Miljö- och jordbruksutskottets verksamhet riksmötet 2016/17

utskottsdokument 2016/17:verk

Miljö- och jordbruksutskottets verksamhet riksmötet 2016/17

Beredningsområde

Miljö- och jordbruksutskottet bereder ärenden som rör jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring samt jakt och fiske. Utskottet behandlar även ärenden om naturvård och ärenden om miljövård i övrigt som inte tillhör något annat utskotts beredningsområde. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel tillhör utskottets beredningsområde.

Sammansättning

Under riksmötet 2016/17 hade miljö- och jordbruksutskottet följande sammansättning:

Ledamöter

Matilda Ernkrans (S)

Kristina Yngwe (C)

Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Isak From (S)

Johan Hultberg (M) tjl. t.o.m. 2017-02-26

Sara Karlsson (S) fr.o.m. 2016-09-29

Maria Strömkvist (S) t.o.m. 2016-09-29

Martin Kinnunen (SD)

Åsa Coenraads (M)

Johan Büser (S) fr.o.m. 2017-01-10

Jan-Olof Larsson (S) t.o.m. 2017-01-09

Stina Bergström (MP)

Gunilla Nordgren (M)

Monica Haider (S)

Runar Filper (SD) fr.o.m. 2017-06-07

Anders Forsberg (SD) tjl. 2017-03-03–2017-06-01 rdl. t.o.m. 2017-06-01 – –


Lars Tysklind (L)

Jens Holm (V)

Lars-Axel Nordell (KD)

Marianne Pettersson (S)

Suppleanter
Johan Büser (S) t.o.m. 2017-01-09

Petra Ekerum (S) fr.o.m. 2017-01-10

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Åsa Westlund (S)

Lars-Arne Staxäng (M)

Pyry Niemi (S)

Runar Filper (SD) t.o.m. 2017-06-07

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Kristina Nilsson (S)

Rickard Nordin (C)

Emma Nohrén (MP)

Sten Bergheden (M)

Jenny Petersson (M)

Mikael Dahlqvist (S)

Cassandra Sundin (SD) fr.o.m. 2017-02-24

Aron Emilsson (SD) t.o.m. 2017-02-25

Nina Lundström (L) fr.o.m. 2016-09-29

Fredrik Malm (L) t.o.m. 2016-09-29

Wiwi-Anne Johansson (V)

Sofia Damm (KD)

Elin Lundgren (S)

Josef Fransson (SD)

Mikael Eskilandersson (SD)

Anders Schröder (MP)

Eskil Erlandsson (C)

Emma Wallrup (V)

Birger Lahti (V)

Magnus Oscarsson (KD)

Emma Carlsson Löfdahl (L)

Said Abdu (L)

Magnus Manhammar (S)

Larry Söder (KD)

Roland Gustbée (M), extra suppleant t.o.m. 2017-02-26

Mattias Vepsä (S), extra suppleant 2017-06-16–2017-06-30

Marie Olsson (S) fr.o.m. 2016-06-27

Ordförande i utskottet har varit Matilda Ernkrans, vice ordförande Kristina Yngwe. Som framgår av uppställningen tillhörde sex av ledamöterna Socialdemokraterna, fyra Moderaterna, två Sverigedemokraterna, en Miljöpartiet de gröna, en Centerpartiet, en Vänsterpartiet, en Liberalerna och en Kristdemokraterna.

Utskottet assisterades av ett kansli bestående av

Björn G:son Wessman, kanslichef

Anna-Lena Kileus, föredragande

Caroline Needham, föredragande

Helena Rudin, föredragande, tjl 2017-01-01–2017-06-30

Anna Sollerborn, föredragande fr.o.m. 2016-12-05

Nina Liljeqvist, föredragande fr.o.m. 2017-01-16

Anna Torvestig, föredragande 2016-10-03–2017-03-31

Elin Häggqvist, extra föredragande 2016-09-12–2017-06-19

Eva Forsman, utskottshandläggare

Karin Lisshamre, utskottsassistent fr.o.m. 2017-05-29

Anna Klefborg, utskottsassistent 2017-01-16–2017-04-07

Jeanette Krusell, utskottsassistent t.o.m. 2016-12-31


Utskottets verksamhet

Under riksmötet 2016/17 höll utskottet 42 sammanträden. Sammanträdestiden uppgick till 31 timmar och 41 minuter.

Utskottet behandlade 12 propositioner, 2 regeringsskrivelser och ca 1 100 motionsyrkanden.

Under riksmötet lämnade utskottet 24 betänkanden till kammaren. Vidare har 5 yttranden lämnats till andra utskott.

Ärenden som har behandlats av utskottet

Betänkanden och utlåtanden

I betänkande MJU1 tillstyrkte utskottet regeringens förslag om anslag för utgiftsområde 20, som totalt uppgick till ca 8,5 miljarder kronor för 2017. Utskottet tillstyrkte också regeringens förslag om bemyndiganden att under 2017 ingå ekonomiska åtaganden. Därmed avstyrkte utskottet oppositionspartiernas alternativa budgetförslag. Utskottet tillstyrkte dessutom regeringens förslag om en investeringsplan för fastigheter som riktlinje för Naturvårdsverkets investeringar under 2017–2020. Utskottet tillstyrkte också att den föreslagna ändringen av överenskommelsen om Nordiska miljöfinansieringsbolaget skulle godkännas. Utskottet tillstyrkte även regeringens förslag om bemyndigande att ta bort de utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2014 och 2015 som inte behövdes för avräkning mot Sveriges åtagande inom EU för de åren. Utskottet tillstyrkte slutligen regeringens förslag om bemyndigande att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatinsatser och som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod 2008–2012.

Samtliga motionsförslag avstyrktes.

Utskottet hade följt upp regeringens resultatredovisning för utgiftsområdet och föreslog att riksdagen skulle ställa sig bakom det som utskottet anförde i det avsnittet och tillkännagav detta för regeringen.

Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna deltog inte i anslagsbeslutet. Dessa partier redovisade i stället sina ställningstaganden i särskilda yttranden.

Behandlade förslag: proposition 2016/17:1 inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård och ca 30 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17.

I betänkande MJU2 tillstyrkte utskottet regeringens förslag om anslag för utgiftsområde 23, som totalt uppgick till ca 17 miljarder kronor för 2017. Därmed avstyrkte utskottet oppositionspartiernas alternativa budgetförslag. Utskottet tillstyrkte även regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och ett förslag om ändrade principer för upplåtelse och friköp av statens mark ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen.

Samtliga motionsförslag avstyrktes. Utskottet hänvisade i flertalet av dessa frågor till pågående utredningsarbete.

Utskottet hade följt upp regeringens resultatredovisning för utgiftsområdet och föreslog att riksdagen skulle ställa sig bakom det som utskottet anförde i det avsnittet och tillkännage detta för regeringen.

I betänkandet fanns fem reservationer (M, SD och KD). Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna deltog inte i anslagsbeslutet. Dessa partier redovisade i stället sina ställningstaganden i särskilda yttranden.

Behandlade förslag: proposition 2016/17:1 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel och ca 40 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17.

I betänkande MJU3 föreslog utskottet att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

Lagförslagen innebar att det skulle bli möjligt att tillhandahålla en alkylatbensin som har ett högsta ångtryck på 95 kilopascal under den tid av året som inte definieras som sommar enligt drivmedelslagen. Sådan alkylatbensin skulle beskattas enligt miljöklass 1. Vidare ändrades hänvisningen till en definition av förnybara energikällor i direktiv 2001/77/EG i lagen om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel till att avse en hänvisning till en motsvarande definition i direktiv 2009/28/EG, i lydelsen enligt direktiv (EU) 2015/1513. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 18 oktober 2016.

Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen.

Behandlade förslag: proposition 2015/16:185 Alkylatbensin för vinterbruk.

I betänkande MJU4 föreslog utskottet att riksdagen, med vissa redaktionella ändringar, skulle anta regeringens förslag till ändring i jaktlagen (1987:259) om att mål i domstol om jakt efter björn, järv, lo eller kungsörn ska handläggas skyndsamt.

Utskottet föreslog vidare att riksdagen skulle avslå regeringens övriga förslag till ändringar i jaktlagen samt ställa sig bakom det som utskottet anförde om utfodring av vilt och skulle tillkännage detta för regeringen. De lagändringar som utskottet avstyrkte var det bemyndigande som regeringen föreslog för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om förbud mot eller villkor för utfodring av vilt som inte hålls i hägn, samt regeringens övriga lagförslag i fråga om utfodring av vilt.

Utskottet föreslog även att riksdagen skulle ställa sig bakom det som utskottet anförde om kameraövervakning av vilt och tillkännager detta för re-geringen.

Utskottet avstyrkte två motionsyrkanden om temporära förbud mot utfodring av vilt och om rättsprocesser vid jakt efter rovdjur.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 december 2016.

I betänkandet fanns två reservationer (S, MP, V).

Behandlade förslag: proposition 2015/16:199 Vildsvin och viltskador, fem yrkanden i följdmotioner och tre yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17.

I betänkande MJU5 föreslog utskottet att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

Lagförslaget innebar att den nuvarande skyldigheten att anmäla växtskadegörare skulle utvidgas till att gälla var och en som konstaterar eller misstänker förekomst av en växtskadegörare som omfattas av Statens jordbruksverks föreskrifter om bekämpning eller kartläggning av växtskadegörare.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2017.

Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen.

Behandlade förslag: proposition 2015/16:200 En utvidgad skyldighet att anmäla växtskadegörare.

I betänkande MJU6 föreslog utskottet att riksdagen skulle godkänna Parisavtalet och avslå en motion med yrkande om avslag på propositionen.

Klimatavtalet från Paris, det s.k. Parisavtalet, var ett nytt globalt klimatavtal som världens länder enades om vid klimatkonventionens tjugoförsta partsmöte (COP 21) i Paris i december 2015. Godkännandet skulle syfta till att Sverige skulle kunna ratificera Parisavtalet. EU och dess medlemsstater har uttryckt sin avsikt att agera gemensamt inom ramen för Parisavtalet. EU överlämnade sitt planerade nationellt fastställda bidrag till FN:s klimatsekretariat den 6 mars 2015. Grunden för det gemensamma fullgörandet är EU:s energi- och klimatramverk 2030. Parisavtalet skulle träda i kraft den 30:e dagen efter att åtminstone 55 parter som står för minst 55 procent av de globala utsläppen av växthusgaser hade lämnat in sina ratifikationsinstrument. För att Sverige skulle kunna delta som part vid det första partsmötet för Parisavtalet, om detta äger rum i Marrakech i november i år, behövde Sverige ratificera avtalet senast den 15 oktober 2016.

I betänkandet fanns en reservation (SD).

Behandlade förslag: proposition 2016/17:16 Godkännande av klimatavtalet från Paris och en följdmotion.

I betänkande MJU7 föreslog utskottet att riksdagen skulle lägga skrivelse 2015/16:169 Giftfri vardag till handlingarna. I skrivelsen redovisade reger-ingen sina insatser på kemikalieområdet under de senaste åren. Skrivelsen följde också upp propositionen På väg mot en giftfri vardag – plattform för kemikaliepolitiken (prop. 2013/14:39).

Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen. Enligt utskottet var det angeläget att regeringen skulle intensifiera arbetet och med kraft fortsätta att verka för ett förbättrat EU-regelverk så att hanteringen och bedömningen av grupper av kemiska ämnen skulle bli effektivare. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden, främst med hänvisning till pågående arbete och utredningar. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat i ett särskilt avsnitt.

I betänkandet fanns 30 reservationer (M, SD, C, V, L, KD).

Behandlade förslag: skrivelse 2015/16:169 Giftfri vardag, 12 yrkanden i följdmotioner och ett sjuttiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17.

I betänkande MJU8 föreslog utskottet att riksdagen skulle föreslå att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden om invasiva främmande arter från den allmänna motionstiden 2015/16 och om biologisk mångfald från den allmänna motionstiden 2016/17. Motionsyrkandena handlade bl.a. om EU:s naturvårdsdirektiv, skarv- och sälbestånden, rovdjurspolitiken, invasiva främmande arter, handel med elfenben och genetiskt modifierade organismer (s.k. GMO). Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat i ett särskilt avsnitt.

I betänkandet fanns 16 reservationer (M, SD, C, V, KD).

Behandlade förslag: ca 70 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17.

I betänkande MJU9 föreslog utskottet att riksdagen skulle ställa sig bakom det som utskottet anförde om ytterligare steg för att reformera strandskyddslagstiftningen och tillkännage detta för regeringen. Utskottet avstyrkte övriga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till pågående arbete och gällande regelverk. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat i ett särskilt avsnitt.

I betänkandet finns 13 reservationer (S, M, SD, MP, C, V, KD).

Behandlade förslag: ca 80 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17.

I betänkande MJU10 föreslog utskottet att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden om vattenvård från allmänna motionstiden 2016/17. Yrkandena rörde bl.a. åtgärder mot övergödning och föroreningar i haven, förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön, hantering av avloppsvatten och regler om vattenskyddsområden. Utskottet hänvisade bl.a. till pågående beredningsarbete. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat.

I betänkandet fanns 12 reservationer (M, SD, C, L, KD).

Behandlade förslag: ett fyrtiotal yrkanden i motioner från allmänna mo-tionstiden 2016/17.

I betänkande MJU11 föreslog utskottet att riksdagen skulle avslå motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2016/17 om bl.a. vildsvinsförvaltning, jakttider, terrängkörning vid jakt, fjälljakt och vissa jaktfrågor, främst med hänvisning till pågående arbete och gällande regelverk. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat i ett särskilt avsnitt.

I betänkandet fanns fem reservationer (M, SD, C, KD).

Behandlade förslag: ca 30 yrkanden i motioner från allmänna motions-tiden 2016/17.

I betänkande MJU12 föreslog utskottet att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden om djurskydd från den allmänna motionstiden hösten 2016. De behandlade motionerna rörde bl.a. djurskyddsarbetet inom EU, djur-skyddskontrollen och utformningen av den svenska djurskyddslagstiftningen. I sitt ställningstagande hänvisade utskottet i huvudsak till pågående beredningsarbete. Ett antal motionsyrkanden tog upp samma eller i princip samma frågor som hade behandlats tidigare under mandatperioden, och dessa förslag behandlades därför förenklat i ett separat avsnitt.

I ärendet fanns elva reservationer (M, SD, C, V, KD).

Behandlade förslag: ca 80 motionsyrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17.

I betänkande MJU13 föreslog utskottet att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden om skogspolitik från allmänna motionstiden 2016/17. Yrkandena rörde bl.a. skogar med höga naturvärden, frivilliga avsättningar av skog, skogens sociala värden samt skogsbruk och skogsskötsel. Utskottet hänvisade bl.a. till pågående arbete och gällande regelverk. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden och dessa behandlades därför förenklat.

I betänkandet fanns 14 reservationer (M, SD, C, V).

Behandlade förslag: ett sextiotal yrkanden i motioner från allmänna mo-tionstiden 2016/17.

I betänkande MJU14 föreslog utskottet att riksdagen skulle avslå motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2016/17 om bl.a. globalt hållbart fiske, genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken, regelverket för yrkesfisket, redskapsanvändning, ålförvaltning, vattenbruk, maximal hållbar avkastning, märkning av fisk, fiskefria områden, fiskevårdsområden och länsstyrelsernas fisketillsyn, främst med hänvisning till pågående arbete. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlas därför förenklat i ett särskilt avsnitt.

I betänkandet fanns 23 reservationer (M, SD, C, V, L, KD).

Behandlade förslag: ca 50 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17.

I betänkande MJU15 föreslog utskottet att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2016/17 om avfall och kretslopp. Motionsyrkandena handlade huvudsakligen om cirkulär ekonomi, producentansvar, pantsystem, matsvinn, källsortering av matavfall, plast och plastprodukter, marint skräp, strandstädning, övergivna båtar och uttjänta fordon, förorenade områden, transport av farligt avfall, avveckling av vindkraftverk och växtnäring. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat i ett särskilt avsnitt.

I betänkandet fanns 20 reservationer (M, SD, C, V, L, KD).

Behandlade förslag: ca 80 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17.

I betänkande MJU16 föreslog utskottet att riksdagen skulle godkänna att Tivedens nationalpark utvidgas med de mark- och vattenområden intill den befintliga parken som angavs i propositionen. Utvidgningen skulle innebära att nationalparkens areal skulle öka från 1 352 hektar till 2 030 hektar.

Utskottet avstyrkte fem motionsyrkanden om skötsel av parken, buffertzoner runt naturreservat och nationalparker, jakt inom parken, art- och habitatdirektivet och förlängning av jakttiden för licensjakt på varg i vissa fall.

I betänkandet fanns två reservationer (SD).

Behandlade förslag: proposition 2016/17:96 Utvidgning av Tivedens na-tionalpark och fem yrkanden i en följdmotion.

I betänkande MJU17 föreslog utskottet att riksdagen skulle godkänna att Björnlandets nationalpark utvidgas med de mark- och vattenområden intill den befintliga parken som angavs i propositionen. Utvidgningen skulle innebära att nationalparkens areal skulle öka från 1 143 hektar till 2 369 hektar.

Utskottet avstyrkte ett motionsyrkande om skötsel av parken.

I betänkandet fanns en reservation (SD).

Behandlade förslag: proposition 2016/17:97 Utvidgning av Björnlandets nationalpark och ett yrkande i en följdmotion.

I betänkande MJU18 föreslog utskottet att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ändring i lagen om kontroll av ekologisk produktion. Av EU-regelverket inom området ekologisk produktion följer att medlemsstaterna är skyldiga att ge allmänheten tillgång till vissa uppgifter om ekologiska aktörer. I Sverige kontrolleras ekologiska aktörer av privata kontrollorgan. I proposi-tionen Offentliggörande av uppgifter om ekologiska aktörer gjordes därför bedömningen att det var dessa organ som borde vara skyldiga att offentliggöra uppgifter om ekologiska aktörer. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå en motion med yrkanden om avslag på propositionen, gemensamt nationellt register och ett samlat myndighetsansvar.

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 maj 2017.

I betänkandet fanns en reservation (C, KD).

Behandlade förslag: proposition 2016/17:80 Offentliggörande av uppgifter om ekologiska aktörer och tre yrkanden i en följdmotion.

I betänkande MJU19 föreslog utskottet att riksdagen skulle lägga skrivelsen om Riksrevisionens rapport om statens förorenade områden till handlingarna.

I skrivelsen redovisade regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser i rapporten Statens förorenade områden (RiR 2016:25). Regeringen aviserade flera åtgärder, bl.a. att ge Naturvårdsverket i uppdrag att utveckla en övergripande vägledning med principer för prioritering av olika saneringsbehov. Regeringen hade även gett Trafikverket i uppdrag att kartlägga omfattningen av statens åtagande enligt miljögarantin. Utskottet välkomnade de åtgärder som regeringen hade vidtagit och avsåg att vidta med anledning av rapporten.

Inga motioner hade väckts med anledning av skrivelsen.

Behandlade förslag: skrivelse 2016/17:111 Riksrevisionens rapport om statens förorenade områden.

I betänkande MJU20 föreslog utskottet att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ändringar i miljöbalken.

Mot bakgrund av den centrala funktion som avfallsförebyggande har i EU-rätten kunde man anta att ett flertal initiativ kommer att tas av EU framöver på detta område. Eftersom det då kunde bli aktuellt med en rad olika åtgärder som skulle kräva detaljerade regleringar av olika slag var det inte lämpligt att införa detaljerade bemyndiganden för varje specifik åtgärd. I stället borde bemyndigandet om avfallsförebyggande åtgärder utformas på ett mer generellt sätt.

En insamlingsverksamhet för elavfall som drivs utan tillstånd medför typiskt sett beaktansvärda risker för skador på människors hälsa eller i miljön och borde vara straffbelagd. Straffbestämmelsen om otillåten miljöverksamhet borde därför omfatta den som påbörjar eller bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd utan tillstånd enligt vad som krävs i föreskrifter som regeringen meddelat med stöd av miljöbalken om tillstånd för yrkesmässig drift av insamlingssystem för elavfall.

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 augusti 2017.

Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen.

Behandlade förslag: proposition 2016/17:147 Bemyndigande om avfallsförebyggande åtgärder och sanktioner avseende otillåten insamling av elavfall.

I betänkande MJU21 föreslog utskottet att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag. Lagförslaget innebar att det skulle införas ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att utfärda föreskrifter om sådana kravspecifikationer som avses i artikel 20.1 i förordning (EG) nr 110/2008. Lagändringen syftade till att säkerställa att de svenska spritbeteckningarna svensk vodka, svensk akvavit och svensk punsch även i fortsättningen skulle komma att vara registrerade enligt förordning (EG) nr 110/2008 och få det skydd som följer av en sådan registrering. Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 juli 2017.

Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen.

Behandlade förslag: proposition 2016/17:155 Ändring i lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel.

I betänkande MJU22 föreslog utskottet att riksdagen skulle ställa sig bakom det som utskottet anförde om förenklade och förkortade tillståndsprocesser och tillkännage detta för regeringen. Utskottet avstyrkte övriga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till pågående arbete och gällande regelverk. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat i ett särskilt avsnitt.

I betänkandet fanns nio reservationer (S, M, SD, MP, C, V, L, KD).

Behandlade förslag: ca 20 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17.

I betänkande MJU23 föreslog utskottet att riksdagen skulle godkänna reger-ingens förslag till övergripande mål för livsmedelsstrategin samt de tre målen för de strategiska områdena Regler och villkor, Konsument och marknad och Kunskap och innovation.

Vidare föreslog utskottet sju tillkännagivanden till regeringen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle ställa sig bakom det som utskottet anförde om

– att säkerställa generellt goda företagsvillkor i hela Sverige

– att ge främjandeuppdrag till myndigheter som arbetar med företag i livs-

medelskedjan

– att säkerställa effektiva och förutsägbara godkännandeprocesser för

växtskyddsmedel

– att förenkla regler för distribution och försäljning av viltkött

– att göra det lättare för konsumenter att göra hållbara och medvetna val

– att underlätta och främja livsmedelsexport

– att svensk livsmedelsproduktion ska styras av konsumenternas efterfrå

gan och inte av politiskt bestämda kvantitativa mål för konsumtion och

– produktion kopplade till specifika produktionsformer.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden, främst med hänvisning till pågående arbete och utredningar. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat i ett särskilt avsnitt.

I betänkandet fanns 118 reservationer (S, M, SD, MP, C, V, L, KD). I fem av reservationerna (S, MP, V) avstyrktes tillkännagivandena till regeringen med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågorna.

Behandlade förslag: proposition 2016/17:104 En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet, ca 160 yrkanden i följdmotioner och ca 160 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17.

I betänkande MJU24 föreslog utskottet att riksdagen skulle anta regeringens förslag till klimatlag, godkänna vad regeringen föreslog om mål för den svenska klimatpolitiken och om preciseringen av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan och att riksdagen skulle avslå yrkandena i två följdmo-tioner, bl.a. om avslag på propositionen i de delar som avser klimatlag och mål för den svenska miljöpolitiken. Vidare föreslog utskottet att riksdagen skulle avslå motioner från den allmänna motionstiden 2016/17.

I propositionen föreslog regeringen att ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige skulle inrättas. Det klimatpolitiska arbetet borde utgå från ett långsiktigt, tidsatt utsläppsmål som riksdagen skulle fastställa. Målet skulle vara att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre än utsläppen 1990. För att nå nettonollutsläpp skulle kompletterande åtgärder få tillgodoräknas. De utsläpp i Sverige som kommer att omfattas av EU:s ansvarsfördelningsförordning, den s.k. ESR-sektorn, borde senast 2030 vara minst 63 procent lägre än utsläppen 1990. Högst 8 procentenheter av utsläppsminskningarna skulle få ske genom kompletterande åtgärder. Senast 2040 borde utsläppen i Sverige i ESR-sektorn vara minst 75 procent lägre än utsläppen 1990. Högst 2 pro-
centenheter av utsläppsminskningarna skulle få ske genom kompletterande åtgärder. Växthusgasutsläppen från inrikes transporter – utom inrikes luftfart som ingår i EU:s utsläppshandelssystem – skulle minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. Delar av det klimatpolitiska ramverket skulle lagregleras genom att det skulle införas en ny klimatlag. Lagen innehöll grundläggande bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Den nya lagen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2018.

Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2016/17. Enligt utskottet skulle klimatpolitiken vara långsiktigt effektiv och bedrivas så att minskade utsläpp av växthusgaser förenas med tillväxt. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden, främst med hänvisning till regeringens bedömningar i propositionen och pågående arbete. Vissa motionsyrkanden tog upp samma

eller i huvudsak samma frågor som riksdagen behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat i ett särskilt avsnitt.

I betänkandet fanns 32 reservationer (S, M, SD, MP, C, V, L, KD).

Behandlade förslag: proposition 2016/17:146 Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige, sex yrkanden i följdmotioner och ett hundratal yrkanden i mo-tioner från allmänna motionstiden 2016/17.

Under riksmötet 2016/17 lämnade utskottet följande yttranden:

MJU1y Utgiftsramar för utgiftsområdena 20 och 23 till finansutskottet

MJU2y Politiken för global utveckling till utrikesutskottet

MJU3y Kunskap i samverkan till utbildningsutskottet

MJU4y Verksamheten i Europeiska unionen under 2016 till utrikesutskottet

MJU5y Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2016 till konstitutionsutskottet

EU-frågor

I stort sett samtliga ämnen inom utskottets beredningsområde berörs av EU:s regelverk. EU-frågorna har därför varit aktuella i ett stort antal ärenden under riksmötet 2016/17.

Liksom under tidigare riksmöten har utskottets arbete med EU-frågor krävt betydande resurser i form av såväl sammanträdestid som berednings- och informationsinsatser. Samtliga Regeringskansliets faktapromemorior inom utskottets beredningsområde har delats till utskottets ledamöter.

Miljöministern vid Miljö- och energidepartementet har vid tre tillfällen överlagt med utskottet i enlighet med 7 kap. 12 § riksdagsordningen i ett antal EU-frågor som berört hormonstörande ämnen, Agenda 2030 för hållbar utveckling och EU:s handlingsplan för naturen.

Landsbygdsministern vid Näringsdepartementet har vid fyra tillfällen genomfört motsvarande överläggningar med utskottet om bl.a. fiskbestånd i Östersjön, demersala bestånd i Nordsjön, fiske i Västerhavet och den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020,

Ministern för internationellt utvecklingssamarbete och klimat eller statssekreteraren vid Utrikesdepartementet har vid sex tillfällen överlagt med utskottet om utsläpp av växthusgaser, kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar (EU ETS) och luftfartsverksamhet.

Den politiska ledningen i Näringsdepartementet, Miljö- och energidepartementet och Utrikesdepartementet har under riksmötet löpande lämnat infor-mation inför möten i Jordbruks- och fiskerådet och Miljörådet samt om de slovakiska, maltesiska och estniska ordförandeskapen.

Subsidiaritetsprövning

Enligt artikel 5.3 i EU-fördraget ska de nationella parlamenten se till att subsidiaritetsprincipen följs. Detta ska ske i enlighet med ett av de rättsligt bindande protokoll som är bifogat Lissabonfördraget, nämligen protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Enligt protokollets artikel 4 ska kommissionen, Europaparlamentet och rådet översända sina utkast till lagstiftningsakter till de nationella parlamenten. Subsidiaritetsprövningen innebär att man fastställer på vilken nivå, unionsnivå eller natio-nell nivå, som den föreslagna åtgärden ska vidtas. Prövningen avser inte att fastställa om åtgärden ska vidtas eller inte.

Under riksmötet 2016/17 översände kommissionen åtta ärenden till riksdagen som har blivit föremål för subsidiaritetsprövning av miljö- och jordbruksutskottet enligt följande:

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen (KOM(2016) 479).

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig
energiunion och fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen (KOM(2016) 482)

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om definition, presentation och märkning av spritdrycker, användning av namn på spritdrycker i presentationen och märkningen av andra livsmedel, samt om skydd av geografiska beteckningar för spritdrycker (KOM(2016) 750)

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om integrerad statistik över jordbruksföretag och om upphävande av förordningarna (EG) nr 1166/2008 och (EU) nr 1337/2011 (KOM(2016) 786)

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ändring av rådets direktiv 87/217/EEG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1257/2013, rådets direktiv 86/278/EEG och rådets direktiv 94/63/EG vad gäller förfaranderegler i fråga om miljörapportering, och om upphävande av rådets direktiv 91/692/EEG (KOM(2016) 789)

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ändring av direktiv 2011/65/EG om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning (KOM(2017) 38)

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ändring av direktiv 2003/87/EG för att förlänga nuvarande begränsade räckvidd för luftfartsverksamhet och förbereda för genomförande av en global marknadsbaserad åtgärd fr.o.m 2021 (KOM(2017) 54)

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om fastställande av den justeringsgrad som avses i förordning (EU) nr 1306/2013 för direktstöd avseende kalenderåret 2017 (KOM(2017) 150)

Utskottet ansåg inte att det i något fall fanns problem i förhållande till subsidiaritetsprincipen.

Utfrågningar, uppvaktningar m.m.

Den 17 november 2016 informerade Riksrevisionen utskottet med anledning av rapporten Statens förorenade områden.

Den 8 december 2016 informerade Skogsstyrelsens ledning utskottet om aktuella frågor.

Den 13 december 2016 informerade Naturvårdsverket och Energimyndigheten utskottet med anledning av en rapport om EU:s klimat- och energiramverk 2030.

Den 24 januari 2017 informerade Jordbruksverkets ledning utskottet om aktuella frågor.

Den 2 februari 2017 informerade ledningen för Stockholm Environment Institute (SEI) utskottet om aktuella frågor.

Den 14 mars 2017 informerade miljöminister Karolina Skog och Naturvårdsverkets generaldirektör utskottet om återvinning av plast.

Den 16 mars 2017 lämnade representanter från Sieps och Agrifood information med anledning av rapporten Fiske i fjärran vatten (Sieps 2016:12).

Den 18 maj 2017 informerade rektorn för Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) utskottet om aktuella frågor.

Vidare har ett antal intresseorganisationer m.fl. uppvaktat utskottet och lämnat synpunkter och information i aktuella frågor. Sveriges snöskoterägares riksorganisation (Snofed) gjorde det den 14 februari 2017, Sveriges Konsumenter den 2 maj 2017 och Eldrimner, nationellt resurscentrum för mathantverk, den 11 maj 2017.

Konferenser, resor och studiebesök

Inrikes
Den 29–30 augusti 2017 genomförde utskottet en länsresa till Skåne. Under resan studerades bl.a. hållbart kustnära fiske, kommunala marina reservat och djurskyddsfrågor. Ett antal lokala företag inom livsmedelsnäringen och Lönnstorps forskningsstation besöktes också.

Utrikes

Den 13–19 november 2016 deltog utskottets ordförande och vice ordförande i regeringens delegation vid FN:s klimatmöte COP 22 i Marrakech, Marocko.

Den 6–7 april 2017 deltog utskottets vice ordförande i en konferens i
Valetta om ekonomiska frågor och miljö som det maltesiska ordförandeskapet anordnade.

Den 5–9 juni 2017 deltog utskottets ordförande och en ledamot i en havskonferens vid FN i New York som Sverige och Fiji anordnad.

Den 3–6 juli 2017 deltog två ledamöter i regeringens delegation vid FN:s FAO-möte i Rom.

Utländska besök

Den 21 december 2016 tog en delegation i utskottet emot chefen för FN:s miljöprogram Unep, Erik Solheim, med medarbetare för diskussioner om frågor som är aktuella för Unep, såsom föroreningar, biologisk mångfald och klimatet.

Uppföljning och utvärdering m.m.

I utskottens beredning av ärenden ingår enligt regeringsformen (4 kap. 8 § RF) uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut. Riksdagen har också beslutat om riktlinjer som syftar till att utveckla riksdagens arbete med uppföljning och utvärdering. Av dessa framgår bl.a. att utskottens uppföljnings- och utvärderingsverksamhet omfattar dels fördjupade uppföljningar och utvärderingar, dels uppföljningar av den resultatinformation som regeringen lämnar i budgetpropositionen och i resultatskrivelser. Utskottets arbete i form av utfrågningar, seminarier och studiebesök m.m. är också en del av utskottets löpande uppföljningsarbete.

Inom miljö- och jordbruksutskottet svarar utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp för att genomföra uppföljningarna. I gruppen ingår företrädare för samtliga partier. Under riksmötet 2016/17 har miljö- och jordbruksutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp haft följande sammansättning: Jan-Olof Larsson (S) t.o.m. den 9 januari 2017, Sara Karlsson (S) fr.o.m. den 17 januari 2017, Jens Holm (V), Lars Tysklind (L), Lars-Axel Nordell (KD), Gunilla Nordgren (M), Runar Filper (SD), Emma Nohrén (MP) och Kristina Yngwe (C). Jens Holm (V) har varit gruppens ordförande. Under riksmötet 2016/17 har gruppen haft fem sammanträden.

Utskottet har följt upp och analyserat regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2017 för de utgiftsområden som utskottet bereder, dvs. utgiftsområde 20 och 23. Uppföljningen av resultatredovisningen omfattar dels en övergripande granskning av regeringens redovisning, dels en särskild analys av vissa frågor. En utgångspunkt för arbetet har varit att det ska vara möjligt att följa kopplingen mellan gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens anslagsförslag i enlighet med vad som anges i regeringsformen, riksdagsordningen och riksdagens riktlinjer. Inom ramen för dessa uppföljningar har gruppen haft möten med bl.a. statssekreterare Per Ängquist vid Miljö- och energidepartementet och statssekreterare Elisabeth Backteman vid Näringsdepartementet.

Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2017

Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2017

Utskottet beslutade den 19 maj 2016 att en fördjupad uppföljning av systemet med överlåtbara fiskerättigheter i det pelagiska fisket skulle göras. Uppföljnings- och utvärderingsgruppen har gjort en sådan uppföljning under riksmötet 2016/17. Syftet med uppföljningen var att ge utskottet ökad kunskap och ett fördjupat beslutsunderlag inför beredningen av ärenden om fiskefrågor. Inom ramen för uppföljningen genomförde gruppen ett studiebesök i Simrishamn den 5 oktober 2016. Utskottet beslutade den 2 februari 2017 att publicera rapporten Uppföljning av systemet med överlåtbara fiskerättigheter i det pelagiska fisket (2016/17:RFR7). Den 20 april 2017 genomförde utskottet ett seminarium om överlåtbara fiskerättigheter i det pelagiska fisket med utgångspunkt från de resultat som hade framkommit i utskottets uppföljning.