Konstitutionsutskottets verksamhet vid riksmötet 2011/12

utskottsdokument 2011/12:2B0A4B

Konstitutionsutskottets verksamhet vid riksmötet 2011/12

 

 

 

 

 

 

 

 

Konstitutionsutskottets beredningsområde

Konstitutionsutskottet (KU) bereder ärenden som rör våra grundlagar, dvs. regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen.

Utskottet behandlar även ärenden om riksdagen, Riksdagens ombudsmän och riksdagens myndigheter (utom Riksbanken) samt vissa frågor som rör Riksrevisionen.

Dessutom bereder KU ärenden som rör press- och partistöd, lagstiftning om radio, television och film liksom ärenden som angår yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet.

Inom utskottets ämnesområde faller också kommunallagen och ärenden av allmän betydelse för den kommunala självstyrelsen samt ärenden som rör länsförvaltningen och rikets administrativa indelning.

Utskottet behandlar anslagsärenden inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

KU ska vidare granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. För detta ändamål har utskottet rätt att få ut protokollen över besluten i regeringsärendena, de handlingar som hör till dessa ärenden samt regeringens övriga handlingar som utskottet finner nödvändiga för sin granskning. Detta gäller även om ärendena är hemliga.

Granskningen omfattar vissa allmänt administrativa frågor där initiativet vanligen kommer från utskottet självt. Andra ärenden tas som regel upp efter anmälan av enskilda riksdagsledamöter.


Sammansättning

Under riksmötet 2011/12 hade konstitutionsutskottet följande sammansättning.

Ledamöter

Peter Eriksson (MP), ordförande

Per Bill (M), vice ordförande

Sven-Erik Österberg (S)

Andreas Norlén (M)

Helene Petersson i Stockaryd (S)

Lars Elinderson (M)

Billy Gustafsson (S)

Karl Sigfrid (M)

Phia Andersson (S)

Karin Granbom Ellison (FP) tjl. fr.o.m. 2012-05-01 t.o.m. 2012-09-18

Hans Hoff (S)

Per-Ingvar Johnsson (C)

Hans Ekström (S)

Kajsa Lunderquist (M) tjl. fr.o.m. 2011-12-14 t.o.m. 2012-06-30

Tuve Skånberg (KD)

Jonas Åkerlund (SD)

Mia Sydow Mölleby (V)

Suppleanter

Ann-Britt Åsebol (M)

Kerstin Nilsson (S) t.o.m. 2012-08-01

Lena Sommestad (S) fr.o.m. 2012-08-01

Cecilia Brinck (M)

Caroline Helmersson Olsson (S)

Mats Johansson (M)

Per Svedberg (S)

Margareta B Kjellin (M)

Anna-Lena Sörenson (S)

Liselott Hagberg (FP)

Jan-Olof Larsson (S)

Åsa Torstensson (C)

Jabar Amin (MP)

Ulrik Nilsson (M)

Valter Mutt (MP)

Penilla Gunther (KD)

William Petzäll (--) t.o.m. 2011-09-30

Margareta Sandstedt (SD) fr.o.m. 2011-11-18 t.o.m. 2012-04-13

Johnny Skalin (SD) fr.o.m. 2012-04-13

Marianne Berg (V)

Thomas Strand (S)

Allan Widman (FP)

Johan Pehrson (FP)

Anders Flanking (C) t.o.m. 2011-10-14

Göran Lindell (C) fr.o.m. 2012-09-06

Thoralf Alfsson (SD)

Caroline Szyber (KD)

Lars-Axel Nordell (KD)

Suzanne Svensson (S) fr.o.m. 2012-03-23

Björn Söder (SD) fr.o.m. 2012-04-19

Montaser Eneim (M) ersatte Kajsa Lunderquist (M) under tiden
2011-12-14 t.o.m. 2012-06-30

Mathias Sundin (FP) ersatte Karin Granbom Ellison (FP) under tiden
2012-05-01 t.o.m. 2012-09-18

Som framgår av uppställningen tillhör sex ledamöter Socialdemokraterna, fem Moderata samlingspartiet, en Miljöpartiet de gröna, en Folkpartiet liberalerna, en Centerpartiet, en Sverigedemokraterna, en Vänsterpartiet och en Kristdemokraterna.

Kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av

 

Kristina Svartz, kanslichef

Peder Nielsen, bitr. kanslichef

Kristina Örtenhed, föredragande

Thomas Larue, föredragande

Katarina Delin, föredragande

Jenny Jonasson, föredragande

Ann-Charlotte Bragsjö, föredragande

Hans Hegeland, föredragande, fr.o.m. 2012-09-01

Lars Widlund, föredragande (halvtid)

Kerstin Siverby, byrådirektör

Tony Holmstedt, byråassistent

Katharina Wahl, byråassistent

Riksdagsstipendiaten Mattias Gunnarsson tjänstgjorde som föredragande under våren 2012.

Utskottets verksamhet

Ärenden som behandlats av utskottet

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse (KU1)

I betänkande KU1 behandlade utskottet regeringens proposition 2011/12:1  Budgetpropositionen för 2012 utgiftsområde 1 Rikets styrelse och utgiftsområde 15 Studiestöd, yrkande 1 samt redogörelse 2010/11:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2010 och motioner från allmänna motionstiden 2011.

I betänkandet behandlades även regeringens förslag till lagar om ändring i budgetlagen (2011:203) och i radio- och tv-lagen (2010:696) samt riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2012.

Utrikesutskottet yttrade sig till konstitutionsutskottet över propositionen och motioner i de delar som rörde utrikesförvaltningen.

Konstitutionsutskottet föreslog att anslagen inom utgiftsområdet skulle uppgå till sammanlagt 11 808 950 000 kronor. Utskottet tillstyrkte de yrkanden i övrigt som regeringen, riksdagsstyrelsen och Riksdagens ombudsmän (JO) lagt fram, inklusive regeringens och riksdagsstyrelsens lagförslag. Utskottet föreslog vidare att riksdagen skulle lägga Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2010 till handlingarna. Företrädarna för Miljöpartiet de gröna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet förklarade i var sitt särskilt yttrande att de inte deltog i beslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse eftersom dessa partiers förslag till ramar för utgiftsområdena inte hade tillstyrkts av finansutskottet i budgetprocessens första steg.

Utskottet föreslog på eget initiativ att riksdagen skulle tillkännage för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om behovet av att säkerställa att länsstyrelserna tillförs avsedda medel under 2012 för fortsatta insatser för en god och kvalitativ djurskyddskontroll på 2011 års nivå i enlighet med den avsikt regeringen hade uttalat i budgetpropositionen. Vidare föreslog utskottet att riksdagen skulle tillkännage för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om att regeringen ska genomföra en översyn av den nuvarande överenskommelsen som träffats mellan regeringen och riksmarskalksämbetet om redovisningen av hovstatens verksamhet. Utskottet tillstyrkte därmed två motioner och tillstyrkte delvis en motion.

Utskottet avstyrkte övriga motionsyrkanden.

I betänkandet fanns tre reservationer av M, MP, FP, C, V, och KD och sju särskilda yttranden av MP, SD och V. 

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Ändring av viss länsstyrelseverksamhet (KU2)

I betänkande KU2 behandlade utskottet regeringens proposition 2011/12:31 Ändring av viss länsstyrelseverksamhet och en följdmotion. Regeringen ansåg att vissa av de verksamheter som länsstyrelserna handhar bör koncentreras till ett mindre antal länsstyrelser. Syftet med detta är att åstadkomma en högre effektivitet och en mer rationell användning av resurserna. Ett syfte är också att stärka rättssäkerheten.

De verksamheter som regeringen föreslog ska bli koncentrerade finns inom följande ärendegrupper: medborgarskap, överförmyndare, begravningsfrågor, pantlåneverksamhet, bilskrotning, ensamrätt till sjunket gods, lönegaranti, deponerade medel, Allmänna arvsfonden, häradsallmänningar, bevakningsföretag, lotterier och bitillsyn.

Regeringen menade att dessa verksamheter ska koncentreras till länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Skåne, Västra Götalands, Dalarnas, Västernorrlands och Norrbottens län. Detta ska enligt propositionen åstadkommas genom att regeringen genom förordningar meddelar föreskrifter om vilka länsstyrelser som är behöriga. För att regeringen ska kunna besluta om förordningar krävs vissa lagändringar.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 juli 2012.

Utskottet tillstyrkte propositionen och avstyrkte motionen. Utskottet ansåg att det finns skäl att koncentrera de ärendegrupper som regeringen anger och att dessa bör handläggas vid de länsstyrelser som anges i propositionen. Utskottet ville särskilt framhålla vikten av att denna förändring bidrar till stärkt rättssäkerhet genom en ökad enhetlighet i rättstillämpningen. Utskottet bedömde att de enskilda länsstyrelserna inte skulle bli påverkade i någon högre grad. Vidare ville utskottet understryka att ställningstagandet till propositionen inte på något sätt berör eller påverkar framtida ställningstaganden bl.a. om den statliga regionala förvaltningen och om regional indelning. Vidare ville utskottet tydligt markera att de överväganden som krävs för att bedöma ett förslag om en regionbildningsprocess är helt väsensskilda från de som krävdes i samband med den aktuella propositionen och att utskottet skulle kunna komma fram till andra ställningstaganden när regeringen återkom med förslag kring regionbildningen.

I betänkandet fanns ett särskilt yttrande av S.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Frågor om rösträtt, valsystem m.m. (KU3)

I betänkande KU3 behandlade utskottet motionsyrkanden från allmänna motionstiderna 2010 och 2011. Motionsyrkandena gällde frågor om rösträtt m.m., valsystemets proportionalitet, personval m.m., begränsad möjlighet till återval som riksdagsledamot, fritidspolitikerns roll, skilda valdagar samt avpolitisering av Valprövningsnämnden.

Utskottet avstyrkte samtliga motioner, i huvudsak med hänvisning till tidigare ställningstaganden, Grundlagutredningens arbete eller pågående utredningar.

I betänkandet fanns två reservationer av SD och V.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen (KU4)

Enligt 10 kap. 6 § riksdagsordningen ska konstitutionsutskottet följa tillämpningen av subsidiaritetsprincipen och en gång om året meddela kammaren sina iakttagelser. I betänkande KU4 redovisade utskottet resultatet av uppföljningen för tiden den 1 juli–31 december 2010.

Konstitutionsutskottets uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen avsåg dels den rent formella hanteringen i riksdagen av utkast till lagstiftningsakter, dels utfallen på en övergripande nivå av de genomförda subsidiaritetsprövningarna. I uppföljningen gjordes även en översiktlig genomgång av kommissionens motiveringar i fråga om subsidiaritetsprincipen. Vidare behandlades frågor om vilken betydelse interparlamentariskt samarbete, IPEX och kontakter med riksdagens ständiga representant i Bryssel har vid utskottens subsidiaritetsprövningar.

Vid genomgången av de 49 subsidiaritetsärenden som genomfördes under den nämnda tidsperioden gjorde konstitutionsutskottet ett antal iakttagelser. Utskottet hade berett övriga utskott möjlighet att yttra sig över de iakttagelser konstitutionsutskottet gjort. Yttranden lämnades in av finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, försvarsutskottet, socialförsäkringsutskottet, socialutskottet, trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet. Övriga utskott meddelade genom protokollsutdrag att de beslutat att inte yttra sig.

I sina ställningstaganden framhöll konstitutionsutskottet bl.a. att den s.k. tvåstegsmetoden inte är begränsad till att bara tillämpas på ett lagstiftningsutkast i sin helhet, utan att den kan användas för att pröva om olika delar av ett lagstiftningsutkast strider mot subsidiaritetsprincipen och således snarare kanske bli föremål för reglering på nationell nivå. Allt tyder på att metoden fungerat väl och att den lämpar sig väl för utskottens subsidiaritetsprövningar. Med hänsyn till att många lagstiftningsutkast översänds av kommissionen i samband med halvårsskiften ansåg utskottet att det finns anledning att i kommande uppföljningar bevaka hur tidpunkten för översändandet påverkar utskottens och riksdagens möjligheter att hinna med en fullgod behandling av subsidiaritetsärendena.

Under den aktuella perioden hade riksdagen på förslag av utskott funnit i 3 fall av 49 att förslag från kommissionen stått i strid med subsidiaritetsprincipen. Utskottet ansåg att det var för tidigt att dra några långtgående slutsatser i fråga om den sammantagna utvecklingen hittills. En iakttagelse var dock att finansutskottet hade haft en stark ökning av antalet subsidiaritetsprövningar och att flera av dessa förslag hade lagts fram som en följd av den globala krisen 2008.

Enligt konstitutionsutskottets mening ska varje utkast prövas för sig, oberoende av om kommissionen valt att lägga fram det i ett ”lagstiftningspaket” eller inte.

Utskottet konstaterade att kommissionens motiveringar i fråga om subsidiaritetsprincipen saknades helt eller var bristfälliga i drygt en tredjedel av de lagstiftningsutkast som prövats under den aktuella perioden. Ofullständiga eller uteblivna motiveringar utgör enligt utskottet en allvarlig brist i unionens lagstiftningsprocess.

Utskottet framhöll värdet av kontakter med andra parlament, om möjligt på politisk nivå. Det fanns enligt utskottet ett behov av att följa upp hur IPEX kan förbättras och utgöra ett bättre stöd för de nationella parlamenten. Utskottet framhöll också att kontakter med riksdagens ständiga representant i Bryssel kan vara en möjlig väg till att skaffa information om beredningsläget i andra länder.

Utskottet anmälde enligt 10 kap. 6 § åttonde stycket riksdagsordningen resultatet av den redovisade uppföljningen för riksdagen.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna.

Förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten (KU5,  utlåtande)

I utlåtande KU5 behandlade utskottet kommissionens sjätte årsrapport om förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten, KOM(2011) 345. Rapporten innehåller bl.a. en redovisning av de viktigaste ämnen som föranlett yttranden från de nationella parlamenten till kommissionen under 2010 med anledning av det s.k. Barrosoinitiativet. I rapporten återges även en första lägesrapport över hur den nya subsidiaritetskontrollmekanismen fungerar och kommissionens syn på utvecklingen av sina förbindelser med de nationella parlamenten under den närmaste framtiden.

Konstitutionsutskottet påminde om att den politiska dialogen mellan kommissionen och Sverige under de rådande svenska konstitutionella förhållandena sker genom regeringen som är ansvarig inför riksdagen. Det är inom ramen för de befogenheter som gällande fördrag tilldelat riksdagen som den ges möjlighet att på det sätt som föreskrivs i riksdagsordningen kommunicera direkt med bl.a. kommissionen vad gäller tillämpningen av subsidiaritetsprincipen.

Mot bakgrund av utskottets andra årliga uppföljning av subsidiaritetsprincipens tillämpning framhöll utskottet att ofullständiga eller uteblivna subsidiaritetsmotiveringar utgör en allvarlig brist i unionens lagstiftningsprocess. Vidare förutsatte utskottet att kommissionen på lämpligt sätt klargör de otydligheter om subsidiaritetskontrollmekanismens tillämpningsområde som framhölls i utlåtandet. Utskottet ansåg att den granskning av unionsdokument som de nationella parlamenten gör och som föregår lagstiftningsarbetet kan bidra till en tidig fördjupad debatt inom medlemsstaterna om unionssamarbetets utveckling och till att parlamentens synpunkter blir kända. Dessutom kommenterade utskottet vissa aspekter av subsidiaritetsprotokollets tillämpning.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga utlåtandet till handlingarna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Justitieombudsmännens ämbetsberättelse (KU6)

I betänkande KU6 behandlade utskottet redogörelse 2011/12:JO1 Justitieombudsmännens ämbetsberättelse för tiden den 1 juli 2010–30 juni 2011 och tre följdmotioner. Dessutom behandlade utskottet ett motionsyrkande från allmänna motionstiden 2011.

 Justitie- och socialförsäkringsutskotten yttrade sig över ämbetsberättelsen och följdmotionerna i de delar som rörde respektive utskott.

Utskottet föreslog att riksdagen genom ett tillkännagivande skulle begära att regeringen låter utreda frågan om bristen på reguljär tillsyn inom migrations- och socialförsäkringsområdet. Därmed tillstyrkte utskottet delvis följdmotionsyrkandena. Motionsyrkanden om tillsyn över kriminalvårdens verksamhet avstyrktes eftersom utskottet ansåg dem vara tillgodosedda genom redan beslutade utredningsdirektiv. Med detta föreslog utskottet att riksdagen skulle lägga ämbetsberättelsen till handlingarna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Användning av beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse för Gotlands kommun (KU7)

I betänkande KU7 behandlade utskottet proposition 2011/12:21 Användning av beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse för Gotlands kommun. I propositionen föreslog regeringen att Gotlands kommun ska få möjlighet att använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse i stället för kommunfullmäktige och kommunstyrelse. Inga motioner hade väckts med anledning av propositionen.

Lagförslagen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2012.

Utskottet tillstyrkte propositionen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Sekretess hos Försvarsexportmyndigheten samt vissa ändringar om immunitet och privilegier (KU8)

I betänkande KU8 behandlade utskottet regeringens proposition 2011/12:24 Sekretess hos Försvarsexportmyndigheten. I propositionen föreslog regeringen att offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) skulle ändras så att samma sekretess kommer att gälla hos Försvarsexportmyndigheten som hos bl.a. statliga affärsverk och Försvarets materielverk när det gäller handlingar som innehåller uppgifter om villkoren i ett slutet avtal.

Med anledning av att ett antal internationella samarbetsavtal som innehåller bestämmelser om immunitet och privilegier har upphört att gälla föreslog regeringen vidare att några paragrafer i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall skulle upphävas eller ändras.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 maj 2012.

Utskottet tillstyrkte propositionens lagförslag.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Integritetsfrågor m.m. (KU9)

I betänkande KU9 behandlade utskottet motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2010 och 2011. Motionsyrkandena gällde bl.a. offentlighetsprincipen och skyddet av den personliga integriteten, kränkningar på internet, Datainspektionens uppgifter, behandlingen av personuppgifter inom kriminalvården och en föreslagen lag om allmän kommunikationshemlighet. I betänkandet behandlades också regeringens skrivelse 2011/12:67 Uppgifter hos Säkerhetspolisen om misstänkt samröre med Stasi samt motioner från de allmänna motionstiderna 2010 och 2011 om sekretessen för de s.k. Stasiarkiven.

Utskottet avstyrkte motionerna.

I betänkandet fanns tre reservationer av SD respektive V och ett särskilt yttrande av SD. 

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning (KU10)

I betänkande KU10 redovisade utskottet sin allmänna granskning. Granskningen avsåg regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation, regeringsprotokollen, vissa förvaltningsärenden, beslut i regeringskansliärenden (Utrikesdepartementet), delegation och subdelegation, förvaltningsmyndigheters internationella överenskommelser, regeringens information i samband med subsidiaritetskontroll och utnämningsmakten.

Utskottet anmälde enligt 13 kap. 2 § regeringsformen resultatet av granskningen för riksdagen.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna.

Några begravningsfrågor (KU11)

I betänkande KU11 behandlade utskottet regeringens proposition 2011/12:51 Några begravningsfrågor och en följdmotion. I propositionen föreslogs ändringar i bl.a. begravningslagen som innebar i huvudsak följande.

Den längsta tillåtna tiden mellan dödsfall och gravsättning eller kremering förkortas till en månad. Vidare tydliggörs det att en gravrätt kan upplåtas med begränsningar och att det i sådana fall är upplåtaren som ansvarar för att gravplatsen hålls i ordnat och värdigt skick. Bestämmelser föreslogs också om återupptagande och upplåtelse av återlämnad gravrätt.

Begravningsavgiften för dem som är medlemmar i Svenska kyrkan görs fristående från kyrkoavgiften.

Det tydliggörs att länsstyrelsen ansvarar för tillsynen över begravningsverksamheten. För att kunna fullgöra tillsynsansvaret ges länsstyrelsen rätt att inspektera verksamheten och på begäran få de upplysningar, handlingar och annat material som behövs för tillsynen.

Kraven på de begravningsombud som länsstyrelsen förordnar utökas och förtydligas.

De ändringar i begravningslagen som avser begravningsavgift leder till följdändringar i lagen med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m., lagen om avgift till registrerat trossamfund och skatteförfarandelagen.

De lagändringar som gäller begravningsavgiften föreslogs träda i kraft den 1 januari 2013. Övriga lagändringar föreslogs träda i kraft den 1 maj 2012.

Utskottet tillstyrkte regeringens lagförslag och avstyrkte motionerna.

I betänkandet fanns två reservationer av SD.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Trossamfund m.m. (KU12)

I betänkande KU12 behandlade utskottet motionsyrkanden från allmänna motionstiderna 2010 och 2011 som gällde Svenska kyrkan, fri församlingstillhörighet, begravningsverksamhet samt dialog med religiösa samfund m.fl.

Utskottet avstyrkte motionerna.

I betänkandet fanns en reservation av V.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Tryck- och yttrandefrihetsfrågor (KU13)

I betänkande KU13 behandlade utskottet motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2010 och 2011 som rörde tryck- och yttrandefrihet. Motionerna handlade om meddelarskydd, offentlighetsprincipen och kungahuset, elektroniskt utlämnande av allmänna handlingar, djurpornografi, genmälesrätt och teknikneutral lagstiftning.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle ge regeringen till känna vad utskottet anfört om meddelarskyddet för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet. Därmed tillstyrktes flera motioner i frågan.

Utskottet avstyrkte övriga motioner.

I betänkandet fanns två reservationer av V och SD.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Fri- och rättigheter (KU14)

I betänkande KU14 behandlade utskottet motionsyrkanden som rör frågor om fri- och rättigheter. Yrkandena handlade om samvetsfrihet, religionsfrihet och skydd för privat- och familjeliv, diskriminering, en kommission för mänskliga rättigheter, rätten till fria samtal på arbetsplatser, yttrandefrihet på offentliga platser, självmordssajter på internet, värdedebatt, föreningsfrihet, niqab och burka på allmän plats, västförbud, ett tredje kön och återkallande av medborgarskap.

Utskottet avstyrkte motionerna.

I betänkandet fanns fem reservationer av SD och V.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Författningsfrågor (KU15)

I betänkande KU15 behandlade utskottet motionsyrkanden i författningsfrågor som har framställts under de allmänna motionstiderna 2010 och 2011. Motionsyrkandena gällde frågor om statsskicket, statschefens uppgifter, statschefens immunitet, medlemskapet i Europeiska unionen, en minskning av antalet riksdagsledamöter, behörighetsvillkor för statsråd och ledamöter i riksdagen, byte av partitillhörighet, tidskarantän för statsråd och höga statstjänstemän, den offentliga äganderätten och den kommunala revisionen.

Utskottet avstyrkte motionerna.

I betänkandet fanns sex reservationer av MP, SD och V.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Radio- och tv-frågor (KU16)

I betänkande KU16 behandlade utskottet motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2010 och 2011 som rörde vissa radio- och tv-frågor. Motionerna handlade om en s.k. evenemangslista, annonstider i radio och tv, rätt att välja tv-utbud, politisk tv-reklam, koncessionsavgift för kommersiell radio och granskningsnämnden för radio och tv.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle ge regeringen till känna att rege­ringen snarast bör tillsätta en utredning för att avgöra hur en evenemangslista ska utformas. Därmed tillstyrktes motioner i frågan. Utskottet föreslog vidare att riksdagen skulle ge regeringen till känna att den bör genomföra en allsidig utvärdering av effekterna av den tidigare genomförda lagändringen som innebar en ökning av annonstiden till tolv minuter. Därmed tillstyrktes delvis en motion i frågan.

Utskottet avstyrkte övriga motioner.

I betänkandet fanns tre reservationer av M, FP, C, KD och SD.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

En strategi för romsk inkludering och andra minoritetsfrågor (KU17)

I betänkande KU17 behandlade utskottet regeringens skrivelse 2011/12:56  En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering 2012–2032 och  en följdmotion samt motioner om de nationella minoriteterna från de allmänna motionstiderna 2010 och 2011 som avser frågor om bl.a. romer, utvidgning av de finska förvaltningsområdena, initiativ till sameparlament, nordisk samekonvention, samers rättigheter och bevarande av älvdalskan.

Inom ramen för utskottets uppföljnings- och utvärderingsarbete har det på utskottets uppdrag genomförts en kunskapsöversikt om minoriteter som redovisats i en rapport, 2011/12:RFR11. Rapporten publicerades i april 2012 och utgjorde en del av utskottets underlag inför behandlingen av det aktuella ärendet.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.

Utskottet avstyrkte motionerna.

I betänkandet fanns fem reservationer av S, MP och V och ett särskilt yttrande av SD.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut med undantag för förslagspunkten 1, om modersmålslärare och undantaget från kravet på lärarlegitimation, där kammaren biföll reservation 1 av S, MP och V.

Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (KU18)

I betänkande KU18 behandlade utskottet regeringens skrivelse 2011/12:44 Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism och följdmotioner samt motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2010 och 2011.

I handlingsplanen redovisades under sex övergripande rubriker de åtgärder som utgör den strategiska inriktningen för regeringens framtida arbete för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism.

Justitieutskottet och kulturutskottet yttrade sig över skrivelsen och motionerna i de delar som rörde utskottens beredningsområden.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.

Utskottet avstyrkte motionerna.

I betänkandet fanns en reservation av SD och ett särskilt yttrande  av S, MP och V.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Kommittéberättelse 2012 m.m. (KU19)

I betänkande KU19 behandlade utskottet regeringens skrivelse 2011/12:103 Kommittéberättelse 2012 samt motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2010 och 2011 som rör lagstiftningsprocessen.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.

Utskottet avstyrkte motionerna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Granskningsbetänkande (KU20)

I betänkande KU20 redovisade utskottet sin granskning av statsrådens tjänste-utövning och regeringsärendenas handläggning med anledning av särskilda anmälningar. Granskningen redovisades under huvudrubrikerna:

1.      Vissa frågor om regeringens förhållande till riksdagen

2.      Handläggningen av vissa regeringsärenden m.m.

3.      Vissa frågor om regeringens ansvar för förvaltningen m.m.

4.      Vissa frågor om statsråds tjänsteutövning och

5.      Vissa frågor som avser statliga bolag.

Utskottet anmälde enligt 13 kap. 2 § regeringsformen resultatet av granskningen för riksdagen.

I betänkandet fanns sju reservationer av M, FP, C, KD och SD.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna.

Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen m.m. (KU21)

I betänkande KU21 behandlade utskottet regeringens skrivelse 2011/12:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen och en följdmotion, regeringens skrivelse 2011/12:65 Redogörelse för regeringens arbete med att förbättra och effektivisera hanteringen av ärenden som rör internationella barnbortföranden samt riksdagsstyrelsens redogörelse 2011/12:RS4 Redogörelse för behandlingen under 2011 av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen.

Utskottet noterade att den tidigare gynnsamma utvecklingen vad gäller en minskning av riksdagsskrivelser som inte slutbehandlats och en ökning av andelen slutbehandlade tillkännagivanden har brutits, vilket är olyckligt. Mot bakgrund av påpekanden från bl.a. socialförsäkrings- och näringsutskotten konstaterade konstitutionsutskottet att vissa beredningsåtgärder i ett begränsat antal tillkännagivanden har fördröjts. Konstitutionsutskottet förutsatte att regeringen vidtar de åtgärder som krävs för att utskottens synpunkter ska bli beaktade. På sitt eget område konstaterade konstitutionsutskottet bl.a. att ett tillkännagivande i frågan om upphovsrätten och offentlighetsprincipen efter mer än tolv år ännu inte hade slutbehandlats. Utskottet föreslog att riksdagen skulle tillkännage för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om att regeringen under 2012 ska återkomma till riksdagen i frågan.

Med anledning av vissa iakttagelser inom ramen för ärendet föreslog utskottet att riksdagen skulle tillkännage för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om vikten av att beredningsåtgärder med anledning av ett riksdagens tillkännagivande bör påbörjas så snart som möjligt.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till handlingarna och att följdmotionen skulle avstyrkas. Vidare föreslog utskottet att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse om internationella barnbortföranden och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna.

 Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Frågeinstituten som kontrollinstrument (KU22) – Överflyttad till riksmötet 2012/13:KU4

Ändringar i riksdagsordningen om replikrätten m.m. (KU23)

I betänkande KU23 behandlade utskottet riksdagsstyrelsens framställning 2011/12:RS1 Ändringar i riksdagsordningen om replikrätten m.m. I framställningen föreslogs vissa ändringar i riksdagsordningen och att en författning på riksdagsområdet skulle upphöra.

När det gällde ändringarna i riksdagsordningen föreslogs bl.a. att kriterierna för vad som avses med replik tas bort ur lagen och att det uttryckligen ska framgå att en replik begärs i omedelbar anslutning till ett anförande. Vidare föreslogs att det regleras i riksdagsordningen att en talare inte får anmäla sig senare än under andra omgången i en interpellationsdebatt och att det tydliggörs att omröstningen i kammaren kan ske på elektronisk väg. Därutöver föreslogs att bestämmelsen i riksdagsordningen om ett statsråds skyldighet att meddela kammarkansliet om ett svar på en skriftlig fråga är försenat eller uteblir förtydligas. Slutligen föreslogs att vissa begrepp i riksdagsordningen om bl.a. budgetprocessen anpassas till regeringsformens begrepp.

I framställningen föreslogs dessutom att lagen (1993:825) om personregister i riksdagens informationssystem Rixlex upphävs.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 augusti 2012.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta dels ett förslag till lag om ändring i riksdagsordningen, dels ett förslag till lag om upphävande av lagen om personregister i riksdagens informationssystem Rixlex.

I förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen föreslogs ändringar i riksdagsordningens huvudbestämmelser. Utskottet föreslog att dessa ändringar skulle beslutas enligt 8 kap. 17 § första stycket andra meningen regeringsformen.

 Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Indelning i utgiftsområden (KU24)

I betänkande KU24 behandlade utskottet regeringens proposition 2011/12:100 förslagspunkterna 2–8 som gällde lagförslag om ändring i riksdagsordningen och ändringar av ändamål och verksamheter på utgiftsområden. Regeringens förslag till ändringar i riksdagsordningen innebär bl.a. att två utgiftsområden ändrar namn. Anledningen till förslaget är att vissa termer behöver förtydligas.

Regeringens lagförslag föreslogs träda i kraft den 1 oktober 2012 och tillämpas första gången i fråga om statens budget för 2013.

Utskottet föreslog att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag om ändring i riksdagsordningen, dels godkänner regeringens förslag till ändringar av ändamål och verksamheter på utgiftsområden. 

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

EU-förslag om allmän uppgiftsskyddsförordning (KU25,  utlåtande)

I utlåtande KU25 prövar utskottet kommissionens förslag till förordning om skydd för enskilda personer med avseende på behandlingen av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (allmän uppgiftsskyddsförordning), KOM(2012) 11 slutlig. Enligt utskottets uppfattning är förslaget i dess nuvarande skick inte förenligt med subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle besluta att lämna ett motiverat yttrande till Europa-parlamentets, rådets och kommissionens ordförande i enlighet med 10 kap. 6 § riksdagsordningen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Yttranden till andra utskott

2011/12:KU1y till finansutskottet över budgetpropositionens (prop. 2011/12:1) förslag till ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse 2012–2015 samt motioner.

2011/12:KU2y till justitieutskottet över kommissionens utvärderingsrapport om direktiv 2006/24/EG i den del som avser frågor av betydelse för den personliga integriteten.

2011/12:KU3y till finansutskottet över proposition 2011/12:2 Höständringsbudget för 2011 i den del som avser förslag om ändrade ramar för utgiftsområde 1 Rikets styrelse och ändrade anslag inom utgiftsområdet samt en motion i motsvarande delar.

2011/12:KU4y till justitieutskottet över kommissionens meddelande Ett EU-system för att spåra finansiering av terrorism: tillgängliga alternativ (KOM(2011) 429) i den del det rörde frågor av betydelse för grundläggande fri- och rättigheter samt dataskydd.

2011/12:KU5y till socialutskottet över subsidiaritetsprövning av förslag till direktiv och förordning vad gäller information till allmänheten om receptbelagda läkemedel och humanläkemedel.

2011/12:KU6y till justitieutskottet över proposition 2011/12:55 De brottsbekämpande myndigheternas tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation samt motioner.

2011/12:KU7y till finansutskottet över proposition 2011/12:66 Godkännande av Europeiska rådets beslut om ändring av artikel 136 i EUF-fördraget – Stabilitetsmekanism för euroländer och motioner.

2011/12:KU8y till justitieutskottet över följdmotion 2011/12:Ju16 yrkande 2 om en reformerad mutbrottslagstiftning.

2011/12:KU9y till justitieutskottet över ett utskottsinitiativ som väckts med anledning av proposition 2011/12:146 Skyddsåtgärder för trafikuppgifter lagrade för brottsbekämpande ändamål.

EU-frågor

Utskottet fortsatte under riksmötet att följa och behandla EU-frågor inom sitt beredningsområde. Information om aktuella EU-frågor har lämnats av företrädare för regeringen och Regeringskansliet vid sju tillfällen.

Den 18 oktober 2011 informerade statssekreteraren Graner från Justitiedepartementet utskottet om ett avtal mellan EU:s medlemsstater om skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som utbyts i EU:s intresse.

Den 15 december 2011 informerade företrädare för Statsrådsberedningen, Justitie- och Finansdepartementen om procedurfrågor vid ändringar av Europeiska unionens fördrag m.m. inom ramen för diskussionen om en tilltänkt finanspakt på unionsnivå.

Den 19 januari 2012 informerade statssekreterarna Areskoug Mascarenhas och Wåglund Söderström från Statsrådsberedningen samt företrädare för Justitie- och Finansdepartementen om utvecklingen i de pågående förhandlingarna om en tilltänkt finanspakt på unionsnivå.

Den 16 februari 2012 informerade statssekreterarna Graner och Valfridsson från Justitiedepartementet, statssekreteraren Wåglund Söderström från Statsrådsberedningen samt statssekreteraren Johansson från Socialdepartementet om aktuella EU-frågor vid sina respektive departement. De ärenden som berördes av informationen vid detta tillfälle var

·          ett kommissionsförslag om ändringar i det s.k. läkemedelsdirektivet och motsvarande förordning vad gäller information till allmänheten om receptbelagda läkemedel

·          genomförandet på nationell nivå av förordningen om medborgarinitiativet

·          reformen av EU:s dataskyddsreglering

·          frågan om EU:s anslutning till Europakonventionen

·          revisionen av öppenhetsförordningen

·          direktiv om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området

·          revideringen av datalagringsdirektivet och

·          förslaget till direktiv om användning av flygpassageraruppgifter (PNR-uppgifter) för brottsbekämpande ändamål.

Den 20 mars 2012 informerade statssekreteraren Graner från Justitiedepartementet om ett EU-förslag om allmän uppgiftsskyddsförordning, KOM(2012) 11. Informationen lämnades inom ramen för konstitutionsutskottets beredning av sin subsidiaritetsprövning av förslaget.

Den 22 maj 2012 informerade statsrådet Ullenhag utskottet om dels det fleråriga ramprogrammet för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter 2013–2017, dels uppdateringen av arbetet med romers integrering inom EU, dels rådsslutsatserna om efterlevnaden av grundläggande rättigheter i EU.

  Den 22 maj 2012 informerade även statssekreteraren Graner från Justitiedepartementet utskottet om dels revisionen av öppenhetsförordningen, dels det fortsatta förhandlingsarbetet vad gäller direktivet om användning av PNR-uppgifter.

Under riksmötet har utskottet inte hållit några överläggningar med regeringen.

Inkommande EU-dokument samt behandlingen av dessa vid EU:s institutioner har löpande anmälts till utskottet. Särskild vikt har lagts vid bl.a. översynen av EU:s rättsliga ram för skyddet av personuppgifter, EU:s åtgärder för integreringen av romerna, tillämpningen av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten samt frågor kring subsidiaritet och proportionalitet.

   Utskottet har lämnat dels ett betänkande (KU4) om konstitutionsutskottets uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen, dels ett granskningsutlåtande (KU5) om förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten, dels ett prövningsutlåtande (KU25) om ett EU-förslag om allmän uppgiftsskyddsförordning.

 I övrigt har konstitutionsutskottet behandlat olika EU-relaterade ärenden i ett antal yttranden till andra riksdagsutskott. I ett yttrande till justitieutskottet (KU2y) om kommissionens utvärderingsrapport om direktiv 2006/24/EG som gäller lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål lämnade konstitutionsutskottet uttalanden om bl.a. lagringstider, ändamål med lagring och användning av uppgifter, nyttan av lagringen av uppgifterna samt frågor kring uppgiftsskydd, datasäkerhet och tillsynsmyndigheter. Konstitutionsutskottet som begränsade sitt yttrande till frågor av betydelse för den personliga integriteten betonade bl.a. vikten av att varje möjlighet att förstärka skyddet för denna integritet tas till vara.

I ett yttrande till justitieutskottet (KU4y) om kommissionens meddelande om ett EU-system för att spåra finansiering av terrorism (KOM(2011) 429) framhöll konstitutionsutskottet bl.a. att ett sådant system inbegriper masslagring och massöverföring av data och att frågor av dataskydds-, rättssäkerhets- och integritetskaraktär därför är centrala. Med tanke på de konsekvenser ett lagstiftningsförslag kan komma att få för grundläggande rättigheter var det enligt utskottet viktigt att noga överväga om de åtgärder som kan komma att föreslås är nödvändiga och proportionerliga. Av särskild betydelse var enligt konstitutionsutskottets mening att nyttan av översändandet av uppgifter kunde mätas. Konstitutionsutskottet framhöll vikten av en noggrann och tydlig reglering samt att högt ställda minimiregler på dataskyddsområdet, som inte hindrar att enskilda medlemsstater i sitt nationella regelverk ställer högre krav på uppgiftsskydd och datasäkerhet, var en lämplig modell. Sammanfattningsvis betonade utskottet vikten av att varje möjlighet att förstärka skyddet för den personliga integriteten tas till vara.

I ett yttrande till socialutskottet (KU5y) om subsidiaritetsprövning av förslag till direktiv och förordningar vad gäller information till allmänheten om receptbelagda läkemedel och humanläkemedel konstaterade konstitutionsutskottet inledningsvis att förslagen i sin nuvarande utformning i flera delar stred mot tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Vad gäller subsidiaritetsprincipens tillämpning i de aktuella förslagen noterade utskottet att regeringen ansåg att förslagen har ett klart EU-mervärde. Även om utskottet i princip delade regeringens bedömning framhöll utskottet särskilt förslagens bristande överensstämmelse med det proportionalitetskriterium som innefattas i en prövning av subsidiaritetsprincipens tillämpning och som hänför sig till konstitutionsutskottets ansvarsområde. Mot bakgrund av dessa brister bedömde utskottet att förordningsförslaget stred mot subsidiaritetsprincipen. Utöver subsidiaritetsfrågan såg sig utskottet nödgat att framhålla bl.a. det angelägna i att frågor kring viktiga principer inom grundlagsregleringen på tryck- och yttrandefrihetsområdet prioriteras i det fortsatta arbetet. Detta ska ses mot bakgrund av utskottets uppfattning om att en rättsakt från unionen, som från svensk sida framstår som konstitutionellt oacceptabel, inte ligger inom det område där beslutanderätt har överlåtits.

 I ett yttrande till finansutskottet (KU7y) om regeringens proposition om godkännande av Europeiska rådets beslut om ändring av artikel 136 i EUF-fördraget – Stabilitetsmekanism för euroländer konstaterade konstitutionsutskottet att det inte fanns några konstitutionella hinder mot att bifalla propositionen. Utskottet konstaterade dessutom att en anslutning till den europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) för Sveriges del kan aktualiseras endast om Sverige inför euron som valuta. Om det i framtiden blir aktuellt för Sverige att införa euron som valuta förutsatte utskottet att frågan om Sverige ska bli medlem i ESM underställs riksdagens prövning. Utskottet ansåg inte att utformningen av ESM-fördraget borde utgöra ett skäl för att inte godkänna att det införs en ny bestämmelse i artikel 136 i EUF-fördraget som klargör att euroländerna får inrätta en stabilitetsmekanism. Att godkänna ändringen av artikel 136 kunde enligt utskottet inte heller hindra regeringen från att verka för att de demokratiska principerna värnas när olika åtgärder genomförs inom ramen för EU-samarbetet för att hantera den finansiella krisen.

 I ett yttrande till justitieutskottet (KU9y) om ett förslag till ett utskottsinitiativ som väckts i justitieutskottet i samband med beredningen av proposition 2011/12:146 Skyddsåtgärder för trafikuppgifter lagrade för brottsbekämpande ändamål berörde konstitutionsutskottet frågan om huruvida kravet på att riksdagen ska godkänna föreskrifter som regeringen beslutar med stöd av bemyndigandet i 6 kap. 3 a § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation borde tas bort. Konstitutionsutskottet ansåg att detta krav borde tas bort om justitieutskottet bedömde att riksdagen kunde godkänna de beslutade föreskrifterna om skyddsåtgärder.

  I ett yttrande till justitieutskottet som lämnades genom ett protokollsutdrag (vid konstitutionsutskottets sammanträde den 23 februari 2012, se § 1 i prot. 2011/12:27) besvarade konstitutionsutskottet ett antal frågor som ställts av justitieutskottet om formerna för ett motiverat yttrande vid subsidiaritetsprövning. Konstitutionsutskottet hänvisade inledningsvis till vad utskottet tidigare anfört om att subsidiaritetsprövningen är en lämplighetsprövning och att prövningen handlar om att fastställa på vilken nivå – unionsnivå eller någon nationell nivå – den föreslagna åtgärden ska vidtas, inte huruvida åtgärden ska företas eller inte. Konstitutionsutskottet påminde vidare bl.a. om att motiverade yttranden bör förbehållas sådana fall som tas upp i protokoll  nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna som lagts till EU-fördragen, dvs. motiverade yttranden som innehåller skäl till att man anser att ett utkast till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Konstitutionsutskottet framhöll även möjligheten att subsidiaritetspröva delar av ett förslag. En subsidiaritetsprövning är enligt konstitutionsutskottet inte begränsad till en bedömning av förslaget i sin helhet, utan kan innefatta en prövning av förslagets skilda delar. Ett riksdagsutskott kan således pröva olika delar av ett förslag och komma fram till att vissa delar av förslaget inte är förenliga med subsidiaritetsprincipen, medan andra delar är förenliga med principen.

Uppföljning och utvärdering

Under riksmötet har arbetet med en uppföljning och utvärdering av frågeinstituten som kontrollinstrument avslutats. Arbetet redovisades i Rapporter från riksdagen 2011/12:RFR6.

Utskottet hade beslutat att under riksmötet låta genomföra en kunskapsöversikt om nationella minoriteter. Arbetet genomfördes av utomstående forskare och publicerades i Rapporter från riksdagen 2011/12:RFR11.

Utskottet fortsatte under riksmötet arbetet med uppföljning och utvärdering av 2010 års val.

Forsknings- och framtidsfrågor

Utskottet höll en forskarutfrågning om valsäkerhet och valdeltagande den 13 mars 2012. Inbjudna gäster var företrädare i kommittén Översyn av valsystemet och Valprövningsnämndens presidium. Föreläsare var från Åbo Akademi, Göteborgs universitet och Århus universitet som diskuterade de aspekter som de anser vara viktigast vad gäller frågor om valsäkerhet och valdeltagande samt för- och nackdelar med det nuvarande systemet och alternativa system.

Offentliga och interna utfrågningar

Utskottet anordnade under riksmötet totalt 15 utfrågningar i 11 granskningsärenden.

Utskottet fick muntlig information vid tolv tillfällen i aktuella ärenden om Riksdagsförvaltningens årsredovisning, riksdagsstyrelsens budgetförslag, kungliga hovstatens anslag, JO:s ämbetsberättelse, aktuella EU-frågor, finanspakten och radio- och tv-frågor.

Utskottets tidigare redovisade seminarium om en nordisk samekonvention den 9 juni 2011 publicerades i Rapporter från riksdagen 2011/12:RFR4.

Utskottet fick en föredragning av rapporten om utvärdering av frågeinstituten som kontrollinstrument den 2 februari 2012, och den 31 maj 2012 bjöd utskottet in talmannen för synpunkter på rapporten.

Utskottet fick information av ambassadören för Sydafrika den 14 februari 2012 och ambassadören för Australien den 23 februari 2012 inför utskottets utrikesresor.

Den 29 mars 2012 höll utskottet ett gemensamt seminarium med finansutskottet och Riksbankens Jubileumsfond om ansvarsfrågor i teori och praktik i den statliga styrningen.

Ett kvällsseminarium hölls den 24 april 2012 för informationsutbyte från delegationsresorna i Sydafrika och Australien.

Den 17 april 2012 presenterade forskarna sin rapport Kunskapsöversikt om nationella minoriteter.

Resor och besök

Den 13 december 2011 tog utskottet emot riksrevisorerna.

Den 1–11 mars 2012 gjorde utskottet en delegationsresa till Australien.

Den 2–9 mars 2012 gjorde utskottet en delegationsresa till Sydafrika.

Den 4–5 juni 2012 deltog ledamöterna Helene Petersson i Stockaryd (S) och Ann-Britt Åsebol (M) i en konferens på Voksenåsen i Norge om en nordisk samekonvention.

Den 13–15 september 2012 deltog ledamoten Karl Sigfrid i World e-Parliament Conference 2012 i Rom.

Information om utskottet och dess verksamhetsområde

Den 20 september 2011 tog ordförande Peter Eriksson (MP), vice ordförande Per Bill (M), Andreas Norlén (M), Helene Petersson i Stockaryd (S), Hans Ekström (S), Jonas Åkerlund (SD) och biträdande kanslichefen emot en delegation från den finska riksdagens grundlagsutskott.

Den 29 september 2011 tog vice ordförande Per Bill (M), Per-Ingvar Johnsson (C), Tuve Skånberg (KD) och kanslichefen emot en delegation från norska Stortingets kommunal- och förvaltningsutskott.

Den 13 oktober 2011 tog ordförande Peter Eriksson (MP), Helene Petersson i Stockaryd (S), Per-Ingvar Johnsson (C), Hans Ekström (S), Jonas Åkerlund (SD) och biträdande kanslichefen emot en delegation från det ungerska parlamentet.

Den 26 januari 2012 deltog utskottet i riksdagens framtidsdag och var värdutskott för seminariet En digital framtid.

Den 16 februari 2012 besökte Ålands talman riksdagen, och från utskottet deltog ordförande Peter Eriksson (MP), vice ordförande Per Bill (M) och en tjänsteman från utskottet.

Den 29 maj 2012 tog ordförande Peter Eriksson (MP), Andreas Norlén (M), Helene Petersson i Stockaryd (S), Karl Sigfrid (M), Per-Ingvar Johnsson (C) och biträdande kanslichefen emot en delegation från Tjeckiens deputeradekammares valutskott.

Den 20 juni 2012  tog vice ordförande Per Bill (M), Hans Ekström (S), kanslichefen och biträdande kanslichefen emot en delegation från det thailändska parlamentet.

Vissa kvantitativa uppgifter om utskottets verksamhet

Utskottet lämnade 24 betänkanden till kammaren och 9 yttranden till andra utskott. Dessutom lämnades två granskningsbetänkanden: det ena innehöll resultatet av allmänna granskningar i december 2011, det andra resultatet av särskilda granskningar i maj 2012. Det allmänt inriktade granskningsbetänkandet omfattade åtta huvudpunkter och vårens granskningsbetänkande nitton anmälda granskningsärenden, redovisade under fem huvudrubriker.

Under riksmötet höll utskottet sammanlagt 93 sammanträden, 51 sammanträden med allmänna ärenden och 42 sammanträden med granskningsärenden. Den sammanlagda sammanträdestiden under riksmötet omfattade 74 timmar och 9 minuter.

Till utskottet hänvisades 9 propositioner, 268 motionsyrkanden, 6 skrivelser frå­n regeringen samt 2 framställningar och 3 redogörelser från olika riksdagsorgan. Utskottet behandlade 6 propositioner, 260 motionsyrkanden, 6 skrivelser, 1 framställning och 3 redogörelser under riksmötet.

 

 

Elanders, Stockholm  2012