

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse (KU1)

I betänkande KU1 behandlade utskottet regeringens proposition 2010/11:1 Budgetpropositionen för 2011 i fråga om utgiftsområde 1 Rikets styrelse, redogörelse 2009/10:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2009 och motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2010. I budgetpropositionen ingick även riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2011.

Utrikesutskottet yttrade sig till utskottet över propositionen och motioner i de delar som rörde utrikesförvaltningen.

Konstitutionsutskottet föreslog att anslagen inom utgiftsområdet skulle uppgå till sammanlagt 11 332 895 000 kr. Förslaget innebar att anslag 4:1 Regeringskansliet m.m. minskas med 300 000 000 kr jämfört med regeringens förslag i propositionen.

Utskottet tillstyrkte de yrkanden i övrigt som regeringen respektive riksdagsstyrelsen lagt fram, inklusive riksdagsstyrelsens lagförslag.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle tillkännage för regeringen som sin mening att det är hög tid att effektivisera Regeringskansliets resurser.

Utskottet avstyrkte övriga motionsyrkanden.

Utskottet föreslog vidare att riksdagen skulle lägga Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2009 till handlingarna.

I betänkandet fanns åtta reservationer av S, M, MP, FP, C, SD, V, KD och ett särskilt yttrande av V.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Uppföljning av riksrevisionsreformen (KU2)

I betänkande KU2 behandlade utskottet vilande beslut (bet. 2009/10:KU17)  med anledning av riksdagsstyrelsens framställning 2009/10:RS4 med förslag till lag om ändring i  riksdagsordningens huvudbestämmelser. Ändringarna innebar i huvudsak följande. Riksrevisorerna ska lämna sina granskningsrapporter avseende effektivitetsrevisionen liksom sin årliga rapport direkt till riksdagen.  Regeringen ska i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder den vidtagit eller avser att vidta med anledning av en granskningsrapport. Regeringens skrivelse ska ges in till riksdagen inom fyra månader från det att regeringen mottagit granskningsrapporten, juli och augusti månader oräknade. Riksrevisionens styrelse ersätts med ett parlamentariskt råd, som ska verka för samråd och insyn i Riksrevisionens verksamhet men inte får några beslutande uppgifter. En riksrevisor med administrativt ansvar blir ensam beslutsfattare i administrativa och organisatoriska frågor.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2011.

Utskottet föreslog riksdagen att slutligt anta det vilande förslaget.

Vidare behandlades i betänkandet dels riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i riksdagsordningen såvitt avser tilläggsbestämmelser, lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ (arvodeslagen), lag om ändring i lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen), lag om ändring i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. (revisionslagen), lag om ändring i lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen, lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen, dels motionerna 2009/10:K5, 2009/10:K7 (delvis) och 2009/10:K8. Lagförslagen och motionerna hade våren 2010 skjutits upp till 2010/11 års riksmöte (bet. 2009/10:KU17, rskr. 2009/10:301 och 2009/10:302). Därutöver behandlades motion 2010/11:K265.

 De föreslagna lagändringarna var i huvudsak följdändringar till ändringarna i riksdagsordningens huvudbestämmelser. Därutöver föreslogs ett förtydligande i 4 § revisionslagen, som innebar att effektivitetsrevisionen inte bör snävas in mot granskning av regelefterlevnad. Motionsyrkanden om att behålla den nuvarande lydelsen avstyrktes.

Vidare föreslogs en ändring i 22 § revisionslagen som innebar att bedömningen av om inriktningen av Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete är i linje med svenska prioriteringar ska göras efter samråd med Sida.

Utskottet tillstyrkte i huvudsak riksdagsstyrelsens förslag. Ett motionsyrkande om att inrätta ett särskilt revisionsutskott avstyrktes.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor (vilande grundlagsbeslut) (KU3)

I betänkande KU3 behandlade utskottet vilande beslut (bet. 2009/10:KU18)  med anledning av regeringens proposition 2009/10:81 Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor med förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen.

Det vilande förslaget innebar bl.a. att s.k. digital bio och annan offentlig uppspelning ur databaser skulle omfattas av grundlagsskyddet i yttrandefrihetsgrundlagen. Undantaget från censurförbudet skulle utvidgas så att det tillåter lagregler om granskning och godkännande av digital bio på samma sätt som för traditionell biograffilm. Ändringarna föranledde även vissa tillägg i regeringsformen. Av samordningsskäl behandlades det vilande förslaget i denna del i utskottets betänkande 2010/11:KU4 En reformerad grundlag (vilande grundlagsbeslut).

Förslaget innebar vidare att det skulle bli möjligt att i lag ställa krav på den som sänder tv i tråd att utforma sändningarna på ett sådant sätt att programmen genom textning, tolkning eller liknande teknik blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Förslaget innebar också att repressalieförbudet skulle regleras uttryckligen i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samt att bestämmelser som straffbelägger de allvarligaste överträdelserna av repressalieförbudet skulle införas i båda dessa grundlagar. Slutligen föreslogs vissa förtydliganden av webbsändnings- och databasreglerna i yttrandefrihetsgrundlagen.

Ändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2011.

Utskottet föreslog att riksdagen slutligt skulle anta det vilande förslaget till lagar om ändring i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

I betänkandet behandlades vidare regeringens förslag i proposition 2009/10:81 till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden och lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Ändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2011.

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden med vissa lagtekniska justeringar. Genom att utnyttja sin initiativrätt enligt riksdagsordningen lade utskottet även fram förslag till vissa ändringar i den nämnda lagen.

Dessa lagändringar föreslogs träda i kraft den 1 januari 2011.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

En reformerad grundlag (vilande grundlagsbeslut, m.m.) (KU4)

I betänkande KU4 behandlade utskottet vilande beslut (bet. 2009/10:KU19) om ändringar i regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och riksdagsordningen (se verksamhetsberättelsen för riksmötet 2009/10).

Ändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2011.

I betänkandet behandlade utskottet också regeringens förslag i proposition 2009/10:80 om ändringar i riksdagsordningens tilläggsbestämmelser samt i lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn, lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän, kommunallagen (1991:900), lagen (1994:261) om fullmaktsanställning och vallagen (2005:837). Ändringarna i kommunallagen innebar att det införs en möjlighet att besluta om extra val till fullmäktige mellan ordinarie val, att det blir tillräckligt med stöd av en tredjedel av fullmäktiges ledamöter för att hålla en kommunal rådgivande folkomröstning med anledning av s.k. folkinitiativ och att kravet på andelen initiativtagare höjs från 5 till 10 %. Ändringarna i vallagen innebar bl.a. att valdagen flyttas från tredje till andra söndagen i september, att spärren för personrösterna i riksdagsvalet sänks från 8 till 5 % samt att valsedlarna ska innehålla en upplysning om personvalets innebörd. Ändringarna i övriga lagar var följdändringar till ändringarna i regeringsformen.

Samtliga dessa lagar föreslogs också träda i kraft den 1 januari 2011.

Utskottet föreslog riksdagen att slutligt anta det vilande förslaget till lagar om ändringar i regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samt riksdagsordningen såvitt avser huvudbestämmelserna. Utskottet tillstyrkte vidare att riksdagen antog regeringens förslag till ändringar i riksdagsordningens tilläggsbestämmelser utom såvitt avser 7.13.1 som behandlades i ett annat betänkande (bet. 2010/11:KU2) samt lagar om ändringar i lagen om justitiekanslerns tillsyn, lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän, kommunallagen och lagen om fullmaktsanställning. Utskottet tillstyrkte också i allt väsentligt regeringens förslag när det gällde vallagen. Utskottet lade vidare på eget initiativ fram ett förslag till lag om ändring i riksdagsordningen.

I betänkandet fanns två reservationer av SD.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Barnpornografibrottet (vilande grundlagsbeslut) (KU5)

I betänkande KU5 behandlade utskottet vilande beslut (bet. 2009/10:KU34)  med anledning av regeringens proposition 2009/10:70 Barnpornografibrottet med förslag till lagar om ändring i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Förslaget innebar en ändring av de bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som undantar barnpornografiska bilder från dessa grundlagars tillämpningsområden. Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen skulle enligt förslaget inte tillämpas på pornografiska bilder av personer vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller som är under 18 år.

Ändringarna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2011.

Utskottet föreslog att riksdagen slutligt skulle anta det vilande förslaget till lagar om ändring i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Vidare behandlades regeringens förslag i proposition 2009/10:70 till lag om ändring i brottsbalken (förslag 2). Förslaget innebar att det straffbara området skulle utvidgas för den form av barnpornografibrott som består i att skildra barn i pornografiska bilder. Gärningsformen skulle därigenom omfatta alla fall av skildring av fullt pubertetsutvecklade barn under 18 år.

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2011.

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Säkerhetskopiors rättsliga status (vilande grundlagsbeslut) (KU6)

I betänkande KU6 behandlade utskottet vilande beslut (bet. 2009/10:KU23) med anledning av regeringens proposition 2009/10:58 med förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen. Det vilande förslaget innebar att det i ett tillägg till 2 kap. 10 § tryckfrihetsförordningen slås fast att säkerhetskopior som förvaras endast i syfte att möjliggöra återskapande av information som gått förlorad i en myndighets ordinarie system för automatiserad behandling av information inte ska anses som allmänna handlingar.

Ändringen i tryckfrihetsförordningen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2011.

Utskottet föreslog att riksdagen slutligt skulle anta det vilande förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen.

I betänkandet behandlades också regeringens förslag i proposition 2009/10:58 till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, samt två följdmotionsyrkanden. Regeringens förslag innebar att bestämmelsen om sekretess för uppgifterna på de s.k. tsunamibanden ska fortsätta att gälla. Sekretessen ska enligt förslaget gälla i högst 70 år. I propositionen föreslogs en språklig justering av bestämmelsen med anledning av den föreslagna definitionen av begreppet säkerhetskopia i tryckfrihetsförordningen.

Ändringen i OSL föreslogs träda i kraft den 1 januari 2011.

Utskottet tillstyrkte propositionen i denna del och avstyrkte motionsyrkandena.

I betänkandet förelåg en reservation av MP och V och två särskilda yttranden av MP och V.

Delegationsbeslut inom JO-ämbetet (KU7)

I betänkande KU7 behandlade utskottet riksdagsstyrelsens framställning 2009/10:RS5 Delegationsbeslut inom JO-ämbetet. Riksdagsstyrelsens förslag innebar i huvudsak att det införs en möjlighet för Riksdagens ombudsmän att delegera befogenhet att med vissa begränsningar avgöra klagoärenden till anställda handläggare på JO-expeditionen.

Utskottet tillstyrkte i allt väsentligt lagförslaget. Mot bakgrund av de enskilda ombudsmännens självständighet och oberoende vad gäller tillsynen inom det egna ansvarsområdet, föreslog utskottet dock en delvis annan modell än riksdagsstyrelsen för rätten att besluta om delegation, som innebar att varje JO får bemyndiga en tjänsteman att fatta beslut om avgörande. 

Ändringarna föreslogs träda i kraft den 1 mars 2011.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Riksrevisionens styrelses framställning om sammanslagningar av myndigheter (KU8)

I betänkande KU8 behandlade utskottet Riksrevisionens styrelses framställning om sammanslagningar av myndigheter (framst. 2009/10:RRS30). Styrelsen lade fram framställningen mot bakgrund av Riksrevisionens granskning av enmyndighetsreformerna av Försäkringskassan, Skatteverket och Åklagarmyndigheten, som redovisades i granskningsrapporten Från många till en – sammanslagningar av myndigheter (RiR 2010:3).

Styrelsen ansåg att det är viktigt att få klarhet i hur rättstillämpningen har utvecklats efter att omorganisationerna vid de tre myndigheterna genomförts. Sammanslagningar till en enda myndighet föreföll enligt styrelsen inte ensamt kunna åstadkomma ett mera likformigt och därmed rättssäkert beslutsfattande. Mot denna bakgrund föreslog styrelsen i framställningen att riksdagen skulle tillkännage för regeringen att regeringen bör återkomma till riksdagen med en redovisning av i vilken utsträckning rättstillämpningen har blivit mer enhetlig genom sammanslagningarna av Skatteverket, Åklagarmyndigheten och Försäkringskassan.

Konstitutionsutskottet föreslog att riksdagen genom ett tillkännagivande skulle begära att regeringen återkommer till riksdagen med en redovisning i enlighet med Riksrevisionens styrelses förslag.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Intern styrning och kontroll för riksdagens myndigheter (KU9)

I betänkande KU9 behandlade utskottet riksdagsstyrelsens framställning (framst. 2009/10:RS6) Intern styrning och kontroll för riksdagens myndigheter. Riksdagsstyrelsen föreslog vissa ändringar i lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen (REA-lagen), lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank (riksbankslagen), lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen, lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen samt lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän.

Ändringarna syftade till att i allt väsentligt ställa samma krav på internstyrning och kontroll för riksdagens myndigheter som för myndigheterna under regeringen och innebar att

·          bestämmelser om ledningens övergripande verksamhetsansvar och ledningens ansvar för arbetsordning, verksamhetsplan m.m. regleras i myndigheternas instruktioner

·          bestämmelser om internrevision samt intern styrning och kontroll förs in i REA-lagen

·          bestämmelser som rör Riksbanken samlas i riksbankslagen.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta riksdagsstyrelsens lagförslag med den ändringen att 2 § i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen fick den lydelse som utskottet föreslog. Utskottets ändring utgjorde en rättelse.

Samtliga lagförslag föreslogs träda i kraft den 1 januari 2011. Vissa av de föreslagna bestämmelserna skulle tillämpas första gången för räkenskapsåret 2011.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning (KU10)

I betänkande KU10 redovisade utskottet sin allmänna granskning. Granskningen avsåg regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation, regeringsprotokollen, vissa förvaltningsärenden, utlämnande av allmänna handlingar, upphandling av informationstjänster och rekryteringsstöd, villkor i regleringsbrev eller författningsreglering, ägarförvaltningen av statliga bolag (samordning, ägarrepresentation) samt regeringsbeslut om utbetalning av medel som bl.a. disponeras av myndigheter och framtagande av ståndpunkter och instruktioner inför möten i EU.

Utskottet anmälde enligt dåvarande 12 kap. 2 § regeringsformen resultatet av granskningen för riksdagen.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna.

Godkännande av EU:s regler om övergångsåtgärder avseende Europaparlamentets sammansättning (KU11)

I betänkande KU11 behandlade utskottet regeringens proposition 2010/11:22 Godkännande av EU:s regler om övergångsåtgärder avseende Europaparlamentets sammansättning.

I propositionen föreslog regeringen att riksdagen skulle godkänna protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser som är fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. Vidare föreslog regeringen ändringar i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen, den s.k. anslutningslagen, och vallagen (2005:837).

Förslaget innebar i huvudsak att antalet ledamöter i Europaparlamentet fram till slutet av valperioden 2009–2014 ökas till 754. Detta skulle innebära ett tillfälligt överskridande av antalet ledamöter både enligt bestämmelserna i de fördrag som var i kraft vid valen till Europaparlamentet i juni 2009 (högst 736 ledamöter) och enligt artikel 14.2 första stycket i EU-fördraget ändrat genom Lissabonfördraget (högst 750 ledamöter plus ordföranden). En fördragsändring i form av övergångsbestämmelser var därför nödvändig. Sverige föreslogs godkänna protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser. Eftersom ingåendet av den internationella överenskommelse som protokollet om ändring i protokollet om övergångsbestämmelser utgör förutsatte ändringar i lag krävdes enligt dåvarande 10 kap. 2 § regeringsformen riksdagens godkännande av överenskommelsen.

Den föreslagna ändringen i anslutningslagen innebar att protokollet om ändring av protokollet med övergångsbestämmelser förs till uppräkningen i lagens 4 §. I vallagen föreslogs en bestämmelse om fördelning av ytterligare mandat som Sverige får i Europaparlamentet under en löpande valperiod.

  Ändringen i anslutningslagen föreslogs träda i kraft den dag regeringen bestämmer; det kunde då inte förutses när samtliga förutsättningar för ikraftträdande av protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser var uppfyllda, varför det borde ankomma på regeringen att bevaka detta och besluta när lagändringen skulle träda i kraft.

Ändringen i vallagen föreslogs träda i kraft den 1 december 2010, som var den tidpunkt då nya ledamöter i Europaparlamentet tidigast kunde komma att utses.

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten (KU12 utlåtande) 

I utlåtande KU12 behandlade utskottet kommissionens rapport om förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten, KOM(2010) 291. Rapporten innehöll bl.a. en redovisning av yttranden från de nationella parlamenten till kommissionen under 2009 med anledning av kommissionens initiativ till en förstärkning av den politiska dialogen mellan kommissionen och de nationella parlamenten, det s.k. Barrosoinitiativet, jfr KOM(2006) 211. I rapporten utvecklade kommissionen även sin syn på dels Lissabonfördragets kontrollmekanism för tillämpningen av subsidiaritetsprincipen och den politiska dialogen, dels framtidsutsikterna för förbindelserna mellan kommissionen och de nationella parlamenten.

Mot bakgrund av dels kommissionens iakttagelse om riksdagens deltagande i den politiska dialogen med kommissionen, dels kommissionens syn på kontrollmekanismen för subsidiaritetsprincipen och den politiska dialogen, påminde utskottet om att den politiska dialogen mellan kommissionen och Sverige under rådande svenska konstitutionella förhållanden sker genom regeringen som är ansvarig inför riksdagen. Endast inom ramen för de befogenheter som gällande fördrag tilldelar de nationella parlamenten ges riksdagen möjlighet att på det sätt som föreskrivs i riksdagsordningen kommunicera direkt med bl.a. kommissionen vad gäller tillämpningen av subsidiaritetsprincipen.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga utlåtandet till handlingarna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Följdändringar till en reformerad grundlag (KU13)

I betänkande KU13 behandlade utskottet regeringens proposition 2010/11:3 Följdändringar till en reformerad grundlag utom när det gällde två av lagförslagen, vilka av samordningsskäl överlämnades till trafikutskottet. I propositionen föreslog regeringen att hänvisningarna i ett antal lagar skulle anpassas till ändrade numreringar av paragraferna i regeringsformen.  Dessutom föreslogs att lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar, vallagen (2005:837) och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) anpassas till bl.a. de benämningar på Europeiska unionens institutioner som följer av Lissabonfördraget.

Ändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2011.

Utskottet tillstyrkte i allt väsentligt regeringens lagförslag men lade fram ett eget förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen som förutom regeringens förslag till lagändringar även innehöll ändringar beträffande hänvisningar till bestämmelser i riksdagsordningen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

En reformerad budgetlag (KU14)

I betänkande KU14 behandlade utskottet regeringens proposition 2010/11:40 En reformerad budgetlag och en följdmotion. I propositionen föreslogs att lagen (1996:1059) om statsbudgeten ersätts med en ny lag, budgetlagen, som också innehåller bestämmelser i den nuvarande lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning. Genom den nya budgetlagen skulle bestämmelserna förtydligas om när bruttoredovisning ska ske och när avsteg från bruttoredovisningen får ske. Vidare skedde en anpassning till den praktiska tillämpningen i fråga om bl.a. anslagstyperna och redovisningen mot anslag och inkomsttitlar. Vissa förenklingar föreslogs när det gällde beställningsbemyndigandena och överlåtelser av fast egendom. Ytterligare bestämmelser som gällde regeringens befogenhet att förvärva egendom, statens utlåning och årsredovisningen för staten föreslogs också. Bestämmelserna i den föreslagna lagen hade formulerats så att de så långt som möjligt inte uttryckligen riktar sig till riksdagen, och riksdagens beslut om ändringar i budgetlagen med anledning av riksrevisionsreformen hade beaktats. En anpassning hade skett till reformeringen av regeringsformen.

Den nya budgetlagen, liksom följdlagstiftningen, föreslogs träda i kraft den 1 april 2011.

Utskottet tillstyrkte i allt väsenligt regeringens lagförslag. Utskottet tillstyrkte även två bemyndiganden till regeringen som gällde förvärv av aktier respektive avstående från att utnyttja återköpserbjudande. Utskottet tillstyrkte också att riksdagen skulle godkänna regeringens förslag till dels riktlinjer för specialdestination av belastande avgifter, dels redovisning av vissa utgifter. Utskottet föreslog ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om anpassningar av begrepp i riksdagsordningen till regeringsformens begrepp.

I betänkandet fanns en reservation av V och ett särskilt yttrande av S.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Jämkning av inkomstgaranti (KU15)

I betänkande KU15 behandlade utskottet riksdagsstyrelsens framställning 2010/11:RS1 Jämkning av inkomstgaranti. Framställningen innebar att möjligheterna att besluta om jämkning av inkomstgaratin utvidgas så att jämkning kan ske när garantitagaren redovisar inkomst av aktiv näringsverksamhet och hans eller hennes pensionsgrundande inkomst minskat genom avsättning till periodiseringsfond, upphovsmannakonto och expansionsfond. Vidare föreslogs att jämkning ska kunna ske om den pensionsgrundande inkomsten minskat genom pensionssparavdrag eller som en konsekvens av underskott i en annan verksamhetsgren. Dessutom föreslogs att jämkning ska kunna ske om garantitagaren redovisar inkomst av passiv näringsverksamhet och det ingår arbetsinkomster i den. I samtliga fall ska krävas att jämkningen är skälig. Om avsättningar som minskat den pensionsgrundande inkomsten återförs till beskattning, kommer det att påverka den pensionsgrundande inkomsten. I ett sådant fall ska frågan om inkomstgaranti kunna prövas på nytt.

Förslaget innebar också att det införs en uppgiftsskyldighet för garantitagare i förhållande till Riksdagens arvodesnämnd samt att Skatteverket åläggs att lämna uppgifter till nämnden.

Ett förtydligande av samordningsreglerna föreslogs också.

Slutligen innebar förslaget att samma regler om jämkning och uppgiftsskyldighet ska gälla de garantitagare som tidigare varit Sveriges ledamöter av Europaparlamentet.

Ändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2011.

Utskottet tillstyrkte i allt väsentligt riksdagsstyrelsens förslag.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Justitieombudsmännens ämbetsberättelse (KU16)

I betänkande KU16 behandlade utskottet redogörelse 2010/11:JO1 Justitieombudsmännens ämbetsberättelse för tiden den 1 juli 2009–30 juni 2010.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga redogörelsen till handlingarna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

JO som nationellt besöksorgan enligt Opcat (KU17)

I betänkande KU17 behandlade utskottet Riksdagens ombudsmäns framställning 2010/11:JO2 JO som nationellt besöksorgan enligt det fakultativa protokollet till Förenta nationernas konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (Opcat). I framställningen begärde JO att en ändring skulle göras i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän så att det framgår att ombudsmännen, utöver de uppgifter som de enligt instruktionen i övrigt har, även fullgör uppgiften som nationellt besöksorgan enligt Opcat.

Utskottet tillstyrkte med vissa redaktionella ändringar Riksdagens ombudsmäns förslag till lag om ändring i lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän.

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 juli 2011.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen (KU18)

Enligt 10 kap. 6 § åttonde stycket riksdagsordningen ska konstitutionsutskottet följa tillämpningen av subsidiaritetsprincipen och en gång om året meddela kammaren sina iakttagelser. I betänkande KU18 redovisade utskottet resultatet av uppföljningen avseende tillämpningen av subsidiaritetsprincipen i riksdagen för tiden den 1 december 2009–30 juni 2010.

Utskottet beredde övriga utskott möjlighet att yttra sig över de iakttagelser som konstitutionsutskottet hade gjort i en promemoria. Yttranden inkom från finansutskottet, justitieutskottet, utrikesutskottet, socialförsäkringsutskottet, trafikutskottet, miljö- och jordbruksutskottet och arbetsmarknadsutskottet.

Konstitutionsutskottets uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen avsåg dels den rent formella hanteringen i riksdagen av utkast till lagstiftningsakter, dels utfallen på en övergripande nivå av de genomförda subsidiaritetsprövningarna. I uppföljningen gjordes även en översiktlig genomgång av kommissionens motiveringar i fråga om subsidiaritetsprincipen. Vidare behandlades frågor om vilken betydelse interparlamentariska kontakter och IPEX har vid utskottens subsidiaritetsprövningar.

I sina ställningstaganden anförde utskottet bl.a. följande. Utskottet ansåg att ett visst mått av proportionalitetsbedömning kan anses ingå inom ramen för subsidiaritetsprövningen. Utskottet underströk dock att subsidiaritetsprövningen handlar om att avgöra om en åtgärd bör vidtas på medlemsstatsnivå eller unionsnivå, inte om att framföra synpunkter i sak på den föreslagna åtgärden. Utskottet konstaterade vidare att riksdagens utskott inte i ett enda av de 22 utkast till lagstiftningsakter som varit föremål för subsidiaritetsprövningar hade funnit att ett utkast strider mot subsidiaritetsprincipen. När det gäller utfallet av gjorda subsidiaritetsprövningar ansåg utskottet att underlaget i uppföljningen inte var tillräckligt för att göra några uttalanden om den sammantagna utvecklingen hittills.

Utskottet konstaterade att det i många av de aktuella ärendena helt saknades motiveringar från kommissionen eller att de var bristfälliga. Utskottet såg inte något konstitutionellt hinder mot att utskotten tar direktkontakt med kommissionen. Möjligheten till sådana kontakter aktualiserar dock ett antal frågor, t.ex. i vilken form detta ska ske. Utskottet ansåg, mot bakgrund av att uppföljningen endast avsåg ett litet antal ärenden, att det finns anledning att fortsätta att bevaka denna fråga och återkomma till den i kommande uppföljningar.

Utskottet framhöll värdet av kontakter med andra parlament. Riksdagen borde, enligt utskottet, medverka till att IPEX utvecklas till att bli det viktiga verktyg för utbyte av information mellan de nationella parlamenten som det skulle kunna vara.

Utskottet anmälde enligt 10 kap. 6 § åttonde stycket riksdagsordningen resultatet av den redovisade uppföljningen för riksdagen.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna.

Riksdagens arbetsformer m.m. (KU19)

I betänkande KU19 behandlades motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2010. Motionerna gällde bl.a. begränsningar av det antal motioner som en riksdagsledamot får väcka, avskaffande av den allmänna motionstiden, riksdagsledamöternas tjänsteresor, teckentolkning vid riksdagens frågestunder, riksdagsledamöternas placering i kammaren, öppna sammanträden i utskotten och EU-nämnden, riksdagsledamöternas möjlighet till ledighet från uppdraget, avskaffande av extraarvoden för uppdrag inom riksdagen, införande av ett framtidsutskott i riksdagen, solpaneler på riksdagens tak, en rökfri arbetsmiljö och alkoholfri representation i riksdagen.

Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet fanns två reservationer av MP och V.

Granskningsbetänkande (KU20)

I betänkande KU20 redovisade utskottet sin granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning med anledning av särskilda anmälningar. Granskningen redovisades under huvudrubrikerna: 1. Vissa frågor om regeringens förhållande till riksdagen, 2. Handläggningen av vissa regeringsärenden m.m., 3. Vissa frågor om regeringens ansvar för förvaltningen m.m., 4. Vissa frågor om statsråds tjänsteutövning m.m. och 5. Vissa frågor rörande internationella avtal m.m.

Utskottet anmälde enligt 13 kap. 2 § regeringsformen resultatet av granskningen för riksdagen.

I betänkandet fanns 6 reservationer av de ledamöter som tillhörde M, S, MP, FP, C, KD och V.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna.

Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (KU21)

I betänkande KU21 behandlade utskottet regeringens skrivelse 2010/11:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. Yttranden hade inhämtats från övriga utskott.

Utskottet konstaterade bl.a. att näringsutskottet kritiserar att regeringen bedömt ett tillkännagivande som slutbehandlat samt att skatteutskottet och även i viss utsträckning socialförsäkrings- och trafikutskotten lämnat synpunkter på regeringens redovisning av ett antal tillkännagivanden. Konstitutionsutskottet delade de nämnda utskottens bedömningar och förutsatte att regeringen skulle vidta lämpliga åtgärder med anledning av utskottens synpunkter och bedömningar.

På sitt eget område noterade konstitutionsutskottet att det fortsättningsvis fick anses råda en viss oklarhet när det gäller tillkännagivandet om bortförda barn. Utskottet förutsatte, mot bakgrund av att en översyn av frågan har genomförts, att regeringen snarast skulle återkomma till riksdagen i enlighet med det aktuella tillkännagivandet. Vidare konstaterade utskottet att ett tillkännagivande saknades i regeringens redogörelse, och utskottet förutsatte att eventuella brister i Regeringskansliets rutiner åtgärdas i syfte att förhindra att det inträffade upprepas.

Konstitutionsutskottet strävar efter att förstärka granskningen av regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser. Utskottet kunde bl.a. konstatera dels att andelen ej slutbehandlade riksdagsskrivelser under de senaste tre riksmötena minskat påtagligt, dels att andelen slutbehandlade tillkännagivanden under de senaste två riksmötena ökat väsentligt, vilket ansågs bra. Andra iakttagelser som utskottet gjort de senaste åtta åren är att andelen tillkännagivanden som slutbehandlas genom propositioner ökar och att äldre tillkännagivanden slutbehandlas.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Tryck- och yttrandefrihet (KU22)

I betänkande KU22 behandlade utskottet motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2010 som rörde tryck- och yttrandefrihet. Motionerna handlade om meddelarskydd, offentlighetsprincipen, hets mot folkgrupp, rätt att välja tv-utbud, tv-reklam för alkohol, exponering av barn i medier och hot mot yttrandefriheten genom bokbål.

Utskottet avstyrkte samtliga motioner.

I betänkandet fanns fyra reservationer av S, MP och V.

Offentlig förvaltning (KU23)

I betänkande KU23 behandlade utskottet motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2010. Motionerna avsåg bl.a. opinionsbildande myndigheter, myndigheters service till medborgare, bättre e-förvaltning, samverkan inom offentlig förvaltning, hbt-kompetens hos offentligt anställda, skydd för s.k. whistle-blowers, alkoholfri representation, svenska språkets ställning i Regeringskansliet, avidentifierade myndighetshandlingar och generaldirektörers villkor.

Utskottet föreslog att riksdagen ger till känna för regeringen att den bör genomföra en översyn av lagstiftningen för att stärka och skydda den enskildes möjlighet att påtala och slå larm vid korruption och andra oegentligheter. Därmed tillstyrkte utskottet en motion i frågan.

Utskottet avstyrkte samtliga övriga motioner.

I betänkandet fanns tre reservationer av S och V och två särskilda yttranden av S, M, FP och KD.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Kommunala och regionala frågor (KU24)

I betänkande KU24 behandlade utskottet motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2010 i kommunala och regionala frågor. Motionerna gällde valkretsindelningen och proportionaliteten i kommunvalen, kommunalt partistöd, kommunala uppdrag, förtroendevaldas villkor, kommunal kompetens och samverkan, kommunala budgetfrågor, oberoende kommunal revision, regionala frågor samt delaktighet.

Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen om behovet av en översyn när det gäller verkställighet av beslut samt sanktioner.

Utskottet avstyrkte motionsyrkandena.

I betänkandet förelåg två reservationer av S, MP respektive M, FP, C och KD.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Allmänna helgdagar m.m. (KU25)

I betänkande KU25 behandlade utskottet motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2010. Yrkandena avsåg flaggdagar och flaggning, en minnesdag för Raoul Wallenberg och ett högtidlighållande av 100-årsdagen av hans födelse, en nationell dag till minne av slaveriets avskaffande, offentliga belöningssystem och medborgarskapsceremonier.

Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden. Utskottet hänvisade i huvudsak till tidigare ställningstaganden i de frågor som berördes i motionsyrkandena.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Rapport från kommissionen om subsidiaritet och proportionalitet (KU26 utlåtande)

I utlåtande KU26  behandlade utskottet Europeiska kommissionens rapport om subsidiaritet och proportionalitet, KOM(2010) 547. Rapporten var den 17:e rapporten om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna (även kallad 17:e rapporten om bättre lagstiftning). Rapporten avsåg 2009 då Nicefördraget fortfarande var i kraft, men innehöll även en kort redogörelse för de förändringar som infördes genom Lissabonfördraget, vilket trädde i kraft den 1 december 2009. Rapporten behandlade bl.a. rättsliga och institutionella frågor, tillämpning av ovannämnda principer samt viktiga ärenden där iakttagandet av subsidiaritetsprincipen ifrågasatts.

Utskottet noterade bl.a. att det utan subsidiaritetsmotiveringar i kommissionens förslag till lagstiftningsakter blir ogörligt för riksdagen att fullgöra sin skyldighet enligt fördragen att se till att subsidiaritetsprincipen följs. Utskottet förutsatte att kommissionen kommer att förbättra sina administrativa rutiner i syfte att lösa vissa oklarheter som uppdagats när det gäller vilka förslag till unionsåtgärder som ska prövas från subsidiaritetssynpunkt.

Dessutom betonade utskottet mot bakgrund av det interinstitutionella avtalet från 1993 betydelsen av att regeringen i sitt agerande inom ministerrådet verkar för att rådet följer avtalet och motiverar ändringar i kommissionsförslag med hänsyn till subsidiaritetsprincipen. I sammanhanget framhöll även konstitutionsutskottet de möjligheter som utskotten och EU-nämnden har att uppmärksamma frågor om subsidiaritetsmotiveringar i rådets ändringar av kommissionsförslag.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga utlåtandet till handlingarna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Kommittéberättelse 2011 (KU27)

I betänkande KU27 behandlade utskottet regeringens skrivelse 2010/11:103 Kommittéberättelse 2011.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Vallagsfrågor (KU28)

I betänkande KU28 behandlade utskottet motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2010 om vallagsfrågor.

Mot bakgrund av erfarenheterna av valen den 19 september 2010 ansåg utskottet att det vore värdefullt att få vissa frågor belysta inom ramen för en utredning som regeringen har uttalat att den har för avsikt att tillsätta. Därför tillstyrkte utskottet delvis motionsyrkanden som gäller att utreda frågor om dels partisymboler på valsedlar, dels möjligheten att delta i val för personer med funktionsnedsättning, dels röstningslokaler för förtidsröstning och dels utbildning av röstmottagare m.fl. Vidare vore det enligt utskottets mening värdefullt att i ett lämpligt sammanhang utreda möjligheterna att införa ett elektroniskt röstningsförfarande i val- och röstningslokaler; utskottet tillstyrkte därför delvis motionsyrkanden om ett elektroniskt röstningsförfarande.

Motionsyrkanden om den fria nomineringsrätten och om kommunala utjämningsmandat avstyrktes av utskottet med hänvisning till att regeringen har uttalat att dessa frågor ska utredas.

Vidare avstyrkte utskottet motionsyrkanden som gäller röstning via Internet, möjlighet att stryka personer på valsedlar, valsedelsdistribution med modern teknik, punktskrift och upplysningar på valsedlar om personvalets innebörd, möjlighet att skriva ut röstkort i röstningslokaler, jäv för ledamöter i valnämnder, ordning vid röstmottagning, läggande av valsedlar i valurnor, hantering av förtidsröster m.m., valkretsindelning m.m. samt regionala EU-valsedlar.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

KU29 Detta nummer användes inte

En ny instruktion för riksdagsförvaltningen (KU30)

I betänkande KU30 behandlade utskottet Riksdagsstyrelsens framställning 2010/11:RS3 En ny instruktion för Riksdagsförvaltningen. Syftet med förslaget var att göra instruktionen för riksdagsförvaltningen tydligare genom att undanröja vissa oklarheter om riksdagen och förvaltningen i den nuvarande författningen och att samtidigt klarlägga ansvarsfördelningen mellan riksdagsstyrelsen och riksdagsdirektören. Riksdagsstyrelsen ska ha den mer strategiska rollen medan riksdagsdirektören ska ha den operativa. Vidare anpassades instruktionen till rådande förhållanden. Språket i författningsförslaget moderniserades. Stora delar av regleringen i den nuvarande instruktionen fördes oförändrade i sak över till förslaget. Det tydliggörs att Riksdagsförvaltningen är en av riksdagens underlydande myndigheter som har till uppgift att tillhandahålla resurser och service även till talmannen och partikanslierna i riksdagen. Det klargörs också att förvaltningen har till uppgift att vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar. Vissa anställningsbeslut förs över från styrelsen till riksdagsdirektören, likaså ansvaret för löner och ersättningar med undantag för de beslut som gäller riksdagsdirektören. Rätten att besluta om författningar renodlas. Möjligheten att lämna över hanteringen av även riksdagsledamöternas pensioner till en annan myndighet förtydligas.

Den nya instruktionen medförde en del följdändringar i andra författningar.

De nya bestämmelserna föreslogs träda i kraft den 1 juli 2011.

Utskottet tillstyrkte i allt väsentligt riksdagsstyrelsens lagförslag men föreslog vissa förtydliganden i lagtexten. Utskottet föreslog därutöver på eget initiativ en ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter i syfte att rätta en felskrivning.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Förkortad lagrådsperiod, m.m. (KU31)

I betänkande KU31 behandlade utskottet regeringens proposition 2010/11:98 Förkortad lagrådsperiod, där det föreslogs ändringar bl.a. i lagen (2003:333) om Lagrådet. Ändringarna innebar att lagrådsperioden förkortas från två till ett år, att begränsningen när det gäller möjligheterna att förordna om fortsatt tjänstgöring i Lagrådet för justitieråd efter en avslutad lagrådsperiod tas bort samt att kravet på samtycke till tjänstgöring i Lagrådet för ett justitieråd som har fyllt 60 år tas bort.

Vidare föreslogs i propositionen vissa redaktionella ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 juli 2011.

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Indelning i utgiftsområden m.m. (KU32)

I  betänkande KU32 behandlade utskottet dels regeringens ekonomiska vårproposition (prop. 2010/11:100) förslagspunkterna 2–11 som gäller förändringar i fråga om utgiftsområdena, dels två yrkanden från följdmotioner.

Genom att utnyttja sin initiativrätt, som följer av 3 kap. 7 § riksdagsordningen, lade utskottet fram dels ett förslag till ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen, dels ett förslag till ändring i lagen (1974:1037) med instruktion för Valprövningsnämnden. Förslagen innebar smärre språkliga rättelser i två paragrafer respektive att omnämnandet av ett icke existerande anslag stryks.

Båda lagförslagen föreslogs träda i kraft den 1 augusti 2011.

Vidare föreslog utskottet att riksdagen godkänner dels regeringens förslag till ändringar av ändamål och verksamheter i utgiftsområdesindelningen, dels utskottets förteckning över indelningen av utgiftsområden.

Utskottet avstyrkte båda motionsyrkandena.

I betänkandet fanns en reservation av V.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Yttranden till andra utskott

2010/11:KU1y till finansutskottet över budgetpropositionens (2010/11:1) förslag till ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse 2011–2014 jämte motioner.

2010/11:KU2y till justitieutskottet över kommissionens meddelande om användning av säkerhetsskannrar vid EU:s flygplatser, KOM(2010) 311.

2010/11:KU3y till justitieutskottet över proposition 2010/11:46 Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål – genomförande av direktiv 2006/24/EG.

EU-frågor

Utskottet fortsatte under riksmötet att följa och behandla EU-frågor inom sitt beredningsområde. Information om aktuella EU-frågor har lämnats av företrädare för regeringen och Regeringskansliet vid fyra tillfällen.

Kulturministern har vid ett tillfälle (11 november 2010) lämnat information om presstödet och kommissionens fortsatta hantering av statsstödsärendet. Statssekreteraren vid Justitiedepartementet, Graner, har vid ett tillfälle (11 november 2010) lämnat information om allmänna EU-ärenden på departementets område. Vid detta tillfälle lämnades information till utskottet om öppenhetsförordningen, EU:s anslutning till Europakonventionen, översynen av dataskyddsdirektivet samt om direktivet om en europeisk utredningsorder. Statssekreteraren vid Statsrådsberedningen Wåglund Söderström har vid ett tillfälle (9 december 2010) lämnat information om EU:s medborgarinitiativ samt kommittologiförordningen. Statsrådet Ullenhag har vid ett tillfälle (1 februari 2011) lämnat information om aktuella EU-frågor vid Arbetsmarknadsdepartementet. Vid detta tillfälle lämnades information om bl.a. Regeringskansliets faktapromemoria om ett nytt EU-direktiv mot diskriminering. Information lämnades då även om unionens arbete för integrering av romer och EU:s byrå för grundläggande rättigheter.

Under riksmötet har utskottet hållit två överläggningar med regeringen. Den 15 mars 2011 överlade justitieministern med utskottet dels om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om användning av PNR-uppgifter för att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra terroristbrott och grov brottslighet KOM(2011) 32, dels om initiativet till direktiv om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området. Regeringens ståndpunkt vid överläggningen framgick dels av tidigare utsänt skriftligt material, dels av en vid sammanträdet muntligen redovisad ståndpunkt (se § 2 i konstitutionsutskottets sammanträdesprotokoll 2010/11:29). Vad gäller direktivet om användning av PNR-uppgifter konstaterade utskottets ordförande vid överläggningen att det fanns majoritet för regeringens ståndpunkt och ett uttalat stöd inom utskottet för en mera markerad ordning för uppföljning av hur direktivet genomförs i praktiken. Vid överläggningen anmälde en ledamot (V) en avvikande mening. Vad gäller direktivet om en europeisk utredningsorder konstaterade utskottets ordförande att det fanns ett enhälligt stöd för regeringens ståndpunkt. Ordföranden påminde om att konstitutionsutskottet tidigare har betonat att en rättsakt från EU, som från svensk sida framstår som konstitutionellt oacceptabel därför att den påverkar principerna för det svenska statsskicket, inte ligger inom det område där beslutanderätt har överlåtits till unionen. Den fria åsiktsbildningen och meddelarfriheten har bedömts utgöra grundläggande principer för vårt statsskick, och förbudet mot censur, skyddet av uppgiftslämnare, ansvarighetssystemet och andra viktiga tryckfrihetsrättsliga principer i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen har stor betydelse för den fria åsiktsbildningen. Ordföranden betonade således att en förutsättning för utskottets enhälliga stöd i frågan är att tydliga skrivningar förs in i direktivets text om en vägransgrund på konstitutionell grund som omfattar den svenska tryck- och yttrandefrihetsrättsliga grundlagsregleringens bestämmelser.

Den 5 maj 2011 överlade statsrådet Ullenhag med utskottet om kommissionens förslag till en EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020, KOM(2011) 173 slutlig. Inför överläggningen översände regeringen en skriftlig ståndpunkt (se § 12 i konstitutionsutskottets sammanträdesprotokoll 2010/11:36). Utskottets ordförande konstaterade att det fanns ett klart majoritetsstöd i utskottet för regeringens ståndpunkt och att utskottet ser ytterligare förstärkningar av ramverket som eftersträvansvärda i fråga om kvinnors och barns ställning.

Inkommande EU-dokument samt behandlingen av dessa vid EU:s institutioner har löpande anmälts till utskottet. Särskild vikt har lagts vid bl.a. översynen av EU:s rättsliga ram för skyddet av personuppgifter, EU:s åtgärder för integreringen av romerna, tillämpningen av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, förbindelserna mellan europeiska kommissionen och de nationella parlamenten samt frågor kring subsidiaritet och proportionalitet (som lyfts fram i kommissionens årliga rapport om bättre lagstiftning).

Utskottet har avgivit dels ett utlåtande (KU12) om förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten, dels ett betänkande (KU18) om uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen, dels ett utlåtande (KU26) om kommissionens 17:e rapport om subsidiaritet och proportionalitet.

I övrigt har konstitutionsutskottet behandlat olika EU-relaterade ärenden i ett antal yttranden. I ett yttrande till justitieutskottet (KU2y) om användningen av säkerhetsskannrar vid EU:s flygplatser framhöll utskottet bl.a. vikten av att en eventuell reglering av villkoren för användning av säkerhetsskannrar innehåller bindande regler som innebär högt ställda krav på skyddet för de grundläggande rättigheterna, såsom skydd för privatlivet och personuppgifter, förbud mot diskriminering på grund av bl.a. ras, hudfärg, religion osv. Sådana regler – oavsett om de innebär tekniska minimikrav eller byggs upp på annan grund – får inte enligt utskottet ha till huvudsyfte att underlätta införande av ytterligare kontrollmoment, utan de bör ha till syfte att utgöra ett faktiskt skydd. Utskottet framhöll även dels att det av integritetsskäl kan finnas anledning att förorda en teknik som innebär minsta möjliga risk för skador, eftersom det kan finnas risk för att enskilda personer annars väljer en mer kränkande undersökningsmetod än säkerhetsskanner av rädsla för risk för skador, dels att användningen av säkerhetsskannrar, i den mån den innebär behandling av personuppgifter, bör ha en sådan utformning att bilder inte lagras (bevaras), kopieras, skrivs ut, tas fram eller skickas i väg och att ickeauktoriserad tillgång förhindras.

I ett yttrande till justitieutskottet (KU3y) om regeringens proposition 2010/11:46 Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål – genomförande av direktiv 2006/24/EG ansåg utskottet att utformningen av lagringskravet beaktar såväl de brottsbekämpande myndigheternas behov av tillgång till trafikuppgifter som behovet att skydda enskildas integritet. Den begränsning av skyddet för den personliga integriteten som lagförslaget innebär kunde enligt utskottets mening inte anses gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med den föreslagna lagstiftningen. Vid en bedömning mot bakgrund av bestämmelserna i regeringsformen framstår lagförslagen alltså enligt utskottet som godtagbara. Mot bakgrund av att lagförslagen i propositionen innebär en begränsning av de fri- och rättigheter som anges i 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen konstaterade konstitutionsutskottet att regeringens förslag till ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation var ett sådant lagförslag som avses i 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen och att det kvalificerade förfarande som föreskrivs där således var tillämpligt på förslaget. Vidare noterade utskottet i sitt yttrande att i den föreslagna 6 kap. 3 a § lagen om elektronisk kommunikation bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter om tekniska och organisatoriska åtgärder som behövs för att skydda de lagrade uppgifterna vid behandling. Vid sin bedömning av om lagförslaget kunde antas fäste utskottet stort avseende vid skyddet mot spridning av de uppgifter som ska lagras. Utskottet ansåg därför att det fanns anledning för riksdagen att behålla en kontroll över hur reglerna på området utformas även något mera i detalj. Detta kunde enligt utskottet uppnås genom att man med stöd av 8 kap. 6 § regeringsformen tog in en bestämmelse i lagen om elektronisk kommunikation om att föreskrifter som regeringen meddelat med stöd av bemyndigandet skulle underställas riksdagen för prövning. Utskottet föreslog att justitieutskottet tillstyrker propositionen, dock med beaktande av vad konstitutionsutskottet anfört om underställning av förordningar.

Uppföljning och utvärdering

Under riksmötet pågick ett arbete med uppföljning och utvärdering av frågeinstitutet.

Utskottet beslutade att påbörja en uppföljning och utvärdering av 2010 års allmänna val.

Forsknings- och framtidsfrågor

Utskottet beslutade att påbörja arbetet med forsknings- och framtidsfrågor i fråga om valsäkerhet och valdeltagande.

Offentliga och interna utfrågningar m.m.

Utskottet anordnade under riksmötet totalt 16 offentliga utfrågningar i 12 granskningsärenden.

Ett kvällsseminarium om korruptionsforskning hölls den 9 mars 2011 och en informationskväll om Valprövningsnämndens arbete med ordförande Bengt-Åke Nilsson från Valprövningsnämnden anordnades den 1 februari 2011.

Utskottet höll ett seminarium den 9 juni 2011 om en nordisk samekonvention med f.d. høyesterettsjustitiarius Carsten Smith, professor Bertil Bengtsson, professor Hugh Beach, juris doktor Peter Nobel och ärkebiskop  Anders Wejryd.

Utskottet fick muntlig information vid 13 tillfällen i aktuella ärenden om Riksdagsförvaltningens årsredovisning, riksdagsstyrelsens budgetförslag, JO:s ämbetsberättelse, aktuella EU-frågor, subsidiaritetsprincipen och om riksdagens framtidsdag 2012.

Resor och besök

Den 17 mars 2011 besökte utskottet Riksdagens ombudsmän.

Den 21–23 mars 2011 besökte utskottet EU:s institutioner i Luxemburg samt Luxemburgs parlament.

Den 18 maj 2011 besökte utskottet Riksrevisionen.

Information om utskottet och dess verksamhetsområde

Den 23 november 2010 tog Helen Petersson i Stockaryd (S), Andreas Norlén (M) och kanslichefen emot en delegation från Chief Whips Forum of the National Assembly of the South African parliament.

Den 2 april 2011 deltog utskottet i riksdagens Öppet Hus.

Den 27 april 2011 tog ordförande Peter Eriksson (MP), Sven-Erik Österberg (S), Helen Petersson i Stockaryd (S), Andreas Norlén (M), kanslichefen och biträdande kanslichefen emot en delegation från the Committee on Constitutional, Legislative and Judical matters of the Hungarian National Assembly.

Den 16 juni 2011 tog ordförande Peter Eriksson (MP), Sven-Erik Österberg (S), Helen Petersson i Stockaryd (S), Hans Ekström (S), Andreas Norlén (M), Karin Granbom Ellison (FP), Per-Ingvar Johnsson (C) och biträdande kanslichefen emot en delegation från statsduman och regionala parlamentariska församlingar i Ryssland.

Vissa kvantitativa uppgifter om utskottets verksamhet

Utskottet lämnade 31 betänkanden till kammaren (ett betänkandenummer har utgått) och 3 yttranden till andra utskott. Två granskningsbetänkanden avgavs, ett innehållande resultatet av allmänna granskningar i december 2010 och ett med resultatet av särskilda granskningar i maj 2011. Det allmänt inriktade granskningsbetänkandet omfattade 9 huvudpunkter och vårens granskningsbetänkande 26 anmälda granskningsärenden, redovisade under 5 huvudrubriker.

Under riksmötet höll utskottet 44 sammanträden med allmänna ärenden och 41 sammanträden med granskningsärenden. Den sammanlagda sammanträdestiden under riksmötet omfattade 60 timmar och 15 minuter.

Till utskottet hänvisades 4 propositioner och 227 motioner från allmänna motionstiden 2010/11 samt 2 följdmotioner. Utskottet behandlade vidare 2 skrivelser från regeringen samt 3 framställningar och 2 redogörelser från olika riksdagsorgan. Utskottet behandlade sammanlagt 276 yrkanden.

 

Elanders, Vällingby  2011