Lagutskottets verksamhetsberättelse 2005/06

utskottsdokument 2005/06:821

Lagutskottets verksamhet riksmötet 2005/06

 

 

 

 

 

 

 

 

Lagutskottets beredningsområde

Lagutskottet bereder ärenden om äktenskapsbalken, föräldrabalken, ärvdabalken, handelsbalken, jordabalken, utsökningsbalken och lagar som ersätter eller anknyter till föreskrifter i dessa balkar, allt i den mån ärendena inte tillhör något annat utskotts beredningsområde.

Vidare bereder utskottet ärenden som gäller vissa i riksdagsordningen särskilt angivna rättsområden, nämligen försäkringsavtalsrätt, bolags- och föreningsrätt – med undantag för bostadsrätt – växel- och checkrätt, skadeståndsrätt, immaterialrätt, transporträtt, konkursrätt, konsumenträtt, internationell privaträtt samt lagstiftning i andra ärenden av allmänt privaträttslig beskaffenhet.

I lagutskottets beredningsområde ingår således familjerätten (regler om t.ex. äktenskap, faderskap, vårdnad, förmynderskap, arv och bodelning), associationsrätten (t.ex. aktiebolagslagen), förmögenhetsrätten (t.ex. avtalslagen, köplagen, skuldebrevslagen och skadeståndslagen), fastighetsrätten (regler om t.ex. köp av fast egendom, panträtt, servitut och arrende, dock ej hyresrätt), immaterialrätten (t.ex. upphovsrättslagen, patentlagen och varumärkeslagen) samt utsökningsrätten (regler om t.ex. utmätning och exekutiv försäljning).

Lagutskottet brukar sägas vara ett undantag från fackutskotts- eller ämnesområdesprincipen. Förslaget om att inrätta lagutskottet för beredning av den centrala civilrätten kom från Grundlagberedningen (SOU 1969:62, Ny utskottsorganisation). Beredningen pekade bl.a. på att den civilrättsliga lagstiftningen på skilda områden i viss mån följde likartade principer och fann att ett behov av överblick över hela detta lagstiftningsfält förelåg. Detta förhållande utgjorde enligt Grundlagberedningen skäl för att – med avsteg från fackindelningsgrundsatsen – förlägga beredningen av den centrala civilrätten samt utsöknings- och konkursrätten till ett speciellt civillagutskott. – Från och med hösten 1996 har lagutskottet inte längre någon direkt roll när det gäller budgetarbetet.

 

Sammansättning m.m.

Under riksmötet 2005/06 hade lagutskottet följande sammansättning.

Ledamöter

Inger René (m)

Marianne Carlström (s)

Raimo Pärssinen (s)

Jan Ertsborn (fp)

Christina Nenes (s)

Hillevi Larsson (s)

Yvonne Andersson (kd)

Tasso Stafilidis (v)

Maria Hassan (s)

Bertil Kjellberg (m)

Rezene Tesfazion (s)

Martin Andreasson (fp)

Viviann Gerdin (c)

Anneli Särnblad (s)

Henrik von Sydow (m)

Pia Nilsson (s)

Johan Löfstrand (s)

Som framgår av uppställningen tillhörde nio av ledamöterna Socialdemokraterna, tre Moderata samlingspartiet, två Folkpartiet liberalerna, en Kristdemokraterna, en Vänsterpartiet och en Centerpartiet.

Ordförande i utskottet var Inger René och vice ordförande Marianne Carlström.

Suppleanter

Carina Adolfsson Elgestam (s)

Peter Jonsson (s)

Hillevi Engström (m)

Mia Franzén (fp)

Christin Hagberg (s)

Mats Berglind (s)

Ingemar Vänerlöv (kd)

Per Rosengren (v)

Barbro Hietala Nordlund (s)

Nils Fredrik Aurelius (m)

Lennart Nilsson (s)

Lars Tysklind (fp)

Annika Qarlsson (c)

Carina Hägg (s)

Ewa Thalén Finné (m)

Rune Berglund (s)

Mikael Johansson (mp)

Ana Maria Narti (fp)

Ingvar Svensson (kd)

Johan Linander (c) (dock ej under tiden fr.o.m. den 17 oktober t.o.m. den 23 december 2005)

Ulf Holm (mp)

Jan Emanuel Johansson (s)

Stina Larsson (c) (under tiden fr.o.m. den 17 oktober t.o.m. den 23 december 2005)

Kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av kanslichefen Lars Haglind, föredragandena hovrättsassessorerna Monica Hall, Annika Åkerlind och Lars Olsson samt byråassistenterna Hana Svecova och Kerstin Rydegård.

Propositioner, skrivelse och motioner

Under riksmötet 2005/06 behandlade utskottet dels 22 propositioner samt 75 motionsyrkanden som väcktes med anledning av dessa, dels 1 skrivelse jämte 2 motioner som väcktes med anledning av skrivelsen.

Vidare behandlade utskottet 2 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2004 och 433  motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2005. Därutöver behandlades 2 motioner som överlämnats till lagutskottet från socialutskottet.

Sammanträden

Utskottet sammanträdde vid sammanlagt 33 tillfällen. Den totala sammanträdestiden uppgick till 29 timmar och 5 minuter. I flera ärenden framfördes synpunkter från olika organisationer och inhämtades upplysningar av företrädare från Regeringskansliet.

Betänkanden

Utskottet avgav under riksmötet 39 betänkanden till kammaren. I samtliga ärenden, utom såvitt avser betänkandena 2005/06:LU18 Företagsinteckningens förmånsrätt, 2005/06:LU27 Nya vårdnadsregler och 2005/06:LU33 Konsumentpolitikens mål och inriktning, biföll riksdagen utskottets samtliga förslag till riksdagsbeslut. De reservationer som riksdagen biföll redovisas i anslutning till respektive betänkande.

Familjerätt

I betänkande 2005/06:LU27 Nya vårdnadsregler behandlade utskottet regeringens proposition 2005/06:99 och 3 motioner som väckts med anledning av propositionen. Därutöver behandlade utskottet drygt 40 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna åren 2004 och 2005. Propositionen innehöll förslag till ändringar i föräldrabalkens bestämmelser om vårdnad, boende och umgänge. Förslagen syftade framför allt till att förstärka barnperspektivet i lagstiftningen och att betydelsen av barnets bästa skulle komma till klarare uttryck i lagen. Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. I förslaget framhölls även betydelsen av risken för att barnet far illa. Domstolen och socialnämnden skall vid bedömningen av vad som är bäst för barnet fästa avseende särskilt vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa. Propositionen innehöll också förslag till ändringar som bl.a. rör barnets rätt att komma till tals, gemensam vårdnad och umgänge. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå motionerna. I betänkandet finns 13 reservationer och 3 särskilda yttranden. Riksdagen biföll en reservation som gällde juridiskt biträde för barn, vari anfördes att barn bör ha rätt till ett eget juridiskt biträde i alla mål om vårdnad, boende och umgänge. Det fick, enligt tillkännagivandet, ankomma på regeringen att utarbeta erforderliga lagförslag och återkomma till riksdagen. 

I betänkande 2005/06:LU34 Skydd för barn genom registrering av förmyndare i vägtrafikregistret, m.m. var regeringens proposition 2005/06:117 och 2 motioner som väckts med anledning av propositionen föremål för utskottets behandling. Därutöver behandlades i betänkandet 11 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2005. I propositionen föreslogs vissa ändringar i bl.a. lagen (2001:558) om vägtrafikregister som innebär att när ett barn uppges äga ett fordon skall barnets förmyndare, i stället för barnet självt, registreras i vägtrafikregistret. Undantag skulle gälla för fordon som barnet självt har behörighet att framföra. Den föreslagna lagändringen innebar att betalningsskyldighet som vilar på den registrerade ägaren, t.ex. för felparkeringsavgift och fordonsskatt, belastar förmyndaren och inte barnet. Propositionen innehöll vidare vissa förslag till ändringar i föräldrabalken som bl.a. rörde den enskildes ansvar för ersättningen till förordnade ställföreträdare och samverkan mellan kommuner i överförmyndarfrågor. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå samtliga motioner. I betänkandet finns 3 reservationer.

Utskottet behandlade i betänkande 2005/06:LU22 Förrättare av vigsel och partnerskap regeringens proposition 2005/06:58 jämte 1 motion som väckts med anledning av propositionen och 5 motioner från den allmänna motionstiden år 2005. I propositionen föreslog regeringen ändringar i äktenskapsbalken och lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap som innebar att länsstyrelserna i fortsättningen endast skall meddela förordnanden som avser behörighet att både vara vigselförrättare enligt äktenskapsbalken och registreringsförrättare enligt partnerskapslagen. Enligt förslaget till övergångsbestämmelser skulle även förordnanden som vigsel- eller registreringsförrättare som har meddelats före ikraftträdandet därefter ge behörighet att förrätta såväl vigsel som partnerskapsregistrering. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå motionsyrkandena. I betänkandet finns 1 reservation och 1 särskilt yttrande.

I betänkande  2005/06:LU11 Namnlagen behandlade utskottet 14 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2005. Motionsyrkandena gällde i huvudsak frågor om ändringar i 1982 års namnlag och behovet av en översyn av lagen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden med hänvisning till tidigare ställningstaganden från riksdagens sida och pågående arbete.

Närmare 70 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2005 på familjerättens område var föremål för utskottsbehandling i betänkande 2005/06:LU19 Äktenskap, partnerskap och samboende. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden och hänvisade främst till tidigare ställningstaganden från riksdagens sida samt pågående utrednings- och beredningsarbete. I betänkandet finns 16 reservationer och 4 särskilda yttranden.

I betänkande 2005/06:LU10 Arvsrättsliga frågor behandlade utskottet 18 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2005 om olika arvsrättsliga frågor. Motionsyrkandena gällde frågor om efterlevande makes och särkullbarns arvsrätt, sambos arvsrätt, arvsrätt för kusiner m.fl., Allmänna arvsfondens rätt till arv och registrering av testamenten. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden och hänvisade till tidigare ställningstaganden från riksdagens sida samt till pågående beredningsarbete. I betänkandet finns 5 reservationer.

Utskottet behandlade i betänkande 2005/06:LU9 Förmynderskap och föräldraskap drygt 40 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2005. Motionsspörsmålen gällde bl.a. förmyndare och god man, faderskap, moderskap, adoption samt assisterad befruktning. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden i huvudsak med hänvisning till tidigare ställningstaganden från riksdagens sida och pågående arbete. I betänkandet finns 14 reservationer och 2 särskilda yttranden.

Fastighetsrätt

I betänkande 2005/06:LU17 Elektroniskt ansökningsförfarande i inskrivningsärenden, m.m. behandlade utskottet regeringens proposition 2005/06:28 samt 1 motion som väckts med anledning av propositionen. Propositionen innehöll förslag till ändringar i jordabalken, lagen om fastighetsregister och lagen om pantbrevsregister. Motionsspörsmålen gällde vissa aviseringsrutiner. Lagförslagen innebar sammanfattningsvis följande. Det blir möjligt att ge in ansökningar om inskrivning samt ansökningar enligt lagen om pantbrevsregister på elektronisk väg. Den som har beviljats lagfart för en fastighet skall få ha s.k. direktåtkomst till uppgifter i fastighetsregistret om den fastigheten. Motsvarande föreslogs gälla en fastighetsägares åtkomst till uppgifter i pantbrevsregistret om inteckningar i den egna fastigheten. Det lämnades också förslag som syftar till att möjliggöra elektroniska rutiner för dokument- och ärendehanteringen hos inskrivningsmyndigheten. I propositionen föreslogs vidare bl.a. att systemet med s.k. dagsgodkännande av inskrivningsdag skulle avskaffas och att ärendena i stället skall avgöras var för sig, sedan de har diarieförts. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå motionen.

Utskottet behandlade i betänkande 2005/06:LU6 Fastighetsrättsliga frågor 8 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2005. Motionsyrkandena gällde bl.a. felreglerna i jordabalken och vissa arrendefrågor. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden och hänvisade i huvudsak till tidigare ställningstaganden. I betänkandet finns 4 reservationer.

I betänkande 2005/06:LU21 Fastighetsmäklare behandlade utskottet 12 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2005, varav 11 gällde fastighetsmäklare och 1 besiktningsmän. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden och hänvisade till pågående utrednings- och beredningsarbete. I betänkandet finns 2 reservationer och 1 särskilt yttrande.

Konsumentpolitik och konsumenträtt

Utskottet tog i betänkande 2005/06:LU33 Konsumentpolitikens mål och inriktning ställning till regeringens förslag i proposition 2005/06:105 samt de motioner som väckts med anledning av propositionen. I betänkandet behandlade utskottet även knappt 40 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2005 om skilda konsumentfrågor. I propositionen föreslog regeringen att de tidigare 5 målen för konsumentpolitiken skulle ersättas av 1 nytt mål: Trygga konsumenter som handlar hållbart. Det nya målet borde enligt regeringens bedömning kompletteras med tre nya delmål: (1) Konsumentskyddet är på en hög nivå och tillgängligt för alla, (2) medvetna och kunniga konsumenter hushållar med egna och gemensamma resurser, och (3) producenter och övriga näringsidkare tar sitt ansvar gentemot konsumenterna. Det nya övergripande målet och de nya delmålen skulle gälla för arbetet såväl nationellt som inom EU och i andra internationella forum. Regeringen aviserade sin avsikt att fortlöpande följa upp måluppfyllelsen av de nya konsumentpolitiska målen. En samlad utvärdering är tänkt att genomföras år 2009. I propositionen föreslogs vidare att försöksverksamheten enligt lagen (1997:379) om försöksverksamhet avseende medverkan av Konsumentombudsmannen i vissa tvister skulle utvidgas till att omfatta tvister på hela konsumentområdet. Förutsättningarna för lagens tillämpning skulle vara att tvisten är av betydelse för rättstillämpningen eller att det annars finns ett allmänt konsumentintresse av att tvisten prövas. En förlängning av försöksverksamheten föreslogs ske till utgången av 2011. Det föreslogs även en ny bestämmelse i marknadsföringslagen (1995:450) som närmare reglerar hur betalning och indrivning av utdömda marknadsstörningsavgifter skall gå till. Utskottet föreslog att riksdagen, med ett till den 1 augusti 2006 framflyttat ikraftträdande avseende ändringarna i marknadsföringslagen, skulle bifalla regeringens förslag. Med bifall till ett motionsförslag föreslog utskottet ett tillkännagivande rörande behörighetskraven för Konsumentombudsmannen. I övrigt avstyrkte utskottet samtliga motionsyrkanden. I betänkandet finns 32 reservationer och 2 särskilda yttranden. Riksdagen biföll reservationerna om Konsumentverket och om konsumenträtt inom offentlig verksamhet. I den förstnämnda reservationen förordades ett tillkännagivande bl.a. om att Konsumentverkets myndighetsutövning bör separeras från annan verksamhet. Den andra reservationen innehöll ett tillkännagivande om en översyn av lagstiftningen för att så långt som möjligt ge bl.a. konsumenttjänstlagen och konsumentköplagen en enhetlig och konkurrensneutral tillämpning på de olika sektorerna i ekonomin.

I betänkande 2005/06:LU36 En handlingsplan för hållbar konsumtion för hushållen behandlade utskottet regeringens skrivelse 2005/06:107 jämte två motioner som väckts med anledning av skrivelsen. I skrivelsen redovisade regeringen bl.a. vilka insatser som man har för avsikt att särskilt arbeta vidare med för att öka möjligheterna till hållbar konsumtion, stärka konsumenternas motivation för detta samt öka engagemanget för frågorna. Vad som anfördes i skrivelsen föranledde inga erinringar från utskottets sida. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden. I betänkandet finns 1 reservation.

Ett 30-tal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2005 om skilda konsumentfrågor var föremål för utskottets behandling i betänkande 2005/06:LU20 Vissa konsumentfrågor. Motionsyrkandena gällde bl.a. näringsidkares skyldighet att informera om och märka produkter, marknadsföring, konsumentskydd och resegarantisystemet. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. I betänkandet finns 9 reservationer och 2 särskilda yttranden.

Ersättningsrätt

Drygt 40 motionsyrkanden rörande skadeståndsrättsliga och försäkringsrättsliga frågor var föremål för utskottets behandling i betänkande 2005/06:LU14 Ersättningsrättsliga frågor. De skadeståndsrättsliga frågorna gällde ersättning för sorg och saknad, skadeståndsansvar för atomskador, skadeståndsansvar för multinationella företag, vårdnadshavares tillsynsplikt och skadeståndsansvar, solidariskt skadeståndsansvar för personer under 18 år, betalning av skadestånd i brottmål, regressrätt för arbetsgivare, skadestånd på grund av sexuella trakasserier och rätt till ersättning för vissa skyddsåtgärder. De försäkringsrättsliga frågorna rörde företagares försäkringsskydd, försäkringsbolags tillgång till patientjournaler, överfallsskyddet i hemförsäkringar, nedsättning av försäkringsersättning, information vid försäkringsfall, könsneutrala försäkringspremier, uppföljning av den nya försäkringsavtalslagen, utvidgat ansvar för trafikförsäkringen, jämkning av trafikskadeersättning, handläggning av trafikskadeärenden och patientskadelagen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden och hänvisade till pågående arbete och riksdagens tidigare ställningstaganden. I betänkandet finns 16 reservationer och 2 särskilda yttranden.

I betänkande 2005/06:LU2 Ändring i lagen om ersättning från de internationella oljeskadefonderna, m.m. lade utskottet fram lagförslag som innebar lagtekniska justeringar.

Försäkringsrätt

I betänkande 2005/06:LU1 En kompletterande övergångsbestämmelse till försäkringsavtalslagen behandlade utskottet regeringens proposition 2004/05: 174. Den föreslagna bestämmelsen innebar att den nya försäkringsavtalslagen med vissa undantag skall tillämpas också på äldre kollektivavtalsgrundade försäkringar. Ingen motion väcktes med anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta lagförslaget.

Insolvensrätt

I betänkande 2005/06:LU35 Ny skuldsaneringslag behandlade utskottet regeringens proposition 2005/06:124 samt två motioner som väckts med anledning av propositionen och nio motioner från den allmänna motionstiden år 2005. Propositionen innehöll förslag till en ny skuldsaneringslag. Förslaget innebar att skuldsaneringsförfarandet koncentreras till kronofogdemyndigheten. Myndigheten föreslogs kunna fatta beslut i ärenden om skuldsanering även då en borgenär motsätter sig en skuldsanering. Den enskilde skulle ha möjlighet att överklaga kronofogdemyndighetens beslut till domstol. En annan nyhet var att den gäldenär som vill ansöka om skuldsanering inte längre skall behöva göra ett eget försök att träffa en frivillig överenskommelse med sina borgenärer innan han eller hon ansöker om skuldsanering. I propositionen behandlades även frågor om den kommunala budget- och skuldrådgivningen, och det föreslogs att Konsumentverket skulle ges ett ansvar för att stödja och ge vägledning för denna verksamhet. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag med några smärre redaktionella justeringar och avslå samtliga motioner. I betänkandet finns 5 reservationer och 1 särskilt yttrande.

Utskottet behandlade i betänkande 2005/06:LU7 EU:s insolvensreglering regeringens proposition 2005/06:37 och 1 motion som väckts med anledning av propositionen. Propositionen innehöll förslag till dels en lag med kompletterande bestämmelser till EG-förordningen om insolvensförfaranden i frågor där denna delegerar normgivningsrätten till medlemsstaterna, dels en lag om internationella förhållanden rörande försäkringsföretags och kreditinstituts insolvens. Det sistnämnda lagförslaget syftade till att i svensk rätt genomföra ett direktiv om rekonstruktion och likvidation av försäkringsföretag samt ett direktiv om rekonstruktion och likvidation av kreditinstitut. Därutöver föreslogs vissa följdändringar i andra lagar. Utskottet föreslog att riksdagen, med vissa lagtekniska justeringar i två av de framlagda ändringslagarna, skulle anta regeringens lagförslag och avslå motionen.

Regeringens proposition 2005/06:48 behandlades i betänkande 2005/06: LU16 Den europeiska exekutionstiteln för obestridda fordringar. I propositionen föreslogs vissa kompletterande lagbestämmelser till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 805/2004 om införande av en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar. Syftet med förordningen är att domar och andra avgöranden som avser obestridda fordringar skall kunna verkställas i en annan medlemsstat i Europeiska unionen (EU) utan att det behövs någon verkställighetsförklaring; det skall alltså inte finnas något s.k. exekvaturförfarande i verkställighetsstaten. Genom bestämmelserna i förordningen blir det enklare att få utländska avgöranden verkställda i Sverige samtidigt som svenska avgöranden lättare kan verkställas i andra EU-länder. Ingen motion väcktes med anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

I betänkande 2005/06:LU18 Företagsinteckningens förmånsrätt behandlade utskottet 14 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2005 som gällde frågan om företagsinteckningens förmånsrätt. Därutöver behandlades 1 motionsyrkande som rörde lönefordringar i konkurs. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden och hänvisade till tidigare ställningstaganden från riksdagens sida samt pågående arbete. I betänkandet finns 1 reservation. Riksdagen biföll reservationen vari förordades ett tillkännagivande om att företagsinteckningens förmånsrättsvärde snarast bör återställas till 100 % medan förmånsrättsreformen i övrigt lämnas oförändrad. Det fick ankomma på regeringen att utarbeta erforderliga lagförslag och skyndsamt återkomma till riksdagen.

Associationsrätt m.m.

I betänkande 2005/06:LU4 Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning behandlade utskottet regeringens proposition 2004/05:178 jämte 1 motion som väckts med anledning av propositionen och 1 motion från den allmänna motionstiden år 2005. Propositionen innehöll förslag till regler om ett nytt slag av aktiebolag – aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning – vilka föreslogs utgöra ett nytt särskilt kapitel i den nya aktiebolagslagen (2005:551). Grundläggande för ett bolag av det föreslagna slaget skall vara att verksamheten drivs i ett annat syfte än att ge aktieägarna vinst. De lagförslag som lämnades i propositionen syftade till att säkerställa att bolagets vinst huvudsakligen stannar kvar i bolaget. I motionerna yrkades att riksdagen skulle avslå de i propositionen framlagda lagförslagen. Utskottet föreslog att riksdagen skull anta regeringens lagförslag och avslå motionerna. I betänkandet finns 1 reservation.

Regeringens proposition 2005/06:98 behandlades i betänkande 2005/06: LU26 Lagstiftning om franchising tillsammans med 2 motioner som väckts med anledning av propositionen och 2 motioner från den allmänna motionstiden år 2005. Propositionen innehöll förslag till en lag om franchisegivares informationsskyldighet. Lagförslaget innebar att en franchisegivare i god tid innan ett franchiseavtal ingås skall lämna franchisetagaren information om avtalets innebörd och övriga förhållanden som behövs med hänsyn till omständigheterna. Om en franchisegivare ingår ett franchiseavtal utan att ha uppfyllt sin informationsskyldighet, skall Marknadsdomstolen vid vite kunna ålägga franchisegivaren att lämna sådan information. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslår motionerna. I betänkandet finns 3 reservationer.

I betänkande 2005/06:LU37 Elektronisk ingivning till Bolagsverket behandlade utskottet regeringens proposition 2005/06:135. I propositionen föreslogs ändringar i aktiebolagslagen (2005:551) och årsredovisningslagen (1995:1554) som innebär möjlighet för aktiebolag att till Bolagsverket ge in anmälningar för registrering, ansökningar och årsredovisningshandlingar elektroniskt. Vidare innehöll propositionen lagförslag om att uppgifter som registreras i aktiebolagsregistret och som i dag kungörs på svenska även skall kunna registreras och kungöras på ett annat officiellt språk inom Europeiska unionen eller på norska eller isländska. Det föreslogs också att en årsredovisning skall få upprättas elektroniskt och undertecknas med en avancerad elektronisk signatur. Lagändringarna syftade bl.a. till att genomföra ett EG-direktiv om ändringar i det första bolagsrättsliga direktivet. Ingen motion väcktes med anledning av förslaget, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta lagförslagen.

Regeringens proposition 2005/06:84, vari föreslogs en ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, behandlades i betänkande 2005/06: LU23 Kooperativ verksamhet i delägda företag. Syftet med ändringen var bl.a. att underlätta svenska kooperativa företags gränsöverskridande samarbete med motsvarande utländska företag med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Ingen motion väcktes med anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta lagförslaget.

I betänkande 2005/06:LU24 Elektroniskt kungörande i Post- och Inrikes Tidningar behandlade utskottet regeringens proposition 2005/06:96 jämte 1 motion som väckts med anledning av propositionen. I propositionen föreslogs en lag om att den som annonserar i Post- och Inrikes Tidningar skall betala en avgift för detta. Dessutom föreslogs att regeringen får godkänna avtal mellan Svenska Akademien och Bolagsverket om upplåtelse av rätten att ge ut Post- och Inrikes Tidningar. I motionen yrkades att riksdagen skulle avslå de i propositionen framlagda förslagen samt göra vissa tillkännagivanden. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag och avslå motionsförslagen. I betänkande finns 1 reservation.

I proposition 2005/06:140 föreslog regeringen en ny reglering av offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden som syftar till att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden. Propositionen behandlades i betänkande 2005/06:LU29 Offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden. Förslaget innehöll bl.a. regler om hur en budgivare skall gå till väga vid ett offentligt uppköpserbjudande och om vad det bolag som är föremål för ett uppköpserbjudande, målbolaget, skall iaktta. I propositionen föreslogs också vissa regler om budplikt. Flera av de nya bestämmelserna föreslogs bli samlade i en ny lag om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden. Ändringar föreslogs också i bl.a. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. Delar av direktivet förutsattes bli genomförda genom självreglering inom näringslivet. Ingen motion väcktes med anledning av propositionen. Utskottet föreslog att riksdagen, med vissa lagtekniska justeringar, skulle anta regeringens lagförslag.

I betänkande 2005/06:LU30 Europakooperativ behandlade utskottet regeringens proposition 2005/06:150 samt 1 motion som väckts med anledning av propositionen. I propositionen lämnades förslag till en lag om europakooperativ. Förslaget innehöll bestämmelser som kompletterar EG-förordningen om europakooperativ i frågor där denna delegerar normgivningsrätten till medlemsstaterna eller där regeringen annars bedömde det lämpligt att införa svenska regler vid sidan av förordningens regler. Skatteverket och Finansinspektionen föreslogs att under vissa förhållanden få rätt att motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte från Sverige till en annan medlemsstat eller att en svensk ekonomisk förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion. Motsvarande bestämmelser föreslogs i lagen om europabolag. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå motionen. I betänkandet finns 1 reservation.

Regeringens proposition 2005/06:186 behandlades i betänkande 2005/06: LU31 Ersättning till ledande befattningshavare i näringslivet. Därjämte behandlades i samma ärende 2 motioner som väckts med anledning av propositionen vari yrkades att riksdagen skulle avslå regeringens förslag. Propositionen innehöll förslag till ändringar i bl.a. aktiebolagslagen (2005:551), försäkringsrörelselagen (1982:713) och sparbankslagen (1987:619) som innebar att bolagsstämman eller motsvarande organ alltid skall bestämma arvode och annan ersättning som avser styrelseuppdrag till var och en av styrelseledamöterna. Vidare innebar de föreslagna lagändringarna att bolagsstämman i ett aktiemarknadsbolag skall besluta om riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare. Revisorerna skall granska att riktlinjerna följs. Därutöver föreslogs ändringar i årsredovisningslagen (1995:1554) och lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag som innebar att skyldigheten för publika aktiebolag och finansiella företag att i årsredovisningen lämna uppgifter om löner m.m. till ledande befattningshavare utvidgades. Utskottet föreslog att riksdagen med vissa lagtekniska justeringar skulle anta regeringens lagförslag och avslå motionsyrkandena. I betänkandet finns 1 reservation.

I betänkande 2005/06:LU25 Revisorers oberoende och vissa redovisningstjänster, m.m. behandlade utskottet regeringens proposition 2005/06:97. I propositionen föreslog regeringen lagändringar som bl.a. innebar att det införs en skärpt jävsregel för revisorn i aktiebolag som enligt aktiebolagslagen (2005:551) skall ha minst en auktoriserad revisor eller godkänd revisor som avlagt revisorsexamen. Ingen motion väcktes med anledning av propositionen, och utskottet tillstyrkte att förslagen genomfördes.

Regeringens proposition 2005/06:116 innehöll förslag om att riksdagen skulle anta vissa ändringar i bl.a. årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och bokföringslagen (1999:1078). Propositionen behandlades i betänkande 2005/06:LU28 Förenklade redovisningsregler, m.m. Regeringens förslag syftade till att förenkla för framför allt små och medelstora bokföringsskyldiga fysiska och juridiska personer, och det innebar bl.a. att reglerna om löpande bokföring, årsbokslut, årsredovisning och arkivering skulle bli enklare. Utskottet tillstyrkte regeringens lagförslag. Vissa lagtekniska samordningar av regeringens lagförslag gjordes. Motionerna avstyrktes. I betänkandet finns 3 reservationer.

I betänkande 2005/06:LU5 Följdändringar med anledning av ny aktiebolagslag, m.m. behandlade utskottet regeringens proposition 2005/06:25, vari föreslogs vissa följdändringar med anledning av den nya aktiebolagslagen (2005:551). Regeringens förslag innebar i huvudsak att hänvisningar till aktiebolagslagen i andra lagar anpassades till den nya aktiebolagslagen. Därutöver behandlades i propositionen frågan om ändrad tidpunkt för ikraftträdande av de nya bestämmelserna om redovisning och värdering av tillgångar till verkligt värde som riksdagen beslutade hösten 2004. Enligt riksdagens beslut får de nya värderingsprinciperna tillämpas först från det räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2005. Regeringen föreslog att ikraftträdandebestämmelserna skulle ändras så att de nya värderingsprinciperna kan tillämpas för räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2008. Ingen motion väcktes med anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen, med vissa lagtekniska justeringar, skulle anta regeringens lagförslag.

Drygt 10 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2005 på associationsrättens område var föremål för utskottets behandling i betänkande 2005/06:LU12 Associationsrättsliga frågor, m.m. Motionsyrkandena gällde bl.a. aktiekapitalets storlek, könsfördelningen i bolagsstyrelser och revisionspliktens omfattning. Utskottet föreslog att riksdagen skull avslå samtliga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till tidigare ställningstaganden från riksdagens sida samt pågående utrednings- och beredningsarbete. I betänkandet finns 6 reservationer och 2 särskilda yttranden.

Immaterialrätt

I betänkande 2005/06:LU32 Ändringar i patentlagen behandlade utskottet regeringens proposition 2005/06:189. Propositionen avsåg frågan om ett svenskt tillträde till överenskommelsen om tillämpning av artikel 65 i den europeiska patentkonventionen, den s.k. Londonöverenskommelsen. Denna överenskommelse syftar till att minska patenthavares översättningskostnader för europeiska patent, dvs. sådana patent som har meddelats med stöd av den europeiska patentkonventionen. Regeringen ansåg att riksdagen skall godkänna Londonöverenskommelsen. Som en följd härav föreslog regeringen ändringar i patentlagen (1967:837) som innebar bl.a. att kravet på fullständig översättning till svenska som förutsättning för ett europeiskt patents giltighet i Sverige tas bort. Ingen motion väcktes med anledning av propositionen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna Londonöverenskommelsen och anta det av regeringen framlagda lagförslaget.

Drygt 30 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2005, varav huvuddelen rörde olika frågor om patent och upphovsrätt, var föremål för utskottets behandling i betänkande 2005/06:LU13 Immaterialrättsliga frågor. Motionsyrkandena gällde bl.a. gemenskapspatent, patent på datorrelaterade uppfinningar, patentintrångsförsäkring, upphovsrättsligt skydd, ersättning för kopiering och kassettersättning. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden och hänvisade främst till tidigare ställningstaganden från riksdagens sida samt pågående arbete. I betänkandet finns 13 reservationer och 3 särskilda yttranden.

I betänkande 2005/06:LU3 Ändring i upphovsrättslagen föreslog utskottet att en felaktighet i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk skulle rättas till.

Sjörätt

Sju motionsyrkanden som gällde lagstiftningen om sjöfylleri, behandlades i betänkande 2005/06:LU15 Sjöfylleri. I motionerna förordades införande av dels en promillegräns även för sjöfylleri som inte är att anse som grovt brott, dels en möjlighet att utföra rutinmässiga nykterhetskontroller i sjötrafiken. Utskottet ansåg att resultatet av frågornas beredning inom Regeringskansliet borde avvaktas och föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena. I betänkandet finns 1 särskilt yttrande.

Internationell privaträtt

I betänkande 2005/06:LU8 Nya anslutningar till Romkonventionen behandlade utskottet regeringens proposition 2005/06:14. I propositionen föreslogs att riksdagen skulle godkänna konventionen om anslutning av de nya medlemsstaterna i EU – Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien – till konventionen den 19 juni 1980 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser, den s.k. Romkonventionen, och de två tilläggsprotokoll om EG-domstolens tolkningsrätt som hör till denna. Till följd av den nya konventionen föreslogs också ändringar i lagen (1998:167) om tillämplig lag för avtalsförpliktelser. Ingen motion väcktes med anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna konventionen och tilläggsprotokollen samt anta regeringens lagförslag.

Yttrande till konstitutionsutskottet

Våren 2006 avgav lagutskottet yttrande 2005/06:LU1y Riksdagen i en ny tid till konstitutionsutskottet. Yttrandet gällde Riksdagsstyrelsens framställning till riksdagen (2005/06:RS3) vari styrelsen den 14 december 2005 beslutat att till riksdagen – för dess bedömning och beslut – överlämna 2002 års riksdagskommittés huvudbetänkande Riksdagen i en ny tid. Lagutskottet yttrade sig över förslagen om utskottsindelning och ärendefördelningen mellan utskotten i den del som gällde överföringen av lagutskottets och bostadsutskottets beredningsområden till ett nytt utskott benämnt civilutskottet – dvs. den del vari lagutskottet var specifikt berört av förslagen.

Sammanfattningsvis ansåg lagutskottet att någon sammanslagning av lagutskottet och bostadsutskottet inte borde ske. Om det ansågs nödvändigt att minska antalet utskott borde, enligt lagutskottets mening, ytterligare överväganden och förslag komma till stånd. Yttrandet var enhälligt.

EU-frågor

Det fortlöpande arbetet

Flertalet av de rättsområden som omfattas av utskottets beredningsansvar har direkt anknytning till EG:s regelverk. Detta gäller bl.a. konsumenträtten, immaterialrätten, associationsrätten, transporträtten, försäkringsavtalsrätten, insolvens- och utsökningsrätten samt den internationellt privaträttsliga lagstiftningen. Under senare tid har även familjerätten och den allmänna förmögenhetsrätten kommit att beröras av samarbetet inom EU.

Lagutskottet har – vid sidan av ärendebehandlingen – fortlöpande följt lagstiftningsarbetet inom EU på utskottets beredningsområde genom att bl.a. ta del av dokument från de olika EU-institutionerna, faktapromemorior och handlingar med anknytning till EU-nämndens sammanträden. Utskottet har vid åtta tillfällen fått information från företrädare för Justitiedepartementet och Jordbruksdepartementet om bl.a. pågående lagstiftningsarbete inom EU på utskottets beredningsområde.

EU-promemorian

Som ett led i arbetet med att följa verksamheten inom EU upprättas inom utskottets kansli sedan år 1996 en promemoria i vilken en redogörelse lämnas för aktuella frågor på utskottets beredningsområde. Promemorian är avsedd att vara ett underlag för utskottets arbete med EU-frågorna, och avsikten är att i en enda handling samla huvuddelen av den aktuella EU-information som utskottet och dess kansli får i olika sammanhang. Ett syfte med promemorian är i huvudsak att göra informationen mer överskådlig och att underlätta en analys och problemorientering av de aktuella EU-frågorna från svenska utgångspunkter. Ett annat syfte är att lyfta in frågorna på rätt plats i det svenska regelsystemet och få blick över vilka regeländringar som en viss fråga kan komma att aktualisera i framtiden. Promemorian bygger bl.a. på regeringens skrivelser med berättelser om verksamheten i Europeiska unionen, dokument från de olika EU-institutionerna, ministerrådspromemorior och rapporter från ministerrådsmöten, faktapromemorior samt underhandskontakter med tjänstemän vid Regeringskansliet och olika myndigheter.

Utvärdering

Bakgrund

Våren 2005 antog riksdagen en ny lag om dödförklaring som trädde i kraft den 1 april 2005. Som en följd härav upphävdes bestämmelserna om dödförklaring i 25 kap. ärvdabalken (prop. 2004/05:88, bet. LU20, rskr. 176, SFS 2005:130).

Den nya lagen innebär sammanfattningsvis följande. Om någon är försvunnen och det är utrett att han eller hon är död, får dödförklaring ske omedelbart. Är det inte utrett att den försvunne är död men föreligger det med hänsyn till omständigheterna kring försvinnandet och vad som i övrigt är känt en hög grad av sannolikhet för att han eller hon är död, får frågan om dödförklaring tas upp tidigast ett år efter försvinnandet. Frågan får dock tas upp omedelbart, om försvinnandet har skett i samband med en naturkatastrof eller stor olycka eller liknande omständigheter och det finns en mycket hög grad av sannolikhet för att den försvunne är död. I övriga fall får frågan tas upp tidigast fem år efter försvinnandet. Beslut om dödförklaring fattas av Skatteverket.

I vissa ärendekategorier skall Skatteverkets beslut fattas av en särskild nämnd inom verket. Detta gäller bl.a. i ärenden om omedelbar dödförklaring då det är utrett att den försvunne är död och ärenden där ansökan grundas på att försvinnandet skett i samband med en naturkatastrof, stor olycka eller under liknande omständigheter och det finns en mycket hög grad av sannolikhet för att den försvunne är död.

Lagutskottet beslutade den 31 januari 2006 att påbörja ett utvärderingsprojekt rörande lagen (2005:130) om dödförklaring och att arbetet skulle bedrivas i en särskild arbetsgrupp (prot. 2005/06:12 § 5).

Arbetsgruppen

Vid utskottets sammanträde den 2 februari 2006 beslutades att i arbetsgruppen skulle ingå Inger René (m), Jan Ertsborn (fp), Yvonne Andersson (kd), Tasso Stafilidis (v), Viviann Gerdin (c) och Pia Nilsson (s) (prot. 2005/06: 13 § 7). Från utskottets kansli medverkade kanslichefen Lars Haglind och föredraganden Monica Hall.

Arbetsgruppen sammanträdde vid fyra tillfällen under våren 2006. Vid ett tillfälle företräddes Folkpartiet liberalerna av Mia Franzén, som också var närvarande vid ytterligare ett sammanträde.

Slutsatser

 I en promemoria i april 2006 konstaterade arbetsgruppen att utvärderingsarbetet visat att den nya lagstiftningen i huvudsak fungerar på avsett sätt, vilken slutsats ansågs vara en viktig iakttagelse i förevarande utvärderingsarbete.

Den nya lagen om dödförklaring trädde i kraft den 1 april 2005. Enligt arbetsgruppens mening var det, ett år efter lagens ikraftträdande, för tidigt att dra några säkra slutsatser om behovet av lagändringar. Arbetsgruppen uteslöt dock inte att det på sikt, i enlighet med vad Skatteverket påpekat, kan bli aktuellt att överväga vissa lagändringar i syfte att göra lagstiftningen än mer ändamålsenlig. Inom arbetsgruppen har framhållits betydelsen av att vissa frågor får en grundlig genomlysning. Det gäller bl.a. frågan om möjligheten att dödförklara personer som aldrig har varit folkbokförda i Sverige (jfr Bogdan, Svensk internationell privat- och processrätt, sjätte upplagan s. 159 f. ) och frågan om Skatteverket skall ges rätt att initiera ett ärende om dödförklaring.

Med dessa slutsatser överlämnade arbetsgruppen den 6 april 2006 en rapport till lagutskottet.

Offentlig utfrågning

Utskottet anordnade den 28 mars 2006 en offentlig utfrågning med anledning av regeringens proposition 2005/06:124 Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande och 2 motioner som väckts med anledning av propositionen. Vid utfrågningen deltog företrädare för Justitiedepartementet, Socialstyrelsen, Skatteverket, Konsumentverket, Finansbolagens Förening, Riksförbundet Fattiga Riddare, Svenska Bankföreningen, Svenska Inkassoföreningen, Sveriges Inkassoorganisation samt Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst.

Vad deltagarna anförde vid utfrågningen finns återgivet i betänkande 2005/06:LU35, bilaga 4.

Studieresor och besök

I november 2005 företog lagutskottet en studieresa till Genève. I resan deltog 14 ordinarie ledamöter och 2 suppleanter jämte 2 tjänstemän. Bland studiebesöken kan nämnas besök på FN:s kontor för Mänskliga Rättigheter, World Trade Organization (WTO), World Intellectual Property Organization  (WIPO), United Nations Office in Geneva och International Labour Organization (ILO). 

I början av april 2006 företog en delegation bestående av 6 ledamöter och 2 tjänstemän en studieresa till Köpenhamn. Delegationen besökte bl.a. For­brugerstyrelsen där information erhölls om dansk konsumentskyddsverksamhet och konsumentskyddslagstiftning. På Civilstyrelsen fick deltagarna information om de danska bestämmelserna rörande god man och förvaltare. Vid ett besök hos Konkursrådet diskuterades det danska skuldsaneringsinstitutet. Ett besök gjordes även på Indenrigs- och Sundhedsministeriet varvid gruppen erhöll information om det danska regelsystemet avseende den s.k. livstestamenteordningen. Därutöver gjorde gruppen ett besök hos Folketingets retsutvalg.

Närmare redogörelser för de båda resorna och den information som inhämtades därvid finns i två reseberättelser som överlämnades till riksdagsstyrelsen i december 2005 respektive i juni 2006.

Hösten 2005 gjorde lagutskottet ett studiebesök vid Konsumentverket varvid utskottet fick information bl.a. om verkets förestående utflyttning till Karlstad.

En kanslitjänsteman deltog vid Nordiska Juristmötet i Island den 17–21 september 2005. 

 

 

 

 

 

Elanders Gotab, Stockholm  2006