Miljö- och jordbruksutskottets verksamhetsberättelse 2005/06

utskottsdokument 2005/06:verk

Miljö- och jordbruksutskottets verksamhet riksmötet 2005/06

 

 

 

 

 

 

 

 

Miljö- och jordbruksutskottet

Beredningsområde

Miljö- och jordbruksutskottet bereder ärenden som rör jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring, jakt och fiske. Utskottet bereder även ärenden om kärnsäkerhet, naturvård samt ärenden om miljövård i övrigt som inte tillhör annat utskotts beredningsområde.  

Ärenden om anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar tillhör utskottets beredningsområde. Under utgiftsområde 20 redovisas fr.o.m. budgetåret 2002 även verksamheten vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

Sammansättning

Under riksmötet 2005/06 hade miljö- och jordbruksutskottet följande sammansättning.

Ledamöter:

Catharina Elmsäter-Svärd (m)

Åsa Domeij (mp)

Sinikka Bohlin (s)

Alf Eriksson (s)

Lennart Fremling (fp)

Rune Berglund (s)

Rolf Lindén (s)

Sven Gunnar Persson (kd)

Kjell-Erik Karlsson (v)

Christina Axelsson (s)

Lars Lindblad (m)

Carina Ohlsson (s)

Sverker Thorén (fp)

Jan Andersson (c)

Jan-Olof Larsson (s)

Bengt-Anders Johansson (m)

Christin Hagberg (s)

Suppleanter:

Ann-Kristine Johansson (s)

Rezene Tesfazion (s)

Cecilia Widegren (m)

Anita Brodén (fp)

Agneta Ringman (s)

Berndt Ekholm (s)

Björn von der Esch (kd)

Sven-Erik Sjöstrand (v)

Hans Stenberg (s)

Jan-Evert Rådhström (m)

Anders Bengtsson (s)

Marie Wahlgren (fp)

Claes Västerteg (c)

Monica Green (s)

Anders G Högmark (m)

Inger Nordlander (s)

Mikaela Valtersson (mp)

Jeppe Johnsson (m)

Ola Sundell (m)

Heli Berg (fp)

Dan Kihlström (kd)

Eskil Erlandsson (c)

Maria Wetterstrand (mp)

Göran Persson i Simrishamn (s)

Gunnar Nordmark (fp) (t.o.m. 2006-03-09)

Lars Tysklind (fp) (fr.o.m. 2006-03-10)

Ordförande i utskottet var Catharina Elmsäter-Svärd. Förste vice ordförande har varit Åsa Domeij och andre vice ordförande Sinikka Bohlin. Som framgår av uppställningen tillhörde åtta av ledamöterna Socialdemokraterna, tre Moderata samlingspartiet, två Folkpartiet liberalerna, en Kristdemokraterna, en Vänsterpartiet, en Centerpartiet och en Miljöpartiet de gröna.

Kansli:    

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av

Björn G:son Wessman, kanslichef

Madeleine Holst, föredragande

Birgitta Stenberg, föredragande

Lars Franzén, föredragande (t.o.m. 2005-10-16)

Carolina Wuilmart, föredragande

Paul Magnusson (fr.o.m. 2005-11-01)

Ella Persson, byråassistent

Eva Forsman, byråassistent

Utskottets verksamhet

Under riksmötet 2005/06 höll miljö- och jordbruksutskottet 36 sammanträden med en sammanlagd sammanträdestid om 40 timmar och 50 minuter. Utskottet har avgett 31 betänkanden till kammaren och 4 yttranden till andra utskott.

Utskottet behandlade 11 propositioner och 4 skrivelser samt 2 redogörelser från Riksrevisionens styrelse med tillsammans 59 följdmotioner innehållande sammanlagt 599 yrkanden. Dessutom behandlade utskottet 52 motioner med 91 yrkanden från allmänna motionstiden 2003, 210 motioner med 442 yrkanden från allmänna motionstiden 2004 samt 598 motioner med 1 141 yrkanden från allmänna motionstiden 2005.

Ärenden som har behandlats av utskottet

Betänkande MJU1 behandlade regeringens förslag i budgetpropositionen för år 2006 om anslagen inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt 28 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2005.

I utgiftsområde 20 ingår politikområde Miljöpolitik och del av politikområde Forskningspolitik. Regeringens samordning av miljöpolitiken och ekologiskt hållbar utveckling har sin utgångspunkt i detta utgiftsområde samtidigt som åtgärder för en god miljö i stor utsträckning också finansieras inom ramen för andra utgiftsområden. Politikområde Miljöpolitik omfattar frågor rörande naturvård och biologisk mångfald, vatten och luftvård, sanering och efterbehandling av förorenade områden, avfall, bilavgaser, miljöskydd, miljöövervakning, miljöforskning, kemikaliekontroll, strålskydd, kärnsäkerhet, meteorologi, hydrologi och oceanografi samt internationellt miljösamarbete. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om medelstilldelning på anslagen utom vad gäller anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald där utskottet med bifall till ett motionsyrkande (s, v, mp) föreslog en höjning med 40 miljoner kronor. Utskottet tillstyrkte även motionens förslag om ett tillkännagivande när det gäller den beräknade storleken på anslaget för vart och ett av budgetåren 2007 och 2008. Samtliga övriga motionsyrkanden avstyrktes. Utskottet tillstyrkte även regeringens förslag till bemyndiganden. Utskottet hade i övrigt inget att erinra mot regeringens redovisning beträffande dels miljöpolitikens inriktning, dels resultatbedömningen.

I betänkande MJU2 behandlades regeringens förslag i budgetpropositionen för år 2006 om anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar samt regeringens proposition 2005/06:41 Följdändringar i vissa lagar med anledning av en ny skogsmyndighet. I betänkandet behandlades 76 motionsyrkanden från allmän motionstid 2005. Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar omfattar 36 anslag fördelade på sju politikområden, nämligen Livsmedelspolitik, som är det mest omfattande, Landsbygdspolitik, Skogspolitik, Djurpolitik, Samepolitik, Utbildningspolitik och Forskningspolitik. Ungefär 50 % av utgifterna finansieras från EG-budgeten. Merparten av EU-stödet avser obligatoriska åtgärder såsom gårdsstöd, djurbidrag, intervention och exportbidrag. Regeringens förslag om medelsanvisning på anslag m.m. tillstyrktes. Miljö- och jordbruksutskottet har beslutat att följa upp och analysera regeringens redovisning av resultat för politikområdet Livsmedelspolitik i budgetpropositionerna för åren 2005 och 2006. Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna vad utskottet anfört i avsnittet om mål- och resultatredovisning för politikområdet Livsmedelspolitik. Utskottet ställde sig i övrigt bakom de bedömningar och förslag som regeringen hade redovisat. Regeringens förslag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429) med anledning av att Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna sammanförs till en myndighet tillstyrktes. Även förslag om följdändringar med anledning av den nya skogsmyndigheten i lagen (1933:269) om ägofred, lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna, lagen (1997:1144) om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län och inkomstskattelagen (1999:1229) tillstyrktes. Också förslag i budgetpropositionen om ändring i jordförvärvslagen (1979:230), växtförädlarrättslagen (1997:306), lagen (1997:729) om patentbesvärsrätten och utsädeslagen (1976:298) tillstyrktes. Samtliga motioner avstyrktes.

Utskottet behandlade i betänkande MJU3 regeringens proposition 2004/05:150 Svenska miljömål – Ett gemensamt uppdrag samt två redogörelser från Riksrevisionens styrelse (2004/05:RRS21 och 2004/05:RRS24) jämte 17 följdmotioner med totalt 204 yrkanden. Dessutom behandlades sammanlagt 584 yrkanden från allmänna motionstiden 2003, 2004 och 2005 om sådana frågor på miljö- och jordbruksutskottets områden som behandlades i propositionen. Regeringens övergripande miljöpolitiska mål enligt propositionen är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Arbetet med att nå en hållbar utveckling fortsätter. De 15 miljökvalitetsmålen, som riksdagen antagit, gör den miljömässiga dimensionen i begreppet hållbar utveckling tydlig. De är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och definierar det tillstånd för den svenska miljön som miljöarbetet skall sikta mot. I enlighet med vad regeringen aviserade i propositionen Svenska miljömål – Delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) görs i denna proposition en fördjupad utvärdering av systemet med miljökvalitetsmål och delmål samt de tre åtgärdsstrategier som antogs år 2001. Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan behandlades i en särskild proposition senare under riksmötet. I propositionen föreslog regeringen att systemet med miljökvalitetsmål kompletteras med ett 16:e miljökvalitetsmål, Ett rikt växt- och djurliv, om biologisk mångfald. Till miljökvalitetsmålet föreslogs tre delmål. För de nuvarande 15 miljökvalitetsmålen föreslogs att 5 nya delmål skulle antas, att 17 delmål skulle få en ändrad lydelse och att 9 delmål skulle utgå. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte med hänvisning till vad som anfördes i propositionen, till tidigare riksdagsuttalanden samt till de åtgärder som pågår på de olika områdena samtliga motionsyrkanden.

I betänkande MJU4 behandlade utskottet regeringens skrivelse 2004/05:173 En nationell strategi för havsmiljön jämte 79 motionsyrkanden.  I skrivelsen pekade regeringen ut den strategiska inriktningen för det svenska havsmiljöarbetet på kort och lång sikt. Strategin kompletterar de åtgärder och strategier som regeringen har redogjort för i propositionen Svenska miljömål – Ett gemensamt uppdrag (prop. 2004/05:150) vad gäller att uppnå de miljökvalitetsmål som har bäring på havsmiljön, i första hand Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning och Giftfri miljö.  Fokus i strategin ligger på att stärka genomförandet av svensk havsmiljöpolitik. Utgångspunkten är att en ny förvaltning av havet bör utgå från ekosystemansatsen, dvs. att nyttjandet av havet inte leder till effekter som gör att ekosystemens livsuppehållande förmåga försämras eller förstörs. Ett fördjupat internationellt samarbete, särskilt inom EU och övriga Europa, är en förutsättning för framgång. Kraftfulla nationella insatser är i sin tur en förutsättning för ett lyckat internationellt agerande. En ny modell för förvaltning av havsmiljön bör etableras, med en ökad samordning mellan berörda myndigheter. Lokal delaktighet, bred samverkan mellan aktörer och regional samordning bör prioriteras. Skyddet bör förbättras för arter, miljöer och ekosystem. Hållbart nyttjande bör säkerställas inom alla havsanknutna näringar. Regeringen redovisade vidare sin avsikt att förstärka arbetet med planeringsinstrument, miljöövervakning, informationsinsatser och användningen av forskning. Med hänvisning till vad som anfördes i skrivelsen avstyrktes samtliga motionsyrkanden.

I betänkande MJU5 behandlades proposition 2004/05:177 Etisk prövning av djurförsök m.m. samt 50 motionsyrkanden i 4 motioner väckta med anledning av propositionen och i 17 motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005. Regeringens förslag till lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534) tillstyrktes av utskottet som samtidigt underströk vikten av att användningen av försöksdjur begränsas till vad som är absolut nödvändigt. Samtliga motioner avstyrktes.

Utskottet behandlade i betänkande MJU8 regeringens skrivelse 2005/06:47 Småskalig livsmedelsförädling. Skrivelsen innehåller en redovisning av de allmänna utvecklingsförutsättningarna för den småskaliga livsmedelsförädlingen. Vidare lämnas en redogörelse för aktuella frågor inom området och regeringens bedömning av inriktningen av det fortsatta arbetet med dessa frågor. Miljö- och jordbruksutskottet har beslutat om en uppföljning av förutsättningarna för småskalig livsmedelsproduktion. Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna vad utskottet anfört med anledning av den rapport som redovisades. I betänkandet behandlades även 101 motionsyrkanden om dels småskalig livsmedelsförädling, dels säkra livsmedel. Med hänvisning till vad som anförts avstyrktes samtliga motionsyrkanden.

I betänkande MJU13 behandlades regeringens skrivelse 2005/06:87 Den övergripande strategiska inriktningen av kommande landsbygdsprogram jämte fyra följdmotioner med 57 motionsyrkanden. Dessutom behandlade utskottet 103 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2004 och 2005 med anknytning till skrivelsen. I skrivelsen redogör regeringen för den övergripande strategiska inriktningen av nästa landsbygdsprogram. Det övergripande målet för landsbygdspolitiken, och för åtgärderna i det nya landsbygdsprogrammet, skall vara en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Programmets åtgärder skall främja ett hållbart nyttjande av naturresurser, företagande, tillväxt och sysselsättning, både inom de areella näringarna och inom annat landsbygdsbaserat företagande, och attraktiva miljöer för boende på landsbygden. En fortsatt hög miljöambition skall bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen med koppling till de areella näringarna skall kunna uppnås. Lokalt engagemang skall stödjas, och ett brett deltagande från många grupper i arbetet för landsbygdens utveckling skall eftersträvas. Ett viktigt instrument för genomförande av åtgärder inom politikområdet Landsbygdspolitik är det pågående miljö- och landsbygdsprogrammet för Sverige perioden 2000–2006. Programmet omfattar åtgärder för att uppnå en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling på den svenska landsbygden. Ansvaret för finansiering av åtgärderna delas mellan EU och den svenska staten. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes med hänvisning till vad som anfördes i skrivelsen, Landsbygdskommitténs arbete (dir. 2004:87), utskottets tidigare uttalanden och pågående arbete i övrigt på området. Utskottet behandlade i betänkandet även 99 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om EU:s gemensamma jordbrukspolitik, nationell jordbrukspolitik, MTR-reformens genomförande, konkurrensvillkor för svensk jordbruksnäring, jordbruket i norra Sverige, jordbruksadministrationen m.m. Med hänvisning till pågående förändringsarbete, pågående och avslutade utredningar samt kommande förslag avstyrktes samtliga dessa motioner.

Utskottet behandlade i betänkande MJU14 regeringens proposition 2005/06:172 Nationell klimatpolitik i global samverkan tillsammans med fem följdmotioner med sammanlagt 94 yrkanden. I betänkandet behandlade utskottet även 32 motionsyrkanden från allmän motionstid 2004 och 2005. I propositionen föreslås att klimatmålet enligt 2002 års klimatpolitiska beslut ligger fast. Detta innebär att de svenska utsläppen av växthusgaser  som ett medelvärde för perioden 2008–2012 skall vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990. Målet skall uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer. I propositionen framhålls vidare att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan kompletteras med ett temperaturmål om en maximal global genomsnittlig uppvärmning med 2 grader Celsius. Att uppnå målet kräver långsiktigt, omfattande och djupgående internationellt samarbete. Inför kontrollstationen år 2008 bör det närmare utredas hur samhällets olika sektorer bedöms kunna bidra till uppfyllandet av målen på lång och medellång sikt med sektorsvisa inriktningsmål för år 2015. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om nationellt klimatmål för perioden 2008–2012. Vidare tillstyrkte utskottet ett motionsyrkande (kd) om att ett gemensamt förbud mot subventioner av fossila bränslen bör införas inom EU. Samtliga övriga motionsyrkanden avstyrktes.

Regeringens proposition 2005/06:184 Utvecklad utsläppshandel för minskad klimatpåverkan jämte sju motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2005 och ett motionsyrkande som väckts med anledning av proposition 2005/06:172 Nationell klimatpolitik i global samverkan behandlades i betänkande MJU15. Förslagen i propositionen syftar till att genomföra de lagändringar som bedöms nödvändiga inför handelsperioden 2008–2012, som också är den första åtagandeperioden enligt Kyotoprotokollet. Handeln med utsläppsrätter kommer under den perioden i betydande utsträckning att följa de regler som gäller under perioden 2005–2007. Genom förslagen genomförs också det s.k. länkdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/101/EG av den 27 oktober 2004 om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen, i överensstämmelse med Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer). I propositionen redovisas även riktlinjerna för den nationella fördelningsplanen och tilldelningen av utsläppsrätter för perioden 2008–2012. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte samtliga motionsyrkanden.

I betänkande MJU20 behandlade utskottet regeringens skrivelse 2005/06:88 Ekologisk produktion och konsumtion – Mål och inriktning till 2010 jämte fyra följdmotioner med 21 yrkanden. Dessutom behandlas 5 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2005 med anknytning till det i skrivelsen behandlade ämnet. I skrivelsen redogör regeringen för sin bedömning av målen för ekologisk produktion och för arbetet med konsumtion av ekologiska livsmedel i offentlig sektor till år 2010. Den ekologiska produktionen är från samhällelig synpunkt ett medel i arbetet med att nå vissa av de uppställda nationella miljökvalitetsmålen, såsom Ett rikt odlingslandskap och Giftfri miljö. Målen för den ekologiska produktionen bör därför utformas så att de på ett effektivt sätt bidrar till ökad miljönytta och till att uppfylla miljökvalitetsmålen. Regeringen uppställer målet att vid utgången av 2010 bör den ekologiskt certifierade åkermarken uppgå till minst 20 % av landets åkermark och den ekologiskt certifierade animalieproduktionen bör öka betydligt. Det framhålls också att konsumenternas efterfrågan och marknadsutvecklingen är avgörande för om målen nås. För att stimulera en positiv marknadsutveckling anser regeringen att konsumtionen av certifierade livsmedel i offentlig sektor bör öka till att vara 25 % av den totala konsumtionen år 2010. Vidare bör ekologisk produktion i framtiden vara certifierad för att få kallas ekologisk, i stället för i dag då även odling som inte är certifierad berättigar till miljöstöd. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden, huvudsakligen med hänvisning till vad som anförs i skrivelsen, utskottets tidigare ställningstaganden och det pågående arbetet på området.

I betänkande MJU21 tillstyrkte utskottet de lagförslag som lades fram i proposition 2005/06:76 om kärnsäkerhet och strålskydd. Förslagen innebär en uppdatering och skärpning av möjligheterna att skydda kärntekniska anläggningar och förhindra spridning av radioaktivt material och viss känslig information, bl.a. genom utökad upplysningsplikt, utvidgad sekretess och tystnadsplikt samt större möjligheter att meddela föreskrifter och villkor för kärnteknisk verksamhet och verksamhet med strålning. En följdmotion med förslag om bl.a. kompetensförsörjning inom kärnkraftsområdet m.m. avstyrktes med hänvisning till vad regeringen anfört med anledning av förslaget om upphävande av 6 § lagen om kärnteknisk verksamhet. I sammanhanget behandlades och avstyrktes även fem motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2005.

Utskottet behandlade i betänkande MJU22 regeringens proposition 2005/06:179 Miljöansvaret i Antarktis. Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna bilaga VI till miljöskyddsprotokollet till Antarktisfördraget om ansvarsskyldighet för miljöfarliga olyckor. Vidare tillstyrkte utskottet regeringens förslag till en ny lag om Antarktis.

I betänkande MJU23 behandlade utskottet regeringens proposition 2005/06:128 Anpassningar till nya EG-bestämmelser om livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd m.m. jämte fyra motioner med sammanlagt 46 motionsyrkanden. I propositionen lämnas förslag som syftar till att anpassa svensk lagstiftning inom områdena för livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd till åtta EG-förordningar som i huvudsak reglerar livsmedels- och fodersäkerhet, livsmedels- och foderhygien samt offentlig kontroll över regelverken om livsmedel, foder, djurhälsa och djurskydd och till en EG-förordning som handlar om skydd av djur vid djurtransporter. Förslag lämnas dessutom på genomförande av ett EG-direktiv om skydd mot växtskadegörare i svensk rätt. Förslagen innebär att livsmedelslagen (1971:511), lagen (1985:295) om foder, lagen (1992:1683) om provtagning på djur, m.m. och lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m. ersätts av fyra nya lagar. Vidare innebär förslagen lagändringar i ytterligare ett antal lagar. Utskottet avstyrkte regeringens förslag såvitt avser förslaget till följdändring i lag om ändring i lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. som numera är upphävd. Övriga förslag tillstyrktes av utskottet. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes, i huvudsak med hänvisning till vad som har anförts i propositionen.

Utskottet tillstyrkte i betänkande MJU24 regeringens förslag till lag om finansiering av kärnavfallets slutförvaring och föreslagna kompletteringsändringar i andra lagar. Syftet med lagstiftningen är att säkerställa finansieringen av de allmänna skyldigheter som följer av den s.k. kärntekniklagen. Vidare tillstyrktes de föreslagna ändringarna i strålskyddslagen avseende tillsyn av solarier. Samtliga med anledning av ärendet väckta motioner avstyrktes.

I betänkande MJU25 behandlade utskottet regeringens proposition 2005/06:182 Miljöbalkens sanktionssystem m.m. jämte två följdmotioner med 9 yrkanden. Därutöver behandlades 43 yrkanden från allmänna motionstiden 2005, varav 23 stycken behandlades i förenklad form. I propositionen föreslås ändringar i miljöbalkens sanktionssystem. Ändringarna berör såväl straffbestämmelserna i 29 kap. miljöbalken som bestämmelserna om miljösanktionsavgifter i 30 kap. miljöbalken. Syftet med ändringarna av straffbestämmelserna är att göra dem tydligare och effektivare. En annan strävan med förslaget är att renodla sanktionssystemet och att undvika dubbla sanktioner i form av straff och miljösanktionsavgift. Ändringarna i bestämmelserna om miljösanktionsavgift avser att sådan även föreslås kunna påföras annan än näringsidkare, att utrymmet att inte påföra avgift vidgas något samt att ett beslut om miljösanktionsavgift inte skall kunna verkställas förrän den avgiftsskyldige delgetts beslutet om avgift. Propositionen innehåller även förslag syftande till att de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken skall få en tydligare struktur samt att det föreslås att hushållningsreglerna i 3 och 4 kap. miljöbalken skall tillämpas även på vissa anmälningspliktiga verksamheter. Vidare föreslås att miljöorganisationers rätt att överklaga beslut och domar enligt miljöbalken utvidgas med avseende på vilka typer av avgöranden som får överklagas samt att riksdagen godkänner att SMHI deltar i ett europeiskt samarbete. Utskottet föreslog – med vissa lagtekniska justeringar – att riksdagen skulle anta regeringens förslag och avslå samtliga yrkanden i följdmotionerna. I motionsyrkandena från allmänna motionstiden 2005 lämnas förslag som dels avser förändringar i miljöbalken och dess följdförfattningar, dels bl.a. förslag om ekonomiska styrmedel. Utskottet avstyrkte även dessa förslag.

I betänkande MJU26 behandlade utskottet regeringens proposition 2005/06:197 Skärpta djurskyddskrav för minkuppfödning jämte fyra följdmotioner. I propositionen föreslås att djurskyddslagen kompletteras med en bestämmelse om att minkar som föds upp för pälsproduktion skall hållas på ett sätt som tillgodoser deras behov i olika avseenden och att de också skall ha tillgång till vatten att simma i. Utskottet tillstyrkte propositionen. Samtliga motioner avstyrktes med hänvisning till att minken för att utföra sina naturliga beteenden måste ha tillräckligt stor yta att röra sig på och en miljö som är utformad så att den kan tillgodose sitt aktivitetsbehov.

Utskottet behandlade i betänkande MJU27 regeringens skrivelse 2005/06:171 Vissa fiskeripolitiska frågor jämte 5 följdmotioner med 44 motionsyrkanden. Dessutom behandlade utskottet 166 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2004 och 2005 med anknytning till skrivelsen. I skrivelsen redogör regeringen för resultatet av den reformering av den gemensamma fiskeripolitiken som genomfördes år 2002 och hur genomförandet och tillämpningen därefter har framskridit. Mot bakgrund av förändringarna av den gemensamma fiskeripolitiken, men även av svensk miljöpolitik och de nationella miljökvalitetsmålen, bör en översyn och revidering genomföras av fiskelagen (1993:787) i syfte att modernisera lagen mot ökad miljöhänsyn och hållbart nyttjande. Även ett förändrat sanktionssystem för fisket bör utredas. I skrivelsen redogör regeringen för situationen för fiskresurserna och fiskerinäringen samt andra näringsverksamheter, såsom fisketurismen, som nyttjar fiskresursen. Regeringen lägger fram en övergripande nationell strategi för svenskt fiske under perioden 2007–2013. Avsikten är att denna strategi skall utgöra grund för en nationell strategisk plan. I skrivelsen redogör regeringen även för arbetet på fiskets område inom ramen för miljömålsarbetet och framhåller behovet av kompletterande åtgärder för bl.a. lokala fiskbestånd. Ett nationellt förbud mot utkast av fisk skall införas och bl.a. kommer jaktbestämmelserna för säl och skarv att ses över. Vidare kommer möjligheter till ekonomiskt stöd att införas för de fiskeföretag som drabbats av dumpade kemiska stridsmedel eller miljöfarliga kemiska ämnen. Regeringen påtalar behovet av en bredare samordning av de fiskevårdande insatserna och större kunskap om effekterna av åtgärderna samt av omprövning och tillsyn av vattendomar och vattenföretag. Inom fiskeriförvaltningen och fiskevården bör ökad hänsyn tas till fisketurism, fisketuristiskt företagande och fritidsfisket. Även vattenbrukets utvecklingsmöjligheter betonas. I skrivelsen redogör regeringen för sin bedömning av fördelningen av ansvarsfördelning och arbetsuppgifter mellan berörda myndigheter. Den framtida fiskerikontrollen bör inriktas mot kontroll i hela kedjan, och Fiskeriverket bör få ett tydligare ansvar för sådan fiskerikontroll som inte åligger någon annan myndighet att utföra. Verket bör också överta ansvaret för landnings- och kvalitetskontrollen och ha det övergripande ansvaret för uppföljning av sådan fisketillsyn som bedrivs av länsstyrelser och fisketillsynsmän. En nationell handlingsplan för fiskerikontrollen bör utarbetas, liksom ett indikatorsystem för att mäta och följa det olagliga fisket. Möjligheterna bör ses över att låta Kustbevakningen bedriva förundersökning avseende vissa fiskebrott i syfte att möjliggöra en mer effektiv lagföring. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden med hänvisning till vad som anförs i skrivelsen, till miljö- och jordbruksutskottets, skatteutskottets och utbildningsutskottets tidigare uttalanden i vissa frågor och till det arbete som i övrigt pågår på området.

I betänkande MJU28 behandlade utskottet regeringens proposition 2005/06:181 Miljöklassning av alternativa motorbränslen, m.m. samt tre följdmotioner med sammanlagt tolv yrkanden. I propositionen föreslås ändringar i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen samt i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ändringarna föreslås för att främja introduktionen och användandet av alternativa motorbränslen, dvs. bränslen som är avsedda att ersätta motorbensin och dieselbränslen. Vidare föreslås mindre ändringar i de befintliga specifikationerna för alkylatbensin och dieselbränsle. Ändringen avseende alkylatbensin innebär att hanteringen av detta bränsle underlättas, vilket avser främja en ökad användning. Avseende dieselbränsle innebär ändringen att det blir möjligt att öka inblandningen av förnybara fettsyrametylestrar i dieselbränslet. Utskottet föreslog med bl.a. bifall till ett motionsyrkande (mp) att riksdagen med vissa ändringar skulle anta lagförslagen. Övriga motionsyrkanden avstyrktes.

I betänkande MJU29 behandlade utskottet tre motioner som väckts med anledning av regeringens skrivelse 2005/06:211 i vilken regeringen återkallade den till utskottet tidigare remitterade propositionen 2005/06:176 Kommunernas roll i avfallshanteringen. Utskottet avstyrkte ett motionsyrkande om att ändra 15 kap. 10 § miljöbalken med hänvisning till att riksdagen bör vänta med beslut till dess regeringen återkommer med ett samlat förslag till ändringar avseende kommunernas roll på avfallsmarknaden. Utskottet föreslog med tillstyrkande av ett motionsyrkande att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag som skapar förutsättningar för en samlad bedömning av kommunernas roll på avfallsmarknaden. Vidare föreslog utskottet med anledning av motionsyrkanden tillkännagivanden om att materialåtervinningen bör prioriteras högre och att källsorteringen bör öka samt att Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att analysera avfallsförbränningens konsekvenser för miljö och hälsa. Dessutom föreslog utskottet med anledning av ett motionsyrkande en utredning avseende förutsättningarna att ändra det förpackningsbaserade producentansvaret till ett system för återvinning som utgår ifrån materialströmmar. Med tillstyrkande av ett motionsyrkande föreslog utskottet slutligen att regeringen skall ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för att ge kommunerna möjligheter att ålägga ägare till befintliga flerbostadshus att tillhandahålla platser för återvinningsbehållare. Två motionsyrkanden avseende återvinningsstationer och källsortering avstyrktes främst med hänsyn till att åtgärder av olika slag vidtas inom de aktuella områdena.

Utskottet behandlade i betänkande MJU31 regeringens skrivelse 2005/06:126 Strategiska utmaningar – En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling jämte två följdmotioner med fyra yrkanden samt ett motionsyrkande från allmänna motionstiden år 2005. Med hänvisning till vad som anförs i skrivelsen, pågående arbete inom myndigheter och kommittéer m.m. avstyrktes samtliga motionsyrkanden. I skrivelsen betonas att hållbar utveckling är ett övergripande mål för regeringens politik. Skrivelsen är en vidareutveckling av den svenska strategin för hållbar utveckling som presenterades år 2004. Strategin omfattar alla dimensioner av hållbar utveckling – den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Utmaningar och möjligheter synliggörs. Mål och åtgärder presenteras i ett 99-punktsprogram. Strategin tar sin utgångspunkt i en vision för hållbar utveckling i ett längre tidsperspektiv. Det globala arbetet för hållbar utveckling i bl.a. FN behandlas liksom EU:s strategi för hållbar utveckling. I skrivelsen presenterar regeringen en uppsättning indikatorer för hållbar utveckling, varav tolv huvudindikatorer har valts ut. Vidare lyfts fyra strategiska utmaningar fram, som enligt regeringen kommer att stå i fokus under den kommande mandatperioden.

I fem betänkanden behandlade utskottet enbart motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2005. Dessa var MJU12 Vissa miljöfrågor, MJU16 Jakt och viltvård, MJU17 Skogspolitik, MJU18 Djurskydd m.m. och MJU19 Naturvård. I anslutning härtill bereddes och avstyrktes även ett antal motioner från den allmänna motionstiden 2005 inom vissa av dessa ämnesområden på ett förenklat sätt. Frågor som togs upp var jakt och viltvård i MJU6,  skogsfrågor i MJU7 samt djurskydd och naturvård i MJU9 respektive MJU10.

Utskottet har avgivit följande yttranden till andra utskott:

 

         MJU1y Ramar för utgiftsområdena 20 och 23 (till finansutskottet)

         MJU2y Skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel (till trafikutskottet)

         MJU3y Ett ökat samiskt inflytande (till konstitutionsutskottet)

         MJU4y Tilläggsbudget för år 2006 (till finansutskottet).

EU-frågor

I stort sett samtliga ämnen inom utskottets beredningsområde berörs av EU:s regelverk. EU-frågorna har därför varit aktuella i så gott som samtliga ärenden under riksmötet 2005/06. Liksom under tidigare riksmöten har arbetet krävt betydande resurser i form av sammanträdestid samt berednings- och informationsinsatser. Samtliga av Regeringskansliets faktapromemorior inom utskottets beredningsområde har delats till utskottets ledamöter.

För att förbättra utskottets beredskap och möjligheter att hantera den nationella beredningen av lagstiftningspaketet för verkställande av vitboken om EU:s framtida kemikaliepolitik (Reach) arbetar sedan riksmötet 2002/03 en särskild arbetsgrupp inom utskottet med denna fråga. I gruppen deltar, förutom två socialdemokratiska ledamöter, en utskottsledamot från varje parti samt en handläggare från utskottets kansli. Gruppen har fortsatt sitt arbete under riksmötet 2005/06 och har haft löpande kontakter med bl.a. Miljödepartementet och berörda myndigheter. Gruppens arbete avslutades under riksmötet. 

Utskottet har i samarbete med näringsutskottet inhämtat information från Näringsdepartementet om EU:s handlingsplan för biomassa.

Företrädare för Jordbruks- och Miljödepartementen har i utskottet vid  nio respektive fyra tillfällen lämnat information inför jordbruks-, fiske- och miljöråd (Ett möte avsåg information inför konkurrenskraftsrådets behandling av Reach). Information i aktuella EU-frågor har också lämnats av flera myndigheter och intresseorganisationer. 

Inför avslutat och kommande ordförandeskap (Storbritannien, Österrike) har den politiska ledningen i Jordbruksdepartementet och Miljödepartementet inför utskottet redovisat den svenska regeringens syn och prioriteringar när det gäller arbetsprogram m.m.

Utfrågningar m.m.

Den 14 mars 2006 anordnade miljö- och jordbruksutskottet en offentlig utfrågning om styrmedel för att motverka klimatförändringar. Den 14 juni 2006 anordnade utskottet, i samarbete med Nationella Stiftelsen för Hästhållningens Främjande, ett seminarium om hästen i politiken.

Härutöver har utskottet genomfört fem slutna utfrågningar. Bland de utfrågade märks Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Fiskeriverket. Utfrågningarna har bl.a. avsett fågelinfluensan, effekterna av jordbruksreformen, salmonellautbrottet i Skåne samt det fortsatta arbetet efter stormen Gudrun. Vidare anordnade utskottets arbetsgrupp för beredning av Reach-förslaget en särskild sluten utfrågning. Deltagare var Samhällsbyggnadsdepartementet, Kemikalieinspektionen, Plast- och kemiföretagen, Sveriges Byggindustrier, Naturskyddsföreningen och Förbundet Djurens Rätt.

Ett stort antal intresseorganisationer m.fl. har uppvaktat utskottet och lämnat synpunkter och information i aktuella frågor. Dessa var Svensk Kärnbränslehantering, Sveriges Kommuner och Landsting, Klimatkommunerna, Danisco Sugar AB, Astra Zeneca, Karolinska Institutet, Svenska Renhållningsverksföreningen, Sveriges Bergmaterialindustri, Sveriges Grisproducenter, Sveriges Betodlares Centralförening, Sveriges Herpetologiska riksförening, Tropikföreningen Amazonas, Återvinningsindustrierna samt Sveriges Pälsdjursuppfödares Riksförbund.

Resor och studiebesök

Inrikes

Utskottet har bl.a. som ett led i sitt uppföljningsarbete under riksmötet gjort två studiebesök. I oktober 2005 besökte utskottet Karolinska Institutet och Astra Zeneca AB. Tema för besöket var användningen av försöksdjur. Den  21–23 maj 2006 företog utskottet, på inbjudan av landshövdingen, en resa i Norrbottens län. Programmet omfattade bl.a. information om jordbruket, regionala miljömål samt det svensk-finska samarbetet kring den gemensamma gränsälven.

Som ett led i utskottets fortlöpande kontakter med centrala myndigheter inom utskottets ansvarsområde besökte utskottet i januari 2006 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i Norrköping. Huvudtema för besöket var klimatförändringarna. 

Utrikes

Utskottet har inte företagit någon gemensam utrikes resa under riksmötet. En ledamot representerade miljö- och jordbruksutskottet vid en konferens om vattenfrågor i Strasbourg den 20–-21 oktober 2005. Två av utskottets ledamöter deltog i en konferens för de nationella parlamentens jordbruksutskott i London den 20–21 november 2005. Vid den återkommande FAO-konferensen i Rom den 20–22 november 2005 representerades utskottet av två ledamöter. Likaså vid den internationella konferensen om klimatförändringarna i Montreal den 6–10 december 2005. Vid en konferens om djurskydd den 30 mars 2006 i Bryssel deltog tre ledamöter. En ledamot representerade utskottet vid konferensen för de nationella parlamentens miljöutskott i Wien den 16 juni 2006. Utskottet representerades av en ledamot vid Östersjökonferensen på Åland den 14–15 augusti 2006. Inbjudare var en arbetsgrupp som tillkommit på initiativ av Östersjöns parlamentariska konferens.

Uppföljning och utvärdering

De aktiviteter som redovisas i det föregående i form av utfrågningar, studiebesök m.m. utgör ett led i utskottets fortlöpande arbete med uppföljning och utvärdering. Det kan tilläggas att utskottets beredningsområde i stor utsträckning omfattas av bestämmelserna i 8 kap. 7 § regeringsformen om delegation och subdelegation av vissa ämnen (t.ex. jakt, fiske, djurskydd eller natur- och miljövård). De motioner som bereds i utskottet berör ofta sådana delegerade frågor som regleras t.ex. i berörda myndigheters detaljföreskrifter. Det ingår därför som ett ofrånkomligt led i uppföljningsarbetet att kontrollera och bedöma dessa detaljföreskrifter, antingen under hand eller i samband med utfrågningar med berörda myndigheter.

Miljö- och jordbruksutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp beslutade vid sitt sammanträde den 21 oktober 2004 att en uppföljning inom politikområdet Livsmedelspolitik skall genomföras. Arbetet avser dels en uppföljning och analys av regeringens redovisning av resultat i budgetpropositionen för åren 2005 och 2006, dels en tematisk uppföljning på området småskalig livsmedelsproduktion. I samband med behandlingen av budgetpropositionen för år 2006 (bet. 2005/06:MJU2) föreslogs att riksdagen skulle godkänna vad utskottet anfört avseende mål- och resultatredovisning för politikområdet livsmedelspolitik. I samband med behandlingen av regeringens skrivelse 2005/06:47 Småskalig livsmedelsförädling föreslog utskottet att riksdagen skulle godkänna vad utskottet anfört med anledning av den rapport (2005/06:RFR3) som utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp redovisat. I beslut den 14 februari 2006 beslutade utskottet att följa upp och utvärdera vissa mål och beslut beträffande verksamhetsområdet Fiske inom politikområdet Livsmedelspolitik. Avrapportering skall ske under kommande riksmöte.

I anslutning till den årliga rapporten om uppföljningen av Sveriges 15 miljömål (de Facto 2005) anordnade utskottet den 17 november 2005 ett offentligt seminarium i samarbete med Miljömålsrådet.

Inför COP II och COP/MOP I hösten 2005 har miljöministern informerat utskottet i klimatfrågan. Vidare har miljöministern, mot bakgrund av riksdagens tidigare beslut under riksmötet om de nationella miljömålen, informerat utskottet om det fortsatta arbetet med uppföljningen av miljömålen.      

Utländska besök

Utskottet har under riksmötet tagit emot ett antal utländska delegationer. Den 25 oktober 2005 tog utskottet emot parlamentariker från Australien för diskussion om bl.a. naturvård, jakt på val, jordbruksfrågor och växthusgaser. Representanter för finska parlamentets jord- och skogsbruksutskott besökte utskottet den 24 november 2005 för att bl.a. diskutera jordbruksfrågor och WTO-förhandlingar. Den 19 april 2006 träffade ledamöter från miljö- och jordbruksutskottet i samarbete med näringsutskottet en polsk delegation under ledning av det polska parlamentets vice talman. Utskottet sammanträffade då med bl.a. ordförande i det polska parlamentets miljöutskott. I samarbete med trafikutskottet tog ledamöter från miljö- och jordbruksutskottet den 18 maj 2006 emot en delegation med engelska parlamentariker för diskussion om bl.a. koldioxidutsläpp från transportsektorn. Utskottets andre vice ordförande Sinikka Bohlin tog emot en japansk delegation den 13 juli 2006 för diskussion om bl.a. klimatfrågor.

Elanders Gotab, Stockholm  2006