Miljö- och jordbruksutskottets verksamhet riksmötet 2017/18
Miljö- och jordbruksutskottets verksamhet riksmötet 2017/18
-1001837
-46990
DOCPROPERTY Dok
beteckning \* MERGEFORMAT
2017/18
:MJU
0
0
DOCPROPERTY Dok
beteckning \* MERGEFORMAT
2017/18
:MJU
STYLEREF "\1"
Miljö- och jordbruksutskottets verksamhet riksmötet 2017/18 | |
Beredningsområde
Miljö- och jordbruksutskottet bereder ärenden som rör jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring samt jakt och fiske. Utskottet behandlar även ärenden om naturvård och ärenden om miljövård i övrigt som inte tillhör något annat utskotts beredningsområde. Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och naturvård samt 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel tillhör utskottets beredningsområde.
Sammansättning
Under riksmötet 2017/18 hade miljö- och jordbruksutskottet följande sammansättning:
Ledamöter
Åsa Westlund (S) fr.o.m. 2018-03-22
Matilda Ernkrans (S) t.o.m. 2018-03-22
Kristina Yngwe (C)
Maria Malmer Stenergard (M) fr.o.m. 2017-10-13
Jonas Jacobsson Gjörtler (M) t.o.m. 2017-10-13
Isak From (S)
Johan Hultberg (M)
Petra Ekerum (S) fr.o.m. 2017-05-24
Sara Karlsson (S) t.o.m. 2018-05-14
Martin Kinnunen (SD)
Åsa Coenraads (M)
Johan Büser (S)
Stina Bergström (MP)
Gunilla Nordgren (M)
Monica Haider (S)
Runar Filper (SD)
Lars Tysklind (L)
Jens Holm (V)
Lars-Axel Nordell (KD)
Marianne Pettersson (S)
Suppleanter
Leif Hård (S) fr.o.m. 2018-05-24
Petra Ekerum (S) t.o.m. 2018-05-23
Jesper Skalberg Karlsson (M)
Åsa Westlund (S) t.o.m. 2018-03-22
Lars-Arne Staxäng (M)
Pyry Niemi (S)
Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Kristina Nilsson (S)
Rickard Nordin (C)
Emma Nohrén (MP)
Sten Bergheden (M)
Jenny Petersson (M)
Mikael Dahlqvist (S)
Cassandra Sundin (SD)
Nina Lundström (L)
Vasiliki Tsouplaki (V) fr.o.m. 2018-03-08
Wiwi-Anne Johansson (V) t.o.m. 2017-11-01
Sofia Damm (KD)
Elin Lundgren (S)
Josef Fransson (SD)
Mikael Eskilandersson (SD)
Anders Schröder (MP)
Eskil Erlandsson (C)
Emma Wallrup (V) t.o.m. 2018-06-07
Birger Lahti (V)
Magnus Oscarsson (KD)
Emma Carlsson Löfdahl (L)
Maria Weimer (L) fr.o.m. 2018-01-26
Said Abdu (L) t.o.m. 2018-01-25
Magnus Manhammar (S)
Larry Söder (KD)
Marie Olsson (S)
Ordförande i utskottet var Matilda Ernkrans t.o.m. den 22 mars 2018 och fr.o.m. den 27 mars 2018 Åsa Westlund. Vice ordförande var Kristina Yngwe. Som framgår av uppställningen tillhörde sex av ledamöterna Socialdemokraterna, fyra Moderaterna, två Sverigedemokraterna, en Miljöpartiet, en Centerpartiet, en Vänsterpartiet, en Liberalerna och en Kristdemokraterna.
Utskottet assisterades av ett kansli bestående av
Björn G:son Wessman, kanslichef t.o.m. 2018-07-31
Magnus Blücher, kanslichef fr.o.m. 2018-08-20
Anna-Lena Kileus, föredragande t.o.m. 2018-03-31
Nina Liljeqvist, föredragande
Caroline Needham, föredragande
Sigrid Malmström, föredragande fr.o.m. 2018-04-16
Helena Rudin, föredragande t.o.m. 2018-09-02
Anna Sollerborn, föredragande
Madeleine Gabrielson, extra föredragande 2018-03-01–2018-06-15
Madeleine Nyman, extra föredragande fr.o.m. 2018-08-27
Eva Forsman, utskottshandläggare
Karin Lisshamre, utskottsassistent
Ida Åberg, riksdagsstipendiat, föredragande 2017-10-09–2018-01-31
Utskottets verksamhet
Under riksmötet 2017/18 höll utskottet 38 sammanträden. Sammanträdestiden uppgick till 28 timmar.
Utskottet behandlade 12 propositioner, 1 regeringsskrivelse och ca 1 000 motionsyrkanden.
Under riksmötet lämnade utskottet 24 betänkanden och 1 utlåtande till kammaren. Vidare lämnade man 5 yttranden till andra utskott.
Ärenden som har behandlats av utskottet
Betänkanden och utlåtanden
I betänkande MJU1 tillstyrkte utskottet regeringens förslag om anslag för utgiftsområde 20, som uppgick till ca 10,8 miljarder kronor för 2018. Utskottet tillstyrkte också regeringens förslag om bemyndiganden att under 2018 ingå ekonomiska åtaganden. Därmed avstyrkte utskottet oppositionspartiernas alternativa budgetförslag. Utskottet tillstyrkte dessutom regeringens förslag om en investeringsplan för fastigheter som riktlinje för Naturvårdsverkets investeringar under 2018–2020. Vidare tillstyrkte utskottet regeringens förslag om bemyndigande att ta bort de utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2016 som inte behövdes för avräkning mot Sveriges åtagande inom EU. Utskottet tillstyrkte slutligen regeringens förslag om bemyndigande att annullera de utsläppsenheter som hade förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatinsatser och som hade genererats under protokollets andra åtagandeperiod.
Samtliga motionsförslag avstyrktes.
Utskottet hade följt upp regeringens resultatredovisning för utgiftsområdet och redovisade i ett ställningstagande de iakttagelser som hade gjorts vid uppföljningen.
I betänkandet fanns en reservation (SD). Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna deltog inte i anslagsbeslutet. Dessa partier redovisade i stället sina ställningstaganden i särskilda yttranden.
Behandlade förslag: proposition 2017/18:1 inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård och ca 40 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.
I betänkande MJU2 tillstyrkte utskottet regeringens förslag om anslag för utgiftsområde 23, som uppgick till ca 19 miljarder kronor för 2018. Utskottet tillstyrkte också regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Därmed avstyrkte utskottet oppositionspartiernas alternativa budgetförslag. Vidare tillstyrkte utskottet regeringens förslag om hur det särskilda kontot under Samefonden skulle få användas.
Samtliga motionsförslag avstyrktes.
Utskottet hade följt upp regeringens resultatredovisning för utgiftsområdet och föreslog att riksdagen skulle ställa sig bakom det som utskottet anförde i det avsnittet och tillkännage detta för regeringen.
I betänkandet fanns fyra reservationer (M, KD). Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna deltog inte i anslagsbeslutet. Dessa partier redovisade i stället sina ställningstaganden i särskilda yttranden.
Behandlade förslag: proposition 2017/18:1 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel och ca 40 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.
I betänkande MJU3 föreslog utskottet att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ändringar i fiskelagen.
Lagförslaget innebar att nya bemyndiganden om vägning och spårbarhet av fiskeriprodukter skulle införas i fiskelagen och att bemyndigandet att meddela föreskrifter om uppgiftsskyldighet skulle förtydligas så att även befälhavare omfattades. Överträdelser av föreskrifter om vägning som har meddelats med stöd av det nya bemyndigandet kriminaliserades, och överträdelser av före-skrifter om spårbarhet som har meddelats med stöd av samma bemyndigande straffsanktionerades. Därtill innebar lagförslaget att överträdelser av landningsskyldigheten omfattades av det nationella pricksystemet. Slutligen ändrades hänvisningen i 39 a § fiskelagen så att den blev dynamisk.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2018.
Behandlade förslag: proposition 2016/17:183 Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen.
I betänkande MJU4 föreslog utskottet att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ändringar i drivmedelslagen.
Lagförslaget innebar att leverantörer av vissa drivmedel skulle komma att behöva minska de växthusgasutsläpp som drivmedlen orsakar till en fastställd målnivå senast under 2020. För utsläpp som översteg målnivån skulle driv-medelsleverantören betala utsläppsavgift. Förslaget innebar också att reger-ingen eller en myndighet skulle få rätt att utfärda bestämmelser om hur utsläppen skulle beräknas. En leverantör som inte lämnade in en rapport över drivmedlens utsläpp i rätt tid skulle kunna bli skyldig att betala en förseningsavgift.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 november 2017.
Behandlade förslag: proposition 2016/17:193 Bränslekvalitetsdirektivets specificerade rapporteringskrav och utsläppsmål.
I betänkande MJU5 föreslog utskottet att riksdagen, med vissa ändringar i övergångsbestämmelserna och med några redaktionella ändringar, skulle anta regeringens förslag till ändringar i miljöbalken och i ett antal s.k. sektorslagar.
Utskottet föreslog också
att riksdagen skulle ställa sig bakom det som utskottet anförde om vilka verksamheter och åtgärder som skulle omfattas av kravet på en specifik miljöbedömning och tillkännage detta för regeringen
att riksdagen skulle ställa sig bakom det som utskottet anförde om kraven på innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning inom ramen för den specifika miljöbedömningen och tillkännage detta för regeringen
att riksdagen skulle ställa sig bakom det som utskottet anförde om att det borde göras en utvärdering av den nya lagstiftningen och tillkännage detta för regeringen.
Utskottet avstyrkte tre motionsyrkanden. Dessa handlade om skyndsam utredning av hur man kan begränsa det undantag från kravet på strategisk miljöbedömning och undersökning av miljöpåverkan som gäller för totalförsvaret och räddningstjänsten, om att i miljöbalken införa bestämmelser inom vilken tid länsstyrelsen måste fatta beslut om huruvida en specifik miljöbedömning ska göras eller inte samt om miljöorganisationers tillgång till rättslig prövning.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2018.
I betänkandet fanns fyra reservationer (S, MP, V).
Behandlade förslag: proposition 2016/17:200 och sex yrkanden i följdmo-tioner.
I betänkande MJU6 föreslog utskottet att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ändringar i lagen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen och godkänna vad regeringen föreslog om mål för andelen avancerade biodrivmedel.
Utskottet föreslog två tillkännagivanden till regeringen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle ställa sig bakom det som utskottet anförde om
att en analys av konsekvenserna av de nya reglerna för biodrivmedel borde göras och om att en utredning av konsekvenser ska göras innan föreskrifter meddelas om bl.a. vad som ska avses med begreppet restprodukt
vikten av förutsägbara och långsiktiga villkor för biodrivmedel.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå ett yrkande om tillgången till hållbara drivmedel.
Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2018.
I betänkandet fanns tre reservationer (S, M, MP, C, V, L, KD).
Behandlade förslag: proposition 2016/17:217 och fyra yrkanden i en följdmotion.
I betänkande MJU7 föreslog utskottet att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ändring i livsmedelslagen.
Lagförslaget innebar att det i livsmedelslagen skulle införas ett nytt bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämde att utfärda föreskrifter om skyldighet för den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten att inhämta kontrollmyndighetens godkännande av faroanalyser och förslag till egenkontrollprogram. Det nya bemyndigandet föreslogs bli infört för att kunna genomföra de senaste ändringarna i EU:s s.k. dricksvattendirektiv. Lagförslaget innebar också att det skulle göras en ändring av rent språklig karaktär i ett redan gällande bemyndigande i livsmedelslagen.
Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 februari 2018.
Inga motioner hade väckts med anledning av propositionen.
Behandlade förslag: proposition 2016/17:25.
I betänkande MJU8 föreslog utskottet att riksdagen skulle avslå motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2017/18 om bl.a. stödutfodring av klövvilt, jaktmedel, ansvaret för det allmänna uppdraget och vissa jaktfrågor, främst med hänvisning till pågående arbete och gällande regelverk. Vissa mo-tionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat i ett särskilt avsnitt.
I betänkandet fanns fem reservationer (M, SD, C, KD).
Behandlade förslag: cirka 30 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.
I betänkande MJU9 föreslog utskottet att riksdagen skulle avslå motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2017/18 om bl.a. naturreservat och natio-nalparker, skydd av marina områden, strandskydd och landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS), skötsel och finansiering av leder, terrängkörning samt allemansrätt. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat i ett särskilt avsnitt.
I betänkandet fanns åtta reservationer (SD, C, V, L, KD).
Behandlade förslag: cirka 70 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.
I betänkande MJU10 föreslog utskottet att riksdagen skulle ställa sig bakom det som utskottet anförde om behovet av att utvärdera viltförvaltningsdelega-tionernas arbete i syfte att säkerställa det regionala inflytandet och tillkännage detta för regeringen. Utskottet avstyrkte övriga motionsyrkanden som rörde bl.a. bevarande av biologisk mångfald, handel med hotade djurarter och förvaltning av rovdjur, säl och skarv.
Ett antal yrkanden tog upp samma eller i princip samma frågor som hade behandlats tidigare under mandatperioden, och dessa förslag behandlades därför förenklat i ett separat avsnitt.
I betänkandet fanns åtta reservationer (S, M, SD, MP, V, L, KD).
Behandlade förslag: ca 60 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2017/18.
I betänkande MJU11 föreslog utskottet att riksdagen skulle ställa sig bakom det som utskottet anförde dels om att främja utvecklingen av avancerad vattenrening, dels om att utreda om det på sikt bör införas krav på avancerad vattenrening vid de reningsverk där sådana krav ger störst miljönytta och att riksdagen skulle tillkännage detta för regeringen. Utskottet avstyrkte övriga motionsyrkanden. Yrkandena rörde bl.a. havsförvaltning, vattenrening, utsläpp av mikroplaster samt dricksvatten. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat.
I betänkandet fanns tolv reservationer (M, SD, C, V, L, KD).
Behandlade förslag: ett femtiotal yrkanden i motioner från allmänna mo-tionstiden 2017/18.
I betänkande MJU12 föreslog utskottet att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden om kemikalier från allmänna motionstiden 2017/18. Yrkandena rörde bl.a. miljökrav vid offentlig upphandling, miljöövervakning, miljö-sanktionsavgifter, en giftfri miljö, farliga ämnen som hormonstörande ämnen, ftalater, bromerade flamskyddsmedel och nonylfenoletoxilat, farliga ämnen i byggprodukter, högfluorerade ämnen, utfasning av kemiska bekämpningsmedel, glyfosat, åtgärder för pollinerande insekter och en global ramkonvention för farliga kemikalier. Utskottet hänvisade bl.a. till pågående beredningsarbete. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat.
I betänkandet fanns 15 reservationer (SD, C, V, KD).
Behandlade förslag: ett åttiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.
I betänkande MJU13 föreslog utskottet att riksdagen skulle göra två tillkännagivanden till regeringen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle ställa sig bakom det som utskottet anförde om
en översyn av det regelverk som reglerar vattenbruk för att underlätta långsiktiga utvecklingsmöjligheter för det svenska vattenbruket
effektivare uppföljningssystem inom fiskeområdet.
Utskottet avstyrkte övriga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till pågående arbete. Flera motionsyrkanden tog upp samma eller liknande frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under mandatperioden, och dessa behandlades därför förenklat i ett separat avsnitt.
I ärendet fanns 21 reservationer (S, M, SD, MP, C, V, L, KD).
Behandlade förslag: ett åttiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.
I betänkande MJU14 föreslog utskottet att riksdagen skulle godkänna att ett mark- och vattenområde förklarades som Åsnens nationalpark. Utskottet föreslog vidare att riksdagen skulle godkänna justeringar av två befintliga natio-nalparkers namn.
Utskottet avstyrkte ett motionsyrkande om skötsel av parken.
I betänkandet fanns en reservation (SD).
Behandlade förslag: proposition 2017/18:87 Åsnens nationalpark och ett yrkande i en följdmotion.
I betänkande MJU15 föreslog utskottet att riksdagen skulle ställa sig bakom det som utskottet anförde om att införandet av producentansvar för fler produktgrupper såsom möbler och byggmaterial borde utredas.
Utskottet avstyrkte övriga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till pågående arbete. Flera motionsyrkanden tog upp samma eller liknande frågor som riksdagen behandlat tidigare under mandatperioden, och dessa behandlades därför förenklat i ett separat avsnitt.
I ärendet fanns 19 reservationer (S, M, SD, MP, C, V, L, KD).
Behandlade förslag: 90 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.
I betänkande MJU16 föreslog utskottet att riksdagen skulle avslå motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2017/18 om bl.a. livsmedelslagstiftningen, konkurrenskraft i livsmedelskedjan, livsmedelskontroll, märkning av livsmedel, dricksvatten, kosttillskott och palmolja.
Ett antal yrkanden tog upp samma eller i princip samma frågor som hade behandlats tidigare under mandatperioden, och dessa förslag behandlades därför förenklat i ett separat avsnitt.
I betänkandet fanns tolv reservationer (M, SD, C, V, L, KD).
Behandlade förslag: ca 80 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.
I betänkande MJU17 föreslog utskottet fyra tillkännagivanden till reger-ingen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle ställa sig bakom det som utskottet anförde om
att säkerställa att inventeringen av nyckelbiotoper är rättssäker och effektiv samt att klassificeringen tar hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna
att en översyn av artskyddsförordningen bör göras för att säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och rättssäker
att en god incitamentsstruktur för ett hållbart skogsbruk bör säkerställas och att en översyn av lagstiftningen på området därför bör genomföras
att en översyn bör göras av olika typer av ersättningsmodeller vid skyddande av skog, i syfte att skapa effektivare skyddsformer.
Utskottet avstyrkte övriga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till pågående arbete. Yrkandena rörde bl.a. ekologisk kompensation, byte av skogsmark, skogens sociala värden, skogsbruksåtgärder och bioekonomistrategi. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat.
I betänkandet fanns 15 reservationer (S, M, SD, MP, C, V, L, KD).
Behandlade förslag: ett sextiotal yrkanden i motioner från allmänna mo-tionstiden 2017/18.
I betänkande MJU18 föreslog utskottet två tillkännagivanden till regeringen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle ställa sig bakom det som utskottet anförde om
bättre nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategin
förenklingar i administrationen av stöd till föreningslivet på landsbygden.
Utskottet avstyrkte övriga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till pågående arbete. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat.
I betänkandet fanns elva reservationer (S, M, SD, C, MP, V, KD).
Behandlade förslag: ett nittiotal yrkanden i motioner från allmänna mo-tionstiden 2017/18.
I betänkande MJU19 föreslog utskottet
att riksdagen skulle ställa sig bakom det som utskottet anförde om att ytterligare reformera tillståndsprocesserna för miljöpåverkande verksamheter och tillkännage detta för regeringen
att riksdagen skulle ställa sig bakom det som utskottet anförde om kompensation vid inskränkningar i äganderätten och tillkännage detta för regeringen.
Utskottet avstyrkte övriga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till gjorda satsningar, pågående arbete och gällande regelverk.
Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat i ett särskilt avsnitt.
I betänkandet fanns tolv reservationer (S, M, SD, MP, C, V, L, KD).
Behandlade förslag: ca 50 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.
I betänkande MJU20 föreslog utskottet att riksdagen, med en ändring av re-daktionell karaktär, skulle anta regeringens förslag till ändringar i livsmedelslagen (2006:804) och lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter.
Lagförslagen innebar bl.a. att straffet för allvarliga brott mot de båda lagarna skärptes och att straffet för sådana brott skulle vara böter eller fängelse i högst två år. Förslagen innebar också bl.a. att sanktionsavgifter skulle ersätta straff när det gällde mindre allvarliga överträdelser av administrativ karaktär.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2019.
Behandlade förslag: proposition 2017/18:165 Effektivare sanktioner i livsmedelskedjan.
I betänkande MJU21 föreslog utskottet att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ändring i terrängkörningslagen (1975:1313).
Lagförslaget gav regeringen möjlighet att bemyndiga en kommun att meddela föreskrifter om förbud mot eller begränsningar av terrängkörning med motordrivet fordon i vissa områden i kommunen.
Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 juli 2018.
Behandlade förslag: proposition 2017/18:192 Bemyndigande i terrängkörningslagen.
I betänkande MJU22 föreslog utskottet att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ändringar i plan- och bygglagen som syftade till att förbättra kommunernas beredskap för klimatets förändring. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 augusti 2018.
Utskottet föreslog vidare att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ändringar i drivmedelslagen som syftade till att underlätta för konsumenter att göra informerade och miljöanpassade val av drivmedel. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2019.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelse 2017/18:238 En klimatstrategi för Sverige till handlingarna. I skrivelsen redovisade regeringen de åtgärder som hittills vidtagits för att nå klimatmålen samt riktningen för det fortsatta arbetet.
Med anledning av följdmotioner till skrivelsen och motioner från allmänna motionstiden 2017/18 föreslog utskottet två tillkännagivanden till regeringen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle ställa sig bakom det som utskottet anförde om att
klimatpolitiken ska sträva efter att uppnå minskade utsläpp med bibehållen god ekonomisk tillväxt samt bygga på långsiktiga spelregler som inte driver jobb eller utsläpp ur Sverige och EU
dubbla styrmedel inom klimatpolitiken är problematiskt och bör undvikas.
Utskottet avstyrkte övriga klimatpolitiska motionsyrkanden som behandlades i detta betänkande, främst med hänvisning till pågående arbete och gällande regelverk. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat i ett särskilt avsnitt.
I ärendet fanns 36 reservationer (S, M, SD, MP, C, V, L, KD).
Behandlade förslag: proposition 2017/18:163 Nationell strategi för klimatanpassning, proposition 2017/18:229 Miljöinformation om drivmedel och två yrkanden i följdmotioner. Skrivelse 2017/18:238 En klimatstrategi för Sverige, ca 20 yrkanden i följdmotioner och ett nittiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.
I betänkande MJU23 föreslog utskottet att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ändringar i miljöbalken.
Lagförslaget innebar ett bemyndigande att utfärda föreskrifter om och vidta åtgärder för att förebygga att invasiva främmande arter introduceras och sprids och avhjälpa sådana arters negativa effekter på den biologiska mångfalden. Lagförslaget innebar även att viss hantering av invasiva främmande arter skulle straffsanktioneras.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 augusti 2018.
Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen.
Behandlade förslag: proposition 2017/18:211 Invasiva främmande arter.
I betänkande MJU24 föreslog utskottet att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ny djurskyddslag och anta förslaget till ändring i offentlighets- och sekretesslagen samt förslagen till följdändringar i några andra lagar.
Förslaget om en ny djurskyddslag innebar bl.a. att djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att beteendestörningar förebyggs samt krav på att den som håller djur ska ha tillräcklig kompetens för att tillgodose djurets behov. Det klargjordes att djur av tamdjursart inte får överges, och det infördes ett förbud mot att djur tränas för eller används i prov på ett sådant sätt att djuren utsätts för lidande. Vidare ändrades bestämmelser om djurförbud för att tillämpningen skulle bli mer proportionerlig.
I förslaget till ändring i offentlighets- och sekretesslagen föreslogs en ny sekretessbrytande bestämmelse som skulle göra det möjligt för personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten att lämna uppgifter om vissa djurskyddsproblem till berörda myndigheter.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2017/18 om djurskydd som rörde bl.a. cirkus- och pälsdjur, krav på märkning och registrering av katter, beslutsprocessen för djurförbud, avel, utevistelse för djur, djuromsorgsprogram, grytanlagsprov samt arbetet mot antibiotikaresistens.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 april 2019.
I betänkandet fanns 26 reservationer (M, SD, C, V, L, KD).
Behandlade förslag: proposition 2017/18:147 Ny djurskyddslag, ca 20 yrkanden i följdmotioner och ca 100 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.
I utlåtande MJU25 ansåg miljö- och jordbruksutskottet att förslaget inte var förenligt med subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande i enlighet med 10 kap. 3 § riksdagsordningen.
Det övergripande syftet med förslaget var att minska förekomsten av otillbörliga handelsmetoder i livsmedelskedjan. Förslaget innebar i korthet att det skulle införas en gemensam miniminivå för skydd i hela EU, som bestod i bl.a. en kort förteckning över särskilda förbjudna handelsmetoder.
I utlåtandet fanns en reservation (S, MP).
Prövade förslag: kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i livsmedelskedjan (COM(2018) 173).
Yttranden
MJU1y Utgiftsramar för utgiftsområdena 20 och 23 till finansutskottet.
MJU2y Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen till konstitutionsutskottet.
MJU3y Kommissionens arbetsprogram 2018 till utrikesutskottet.
MJU4y Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2017 till konstitutionsutskottet.
MJU5y En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder till närings-
utskottet
EU-frågor
I stort sett samtliga ämnen inom utskottets beredningsområde berörs av EU:s regelverk. EU-frågorna har därför varit aktuella i ett stort antal ärenden under riksmötet 2017/18.
Liksom under tidigare riksmöten har utskottets arbete med EU-frågor krävt betydande resurser i form av såväl sammanträdestid som berednings- och informationsinsatser. Samtliga Regeringskansliets faktapromemorior inom utskottets beredningsområde har delats till utskottets ledamöter.
Miljöministern vid Miljö- och energidepartementet har haft sex överläggningar med utskottet i enlighet med 7 kap. 12 § riksdagsordningen i ett antal EU-frågor som berört utsläpp från lätta och tunga fordon, EU:s strategi för plast, dricksvatten och cirkulär ekonomi.
Landsbygdsministern eller statssekreteraren vid Näringsdepartementet har haft motsvarande 15 överläggningar med utskottet om bl.a. fiskbestånd i Östersjön, Europeiska havs- och fiskerifonden, den framtida, gemensamma jordbrukspolitiken, EU:s fiskepartnerskapsavtal med Marocko, kvaliteten på dricksvatten, ekologiska produkter och otillbörliga handelsmetoder mellan företag i livsmedelskedjan.
Statssekreteraren vid Utrikesdepartementet har haft två överläggningar med utskottet om sektorer som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem och om utkast till rådets slutsatser om Parisavtalet.
Statssekreteraren vid Statsrådsberedningen har haft en överläggning med utskottet om EU:s långsiktiga klimatmål till 2050.
Den politiska ledningen i Näringsdepartementet, Miljö- och energidepartementet och Utrikesdepartementet har under riksmötet löpande lämnat infor-mation inför möten i jordbruks- och fiskerådet och miljörådet samt om de estniska, bulgariska och österrikiska ordförandeskapen.
Subsidiaritetsprövning
Enligt artikel 5.3 i EU-fördraget ska de nationella parlamenten se till att subsidiaritetsprincipen följs. Detta ska ske i enlighet med ett av de rättsligt bindande protokoll som är bifogade Lissabonfördraget, nämligen protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna (protokoll 2). Enligt protokollets artikel 4 ska kommissionen, Europaparlamentet och rådet översända sina utkast till lagstiftningsakter till de nationella parlamenten. Subsidiaritetsprövningen innebär att man fastställer på vilken nivå, unionsnivå eller nationell nivå, som den föreslagna åtgärden ska vidtas. Prövningen avser inte att fastställa om åtgärden ska vidtas eller inte.
Under riksmötet 2017/18 översände kommissionen 13 ärenden till riksdagen som blev föremål för subsidiaritetsprövning av miljö- och jordbruksutskottet enligt följande:
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av utsläppsnormer för nya personbilar och för nya lätta nyttofordon som ett led i unionens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon och om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 (KOM(2017) 676)
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 92/66/EEG om införande av gemenskapsåtgärder för bekämpning av Newcastlesjukan (KOM(2017) 742)
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om kvaliteten på dricksvatten (KOM(2017) 753)
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om långlivade organiska föroreningar (COM(2018) 144)
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i livsmedelskedjan (COM(2018) 173)
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om insyn och hållbarhet i EU:s system för riskbedömning i livsmedelskedjan (COM(2018) 179)
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av utsläppsnormer för koldioxid från nya tunga fordon (COM(2018) 284)
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om minimikrav för återanvändning av vatten (COM(2018) 337)
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön (COM(2018) 340)
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om samordning av rapporteringsskyldigheter på miljöpolitikens område och om ändring av direktiv 86/278/EEG, 2002/49/EG, 2004/35/EG, 2007/2/EG, 2009/147/EG och 2010/63/EU, förordning (EG) nr 166/2006 och (EU) nr 995/2010 samt rådets förordningar (EG) nr 338/97 och (EG) nr 2173/2005 (COM(2018) 381)
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EU) nr 1293/2013 (COM(2018) 385)
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska havs- och fiskerifonden och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 (COM(2018) 390)
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om reformpaketet för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020 (COM(2018) 392, 393 och 394).
I en av prövningarna beslutade utskottet att föreslå att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande (jfr utl. 2017/18:MJU25). I övriga fall ansåg utskottet att det inte var fråga om något problem i förhållande till subsidiaritetsprincipen.
Utfrågningar, uppvaktningar m.m.
Den 5 december 2017 informerade Statens geologiska undersökningar (SGU) utskottet om aktuella frågor.
Den 1 mars 2018 informerade Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) utskottet om aktuella frågor.
Den 19 april 2018 informerade Livsmedelsverket utskottet om aktuella
frågor.
Den 15 maj 2018 informerade SMHI utskottet om aktuella frågor.
Den 7 juni 2018 informerade Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) utskottet om aktuella frågor.
Vidare har ett antal intresseorganisationer m.fl. uppvaktat utskottet och lämnat synpunkter och information i aktuella frågor, bl.a. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) gjorde det den 9 november 2017 och World Animal Protection Sverige, Compassion in World Farming Sverige, Djurskyddet Sverige, Svenska Djurskyddsföreningen, Djurens Rätt och Vi Konsumenter gjorde det den 3 maj 2018.
Konferenser, resor och studiebesök
Inrikes
Den 27–29 maj 2018 gjorde utskottet en länsresa till norra Bohuslän, Västra Götaland. Under resan besöktes framför allt Kosterhavets marina nationalpark där bl.a. nationalparkens verksamhet, hållbart kustnära fiske och aktuell forskning på det marina området studerades.
Utrikes
Den 13–17 november 2017 deltog två ledamöter i regeringens delegation vid FN:s klimatmöte COP 23 i Bonn, Tyskland, som Fiji anordnade.
Den 8–9 februari 2018 deltog två ledamöter i OECD Parliamentary Days i Paris.
Den 24 april 2018 deltog ordföranden och vice ordföranden i ett interparlamentariskt utskottsmöte i Bryssel om framtiden för EU:s jordbrukspolitik efter 2020.
Utländska besök
Den 26 oktober 2017 tog en delegation i utskottet emot EU:s kommis-sionär för miljö-, havs- och fiskerifrågor Karmenu Vella.
Den 25 januari 2018 tog en delegation i utskottet emot stortingets näringskommitté för diskussioner om generell landsbygdspolitik, jordbruk, miljö- och klimatfrågor och livsmedelsindustri samt utvecklingen av mjölkmarknaden i Sverige efter avregleringen.
Uppföljning och utvärdering m.m.
I utskottens beredning av ärenden ingår enligt regeringsformen (4 kap. 8 § RF) uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut. Riksdagen har också beslutat om riktlinjer som syftar till att utveckla riksdagens arbete med uppföljning och utvärdering. Av dessa framgår bl.a. att utskottens uppföljnings- och utvärderingsverksamhet omfattar dels fördjupade uppföljningar och utvärderingar, dels uppföljningar av den resultatinformation som regeringen lämnar i budgetpropositionen och i resultatskrivelser. Utskottets arbete i form av utfrågningar, seminarier och studiebesök m.m. är också en del av utskottets löpande uppföljningsarbete.
Inom miljö- och jordbruksutskottet svarar utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp för att genomföra uppföljningarna. I gruppen ingår företrädare för samtliga partier. Under riksmötet 2017/18 har miljö- och jordbruksutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp haft följande sammansättning: Jens Holm (V), Sara Karlsson (S), Gunilla Nordgren (M), Runar Filper (SD), Emma Nohrén (MP), Kristina Yngwe (C), Lars Tysklind (L) och Lars-Axel Nordell (KD). Jens Holm (V) har varit gruppens ordförande. Under riksmötet 2017/18 har gruppen haft fyra sammanträden.
Utskottet har följt upp och analyserat regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2018 för de utgiftsområden som utskottet bereder, dvs. utgiftsområdena 20 och 23. Uppföljningen av resultatredovisningen omfattar dels en övergripande granskning av regeringens redovisning, dels en särskild analys av vissa frågor.
En utgångspunkt för arbetet har varit att det ska vara möjligt att följa kopplingen mellan gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens anslagsförslag i enlighet med vad som anges i regeringsformen, riksdagsordningen och riksdagens riktlinjer. Inom ramen för dessa uppföljningar har gruppen haft möten med bl.a. statssekreterare Per Ängquist vid Miljö- och energidepartementet och statssekreterare Elisabeth Backteman vid Näringsdepartementet.
Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2018
Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2018