Miljö- och jordbruksutskottets verksamhet riksmötet 2009/10 Utskottens verksamhetsberättelse 2009/10:24710A - Riksdagen

Miljö- och jordbruksutskottets verksamhet riksmötet 2009/10

utskottsdokument 2009/10:24710A

Miljö- och jordbruksutskottets verksamhet riksmötet 2009/10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Beredningsområde

Miljö- och jordbruksutskottet bereder ärenden som rör jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring samt jakt och fiske. Utskottet behandlar även ärenden om naturvård och ärenden om miljövård i övrigt som inte tillhör något annat utskotts beredningsområde. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel tillhör utskottets beredningsområde.

Sammansättning

Under riksmötet 2009/10 hade miljö- och jordbruksutskottet följande sammansättning.

Ledamöter:

Anders Ygeman (s)

Claes Västerteg (c)

Ola Sundell (m)

Bengt-Anders Johansson (m)

Carina Ohlsson (s)

Sofia Arkelsten (m)

Bo Bernhardsson (s)

Anita Brodén (fp)

Ann-Kristine Johansson (s)0

Lars Hjälmered (m) fr.o.m. 2009-10-16

Jan-Olof Larsson (s)

Irene Oskarsson (kd)

Rune Wikström

Wiwi-Anne Johansson (v)

Helén Pettersson i Umeå (s)

Erik A Eriksson (c)

Tina Ehn (mp)

 

Suppleanter:

Staffan Appelros (m)

Rune Wikström (m)

Aleksander Gabelic (s)

Anna Tenje (m)  

Roland Bäckman (s) 

Betty Malmberg (m)

Eva Selin Lindgren (c)

Alf Eriksson (s)

Karin Granbom Ellison (fp)

Catharina Bråkenhielm (s)

Sven Yngve Persson (m)

Fredrik Lundh (s)

Irene Oskarsson (kd)

Liza-Maria Norlin (kd) tjl. t.o.m 2010-01-31

Ulf Berg (m)

Jacob Johnson (v)

Christin Hagberg (s)

Jan Andersson (c)

Per Bolund (mp)

Lars Tysklind (fp)

Ulla Andersson (v)

Karin Svensson Smith (mp)

Cecilia Widegren (m)

Kerstin Hermansson (c)

Helene Petersson i Stockaryd (s)

Otto von Arnold (kd)

Maria Wetterstrand (mp) fr.o.m. 2009-09-24

Åke Sandström (c) fr.o.m 2009-09-24

Ulrika Carlsson i Skövde (c) fr. o. m 2009-09-24

Jan Erik Ågren (kd) t.o.m 2010-01-31

 

Ordförande i utskottet har varit Anders Ygeman, vice ordförande Claes Västerteg. Som framgår av uppställningen tillhörde sex av ledamöterna Socialdemokraterna, fem Moderata samlingspartiet, en Folkpartiet liberalerna, en Kristdemokraterna, en Vänsterpartiet, två Centerpartiet och en Miljöpartiet de gröna.

 

Kansli:

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av

Björn G:son Wessman, kanslichef

Madeleine Holst, föredragande

Anna-Lena Kileus, föredragande

Helena Rudin, föredragande tjl. t.o.m 2010-08-27

Christina Malmros, föredragande

Lena Sandström, föredragande

Johan Sehlström, föredragande t.o.m 2010-06-30

Christina Ribbhagen, riksdagsstipendiat 2009-10-19–2009-12-03

Eva Forsman, utskottsassistent

Katharina Wahl, utskottsassistent

 


Utskottets verksamhet

Under riksmötet 2009/10 höll miljö- och jordbruksutskottet 37 sammanträden med en sammanlagd sammanträdestid om 27 timmar och 40 minuter. Utskottet har avgett 28 betänkanden och 2 utlåtanden till kammaren och 4 yttranden till andra utskott.

Utskottet behandlade 16 propositioner, 1 skrivelse, 2 grönböcker samt 1 redogörelse från Riksrevisionens styrelse med tillsammans 12 följdmotioner med sammanlagt 52 yrkanden. Dessutom behandlade utskottet 282 motioner med 547 yrkanden från allmänna motionstiden 2009, 77 motioner med 97 yrkanden från allmänna motionstiden 2008, 7 följdmotioner med 76 yrkanden från 2008/2009 samt 21 motioner med 34 yrkanden från allmänna motionstiden 2007.

Ärenden som har behandlats av utskottet

I betänkande MJU1 behandlade utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen för år 2010 om anslagen inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt motioner från den allmänna motionstiden 2009. Totalt behandlades 115 motionsyrkanden, varav 63 hade anknytning till budgeten och 53 rörde klimatpåverkan. I utgiftsområdet ingår områdena Miljöpolitik och Miljöforskning. Området Miljöpolitik omfattar frågor som rör naturvård och biologisk mångfald, klimat, vatten- och luftvård, sanering och efterbehandling av förorenade områden, avfall, miljöskydd, miljöövervakning, miljöforskning, kemikaliekontroll, meteorologi, hydrologi och oceanografi, hållbara städer samt internationellt miljösamarbete. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om medelstilldelning på anslag och bemyndiganden. Utskottet har gjort en uppföljning och analys av regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2010 för utgiftsområde 20. Uppföljningen omfattar såväl generella iakttagelser som en fördjupad analys av havsmiljö och klimat. Utskottet föreslog att riksdagen godkänner vad utskottet anfört i avsnittet om resultatredovisning. Samtliga motionsförslag avstyrktes.

I betänkande MJU2 behandlades regeringens förslag i budgetpropositionen för år 2010 om anslag inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. I betänkandet behandlades 69 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2009. Utgiftsområdet omfattar 31 anslag och verksamheter inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, livsmedel, skog, djur, landsbygd, rennäring och samefrågor. Vidare omfattar utgiftsområdet även verksamhet inom utbildning och forskning. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om medelstilldelning på anslag och bemyndiganden samt ställde sig i övrigt bakom de bedömningar som regeringen har redovisat. Utskottet har gjort en uppföljning och analys av regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2010 för utgiftsområde 23. I sammanhanget har utskottet beslutat att göra en uppföljning av statens insatser för småskalig livsmedelsproduktion och som en fortsättning på föregående års uppföljning analysera regeringens redovisning av resultat för jordbruks-, fiske- och livsmedelsområdena i budgetpropositionen för 2010. Utskottet föreslog att riksdagen godkänner vad utskottet anfört i dessa avsnitt. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes.

I betänkande MJU3 behandlade utskottet regeringens proposition 2008/09:191 Eftersök av trafikskadat vilt. Regeringen föreslog att lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2010. Utskottet tillstyrkte lagförslaget.

I utlåtande MJU4 behandlade utskottet Europeiska kommissionens grönbok om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken, KOM (2009) 163. I grönboken framhålls att det europeiska fisket präglas av överfiske, överdimensionerade fiskeflottor, stora subventioner, svag ekonomisk återhämtningsförmåga och minskade fångster för Europas yrkesfiskare. De mål som 2002 fastställdes för att uppnå ett hållbart fiske har inte uppnåtts. Grönboken syftar till att starta en diskussion om reformen så att kommissionen får den återkoppling och vägledning som den behöver för sitt arbete. Utskottet välkomnade en sådan debatt om hur den gemensamma fiskeripolitiken bör utformas för att ge ett långsiktigt hållbart fiske och delade kommissionens analys av rådande problem. Utskottet framhöll att reformen måste utgå från en ekosystemansats med en tydlig målhierarki och beslutsordning som möjliggör ett agerande i enlighet med denna ansats. Vad gäller beslutsordningen ville utskottet se en delegering av beslutsbefogenheter. Mot bakgrund av subventionernas negativa effekter på resursallokering och bestånd bör de, enligt utskottet, avskaffas. Detta gäller även subventionen i form av undantag från bränsleskatt som bör avskaffas inom hela EU.

I betänkande MJU5 behandlades 30 motionsyrkanden som rör övergripande miljöfrågor från de allmänna motionstiderna 2007 och 2008. De frågor som togs upp var bl.a. miljöpolitikens mål och genomförande, statens ansvar samt tillsyn och sanktioner enligt miljöbalken. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden bl.a. med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Utskottet behandlade i betänkande MJU6 regeringens proposition 2008/09:217 Miljöbalkens försäkringar och avhjälpande av förorenade områden m.m. I propositionen föreslås den lagändring som behövs för att avskaffa miljöskadeförsäkringen och saneringsförsäkringen. Regeringen föreslog att lagändringen skulle träda i kraft vid utgången av 2009. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag. Utskottet behandlade dessutom 52 yrkanden från den allmänna motionstiden 2008 om sanering av förorenade områden, avfall, återvinning och kretslopp. Samtliga motionsförslag avstyrktes.

I betänkande MJU7 behandlade utskottet regeringens proposition 2008/09:211 En ny organisation för veterinär service och vid utbrott av smittsamma djursjukdomar, en följdmotion med fyra yrkanden, fem motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2007 respektive 2008. Regeringens bedömningar och förslag syftar till att säkerställa en väl fungerande organisation för veterinär service och vid utbrott av smittsamma djursjukdomar. Enligt propositionen bör privatpraktiserande veterinärer i större utsträckning än i dag ges möjlighet att få stöd för att delta i smittskydds- och jourberedskap och få statligt stöd för djurhälsovård och djursjukvård i områden där det inte är möjligt att bedriva lönsam veterinär verksamhet utan stöd. Den stödberättigade verksamheten bör upphandlas, och såväl den statliga distriktsveterinärorganisationen som privatpraktiserande veterinärer bör kunna delta i upphandlingen. Även fortsättningsvis kommer det att finnas behov av en statlig veterinärorganisation för att säkerställa en väl fungerande organisation vid utbrott av smittsamma djursjukdomar och vård av djur i hela landet dygnet runt. Av EG-lagstiftningen följer att ett flertal myndighetsutövande uppgifter ska utföras av en officiell veterinär. I propositionen lämnas förslag till en ny lag om officiella veterinärer som gör att privatpraktiserande veterinärer kan förordnas som officiella veterinärer. Lagarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2010. Utskottet ställde sig bakom de bedömningar som regeringen gjort i propositionen, regeringens förslag tillstyrktes och motionsförslagen avstyrktes.

I betänkande MJU8 behandlade utskottet proposition 2008/09:210 En ny rovdjursförvaltning tillsammans med tre följdmotioner med 41 yrkanden. Därutöver behandlades 42 yrkanden från den allmänna motionstiden 2007 och 2008. I propositionen föreslås en förvaltning av rovdjuren som innebär att Naturvårdsverket får delegera beslut om licens och skyddsjakt till länsstyrelsen och att denna delegation ska vara baserad på rovdjursstammarnas utveckling i länet. Dessutom föreslås att bestämmelserna om viltvårdsnämnder i 39 § jaktlagen (1987:259) ska upphöra att gälla. Regeringen redovisar i propositionen sin avsikt att vid länsstyrelserna i stället inrätta viltförvaltningsdelegationer som också ersätter de nuvarande regionala rovdjursgrupperna. I propositionen föreslås även en tillfällig begränsning av vargstammens tillväxttakt och åtgärder för att stärka vargstammens genetiska status. Vidare föreslås mål för lodjursstammens utveckling i och utanför renskötselområdet. I propositionen redovisas pågående och planerade insatser för ökad och lättillgänglig information om rovdjuren i syfte att underlätta förutsättningarna för samexistens mellan rovdjur och människor. Regeringen redovisar också sin syn på behovet att tydligare prioritera förebyggande av viltskador. I fråga om jakt uppger regeringen att jakt efter björn och lo som huvudregel bör utformas som licensjakt, att jakten efter varg och järv bör vara i form av skyddsjakt men att licensjakt också bör kunna ske samt att all jakt måste ske under noggrant kontrollerade förhållanden. Utskottet ställde sig bakom de bedömningar som regeringen gjort i propositionen och föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och godkänna regeringens förslag till en regionaliserad rovdjursförvaltning samt till mål för lodjursstammens utveckling. Vidare föreslog utskottet att riksdagen med viss ändring skulle godkänna regeringens förslag till mål för vargstammens utveckling. Samtliga motioner avstyrktes.

I betänkande MJU9 behandlades regeringens proposition 2008/09:214 Hållbart skydd av naturområden, tre följdmotioner med sammanlagt 31 yrkanden och två motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2007 respektive 2008. I propositionen redovisar regeringen åtgärder för att utveckla arbetet med skydd av naturområden i syfte att förbättra uppfyllelsen av miljökvalitetsmålen, bredda naturvårdsarbetet genom att bättre involvera markägare och andra lokala intressenter, stärka den lokala och kommunala naturvården samt arbetet med att sköta skyddade naturområden. Regeringen inför genom Kometprogrammet en möjlighet för markägare att ta initiativ till ett formellt skydd av naturen. Möjligheten att få ersättningsmark vid bildande av naturreservat ska öka. Myndigheternas arbete med ett formellt skydd av naturområden ska kvalitetssäkras och löpande följas upp. Statens skyddsvärda skogar bör bevaras långsiktigt och åtgärder som bidrar till att skogar med höga naturvärden som förvaltas av Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket kan bevaras redovisas. Regeringen föreslår att något toleransavdrag inte längre ska göras när man bestämmer ersättning enligt 31 kap. miljöbalken på grund av beslut om områdesskydd m.m. Motsvarande föreslås i fråga om ersättning enligt skogsvårdslagen (1979:429) på grund av beslut som rör avverkning i fjällnära skog. Regeringen redovisar även en strategi för arbetet med långsiktigt skydd av skogar. Det lokala och kommunala naturvårdsarbetet stärks genom att programmet för lokal naturvård (Lona) återupptas. Slutligen föreslår regeringen ändringar i 7 kap. miljöbalken som innebär att en kommun får besluta om att bilda vissa typer av biotopskyddsområden och att dispens får ges även i fråga om biotopskyddsområden som har beslutats i särskilda fall. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2010. Utskottet ställde sig bakom de bedömningar som regeringen gjort i propositionen, tillstyrkte regeringens lagförslag och avstyrkte samtliga motionsförslag.

I betänkande MJU10 behandlades regeringens proposition 2009/10:22 Kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel samt 28 motionsyrkanden om säkra livsmedel från den allmänna motionstiden 2009. I propositionen föreslås att en ny lag om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel ska ersätta den nu gällande lagen (1995:1336) om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel, m.m. Lagen föreslås komplettera dels EG-förordningar som innehåller bestämmelser om geografiska beteckningar, ursprungsbeteckningar, traditionella uttryck och garanterade traditionella specialiteter, dels EG-rättsliga bestämmelser om kontroll. Regeringen föreslår att lagen utvidgas till att omfatta kontroll av skyddade beteckningar för vin och spritdrycker. Dessutom föreslås att lagen kompletteras med ett antal bestämmelser, främst i syfte att underlätta för kontrollmyndigheterna att utöva sin kontroll, bl.a. bestämmelser om kommunal samverkan i kontrollen, om omhändertagande av varor och om hjälp av polismyndigheten. Regeringen bedömer att Livsmedelsverket även i fortsättningen ska vara behörig myndighet och samordna kontrollen av att lagstiftningen efterlevs. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2010. Utskottet föreslog att riksdagen antar regeringens lagförslag. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes.

I betänkande MJU11 behandlades proposition 2009/10:28 Ändringar i systemet för handel med utsläppsrätter och tre motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2009. Regeringen föreslår i propositionen vissa ändringar som behövs för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 2003/87/EG för att förbättra och utvidga gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser. Direktivet avser den handelsperiod som börjar 2013. Förslagen innebär att riksdagen antar en lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter, en lag om ändring i lagen (2009:685) om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter och en lag om ändring i miljöbalken. Regeringen föreslår att lagändringarna huvudsakligen träder i kraft den 1 januari 2010. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå samtliga motionsyrkanden.

I betänkande MJU12 behandlades sammanlagt 99 motionsyrkanden om djurskydd från den allmänna motionstiden 2009. Motionerna rör bl.a. översyn av djurskyddsregler, djurhållning, sexuella övergrepp mot djur, forskning samt internationella djurskyddsfrågor. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes, främst med hänvisning till pågående arbete och till gällande regelverk.

I betänkande MJU13 behandlade utskottet motioner om jakt och viltvård. från den allmänna motionstiden 2009. De frågor som tas upp rör bl.a. jakt ovan odlingsgränsen, jakt inom EU och jakttider för vissa fågelarter. Flertalet motionsyrkanden rör frågor där riksdagen delegerat beslutanderätten till regeringen och till de myndigheter som har särskild sakkunskap på området. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden i huvudsak med hänvisning till gällande regelverk och det arbete som pågår på området.

I betänkande MJU14 behandlade utskottet motioner om övergripande miljöfrågor som har väckts under den allmänna motionstiden 2009. Motionerna rör mål och strategier för miljöpolitiken, svensk miljöpåverkan i ett internationellt perspektiv, anpassning av lagar till ekosystemtjänster och klimatmålet m.m. Även utbildning om ekosystemtjänster för lokala och regionala beslutsfattare, skydd av jordbruksmark och jämställdhetsintegrering i miljöpolitiken behandlas. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden, eftersom det pågår ett beredningsarbete inom Regeringskansliet, som rör de väckta förslagen samt den rådande ansvarsfördelningen mellan riksdagen och regeringen.

Utskottet behandlade i betänkande MJU15 28 motionsyrkanden om vatten- och luftvårdsfrågor från den allmänna motionstiden 2009. Inom området vattenvård avser motionsförslagen bl.a. internationellt samarbete om Östersjön, åtgärder mot övergödning, toalettavfall från båtar, genomförande av vattendirektivet och frågor som rör vattenkvaliteten i Mälaren. När det gäller luftvårdsfrågor behandlas förslag om förnybara drivmedel. Samtliga motionsförslag avstyrktes, eftersom det pågår arbete med de berörda frågorna.

I betänkande MJU16 behandlade utskottet sammanlagt 31 motionsyrkanden om kretslopp och återvinning m.m. från den allmänna motionstiden 2009. Motionerna tar upp frågor som rör bl.a. biologiskt avfall, pant för dryckesförpackningar, export av elavfall och kemikalielagstiftning. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes.

Utskottet behandlade i betänkande MJU17 totalt 18 motionsyrkanden om skogspolitik från den allmänna motionstiden 2009. Motionerna omfattar frågor om bl.a. forskning, användningen av skogsråvaran, skogsvårdande insatser och skogsbruksmetoder. Motionsförslagen avstyrktes.

I betänkande MJU18 behandlade utskottet sammanlagt 44 motionsyrkanden om biologisk mångfald från den allmänna motionstiden 2009. Motionerna tar upp frågor som rör bl.a. allemansrätt, områdesskydd, miljökvalitetsmål, EG:s art- och habitatdirektiv, biologisk mångfald inom jordbruket och jakt- och viltvård. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes.

I betänkande MJU19 behandlades motioner om jordbrukspolitik m.m. från den allmänna motionstiden 2009. Motionerna tar upp frågor som rör bl.a. Sveriges landsbygdsprogram, reformering av EU:s jordbrukspolitik, ekologisk odling och de areella näringarna. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes.

I betänkande MJU20 behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:35 Otillåtna avfallstransporter och manipulerade avgasreningssystem. Regeringen föreslår i propositionen att det i 29 kap. miljöbalken införs en ny straffbestämmelse om otillåten avfallstransport. Genom detta straffsanktioneras överträdelser av vissa artiklar i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 om transport av avfall. I propositionen föreslås vidare ändringar i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen. Förslaget innebär att det tas in en ny bestämmelse i lagen om att den kan dömas till böter som bryter mot vissa angivna artiklar i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 om typgodkännande av motorfordon och motorer vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2010. Utskottet föreslog att riksdagen antar regeringens lagförslag.

I betänkande MJU21 behandlades Riksrevisionens styrelses redogörelse om utsläppsrätter (2009/10:RRS16) och en motion hade väckts med anledning av redogörelsen. Riksrevisionens granskning omfattar regeringens och ansvariga myndigheters rapportering och hantering av Sveriges nationella innehav och kommande överskott av utsläppsrätter. Av granskningen framgår att Sverige kommer att få ett överskott av utsläppsrätter som kan säljas, annulleras eller sparas. Värdet på utsläppsrätterna har beräknats till 7–8 miljarder kronor. Om utsläppsrätterna säljs eller sparas för att sedan användas, kommer riksdagens beslutade delmål inom ramen för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan inte att nås. Regeringen har inte underställt riksdagen frågan om hur överskottet ska hanteras eller redovisat uppgifter om överskottets storlek och värde. Vid beredning av ärendet sammanträffade miljö- och jordbruksutskottet tillsammans med finansutskottet med Riksrevisionen. Finansutskottet yttrade sig över redogörelsen i de delar som berörde utskottets beredningsområde.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle ge regeringen till känna att frågan om hur det samlade överskottet av utsläppsrätter ska hanteras bör underställas riksdagen för beslut. Regeringen bör därmed återkomma till riksdagen med sina bedömningar och förslag i frågan. Utskottet förutsatte vidare att regeringen återkommer till riksdagen med uppgifter om det svenska överskottet av utsläppsrätter inklusive uppskattat värde för dessa. Därmed tillstyrktes motionen delvis. Utskottet föreslog att redogörelsen skulle läggas till handlingarna.

I betänkande MJU22 behandlade utskottet regeringens skrivelse 2009/10: 187 Redovisning av fiskeripolitiska insatser och en följdmotion med elva yrkanden. Dessutom behandlas 35 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2009 med anknytning till skrivelsen. I skrivelsen ger regeringen en närmare redovisning av utvecklingen inom det fiskeripolitiska området. Redovisningen utgår från de viktigaste statliga insatserna och omfattar en bedömning av insatsernas effekter och bidrag till måluppfyllelsen. Regeringens övergripande mål för utgiftsområdet där fiskeripolitiken ingår uttrycks i visionen Bruka utan att förbruka. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes med hänvisning till vad som anförs i skrivelsen, gällande regelverk, utskottets tidigare uttalanden och till det arbete som i övrigt pågår på området.

Regeringens proposition 2009/10:212 Ny gränsälvsöverenskommelse med Finland samt en följdmotion och en motion från allmänna motionstiden 2009 behandlades i betänkande MJU23. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner en ny gränsälvsöverenskommelse mellan Sverige och Finland. Överenskommelsen, som ersätter en överenskommelse från 1971, innebär bl.a. att samarbetet i gränsälvsområdet i miljö-, vatten- och fiskefrågor moderniseras och att en ny finsk-svensk gränsälvskommission inrättas för att främja ländernas samverkan i miljö- och vattenfrågor i området. Den hittillsvarande gränsälvskommissionens prövningsverksamhet övergår till nationella domstolar och myndigheter. Förvaltningen av fisket utövas enligt överenskommelsen av Fiskeriverket och Länsstyrelsen i Norrbottens län samt den ansvariga finska myndigheten i samarbete. Genom överenskommelsen skapas balans mellan olika intressen när det gäller fisket. I propositionen föreslås vidare en ny lag om gränsälvsöverenskommelsen och att delar av överenskommelsen genomförs genom ändringar i fiskelagen (1993:787). Vidare föreslås vissa följdändringar i miljöbalken, lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled och lagen (1957:390) om fiskearrenden samt att viss lagstiftning kopplad till den äldre gränsälvsöverenskommelsen ska upphävas. Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte motionsförslaget.

I betänkande MJU24 behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:184 Åtgärdsprogram och tillämpningen av miljökvalitetsnormer och två följdmotioner med elva yrkanden. I propositionen föreslås ett förtydligande av att det är myndigheter och kommuner som ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs. Vidare föreslås att miljökvalitetsnormerna ska ha olika rättsverkan beroende på om de är gränsvärdesnormer eller andra normer. De möjligheter som 2 kap. 7 § miljöbalken ger i fråga om att ställa längre gående krav för att följa en miljökvalitetsnorm ska bara gälla gränsvärdesnormer. Åtgärdsprogram ska vara vägledande för behovet av sådana krav. Av de åtgärdsprogram som tas fram för att följa en miljökvalitetsnorm ska det framgå hur kraven på förbättringar fördelas mellan olika typer av källor och åtgärder, hur stora förbättringar varje åtgärd innebär och hur åtgärderna är avsedda att finansieras. I propositionen föreslås också en ändring i fråga om miljöorganisationers talerätt enligt 16 kap. 13 § miljöbalken som innebär att talerätten utvidgas. Ändringen är föranledd av ett avgörande från EU-domstolen. De föreslagna ändringarna medför följdändringar i lagar som hänvisar till miljöbalkens bestämmelser. Samtliga ändringar planeras träda i kraft den 1 september 2010. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag med vissa lagtekniska samordningar och ställde sig bakom de bedömningar som regeringen har gjort i propositionen. Motionerna avstyrktes.

I betänkande MJU25 behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:155 Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete tillsammans med tre följdmotioner med sammanlagt 15 yrkanden. I propositionen föreslår regeringen en ny målstruktur för miljöarbetet. Regeringen föreslår att generationsmålet, miljökvalitetsmålen och etappmål av särskild vikt ska beslutas av riksdagen. Övriga etappmål ska beslutas av regeringen. Vidare föreslås att bedömningsgrunden för miljökvalitetsmålen ska ändras. Den förändrade bedömningsgrunden innebär att målen fortsatt är mycket ambitiösa – men inte formulerade på ett sätt som gör dem omöjliga att nå. Regeringen föreslår att miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Giftfri miljö och Säker strålmiljö ändras. När det gäller det nuvarande delmålet till miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, föreslås att detta ersätts med ett etappmål till 2020 med samma lydelse. Utskottet ställde sig bakom de bedömningar som regeringen har gjort i propositionen och godkände vad regeringen förordar om målstruktur, strategier och miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö samt Säker strålmiljö. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes.

I betänkande MJU26 behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:164 Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen och en följdmotion med fem yrkanden. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (förnybartdirektivet) antogs den 23 april 2009. I propositionen föreslås en ny lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen, som genomför direktivets bestämmelser om hållbarhetskriterier för dessa ändamål. Vidare föreslår regeringen att den tidigare beslutade tidpunkten för när skattefriheten för vissa biobränslen ska villkoras av att bränslena är hållbara, skjuts fram från den 1 januari 2011 till den 1 januari 2012. Detta föranleder en ändring i lagen (2009:1495) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Dessutom föreslås vissa ändringar i lagen (2003:113) om elcertifikat, som innebär att lagen anpassas till direktivets bestämmelser om hållbarhetskriterier. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2010, och ändringarna i lagen om elcertifikat och i energiskattelagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2011. Utskottet tillstyrkte lagförslagen och avstyrkte motionsyrkandena.

I utlåtande MJU27 behandlade utskottet Europeiska kommissionens grönbok om skogsskydd och skoglig information i EU, KOM (2010) 66. Utskottet välkomnade kommissionens grönbok som lyfter fram frågan om hur medlemsstaterna och EU på bästa sätt kan möta utmaningarna vad gäller att förbereda skogen för klimatförändringen. Utskottet har med anledning av vitboken Anpassning till klimatförändring: en europeisk handlingsram anfört att ett fortsatt arbete behövs inom varje sektor för att förbättra förståelsen för klimatförändringens effekter, bedöma en lämplig respons och säkerställa den nödvändiga finansieringen. När det gäller skogssektorn ansåg utskottet att ett hållbart skogsbruk är nyckeln till framgång för att mildra klimatförändringen genom bindning av koldioxid och som producent av förnybara material och bioenergi, vilket innebär att anpassningsåtgärder inom skogsbruket är viktiga för att minska de totala utsläppen av växthusgaser. I Sverige har frågan om hur svenskt skogsbruk möter klimatförändringen uppmärksammats tidigt. För att möta de utmaningar som klimatförändringen medför på bästa sätt är det avgörande att beslut fattas på rätt nivå. Mot bakgrund av det som anförs i utlåtandet anser utskottet att beslut om åtgärder för att bevara, balansera och stärka skogens funktioner bäst fattas på nationell nivå. På vissa områden är det emellertid värdefullt om medlemsstaterna agerar gemensamt. Utskottet framhöll att EU har en uppgift exempelvis när det gäller uppbyggnaden av en kunskapsbas och vid informations- och erfarenhetsutbyte.

I betänkande MJU28 behandlades regeringens proposition 2009/10:201 Gränser i skog och tre följdmotioner med sju motionsyrkanden. I propositionen föreslås vissa ändringar i skogsvårdslagen (1979:429), främst i de delar som gäller skyddsskog, svårföryngrad skog och fjällnära skog. Kravet på tillstånd för avverkning av skog inom skyddsskog och svårföryngrad skog upphävs och ersätts med lagens generella krav på att underrätta Skogsstyrelsen om planerade avverkningar. När det gäller den fjällnära skogen görs bedömningen att det även fortsättningsvis bör krävas tillstånd för att avverka skog inom detta område. Vidare bör skyldigheten för skogsbruket att bereda berörda samebyar tillfälle till samråd före avverkning även i fortsättningen gälla inom renskötselns året-runt-marker. Regeringen förslår även att en bestämmelse införs om att det inom området för renskötselns året-runt-marker ska vara förbjudet att avverka skog om avverkningen medför ett sådant väsentligt bortfall av renbete att möjligheterna att hålla tillåtet renantal påverkas eller om avverkningen omöjliggör sedvanlig samling och flyttning av renhjord. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2010. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag med vissa lagtekniska justeringar och ställde sig bakom de bedömningar som regeringen har gjort i propositionen och avstyrkte motionsyrkandena.

I betänkande MJU29 föreslås att riksdagen medger att behandlingen av vissa ärenden som remitterats till utskottet får skjutas upp till 2010/11 års riksmöte.

I betänkande MJU30 behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:211 Sanktioner för överträdelser av nya EU-regler om kemikalier. I propositionen föreslås ändringar i miljöbalkens regler om kemiska produkter (14 kap.) och straff (29 kap.) med anledning av dels att en ny EU-förordning om klassificering och märkning av kemikalier har trätt i kraft, dels att vissa regler om att släppa ut på marknaden och att använda kemiska produkter och varor har förts över från ett EU-direktiv till EU:s kemikalieregistreringsförordning. Ändringarna i miljöbalken föreslås träda i kraft den 1 augusti 2010. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

Utskottet har avgivit följande yttranden till andra utskott:

MJU1y Ersättning vid expropriation till civilutskottet

MJU2y Förändrat uppdrag för Sveaskog AB till näringsutskottet

MJU3y Vårtilläggsbudget för 2010 till finansutskottet

MJU4y 2010 års ekonomiska vårproposition till finansutskottet.

EU-frågor

I stort sett samtliga ämnen inom utskottets beredningsområde berörs av EU:s regelverk. EU-frågorna har därför varit aktuella i ett stort antal ärenden under riksmötet 2009/10.

Hösten 2009 anordnade utskottet inom ramen för Sveriges ordförandeskap en konferens på temat Deforestation and Climate Change 27–28 september. Inbjudna var utskottsordförandena i EU:s 27 medlemsstater, tre kandidatländer samt Europaparlamentets miljöutskott.

Liksom under tidigare riksmöten har utskottets arbete med EU-frågor krävt betydande resurser i form av sammanträdestid samt berednings- och informationsinsatser. Samtliga av Regeringskansliets faktapromemorior inom utskottets beredningsområde har delats till utskottets ledamöter.

Miljöministern/statssekreteraren i Miljödepartementet har vid fyra tillfällen överlagt med utskottet i enlighet med 10 kap. 4 § riksdagsordningen i ett antal EU-frågor som berört biocidprodukter, utsläppsnormer för lätta nyttofordon, biologisk mångfald samt klimatmötet i Köpenhamn. Statssekreteraren i Jordbruksdepartementet har vid två tillfällen genomfört motsvarande överläggningar med utskottet kring vissa fiskefrågor.

Den politiska ledningen i Jordbruksdepartementet och Miljödepartementet har i utskottet vid sju respektive fem tillfällen lämnat information inför jordbruks-, fiske- och miljöråd samt om såväl det svenska som det spanska ordförandeskapet. Därutöver har statssekreteraren vid Miljödepartementet särskilt informerat om genomförandet av vattendirektivet samt om Sveriges position angående kommersiell valjakt. För att möjliggöra en ökad delaktighet från utskottets sida i det nationella genomförandet av såväl den beslutade reformeringen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik samt arbetet med den gemensamma fiskeripolitiken har samtliga partier varit representerade i två särskilda kontaktgrupper. Grupperna inledde sitt arbete i maj 2010 och sammanträdena har letts av statssekreterare Magnus Kindbom vid Jordbruksdepartementet. Sammantaget har kontaktgrupperna sammanträtt tre gånger.

Subsidiaritetsprövning

Lissabonfördraget ger de nationella parlamenten nya uppgifter i EU-samarbetet. Enligt artikel 5.3 i EU-fördraget ska de nationella parlamenten bevaka att subsidiaritetsprincipen följs. Detta ska ske i enlighet med ett av de rättsligt bindande protokoll som hör till Lissabonfördraget, protokoll om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Enligt protokollets artikel 4 ska kommissionen, Europaparlamentet och rådet översända sina utkast till lagstiftningsakter till de nationella parlamenten.

Subsidiaritetsprövningen innebär att man fastställer på vilken nivå, unionsnivå eller nationell nivå, som den föreslagna åtgärden ska ske. Prövningen avser inte att fastställa om åtgärden ska företas eller inte.

Kommissionen har översänt nio ärenden till riksdagen som har blivit föremål för subsidiaritetsprövning av miljö- och jordbruksutskottet enligt följande:

-  Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 861/2006 av den 22 maj 2006 om gemenskapens finansieringsåtgärder för genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken och havsrättsligt arbete, KOM(2010)145 slutlig

-  Europeiska kommissionens förslag till rådets beslut om regler för import till Europeiska unionen av fiskeriprodukter, levande musslor, tagghudingar, manteldjur, marina snäckor och biprodukter av dessa från Grönland, KOM(2010)176 slutlig

-  Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om europeisk statistik över permanenta grödor, KOM(2010)249 slutlig

-  Europeiska kommissionens förslag om ändring av rådets förordning (EG) nr 2187/2005 vad gäller förbudet mot utsortering och begränsningar av fisket efter skrubbskrädda och piggvar i Östersjön, Bälten och Öresund, KOM (2010) 325 slutlig

-  Europeiska kommissionens förslag om ändring av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 om det stöd som beviljats inom ramen för det tyska alkoholmonopolet, KOM(2010)336 slutlig

-  Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om saluföring av vegetativt förökningsmaterial av vinstockar (omarbetning), KOM(2010)359 slutlig

-  Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 97/68/EG vad gäller bestämmelser om motorer som släpps ut på marknaden enligt flexibilitetssystemet, KOM(2010)362 slutlig

-  Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av direktiv 2001/18/EG vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda odling av genetiskt modifierade organismer inom sina territorier KOM(2010) 375 slutlig

-  Europeiska kommissionens förslag till ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 708/2007 om användning av främmande och lokalt frånvarande arter i vattenbruk KOM(2010)393 slutlig.

Utskottet ansåg att det inte förelåg något problem i förhållande till subsidiaritetsprincipen i samtliga fall.

Utfrågningar, seminarier m.m.

Under riksmötet har utskottet genomfört en sluten utfrågning, den 26 november, av Jordbruksverket, Svensk Mjölk och Sveriges Mjölkbönder för att inhämta aktuell information om situationen på mejerimarknaden. Vidare har utskottet vid två tillfällen fått information från Jordbruksverket, om pågående djurskyddsarbete, landsbygdsprogrammet m.m., samt från Skogsstyrelsen med anledning av kommissionens grönbok skogsskydd och skoglig information i EU: Att förbereda skogen för klimatförändring.

Ett antal intresseorganisationer m.fl. har uppvaktat utskottet och lämnat synpunkter och information i aktuella frågor. Dessa var Sveriges Grisföretagare, Den goda jorden, Aktionsgruppen små avlopp, Svenska Trädbränsleföreningen, Svenska Kennelklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenskt Vatten AB och Klimatkommunerna.

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA, inbjöd den 23 september till en diskussion om rennäringen och rovdjur i vilken ett antal ledamöter deltog.

Den 22 oktober genomförde utskottet i samarbete med Miljömålsrådet ett öppet seminarium på temat Miljömålen i halvtid – de Facto 2009.

En ledamot representerade utskottet i en paneldebatt om s.k. klimatflyktingar vid MR-dagarna i Älvsjö den 17 november.

Tillsammans med utrikesutskottet och Stockholm Environment Institute  (SEI) genomförde miljö- och jordbruksutskottet den 4 februari 2010 ett seminarium på temat Hur skapas hållbara samhällen inom planetens gränsvärden?.

Resor och studiebesök

Inrikes

Den 22 mars besökte utskottet Nordens Ark i Hunnebostrand för att informera sig om anläggningens arbete med utrotningshotade djurarter.  

Den 31 maj–1 juni företog utskottet en länsresa till Jämtland-Härjedalens län. Under resan besöktes bl.a. Jämtkraft i Östersund, Oviken, Kullens gårdsmejeri i Klövsjö, Ramundberget, Mittådalens sameby samt bioenergikombinatet i Sveg. Information gavs om småskalig livsmedelsproduktion, jordbruket i länet, turismens utveckling och betydelse, rennäringens villkor och rovdjursförvaltningen i Jämtlands län m.m.

Utrikes

I november deltog två ledamöter i Food and Agriculture Organisations (FAO) interparlamentariska session i Rom kring livsmedelssäkerhet samt i det efterföljande högnivåmötet om livsmedelsförsörjning.

Ordförande och vice ordförande deltog i FN:s klimatmöte i Köpenhamn den 14–19 december 2009.

Vid ett av Nordiska rådet anordnat seminarium om fiskefrågor deltog fyra av utskottets ledamöter. Seminariet ägde rum i Köpenhamn den 27 januari 2010.

Den 1 juni deltog två ledamöter i ett av Europaparlamentet anordnat seminarium i Bryssel på temat reformen av EU:s gemensamma fiskeripolitik.

En ledamot deltog i en klimatkonferens i London den 12–16 juli.

Den 19–20 juli ägde ett seminarium om den gemensamma jordbrukspolitiken rum i Bryssel. En ledamot representerade utskottet.

Uppföljning och utvärdering m.m.

I utskottens beredning av ärenden ingår enligt riksdagsordningen uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut. Riksdagen beslutade i juni 2006 om riktlinjer för att fortsätta utveckla riksdagens arbete med uppföljning och utvärdering. Av dessa framgår att utskottens uppföljnings- och utvärderingsverksamhet omfattar dels fördjupade uppföljningar och utvärderingar, dels uppföljningar av den resultatinformation som regeringen lämnar i budgetpropositionen och i resultatskrivelser. Utskottets arbete i form av utfrågningar, seminarier och studiebesök m.m. är en del av utskottets löpande uppföljnings- och utvärderingsarbete.

Inom miljö- och jordbruksutskottet svarar utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp för att genomföra uppföljningarna. I gruppen ingår företrädare för samliga partier. Under riksmötet 2009/10 har uppföljnings- och utvärderingsgruppen haft följande sammansättning:

Irene Oskarsson (kd)

Jan-Olof Larsson (s) t.o.m 2009-11-09

Bo Bernhardsson (s) fr.o.m. 2009-11-10

Wiwi-Anne Johansson (v) t.o.m. 2009-11-09

Jacob Johnson (v)  fr.o.m. 2009-11-10

Erik A Eriksson (c)

Tina Ehn (mp)

Rune Wikström (m)

Lars Tysklind (fp)

Under riksmötet 2009/10 har uppföljnings- och utvärderingsgruppen haft åtta sammanträden.

Utskottet har fortsatt följt upp och analyserat regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2010 för de båda utgiftsområden som utskottet bereder. Uppföljningen av resultatredovisningen omfattar dels en övergripande granskning av redovisningen, dels en fördjupad analys av vissa frågor. En utgångspunkt för arbetet har varit att det ska vara möjligt att följa kopplingen mellan gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens anslagsförslag i enlighet med vad som anges i riksdagsordningen och riksdagens riktlinjer.

Inom utgiftsområde 20 har den fördjupade uppföljningen inriktats på havsmiljöfrågor och klimat.  Inom utgiftsområde 23 omfattade uppföljningen frågor som rör jordbruk, fiske och livsmedel. Utskottet har vidare följt upp resultat och konsekvenser av statens insatser för småskalig livsmedelsproduktion. Uppföljning har inriktats på att undersöka vilka åtgärder som har vidtagits efter utskottets tidigare uppföljning från 2005 och undersöka hur de berörda aktörerna ser på de insatser som har vidtagits, vilka konsekvenser de har fått och vilka resultat som har uppnåtts. Resultatet av utskottets uppföljning presenteras i rapporten Uppföljning av statens insatser för småskalig livsmedelsproduktion, 2009/10:RFR1, och behandlades av utskottet i budgetbetänkandet för utgiftsområde 23 (bet. 2009/10:MJU2).

Den 17 juni 2009 beslutade utskottet att genomföra ett uppföljningsprojekt kring ekologiskt jordbruk. Uppföljningen omfattar frågor som bl.a. rör vilka insatser som görs för att målen för den ekologiska jordbruksproduktionen ska uppnås samt vilka problem och möjligheter som finns för en fortsatt utveckling, för både produktion och offentlig konsumtion. Uppföljningen beräknas vara slutförd under hösten 2010.

Vidare beslutade utskottet den 21 januari 2010 att genomföra en uppföljning av statens satsning på hållbara städer. Uppföljningen görs i samarbete med civilutskottet och är inriktad på att studera hur arbetet har organiserats och lagts upp, vilka insatser som görs av den av regeringen inrättade Delegationen för hållbara städer samt vilka andra insatser som görs för hållbar stadsutveckling. Uppföljningen genomförs av miljö- och jordbruksutskottets och civilutskottets gemensamma uppföljnings- och utvärderingsgrupp och beräknas vara klar under hösten 2010.

Inom ramen för utskottets uppföljningsverksamhet har uppföljningsgruppen sammanträffat med bl.a. statssekreterare Magnus Kindbom samt företrädare för Delegationen för hållbara städer och projektet Stockholm Järva.

Forsknings- och framtidsfrågor

Miljö- och jordbruksutskottet har tillsammans med civilutskottet och trafikutskottet uppdragit åt riksdagens utredningstjänst att genomföra en forskningsöversikt och framtidsanalys under 2010 som rör hållbara städer. Syftet är att sammanställa befintlig kunskap och att ta fram scenarier och goda exempel för hur hållbara och ”klimatsmarta” städer kan se ut. Lars Hjälmered (m), Tina Ehn (mp) och Lars Tysklind (fp) har representerat utskottet i styrgruppen för projektet.

Projektet har haft tre sammanträden under riksmötet 2009/10.

Den 18 februari 2010 anordnades ett seminarium, Framtidens städer – gröna eller grå, där tre forskare redovisade sin syn på utvecklingen. En av utskottets ledamöter har vidare deltagit i ett seminarium den 4 juli 2010 vid Euro-science Open Forum i Turin. Seminariet rörde hur teknikutvärderingar (framtidsanalyser) kan stimulera den politiska debatten.

Utländska besök

Utskottet har under riksmötet tagit emot ett antal utländska delegationer. 

Den 1 oktober träffade en delegation från utskottet EU-kommissionär Joe Borg, ansvarig för fiske och havsfrågor, för diskussioner kring bl.a. den gemensamma fiskeripolitiken.

Fyra av utskottets ledamöter tog den 22 oktober emot en delegation från Ecuador. Utskottets representanter informerades vid mötet om oljeutvinningen i den ecuadorianska delen av Amazonas.

Tillsammans med EU-nämndens vice ordförande deltog fem av utskottets ledamöter den 19 november i ett möte med en delegation från det franska parlamentet för diskussioner inför klimatmötet i Köpenhamn.

Tre av utskottets ledamöter tog den 2 december emot parlamentsledamöter från Serbien.

Den 3 mars sammanträffade fem av utskottets ledamöter med en fransk delegation för diskussioner kring avfallsfrågor.

Ordföranden deltog den 26 maj i en lunch tillsammans med en indisk delegation.

Jordbrukskommissionär Dacian Ciolos träffade vid ett besök i Stockholm den 30 juli vice ordföranden och tre av utskottets ledamöter.

Den 22 augusti deltog ordföranden och en ledamot i ett möte i riksdagen med Mexikos ansvarige ambassadör för klimatfrågor, Luis Alfonso de Alba.
Mötet ingår i ambassadörens förberedelser inför COP 16 i Cancun, Mexiko.

Elanders, Vällingby  2010