Kulturutskottets verksamhetsberättelse 2005/06

utskottsdokument 2005/06:81F

Kulturutskottets verksamhet vid riksmötet 2005/06

 

 

 

 

 

 

 

Kulturutskottets beredningsområde

Kulturutskottet (KrU) bereder ärenden som rör allmänna kultur- och bild­ningsändamål, folkbildning, ungdomsverksamhet, internationellt kulturellt samarbete samt idrotts- och friluftsverksamhet. Utskottet bereder även ärenden om kyrkofrågor och ärenden om radio och television i den mån de inte tillhör konstitutionsutskottets beredningsområde.

Ärenden om anslag inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid tillhör kulturutskottets beredningsområde. Inom utgiftsområdet finns politikområdena 28 Kulturpolitik, 29 Ungdomspolitik och 30 Folkrörelsepolitik. Vidare inrymmer utgiftsområde 17 delar av ytterligare fyra politikområden. Det gäller politikområdena 2 Finansiella system och tillsyn, 25 Utbildningspolitik, 26 Forskningspolitik samt 27 Mediepolitik.

1         1  Riksdagen 2005/06. 13 saml. KrU Verksamhet

2         Rättelse: S. 13 rad 13.

 

Utskottets sammansättning m.m.

Under riksmötet 2005/06 har kulturutskottet haft följande sammansättning.

 

Ledamöter

Lennart Kollmats (fp), ordf.

Annika Nilsson (s), vice ordf.

t.o.m. 1/10 2005

Lars Wegendal (s), vice ordf.

fr.o.m. 1/10 2005

Eva Arvidsson (s)

Kent Olsson (m)

Paavo Vallius (s)

Nikos Papadopoulos (s)

Gunilla Tjernberg (kd)

Siv Holma (v)

Matilda Ernkrans (s)

Lena Adelsohn Liljeroth (m)

Göran Persson i Simrishamn (s)

Cecilia Wikström (fp)

Birgitta Sellén (c)

Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s)

Anna Lindgren (m)

Inger Nordlander (s) fr.o.m. 19/10

2005

Rossana Dinamarca (v)

Suppleanter

Inger Nordlander (s) t.o.m. 19/10 2005

Fredrik Olovsson (s)

Sonia Karlsson (s)

Anita Sidén (m)

Hans Backman (fp)

Berit Högman (s)

Lars Lilja (s)

Kenneth Lantz (kd)

Peter Pedersen (v)

Agneta Ringman (s)

Margareta Pålsson (m)

Kenth Högström (s) tjl. 1/10–27/10 2005

Torkild Strandberg (fp) t.o.m. 9/3 2006

Louise Malmström (s)

Axel Darvik (fp)

Lars-Ivar Ericson (c)

Tommy Ternemar (s)

Henrik S Järrel (m)

Johan Andersson (s) fr.o.m. 19/10 2005

Leif Björnlod (mp)

Henrik Westman (m)

Erling Bager (fp)

Dan Kihlström (kd)

Sven Bergström (c)

Mikael Johansson (mp)

Tasso Stafilidis (v)

Anne Marie Brodén (m)

Yoomi Renström (s) fr.o.m. 27/10 2005

Louise Edlind Friberg (fp) fr.o.m. 9/3 2006

Marianne Kierkemann (m) 9/11–9/12 2005

Som framgår av uppställningen har åtta av utskottets ledamöter tillhört Socialdemokraterna, tre Moderata samlingspartiet och två Folkpartiet liberalerna. Kristdemokraterna och Centerpartiet har företrätts av en ledamot vartdera. Miljöpartiet de gröna har vid mandatperiodens början valt att inte låta sig representeras i kulturutskottet. Partiet har överlåtit platsen som ordinarie ledamot till Vänsterpartiet som därför företrätts av två ledamöter i utskottet.

Utskottets kansli

Utskottet har biträtts av ett kansli bestående av

Per Mårtensson, kanslichef

Karin Josephson, föredragande

Maria Lindh Sjöström, föredragande

Ingrid Skogö, föredragande fr.o.m. 1/7 2006

Charlotte Rundelius, byråassistent

Tina Hökebro, byråassistent

Kristina Padrón, extra föredragande under tiden 3/10–29/11 2005

Björn Axelsson, byrådirektör under tiden 23/1–4/6 2006

Mimmi Lapadatovic, extra föredragande under tiden 1/2–31/3 2006

Maria Eka, extra föredragande under tiden 6/4–31/5 2006

Görel Sävborg-Lundgren, extra föredragande under tiden 6/4–31/5

Utskottets verksamhet

Motionernas behandling

Behandlingen av motioner inom olika ämnesområden har koncentrerats till i princip två gånger per mandatperiod. Utskottet får på så sätt bättre möjlighet att vid behov inhämta mer information inom respektive ämnesområde och ärende, t.ex. genom särskilda studier och utredningar, studieresor och studiebesök samt utfrågningar och information vid utskottssammanträden. Utskottet har under riksmötet vidare med framgång börjat behandla motioner i förenklad form i ett antal betänkanden. En sådan ordning har använts i de fall utskottet nyligen behandlat samma eller snarlika frågor (se nedan under rubriken Betänkanden i förenklad form).

Ärenden som har behandlats av utskottet

En nummerordnad förteckning över utskottets betänkanden samt yttranden till andra utskott under riksmötet 2005/06 finns i utskottets tryckta register. I det följande redovisas betänkandena under fyra rubriker, Betänkanden med anledning av regeringsförslag, Betänkanden med anledning av Riksrevisionens styrelses framställning, Motionsbetänkanden och Betänkanden i förenklad form.

Betänkanden med anledning av regeringsförslag

Budgetpropositionen för 2006

I ett yttrande till finansutskottet tillstyrkte kulturutskottets socialdemokratiska och vänsterpartistiska majoritet regeringens förslag till ram för 2006 för utgiftsområde 17. Regeringens ramförslag uppgick till drygt 9,5 miljarder kronor, vilket också var den nivå som fastställdes av riksdagen den 23 november 2006.

Utskottet tillstyrkte därefter även regeringens förslag till medelsfördelning inom den ram som fastställts för utgiftsområdet (bet. 2005/06:KrU1). Moderata samlingspartiets, Folkpartiet liberalernas, Kristdemokraternas och Centerpartiets företrädare redovisade sina respektive partiers budgetförslag inom utgiftsområdet i särskilda yttranden.

I budgetbetänkandet behandlade utskottet även museernas och andra kulturinstitutioners lokalkostnader. Utskottet föreslog att riksdagen skulle göra ett tillkännagivande och upprepa sitt krav från föregående år om en översyn av den nuvarande metoden för beräkning av myndigheters hyreskompensation. Utskottet förutsatte att översynen skulle göras skyndsamt och att regeringen snarast skulle återkomma till riksdagen med förslag till lösning.

Vidare ifrågasatte utskottet om det är rimligt att myndigheter som museer och andra kulturinstitutioner förutsätts kunna uppträda som jämbördiga motparter i hyresförhandlingar med Fastighetsverket. Utskottet föreslog därför att regeringen skulle överväga även denna fråga. Slutligen förutsatte utskottet att regeringen snabbt skulle vidta åtgärder som underlättar för Statens museer för världskultur att i det korta perspektivet komma över de problem som den minskade kompensationen för hyreskostnader fört med sig.

Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik

I betänkande 2005/06:KrU4 behandlade utskottet proposition 2005/06:2 Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik med följdmotioner samt motioner från allmänna motionstiden 2003, 2004 och 2005.

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om följande fyra mål för en nationell språkpolitik:

  • Svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige.
  • Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk.
  • Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig.
  • Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk.

Regeringen gjorde vidare den bedömningen, som delades av utskottet, att den statligt finansierade språkvården bör stärkas och att en ny samordnad språkvårdsorganisation bör inrättas. Organisationen föreslogs bestå av Språk- och folkminnesinstitutet (Sofi), Svenska språknämnden, Sverigefinska språknämnden och Klarspråksgruppen i Regeringskansliet. Utskottet utgick från att den av regeringen föreslagna organisationskommittén med uppgift att lämna förslag till den närmare utformningen av den nya språkvården och dess organisation omgående skulle tillsättas.

Fokus på film – en ny svensk filmpolitik

I betänkande 2005/06:KrU5 behandlade utskottet förslagen i regeringens filmpolitiska proposition 2005/06:3 Fokus på film – en ny svensk filmpolitik. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag att ansvaret för filmpolitiken fr.o.m. 2006 ska delas så att produktionsstöd till svensk film samt vissa stöd till distribution och visning av film i landet finansieras via 2006 års filmavtal, medan staten övertar ansvaret för att finansiera Filminstitutets övriga – främst filmkulturella – stödformer. Utskottet tillstyrkte även regeringens förslag om handlingsoffentlighet för den verksamhet vid Filminstitutet som inte avser stöd enligt filmavtalet.

Statligt stöd för kvinnors organisering

Proposition 2005/06:4 Statligt stöd för kvinnors organisering behandlades av utskottet i betänkande 2005/06:KrU6. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag att ett nytt statsbidrag för kvinnors organisering skulle inrättas. Syftet med det nya statsbidraget är att stödja kvinnors organisering i egna sammanslutningar. Bidraget ska främja kvinnors deltagande i den demokratiska processen och i samhällslivet. Bidraget ska också möjliggöra för kvinnor att bevaka sina rättigheter och driva sina krav. Av det i propositionen angivna syftet framgick inte att en bidragsmottagande organisation ska arbeta för att stärka kvinnans ställning i samhället. Utskottet betonade därför särskilt att detta ska vara ett villkor för statsbidraget.

Folkbildningsfrågor

I betänkande 2005/06:KrU14 behandlade utskottet regeringens folkbildningsproposition Lära, växa, förändra (prop. 2005/06:192). Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om statens syfte med statsbidraget till folkbildningen och om vissa verksamhetsområden som i särskilt hög grad utgör motiv för statens stöd.

De syften som avses är att folkbildningen ska stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen genom t.ex. politiskt, fackligt, kulturellt eller annat ideellt arbete, bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings‑ och utbildningsnivån i samhället samt bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet.

De verksamhetsområden som avses är 1) den gemensamma värdegrunden 2) det mångkulturella samhällets utmaningar 3) den demografiska utmaningen 4) det livslånga lärandet 5) kulturverksamhet 6) personer med funktionshinder samt 7) folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. Utskottet tillstyrker även regeringens förslag om statens utvärdering av folkbildningen.

Radio och TV i allmänhetens tjänst 2007–2012

Utskottet behandlade i betänkande 2005/06:KrU28 regeringens proposition 2005/06:112 Viktigare än någonsin! Radio och TV i allmänhetens tjänst 2007–2012. Utskottet tillstyrkte förslagen till villkor och riktlinjer som ska gälla under kommande tillståndsperiod för den radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst som bedrivs av Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB. Riktlinjerna för företagen ska enligt förslaget i huvudsak vara oförändrade. Programverksamheten ska präglas av oberoende och stark integritet och bedrivas självständigt, och programföretagen ska erbjuda ett varierat utbud av hög kvalitet som speglar hela landet. Programföretagens organisation ska även i fortsättningen vara decentraliserad. Ambitionsnivån höjs när det gäller insatserna för barn och unga liksom för funktionshindrade. Minst 65 % av sändningstiden för SVT:s förstagångssändningar med svenskt ursprung ska textas vid slutet av tillståndsperioden. Riktlinjerna för sponsring förtydligas. Sändningstillstånden föreslås gälla under en period av sex år – från den 1 januari 2007 t.o.m. den 31 december 2012.

Verksamheten ska även i fortsättningen finansieras med tv-avgiftsmedel. En definition av begreppet tv-mottagare införs i lagen (1989:41) om TV-avgift. Avgiften höjs enligt förslaget med 28 kronor till 1 996 kronor per helår fr.o.m. 2007. Vissa ändringar av radio- och TV-lagen (1996:844) görs också. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2007.

Med anledning av en skrivelse från SVT föreslog utskottet att riksdagen ska göra ett tillkännagivande om att regeringen ska analysera och klargöra vilka möjligheter SVT har att sälja rättigheter till offentlig visning och hur denna verksamhet förhåller sig till den grundläggande principen att SVT:s sändningar ska vara tillgängliga för allmänheten utan villkor om särskild betalning utöver erlagd tv-avgift. Gränsdragningen mellan SVT:s kärnverksamhet och kompletterande verksamhet å ena sidan och sidoverksamhet å den andra bör belysas i sammanhanget, liksom de rättigheter och möjligheter för SVT som följer av bestämmelserna i upphovsrättslagen.

Utskottet föreslog också att riksdagen ska bemyndiga regeringen att besluta om lån i Riksgäldskontoret för 2007 intill ett belopp av 1 340 miljoner kronor för att täcka underskottet på det s.k. distributionskontot, som under övergången till digitala marksändningar används för att finansiera kostnaderna för distribution av tv-program från SVT och UR.

Tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher

Utskottet behandlade i betänkande 2005/06:KrU29 proposition 2005/06:147 Lag om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher med följdmotioner samt motioner från allmänna motionstiden 2005.

Utskottet tillstyrkte att riksdagen skulle anta dels regeringens förslag till lag om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher, dels en ändring i ordningslagen. Den nya lagen om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher innebär att tävlings-, tränings- eller uppvisningsmatcher i kampsport som tillåter deltagarna att med slag, sparkar eller annat våld avsiktligt träffa motståndarens huvud inte får anordnas utan tillstånd. Ett tillstånd får lämnas endast om kampsportens tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser innebär en godtagbar säkerhet för deltagarna. Tillståndsmyndighetens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 september 2006, men ska inte tillämpas på professionell boxning förrän den 1 januari 2007. Vidare föreslås att övergångsbestämmelser införs. Enligt dessa får kampsportsmatcher, utom professionell boxning, anordnas utan tillstånd t.o.m. den 31 december 2006.

Kulturlivets internationalisering

Regeringens skrivelse 2005/06:188 Kulturlivets internationalisering behandlades av utskottet i betänkande 2005/06:KrU30. I skrivelsen presenterar regeringen ett program för ökat internationellt kulturutbyte. Vidare redovisar regeringen mål för kulturlivets internationalisering i ett långsiktigt perspektiv, hur de statliga insatserna i stort bör utvecklas samt hur uppgifts- och ansvarsfördelningen bland berörda statliga aktörer bör utformas. Utskottet föreslog att skrivelsen skulle läggas till handlingarna.

Betänkande med anledning av Riksrevisionens styrelses framställning

I betänkande 2005/06:KrU22 tas Riksrevisionens styrelses framställning angående statsbidrag till ungdomsorganisationer (2005/06:RRS15) upp tillsammans med tre motioner som väckts med anledning av framställningen. I framställningen hade styrelsen föreslagit att riksdagen borde klargöra innebörden i regeringsformens bestämmelser när det gäller möjligheterna att kontrollera organisationernas medlemstal. Riksdagen borde dessutom begära att regeringen dels förutsättningslöst utreder systemet för statsbidrag till ungdomsorganisationer, dels gör en översyn av sättet att finansiera statsbidraget till ungdomsorganisationer.

Efter att ha inhämtat yttrande från konstitutionsutskottet avstyrkte utskottet såväl revisorernas framställning som de tre motionerna.

Motionsbetänkanden

Utskottet har under riksmötet behandlat motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om kulturmiljövård (bet. 2005/06:KrU2 och bet. 2005/06:
KrU13
), spel- och lotterifrågor (bet. 2005/06:KrU3 och bet. 2005/06:KrU11), övergripande kulturfrågor (bet. 2005/06:KrU7), idrottsfrågor (bet. 2005/06:
KrU8
), museer och utställningar (bet. 2005/06:KrU9), konstnärsfrågor (bet. 2005/06:KrU10), teater, dans och musik (bet. 2005/06:KrU12), folkrörelsefrågor och allmänna samlingslokaler (bet. 2005/06:KrU24), trossamfund (bet. 2005/06:KrU25), arkivfrågor (bet. 2005/06:KrU26), pris- och löneomräkningsfrågor (bet. 2005/06:KrU27) samt bild, form och konsthantverk (bet. 2005/06:KrU31).

Betänkanden i förenklad form

Utskottet har i ett antal betänkanden utan ingående prövning avstyrkt ca 300 motionsyrkanden med hänvisning till att samma eller snarlika frågor behandlats av utskottet tidigare under mandatperioden. En sådan ordning har använts i följande betänkanden. Idrottsfrågor (bet. 2005/06:KrU15), Övergripande kulturfrågor (bet. 2005/06:KrU16), Kulturmiljövård (bet. 2005/06:KrU17), Konstnärsfrågor (bet. 2005/06:KrU18), Spel- och lotterifrågor (bet. 2005/06:KrU19), Museer och utställningar (bet. 2005/06:
KrU20), Teater, dans och musik (bet. 2005/06:KrU21) samt Ungdomsfrågor (bet. 2005/06:KrU23).

Sammanträdestider

Under 2005/06 års riksmöte (tiden den 13 september 2005 t.o.m. den 3 oktober 2006) har utskottet hållit 31 sammanträden. Sammanträdestiden uppgick till sammanlagt 28 timmar och 10 minuter.

Antal ärenden

Utskottet har under riksmötet 2005/06 förutom budgetpropositionen behandlat sex särpropositioner och en skrivelse från regeringen. Utskottet har dessutom behandlat motioner från allmänna motionstiden 2002, 2003, 2004 och 2005. Sammantaget har utskottet lagt fram 31 betänkanden.

I dessa behandlas i 359 förslagspunkter sammanlagt 37 förslag från regeringen och 1 172 motionsyrkanden. I betänkandena finns 238 reservationer och 87 särskilda yttranden.

Utskottet har vidare yttrat sig till andra utskott över tre olika regeringsförslag med tillhörande motioner samt över ett förslag från Riksdagsstyrelsen.

Tillkännagivanden

På förslag av kulturutskottet har riksdagen under riksmötet 2005/06 gjort fyra tillkännagivanden till regeringen. De har gällt följande frågor.

Museers och kulturinstitutioners lokalkostnader (bet. 2005/06:KrU1)

Utskottet föreslog i budgetbetänkandet att riksdagen skulle göra ett tillkännagivande och upprepa sitt krav från föregående år om en översyn av den nuvarande metoden för beräkning av myndigheters hyreskompensation. Utskottet förutsatte att översynen skulle göras skyndsamt och att regeringen snarast skulle återkomma till riksdagen med ett förslag till lösning.

Förhandlingsrätt för individuell visningsersättning (bet. 2005/06:KrU10)

Utskottet föreslog med anledning av ett motionsyrkande att regeringen skulle pröva förutsättningarna för att ge bild- och formkonstnärerna förhandlingsrätt rörande den individuella visningsersättningen. Regeringen bör klarlägga vilket behov som finns av att införa en sådan rätt och vilka effekter det kan få. En avgörande förutsättning i sammanhanget är att bild- och formkonstnärerna själva är intresserade av att få förhandlingsrätt.

Sveriges Televisions möjligheter att överlåta rättigheter för offentlig visning (bet. 2005/06:KrU28)

Med anledning av en skrivelse från Sveriges Television AB (SVT) föreslog utskottet att riksdagen skulle göra ett tillkännagivande om att regeringen ska analysera och klargöra vilka möjligheter SVT har att sälja rättigheter till offentlig visning och hur denna verksamhet förhåller sig till den grundläggande principen att SVT:s sändningar ska vara tillgängliga för allmänheten utan villkor om särskild betalning utöver erlagd TV-avgift. Gränsdragningen mellan SVT:s kärnverksamhet och kompletterande verksamhet å ena sidan och sidoverksamhet å den andra sidan bör belysas i sammanhanget, liksom de rättigheter och möjligheter för SVT som följer av bestämmelserna i upphovsrättslagen.

Bemyndigande om lån i Riksgäldskontoret (bet. 2005/06:KrU28)

Utskottet föreslog att riksdagen skulle bemyndiga regeringen att besluta om lån i Riksgäldskontoret för 2007 intill ett belopp av 1 340 miljoner kronor för att täcka underskottet på det s.k. distributionskontot, som under övergången till digitala marksändningar används för att finansiera kostnaderna för distribution av tv-program från SVT och UR.

Utfrågningar

Offentlig utfrågning

På temat Folkbildning i förändring!? anordnade utskottet den 28 mars 2006 en offentlig utfrågning om folkbildning. Utfrågningen finns återgiven i bilaga 2 i betänkandet Folkbildningsfrågor (bet. 2005/06:KrU14).

Slutna utfrågningar

Som ett led i utskottets berednings- och uppföljningsarbete har utskottet hållit en rad slutna utfrågningar.

  • Den 13 oktober 2005 informerade företrädare för Aktionsgruppen för barnkultur, ordföranden Lotta Lundgren m.fl., om den kartläggning av barnkulturen i Sverige som aktionsgruppen gjort.
  • Utskottet uppvaktades den 18 oktober 2005 av Statens museer för världskulturs ordförande Christina Rogestam m.fl. om lokalkostnaderna för Statens museer för världskultur. Den 8 november 2005 informerade Statens fastighetsverks generaldirektör Bo Jonsson utskottet om verkets principer för hyressättning av museilokalerna. Den 10 november 2006 informerade statssekreteraren i Finansdepartementet Sten Olsson utskottet om de principer som tillämpas vid pris- och löneomräkningen av lokalkostnader.
  • Den 20 oktober 2005 informerade företrädare för Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (Klys), ordförande Peter Curman m.fl., utskottet om Klys syn på budgeten. Frågorna rörde konstnärernas ekonomiska och upphovsrättsliga villkor.
  • Samma dag uppvaktades utskottets presidium av ledningen för museiprojektet Vandalorum i Värnamo, ordförande Fredrik von Platen m.fl.
  • Utskottet uppvaktades den 12 december av dels Grekiskt Kulturcentrums ordförande Andreas Boukas m.fl. om kulturcentrumets ekonomiska situation, dels Sveriges Författarförbunds biblioteksråds ordförande Christer Hermansson m.fl. om bibliotekspolitiken i Sverige, dels Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteraturs ordförande Rose-Marie Frebran m.fl. om stiftelsens verksamhet.
  • Den 19 januari 2006 redogjorde utredaren Johan Wockelberg Hedlund vid riksdagens utredningstjänst för resultatet av den uppföljningsrapport som utskottet beställt om pris- och löneomräkningens konsekvenser för statsbidragen till teater och dans.
  • Den 7 februari 2006 informerade Birgitta Englin, vd för Riksteatern, Ann Follin, generaldirektör för Riksutställningar, och Björn Stålne, direktör för Stiftelsen Svenska rikskonserter, om olika samarbetsprojekt som de tre s.k. R:en bedriver.
  • Utskottet inbjöd den 23 mars 2006 Solfrid Söderlind, generaldirektör för Nationalmuseum, att informera utskottet om museets ekonomiska läge med anledning av bl.a. minskade sponsringsintäkter.

EU-frågor

Som ett led i utskottets arbete med EU-frågor har utskottet inför förestående ministerrådsmöten i Bryssel med unionens kultur-, medie- och ungdomsministrar inhämtat information om frågor som varit aktuella att ta upp till behandling vid ministerrådsmötena. Statssekreterare Claes Åhnstrand i Utbildnings- och kulturdepartementet lämnade information om kultur- och mediefrågor den 11 oktober och den 8 november 2005. Den 10 november 2005 och den 21 februari 2006 informerade statsrådet Lena Hallengren om ungdomsfrågor. Den 16 maj 2006 informerade statsrådet Leif Pagrotsky om kultur- och mediefrågor.

Inrikes studieresor och studiebesök

Utskottet gjorde i mars 2006 en tre dagar lång studieresa till Östergötlands län för att bl.a. studera aktuella kulturfrågor i länet.

I maj 2006 företog utskottet en tre dagar lång studieresa till Örebro län för att studera länets regionala kulturmiljöarbete m.m.

Som ett led i sitt uppföljningsarbete har utskottet också besökt

  • Föreningen Sveriges filmproducenter den 19 oktober 2005,
  • Sveriges Radio AB den 29 november 2005,
  • Sveriges Television AB den 14 februari 2006
  • Nämnden för hemslöjdsfrågor och Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund den 18 april 2006,
  • Millesgården den 2 maj 2006 och
  • Folkbildningsrådet den 10 maj 2006.

Internationella kontakter

Besök i riksdagen

I slutet av september 2005 stod utskottet under två dagar som värd för en delegation på sex personer från kulturutskottet i det litauiska Seimas. Besöket var ett svarsbesök på ett besök som en delegation från kulturutskottet hade gjort tillsammans med talmannen och talmannens kvinnliga nätverk tidigare under året i Litauen. Den litauiska delegationen hade överläggningar med kulturutskottet och besökte även Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, Riksantikvarieämbetet, Kulturrådet, Drottningholms slott samt Drottningholms slottsteater.

Den 8 december 2005 tog utskottet emot en delegation med fyra indonesiska parlamentariker och en av cheferna för Radio Republic of Indonesia (RRI) som besökte Sverige för att informera sig om hur vi hanterar public service-frågor.

Företrädare för kulturutskottet och utbildningsutskottet tog gemensamt emot en delegation på tio personer från parlamentet i Kuwait i samband med ett besök i riksdagen den 26 april 2006.

Utskottsresor

Indien

En delegation bestående av 10 ledamöter och två tjänstemän genomförde under tiden den 28 augusti–10 september 2005 en studieresa till Indien. I resan deltog Lars Wegendal (s), delegationsledare, Paavo Vallius (s), Gunilla Tjernberg (kd), Peter Pedersen (v), Nikos Papadopoulos (s), Cecilia Wikström (fp), Anna Lindgren (m), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Rosanna Dinamarca (v) och Margareta Pålsson (m) samt från kansliet föredraganden Karin Josephson och byråassistenten Charlotte Rundelius.

Ett viktigt inslag i resan utgjordes av besöken vid en rad olika objekt på Unescos världsarvslista, nämligen Mahaballpuram i delstaten Tamil Nadu, Taj Mahal, Agra Fort i Uttar Pradesh och Fatehpur Sikri i delstaten Uttar Pradesh och Qutb Minar i Delhi. Därutöver besökte delegationen huvudstaden i delstaten Rajastan med The Pink City i Jaipur och Fort Amber strax utanför Jaipur. Delegationen studerade även indisk filmproduktion och indisk dans i Tamil Nadu, internationellt biståndsarbete i Rajastan och besökte parlamentet samt kulturministern i New Delhi.

 

Indonesien

En delegation från kulturutskottet gjorde i början av januari 2006 en två veckor lång studieresa till Indonesien och Östtimor. Det var det första bilaterala besök som ett svenskt riksdagsutskott någonsin gjort i dessa båda länder.

I delegationen ingick nio ledamöter och en tjänsteman. Delegationsledare var utskottets ordförande Lennart Kollmats (fp). Vidare ingick Kent Olsson (m), Eva Arvidsson (s), Matilda Ernkrans (s), Birgitta Sellén (c), Göran Persson i Simrishamn (s), Inger Nordlander (s), Kenneth Lantz (kd) och Johan Andersson (s). Från kansliet deltog kanslichef Per Mårtensson.

Indonesien är världens befolkningsmässigt största muslimska nation och ett land som väntas få stor betydelse i en globaliserad värld. Kulturutskottet ville med sin resa få en bild av de framtidsvisioner som finns i detta land inom framför allt det kulturpolitiska området. Utskottet ville också studera hur kultur- och kulturmiljöfrågor hanteras i ett starkt mångkulturellt samhälle med mer än 500 olika etniska grupper. Ett viktigt inslag var att främja våra politiska förbindelser med detta land som varje år besöks av ett stort antal svenskar, främst ungdomar.

I Östtimor bedriver Sveriges riksdag tillsammans med landets nya parlament ett Sidafinansierat utvecklingsprojekt i frågor som rör parlamentets roll i budgetprocessen samt utformningen av en ny vallag. Genom besöket ville delegationen utveckla även mer reguljära parlamentariska kontakter med denna unga nation som fick sin självständighet så sent som i maj 2002. Enligt uppgift var kulturutskottets besök i Östtimor det första internationella besök av detta slag som landet tagit emot.

I Indonesien besökte delegationen Jakarta, Yogyakarta och Bali samt i Östtimor huvudstaden Dili.

Uppföljning och utvärdering

Ett viktigt inslag i riksdagens uppföljningsarbete är den granskning som konstitutionsutskottet ansvarar för och som görs i samarbete med övriga utskott av regeringens årliga redovisning av vilka åtgärder som vidtagits med anledning av riksdagens beslut (skr. 2005/06:75). Kulturutskottet fann efter sin genomgång av årets skrivelse inte anledning att yttra sig i frågan till konstitutionsutskottet.

Riksdagens utredningstjänst har på kulturutskottets uppdrag analyserat gjorda pris- och löneomräkningar samt kostnadsutvecklingen för teater- och dansinstitutioner och fria grupper. Resultatet av undersökningen finns redovisat i rapporten ”Statsbidrag till teater och dans – En uppföljning av pris- och löneomräkningens konsekvenser”. Ett sammandrag av studien redovisas i utskottets betänkande om pris- och löneomräkningsfrågor, bet. 2005/06:KrU27.

Följande frågor har stått i centrum för studien: Vilka konsekvenser får pris- och löneomräkningen för teater- och dansverksamheten? Varför pris- och löneomräknas anslagen på olika sätt? Har undersökningar gjorts av vilka möjligheter det finns att öka produktiviteten inom teater- och danssektorn? I uppföljningen ingår fem fallstudier, nämligen Dramaten, Skånes Dansteater, Teater 23, Västerbottensteatern och Profilteatern.

 

 

Elanders Gotab, Stockholm  2006

 

Elanders Gotab, Stockholm  2006