Socialutskottets verksamhet riksmötet 2016/17 Utskottens verksamhetsberättelse 2016/17:verk - Riksdagen

Socialutskottets verksamhet riksmötet 2016/17

utskottsdokument 2016/17:verk

Socialutskottets verksamhet riksmötet

2016/17

Utskottets beredningsområde

Socialutskottet bereder ärenden om hälso- och sjukvård, omsorg om barn och ungdomar i den mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredning, omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning samt åtgärder mot missbruk och andra socialtjänstfrågor. Utskottet bereder även ärenden om alkoholpolitiska åtgärder och sociala ärenden i övrigt. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg tillhör också socialutskottets beredningsområde.

Utgiftsområdet omfattar områdena Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik inklusive alkohol-, narkotika-, dopnings-, tobaks- och spelpolitik, Funktionshinderspolitik, Politik för sociala tjänster – omsorg om äldre, individ- och familjeomsorg, personer med funktionsnedsättning samt Barnrättspolitik.

Utgiftsområdet omfattar även anslagen Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning.

Utskottet sammansättning

Ordförande i utskottet var Emma Henriksson. Vice ordförande var Anna-Lena Sörenson. Som framgår av uppställningen tillhörde sex av ledamöterna Socialdemokraterna, fyra Moderata samlingspartiet, två Sverigedemokraterna, en Miljöpartiet de gröna, en Centerpartiet, en Vänsterpartiet, en Liberalerna och en Kristdemokraterna.

Under riksmötet 2016/17 hade socialutskottet följande sammansättning:

Ledamöter

Emma Henriksson (KD)

Anna-Lena Sörenson (S)

Cecilia Widegren (M)

Lennart Axelsson (S)

Margareta B Kjellin (M), t.o.m. den 14 februari 2017

Katarina Brännström (M), fr.o.m. den 23 mars 2017

Catharina Bråkenhielm (S)

Per Ramhorn (SD)

Amir Adan (M), föräldraledig fr.o.m. den 3 oktober 2016 t.o.m. den 2 december 2016

Mikael Dahlqvist (S)

Anders W Jonsson (C)

Jan Lindholm (MP)

Jenny Petersson (M)

Kristina Nilsson (S)

Carina Herrstedt (SD)

Barbro Westerholm (L)

Karin Rågsjö (V)

Hans Hoff (S)

Suppleanter

Yasmine Larsson (S)

Sofia Fölster (M), t.o.m. den 27 september 2016

Ann-Britt Åsebol (M), fr.o.m. den 27 september 2016

Sultan Kayhan (S), fr.o.m. den 16 juni 2017

Finn Bengtsson (M)

Håkan Bergman (S)

Sofia Arkelsten (M)

Roza Güclü Hedin (S)

Staffan Danielsson (C)

Stefan Nilsson (MP)

Thomas Finnborg (M)

Arhe Hamednaca (S)

Berit Högman (S), t.o.m. den 16 juni 2017

Christina Östberg (SD)

Christina Örnebjär (L)

Maj Karlsson (V)

Penilla Gunther (KD)

Anna Wallentheim (S), föräldraledig fr.o.m. den 1 juli 2016 t.o.m. den 5 mars 2017

Roland Utbult (KD)

Bengt Eliasson (L)

Emma Carlsson Löfdahl (L)

Anette Åkesson (M)

Larry Söder (KD)

Annika Qarlsson (C)

Veronica Lindholm (S)

Emilia Töyrä (S)

Per Lodenius (C), fr.o.m. den 1 februari 2017

Eva Lohman (M), fr.o.m. den 16 februari 2017

Gustav Blix (M), extra suppleant fr.o.m. den 3 oktober 2016 t.o.m. den 2 december 2016

Christer Adelsbo (S), extra suppleant fr.o.m. den 1 juli 2016 t.o.m. den 5 mars 2017

Mattias Vepsä (S), extra suppleant fr.o.m. den 1 juli 2017 t.o.m. den 27 juli 2017


Kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående avs

Christina Fredin, kanslichef t.o.m. den 12 mars 2017

Cecilia Back, vik. kanslichef fr.o.m. den 13 mars 2017

Anna Rune, föredragande

Kirsten Dieden, föredragande

Cecilia Persson, föredragande

Johanna Lithman Sola, föredragande

Madeleine Gabrielsson Holst, vikarierande föredragande fr.o.m. den 3 oktober 2016 t.o.m. den 15 mars 2017

Maria Karlsson, extra föredragande fr.o.m. den 20 februari 2017 t.o.m. den 30 juni 2017

Elin Häggqvist, extra föredragande fr.o.m. den 21 augusti 2017

Cecilia Mobach, utskottshandläggare t.o.m. den 30 januari 2017

Caroline Schmölzer, utskottshandläggare fr.o.m. den 13 mars 2017

Mattias Andersson, utskottsassistent

Utskottets verksamhet

Inledning

Under riksmötet 2016/17 sammanträdde utskottet vid sammanlagt 47 tillfällen. Utskottet behandlade 14 propositioner, 3 skrivelser och ca 940 motionsyrkanden. Utskottet lämnade 22 betänkanden. Dessutom lämnade utskottet 7 yttranden till andra utskott.

Betänkanden

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2016/17:1 inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, ett motionsyrkande från allmänna motionstiden 2015/16 och ca 110 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2016/17.

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om anslag för utgiftsområde 9, som totalt uppgår till ca 68,5 miljarder kronor för 2017. Därmed avstyrkte utskottet oppositionspartiernas alternativa budgetförslag. Utskottet tillstyrkte också regeringens förslag om ändringar i lagen om läkemedelsförmåner m.m., lagen om statligt tandvårdsstöd och socialförsäkringsbalken. Utskottet tillstyrkte även bemyndiganden om ekonomiska åtaganden.

Samtliga motionsyrkanden avslogs.

Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna deltog inte i anslagsbeslutet. Dessa partier redovisade i stället sina ställningstaganden i särskilda yttranden.

I betänkandet finns fem särskilda yttranden.

Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2015 (SoU2)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2015/16:190 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2015 och ett motionsyrkande som väcktes med anledning av skrivelsen. Utskottet behandlade också ett motionsyrkande från allmänna motionstiden 2016/17.

Utskottet ansåg att riksdagen skulle avslå motionerna och lägga regeringens skrivelse till handlingarna.

I betänkandet finns en reservation.

Ett reformerat bilstöd (SoU3)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2016/17:4 Ett reformerat bilstöd och nio motionsyrkanden som väcktes med anledning av propositionen.

Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till ett reformerat bilstöd.

Det lagförslag som utskottet tillstyrkte innebar bl.a. att grundbidraget för inköp av bil halveras och att en omfördelning av stödet görs till förmån för höjda inkomstnivåer i anskaffningsbidraget samtidigt som det införs ett nytt bidrag, tilläggsbidrag, för inköp av bil. På det sättet riktas bilstödet i högre grad till dem som har bristande ekonomiska förutsättningar för att köpa bil och till dem som får extra kostnader för detta inköp.

Utskottet ansåg att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns tre reservationer.

Ökad tillgänglighet till sprututbytesverksamheter i Sverige (SoU4)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2016/17:15 Ökad tillgänglighet till sprututbytesverksamheter i Sverige, fem motionsyrkanden som väcktes med anledning av propositionen och tre motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2016/17.

Det lagförslag som utskottet tillstyrkte syftar till att förbättra tillgången i hela landet till sprututbyten för personer som injicerar droger. Sprututbyten har bedömts vara ett effektivt redskap i bekämpningen av smittsamma sjukdomar i världen och rekommenderas av myndigheter i Sverige och internatio-nellt. Förslaget innebär att ansvaret för sprututbytesverksamheterna läggs till landstingen som blir ensamma huvudmän. Det föreslås att personer som injicerar droger och har fyllt 18 år ska kunna delta i verksamheten. Den tidigare åldersgränsen på 20 år sänks alltså till 18 år. Vidare föreslås att det särskilda kravet på märkning av kanyler och sprutor som delas ut via sprututbyten tas bort.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns tre reservationer.

En ny hälso- och sjukvårdslag (SoU5)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2016/17:43 En ny hälso- och sjukvårdslag, ett motionsyrkande som väcktes med anledning av propositionen och sex motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17.

Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till en ny hälso- och sjukvårdslag med de ändringar i form av rättelser som utskottet föreslog. Vidare ställde sig utskottet bakom ett antal följdändringar i olika lagar samt att lagen om vissa anställningar som läkare vid upplåtna enheter m.m. upphävs.

Den föreslagna nya lagen kommer att ersätta den nuvarande hälso- och sjukvårdslagen. Syftet med förslaget är att göra regelverket överskådligare, tydligare och mer lättillgängligt samt mer i enlighet med intentionen om en målinriktad ramlag. Genom förslaget förs de flesta bestämmelserna i den nuvarande hälso- och sjukvårdslagen till den nya lagen. Den nya hälso- och sjukvårdslagen har en ny struktur och uppbyggnad, men i övrigt är det främst fråga om språkliga och redaktionella ändringar. Förslaget innehåller endast ett mindre antal förtydliganden och ändringar i sak.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena.

I ärendet finns tre reservationer.

Apoteks- och läkemedelsfrågor (SoU6)

I betänkandet behandlade utskottet ca 100 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17. Utskottet föreslog tre tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionsyrkandena.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om utvecklade modeller för ett ökat samarbete mellan vården och apoteken.

Regeringen bör se över 24-timmarsregeln i förhållande till distributörerna.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om returrätt av läkemedel.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden, främst med hänvisning till pågående utredningar och arbeten.

I betänkandet finns 18 reservationer.

Folkhälsofrågor (SoU7)

I betänkandet behandlade utskottet ca 120 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17. Ett yrkande var från en följdmotion väckt med anledning av skrivelse 2015/16:86 En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016–2020. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden, främst med hänvisning till pågående arbeten.

I betänkandet finns 21 reservationer.

Stöd till personer med funktionsnedsättning (SoU8)

I betänkandet behandlade utskottet ca 70 motionsyrkanden från allmänna mo-tionstiden 2015/16 och 2016/17. Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen. Enligt utskottet bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsättning som har beviljats en insats ska få möjlighet att välja utförare. Utskottets förslag grundades på fem motionsyrkanden.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden.

I betänkandet finns 21 reservationer.

Äldrefrågor (SoU9)

I betänkandet behandlade utskottet ca 130 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17. Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden. Enligt utskottet bör reger-ingen uppdra åt en myndighet att kartlägga och synliggöra våld mot äldre i nära relationer och inom hedersrelaterat våld.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden, främst med hänvisning till pågående utredningar och arbeten.

I betänkandet finns 21 reservationer.

Hälso- och sjukvårdsfrågor (SoU10)

I betänkandet behandlade utskottet ca 340 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17. Ett yrkande var från en följdmotion med anledning av skrivelse 2015/16:86 En samlad strategi för alkohol- narkotika- dopnings- och tobakspolitiken 2016–2020.

Utskottet föreslog två tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionsyrkanden.

Regeringen bör ta initiativ till en översyn av patientlagen med syftet att stärka patientens ställning och återkomma till riksdagen.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden, främst med hänvisning till pågående utredningar och arbeten.

I betänkandet finns 35 reservationer. I två reservationer föreslogs att riksdagen inte skulle göra något tillkännagivande till regeringen.

Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet (SoU11)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2016/17:59 Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet, tre motionsyrkanden som väcktes med anledning av propositionen och fyra mo-tionsyrkanden från allmänna motionstiden.

Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till lag om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet, lag om ändring i socialtjänstlagen och lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen.

Regeringens förslag innebär att tillståndsplikt införs för verksamhet inom socialtjänsten som kommunen överlämnar genom avtal. Undantaget från tillståndsplikt för sådan verksamhet tas bort. Vidare införs tillståndsplikt för att yrkesmässigt få bedriva verksamhet som har till uppgift att föreslå familjehem och jourhem till barn för socialnämnden samt verksamhet som lämnar stöd och handledning till familjehem och jourhem som tar emot barn. I socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen införs bestämmelser om att kommuner och landsting ska ingå överenskommelser om samarbete i fråga om barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Dessutom införs en ny bestämmelse i socialtjänstlagen som innebär att socialnämnden, om det inte är obehövligt, ska underrätta landstinget om att ett barn eller en ung person i åldern 18–20 år, i anslutning till att han eller hon börjar få vård utanför det egna hemmet, ska erbjudas en hälsoundersökning av landstinget.

Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen. Enligt utskottet bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för en enskild för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet. Utskottets förslag grundades på tre motionsyrkanden.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden.

I betänkandet finns tre reservationer. I en av dessa reservationer föreslogs att riksdagen inte ska göra något tillkännagivande till regeringen.

Riksrevisionens rapport om säkra och effektiva läkemedel (SoU12)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2016/17:39 Riksrevisionens rapport om säkra och effektiva läkemedel och två motionsyrkanden som väcktes med anledning av skrivelsen.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena och lägga regeringens skrivelse till handlingarna.

I betänkandet finns två reservationer.

Samverkan om vård, stöd och behandling mot spelmissbruk (SoU13)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2016/17:85 Samverkan om vård, stöd och behandling mot spelmissbruk, sex motionsyrkanden som väcktes med anledning av propositionen och tre motionsyrkanden från allmänna motionstiden.

Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen och lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen.

Regeringens förslag innebär att socialnämndens ansvar för att förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra substanser utvidgas till att även omfatta missbruk av spel om pengar. Socialnämnden får också ett utvidgat ansvar för att aktivt arbeta för att motverka missbruk av spel om pengar bland barn och unga, och kravet på överenskommelse om ett samarbete mellan kommun och landsting om personer som missbrukar substanser ska även omfatta personer som missbrukar spel om pengar. Vidare föreslogs en utvidgning av hälso- och sjukvårdens ansvar för att beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor med är missbrukare så att det även gäller vid spelmissbruk.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns två reservationer.

Ytterligare åtgärder för att genomföra EU-direktiv om mänskliga vävnader och celler (SoU14)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2016/17:88 Ytterligare åtgärder för att genomföra EU-direktiv om mänskliga vävnader och celler.

Utskottet ställde sig bakom regeringens lagförslag.

Lagförslaget innebär att lagen om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler ändras för att i svensk rätt genomföra Europeiska kommissionens direktiv (EU) 2015/566 om genomförande av direktiv 2004/23/EG vad gäller förfarandena för kontroll av likvärdiga kvalitets- och säkerhetsnormer för importerade vävnader och celler.

I direktivet fastställs förfaranden för att kontrollera att kvalitets- och säkerhetsnormerna vid import av vävnader och celler är likvärdiga med dem som gäller för de vävnader och celler som hanteras inom EU. Vidare fastställs ett system för tillstånd och tillsyn av den verksamhet med vävnader och celler som bedrivs i unionen och förfaranden som de importerande vävnadsinrättningarna ska följa vid sina förbindelser med leverantörer i ett tredjeland.

De föreslagna ändringarna i lagen om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler innebär bl.a. att begreppet vävnadsinrättningar ändras och att termen vävnadsprodukter införs för produkter som tillverkas av mänskliga vävnader eller celler och som är avsedda för användning på människor men som inte omfattas av någon annan unionslagstiftning.

Ökad patientmedverkan vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (SoU15)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2016/17:94 Ökad patientmedverkan vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård.

Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till ändringar i lagen om psykiatrisk tvångsvård och lagen om rättspsykiatrisk vård.

De lagändringar utskottet tillstyrkte innebär att samordnade vårdplaner inom den öppna tvångsvården ska utformas i samråd med varje patient så långt det är möjligt och, om det inte är olämpligt, med patientens närstående. Patientens inställning till de insatser som ska anges i den samordnade vårdplanen och till de särskilda villkor som patienten behöver följa för att kunna få en nödvändig öppen psykiatrisk tvångsvård, ska så långt möjligt redovisas i samband med ansökningar om sådan vård. Chefsöverläkaren vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård ska se till att en patient, så snart patientens tillstånd tillåter, erbjuds uppföljningssamtal efter en genomförd tvångsåtgärd. Slutligen förtydligas att en patient inom psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om det är nödvändigt och efter beslut av chefsöverläkaren, kan få behandling utan samtycke.

I propositionen tog regeringen upp ett tillkännagivande som rörde det ekonomiska ansvaret för den rättspsykiatriska vården och som enligt regeringen ansågs tillgodosett. Med hänvisning till att Psykiatrilagsutredningen behandlat frågan om kostnaden för den rättspsykiatriska vården i sitt betänkande Psykiatrin och lagen – tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) ansåg utskottet att tillkännagivandet var tillgodosett.

Ett mer ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SoU16)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2016/17:122 Ett mer ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården och fyra mo-tionsyrkanden som väcktes med anledning av propositionen.

Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till ett mer ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, med de rättelser som utskottet föreslog.

Förslagen innebär ett förtydligande av att det i första hand ska vara vårdgivarna som tar emot och besvarar klagomål från patienter och deras närstående. En ny lag ska reglera patientnämndernas verksamhet, och i den förtydligas att nämndernas huvuduppgift är att hjälpa patienter att få klagomål besvarade av vårdgivarna. Vidare begränsas Inspektionen för vård och omsorgs utredningsskyldighet i klagomålsärenden.

Utskottet föreslog vidare att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns tre reservationer.

Genomförande av tobaksproduktdirektivets bestämmelser om e-cigaretter (SoU17)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2016/17:132 Genomförande av tobaksproduktdirektivets bestämmelser om e-cigaretter och sex motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2016/17.

Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till lag om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare samt ändringar i lagen om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen, i marknadsföringslagen och i radio- och tv-lagen.

De lagändringar som utskottet tillstyrkte innebär bl.a. att det införs en skyldighet för tillverkare och importörer att göra en produktanmälan av sådana e-cigaretter och påfyllningsbehållare som de avser att tillhandahålla konsumenter på den svenska marknaden. Vidare innebär lagändringarna att tillverkare och leverantörer blir ansvariga för att dessa produkter uppfyller kraven på innehåll och utformning och att styckförpackningar till produkterna innehåller informationsblad, innehållsdeklaration och hälsovarning. Lagförslagen innebär också att det införs restriktioner för reklam för e-cigaretter och påfyllningsbehållare.

Utskottet ansåg att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena.

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (SoU18)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2016/17:106 Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård och ett motionsyrkande som väcktes med anledning av propositionen.

Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, lag om ändring i socialtjänstlagen, lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen, lag om ändring i patientlagen och lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen. Dessutom ställde sig utskottet bakom regeringens förslag om att upphäva lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård.

Regeringens förslag syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för enskilda som efter utskrivning från sluten vård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården. Bland annat tydliggörs det att verksamheter inom socialtjänst och öppen hälso- och sjukvård tidigt måste börja planera inför patientens utskrivning från sluten vård. Den nya lagen innehåller även bestämmelser om samverkan mellan landsting och kommun.

Utskottet föreslog vidare ett tillkännagivande till regeringen med anledning av ett motionsyrkande. Enligt utskottet bör regeringen skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag om det samlade omhändertagandet i vården och omsorgen av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna.

I betänkandet finns en reservation. I reservationen föreslogs att riksdagen inte skulle göra något tillkännagivande till regeringen.

Riksrevisionens rapport om statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården (SoU19)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2016/17:110 Riksrevisionens rapport om statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården och fem motionsyrkanden som väcktes med anledning av skrivelsen.

Utskottet föreslog fem tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionsyrkanden som rörde riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården.

I fortsättningen bör en bortre tidsgräns fastställas när riktade statsbidrag beslutas.

Statsbidragen bör utformas på ett sätt som underlättar uppföljning och effektutvärdering.

En översyn bör göras av befintliga riktade statsbidrag som saknar en tidsgräns.

En plan bör tas fram för att få till stånd en systematisk process som fungerar vid beslut om införande av nya riktade statsbidrag.

Utskottet betonade att riktade, väl avvägda och tidsbegränsade statsbidrag, exempelvis prestationsbaserade statsbidrag, kan vara ett effektivt redskap när det bl.a. gäller landstings och kommuners förmåga att hantera vissa utmaningar och problem. Det bör vidare vara ett krav vid införandet av prestationsbaserade statsbidrag att de regelbundet utvärderas, och det ska gälla även efter det att bidraget har upphört.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse till handlingarna.

I betänkandet finns fem reservationer. I samtliga reservationer föreslogs att riksdagen inte skulle göra något tillkännagivande till regeringen.

Det statliga tandvårdsstödet – förbättrad information, kontroll och uppföljning (SoU20)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2016/17:153 Det statliga tandvårdsstödet – förbättrad information, kontroll och uppföljning och två motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17.

Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till ändringar i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.

De lagändringar som utskottet tillstyrkte innebär en förstärkning av Försäkringskassans nuvarande sanktionsmöjligheter, föreläggande om förhandsprövning och innehållande av ersättning. Vidare ska Försäkringskassans beslut i ärenden om statligt tandvårdsstöd gälla omedelbart.

Utskottet föreslog vidare att riksdagen skulle avslå de två motionsyrkandena från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17.

I propositionen behandlade regeringen fyra tillkännagivanden som rörde tandvård. Utskottet delade regeringens bedömning att de får anses slutbehandlade.

I betänkandet finns en reservation.

Driftsformer för universitetssjukhus (SoU21)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2016/17:167 Driftsformer för universitetssjukhus och två motionsyrkanden som väcktes med anledning av propositionen.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå regeringens förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen. Därmed tillstyrkte utskottet två motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen och avstyrkte proposi-tionen.

Den behandlade lagändringen innebar att landstingen inte får överlämna uppgiften att bedriva hälso- och sjukvård vid ett universitetssjukhus till någon annan och att regeringen får ett bemyndigande att utfärda föreskrifter om vilka sjukhus som anses som universitetssjukhus.

Utskottet framhöll att det inte fanns något förslag om att ett landsting skulle överlämna uppgiften att bedriva hälso- och sjukvård från ett universitetssjukhus till en annan vårdgivare. Det fanns alltså inte något behov av den föreslagna lagstiftningen. Därtill skulle en begränsning av landstingens möjlighet att överlämna verksamhet vid ett universitetssjukhus till en annan utförare kunna få negativa konsekvenser för vårdens utveckling. Av utredningsbetänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) framgår vikten av att primärvården och öppenvården ges en större roll, och detta borde innebära att en del av den vård som i dag bedrivs vid universitetssjukhusen kan och bör överföras till primärvården. Detta skulle inte vara möjligt att genomföra om regeringens förslag blir lag. Sammanfattningsvis ansåg utskottet att regeringens förslag innebar en allvarlig begränsning av möjligheterna att utveckla och effektivisera sjukvården. Vidare ansåg utskottet att det föreslagna bemyndigandet till regeringen att utfärda föreskrifter om vilka sjukhus som var att anse som universitetssjukhus var en alltför omfattande inskränkning i den kommunala självstyrelsen.

I betänkandet finns en reservation som tillstyrkte regeringens förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen.

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (SoU22)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2016/17:166 Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård och tre motionsyrkanden som väcktes med anledning av propositionen.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå regeringens förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen. Därmed tillstyrkte utskottet två av de mo-tionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen och avstyrkte propositionen.

Den behandlade lagändringen avsåg i huvudsak att det inom offentligt finansierad hälso- och sjukvårdsverksamhet skulle få ges hälso- och sjukvård inom ramen för en privat sjukvårdsförsäkring enbart om människovärdes-, behovs- och solidaritetsprinciperna inte åsidosätts.

Utskottet konstaterade i betänkandet att antalet privata sjukvårdsförsäkringar har ökat kraftigt under senare år och att omkring 650 000 personer numera har en sådan försäkring. Utskottet ansåg emellertid att regeringen inte har visat att det på grund av de privata sjukvårdsförsäkringarna görs avsteg från de principer som gäller inom hälso- och sjukvården. De förslag som finns i propositionen riskerar snarare enligt utskottets mening att få negativa konsekvenser för tillgängligheten inom den offentliga hälso- och sjukvården. Utskottet ansåg inte att regeringen har visat att det finns något behov av den föreslagna lagstiftningen.

Utskottet ansåg vidare att riksdagen borde avslå ett motionsyrkande.

I betänkandet finns två reservationer. I en av reservationerna tillstyrkte regeringens förslag.

Yttranden till andra utskott

Utgiftsram för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1y)

Finansutskottet gav socialutskottet tillfälle att yttra sig över budgetproposi-tionen för 2017 (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor) samt de motionsyrkanden som väcktes med anledning av propositionen i de delar som berörde utskottets beredningsområde.

Socialutskottet begränsade sitt yttrande till de förslag i propositionen och de motionsyrkanden som gällde utgiftsramen för 2017 samt de preliminära utgiftsramarna för 2018 och 2019 för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.

Utskottet föreslog att finansutskottet skulle tillstyrka regeringens proposi-tion i dessa delar och avstyrka motionsyrkandena.

I yttrandet finns fem avvikande meningar.

Avgiftsfri öppenvård för personer som är 85 år eller äldre och avgiftsfri tandvård för barn och unga vuxna (SoU2y)

Finansutskottet gav socialutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 2016/17:1 utgiftsområde 25 yrkandena 1–5 om förslag till lagar om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), tandvårdslagen (1985:125) och socialtjänstlagen (2001:453) samt motionsyrkanden.

Socialutskottet beslutade att yttra sig över propositionen i de delar som rörde socialutskottets beredningsområde och över motionerna 2016/17:3322 yrkandena 2–4, 2016/17:3434 yrkandena 2–6, 2016/17:3443 yrkandena 2–6 och 2016/17:3352 yrkandena 2–6.

Socialutskottet föreslog att finansutskottet i dessa delar skulle tillstyrka regeringens lagförslag och avstyrka motionsförslagen.

I yttrandet finns två avvikande meningar.

Handlingsplan 2016–2018 till skydd för barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp (SoU3y)

Justitieutskottet beslutade den 20 oktober 2016 att ge socialutskottet tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2015/16:192 Handlingsplan 2016–2018 till skydd för barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp samt över motionsyrkanden i de delar som berör socialutskottets beredningsområde.

Socialutskottet överlämnade, under förutsättning av justitieutskottets medgivande, motion 2016/17:666 som väckts under allmänna motionstiden 2016/17.

Socialutskottet beslutade att yttra sig över motionerna 2016/17:54 yrkande 6, 2016/17:67 yrkandena 1 och 2 samt 2016/17:666.

Socialutskottet ansåg inte att några initiativ var nödvändiga med anledning av motionsyrkandena. Justitieutskottet borde därför avstyrka yrkandena.

I ärendet finns två avvikande meningar och ett särskilt yttrande.

Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid (SoU4y)

Arbetsmarknadsutskottet beslutade den 8 december 2016 att ge socialutskottet tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2016/17:10 Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid samt över motionsyrkanden i de delar som berör socialutskottets beredningsområde.

Socialutskottet beslutade att yttra sig över motion 2016/17:3554 yrkande 4.

Socialutskottet ansåg inte att något initiativ var nödvändigt med anledning av motionsyrkandet. Arbetsmarknadsutskottet borde därför avstyrka yrkandet.

I ärendet finns en avvikande mening.

Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (SoU5y)

Utbildningsutskottet beslutade den 17 januari 2017 att ge socialutskottet tillfälle att yttra sig över regeringens proposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft samt över mo-tionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen i de delar som berör utskottets beredningsområde.

Socialutskottet beslutade att yttra sig över motionerna 2016/17:3564 yrkandena 27 och 36 och 2016/17:3566 yrkande 16.

Socialutskottet ansåg inte att några initiativ var nödvändiga med anledning av motionsyrkandena. Utbildningsutskottet borde därför avstyrka yrkandena.

I yttrandet finns tre avvikande meningar och ett särskilt yttrande.

En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet (SoU6y)

Miljö- och jordbruksutskottet beslutade den 23 mars 2017 att ge bl.a. socialutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 2016/17:104 En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet och följdmotioner i de delar som berör utskottets beredningsområde.

Socialutskottet beslutade att yttra sig över propositionen i de delar som rörde socialutskottets beredningsområde och över motion 2016/17:3618 yrkandena 66 och 79.

Socialutskottet ställde sig bakom regeringens förslag i de delar som berör utskottets beredningsområde och föreslog att miljö- och jordbruksutskottet avstyrkte motionsyrkandena.

I yttrandet finns två avvikande meningar.

Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2016 (SoU7y)

Den 23 mars beslutade konstitutionsutskottet att anmoda övriga utskott att senast den 27 april 2017 yttra sig över skrivelse 2016/17:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2016 jämte eventuella följdmotioner i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde.

Socialutskottet kunde konstatera att regeringen har vidtagit åtgärder eller har påbörjat beredning i de fall då tillkännagivanden ännu inte har slutbehandlats. Utskottet var positivt till detta.

I yttrandet finns en avvikande mening.

EU-frågor

Socialutskottet gjorde en subsidiaritetsprövning under riksmötet 2016/17. Prövningen gällde EU-förslaget om ändring av förordning (EG) nr 1920/2006 om informationsutbyte, system för tidig varning och riskbedömningsförfarande för nya psykoaktiva ämnen (KOM(2016) 547). Utskottet ansåg inte att förslaget stred mot subsidiaritetsprincipen.

I övrigt följer utskottet fortlöpande utvecklingen inom EU och får infor-mation från Socialdepartementet om frågor inom utskottets ansvarsområde. Vidare bevakar utskottets kansli dokument från EU och presenterar dem fortlöpande för utskottets ledamöter.

Den 15 september 2016 informerade statssekreterare Pernilla Baralt med medarbetare om sociala frågor under det slovakiska ordförandeskapet och inför rådet för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågors (Epsco) möte den 13 oktober samt om den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Den 13 oktober 2016 informerade statssekreterare Agneta Karlsson med medarbetare om aktuella EU-frågor på hälsoområdet under hösten. Samma dag hölls en överläggning med statssekreterare Agneta Karlsson om kommis-sionens förslag till ändring i förordningen om nya psykoaktiva ämnen (KOM(2016) 547).

Den 24 november 2016 informerade statssekreterare Madeleine Harby Samuelsson med medarbetare om aktuella EU-frågor inför Epsco-rådsmötet den 8–9 december.

Den 31 januari 2017 informerade statssekreterare Madeleine Harby Samuelsson med medarbetare om det maltesiska ordförandeskapets prioriteringar och om aktuella EU-frågor inför Epsco-rådsmötet den 3 mars. Samma dag hölls en överläggning med statssekreterare Madeleine Harby Samuelsson om utkast till rådsslutsatser om kommissionens årliga tillväxtöversikt (AGS) och den gemensamma sysselsättningsrapporten (JER) i de delar som rörde socialutskottets ansvarsområde.

Den 18 maj 2017 informerade statssekreterarna Madeleine Harby Samuelsson och Agneta Karlsson med medarbetare om aktuella EU-frågor inför Epsco-rådsmötet den 15–16 juni 2017. Samma dag hölls en överläggning med statssekreterare Madeleine Harby Samuelsson om kommissionens förslag till direktiv om åtgärder när det gäller tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (KOM(2015) 615). Samma dag hölls även två överläggningar med statssekreterare Agneta Karlsson om kommissionens förslag till rådsslutsatser om åtgärder för att minska barnfetma och förslag till rådsslutsatser om samarbete mellan hälsosystem.

Utvärderings- och forskningsfrågor

Under föregående riksmöte 2015/16 beslutade utskottet att inleda ett projekt med uppföljning och utvärdering av beslutet från 2012 om rätten att få åldras tillsammans (bet. 2011/12:SoU21).

Vid utskottssammanträdet den 11 oktober 2016 informerade utredningssekreterare Helene Limén från riksdagens utvärderings- och forskningssekretariat (RUFS) om förstudien som tagits fram om riksdagens beslut om rätten att få åldras tillsammans. Utskottets arbetsgrupp tyckte inte att det fanns anledning att gå vidare med en egen uppföljning utan konstaterade att Socialstyrelsens uppföljningar på ett tillfredsställande sätt belyste vad som hänt sedan lagändringen 2012.

Utskottet beslutade att påbörja en uppföljning av de lagändringar som har genomförts för att stärka samverkan mellan kommuner och landsting på vissa områden. RUFS-sekretariatet ombads att bistå utskottet när uppföljningen genomförs. I ett första steg fick RUFS-sekretariatet i uppdrag att göra en förstudie.

Vid sammanträdet den 11 oktober 2016 beslutade utskottet även att genomföra en uppföljning av förra årets fördjupning på funktionshinderområdet i regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen.

Vid sammanträdet den 8 december 2016 beslutade utskottet att med utgångspunkt i den framtagna förstudien gå vidare med en utvärdering med fokus på gemensamma individuella planer för enskilda som har behov av insatser från både kommun och landsting och att inrikta utvärderingen på äldre multisjuka samt barn med funktionsnedsättning.

Vid sammanträdet den 14 februari 2017 informerade forskningssekreterare Helene Limén från RUFS-sekretariatet om planen för uppföljningsarbetet.

Vid sammanträdet den 8 juni 2017 informerade forskningssekreterare Helene Limén och sekretariatschefen Thomas Larue från RUFS-sekretariatet om det pågående utvärderingsprojektet om samordnad individuell plan (SIP).

Offentliga utfrågningar

Den 2 februari 2017 höll utskottet en offentlig utfrågning om kostnadsutveck-lingen inom den statliga assistansersättningen och den kommunala insatsen personlig assistans. Inbjudna talare till utfrågningen var statssekreterare Madeleine Harby Samuelsson och företrädare för Socialdepartementet, f.d. huvudsekreteraren Eva Edström Fors, f.d. särskilda utredaren Agneta Rönn, kammarrättsrådet Henrik Jansson, f.d. socialminister Bengt Westerberg, företrädare för Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Speciellt inbjudna åhörare till utfrågningen var Désirée Pethrus, riksdagsledamot och särskild utredare i utredningen om översyn av insatser enligt lagen om stöd och service (LSS) och assistansersättningen, företrädare för Myndigheten för delaktighet, Arbetsgivarföreningen för kooperativa och idéburna företag och organisationer (KFO), Assistansanordnarna, förbundet Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet (DHR), Föreningen för de neurosedynskadade, Föreningen Jämlikhet, Assistans och Gemenskap (JAG), Föreningen Stiftarna av Independent Living i Sverige (STIL), Handikappförbunden, Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA), Lika Unika – Federationen mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Privata assistansanordnares riksorganisation (PARO) och Vårdföretagarna Almega.

Den 6 april 2017 höll utskottet en offentlig utfrågning på temat tillgången på kvalificerad personal ökar men bristen kvarstår i vården – hur löser vi kompetensförsörjningen i sluten vård och primärvård? Inbjudna talare till utfrågningen var hälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström och företrädare för Socialdepartementet, f.d. utredningssekreterare Anna Ingmanson, specialistsjuksköterska och med.dr Oili Dahl, Karolinska universitetssjukhuset och företrädare för Stiftelsen Leading Health Care, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Vårdföretagarna, Vårdförbundet, Sveriges läkarförbund, Sveriges yngre läkares förening, Socialstyrelsen, Länssjukhuset i Kalmar, Bollnäs sjukhus, Tybble vårdcentral i Örebro och Familjeläkarna Mitt. Deltog gjorde även Anna Nergårdh, särskild utredare i utredningen Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården.

Resor och besök

Den 20 september 2016 informerade den nationella samordnaren Kerstin Evelius med medarbetare om arbetet med utveckling och samordning av insatser på området psykisk hälsa.

Den 22 september 2016 informerade riksrevisor Margareta Åberg och medarbetare om granskningsrapporten Säkra och effektiva läkemedel – hur hanterar staten läkemedelsindustrins inflytande? (RiR 2016:9) Samma dag besökte utskottet Försäkringskassans huvudkontor. Generaldirektör Ann-Marie Begler och medarbetare informerade om verksamheten och aktuella frågor.

Den 27 september 2016 besökte utskottet Socialstyrelsen. Generaldirektör Olivia Wigzell och medarbetare informerade om verksamheten och aktuella frågor.

Den 29 september 2016 informerade den särskilda utredaren Anita Wickström om Barnrättighetsutredningen och utredningens slutbetänkande Bankonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19).

Den 11 oktober 2016 informerade justitieombudsmannen Stefan Holgersson om aktuella frågor.

Den 13 oktober 2016 besökte utskottet Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Generaldirektör Susanna Axelsson med medarbetare informerade om verksamheten och aktuella frågor.

Den 18 oktober 2016 informerade generaldirektör Kristina Svartz med medarbetare från Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) om verksamheten och aktuella frågor.

Den 20 oktober 2016 informerade den särskilda utredaren Désirée Pethrus med medarbetare om arbetet med utredningen om översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen (S 2016:03) och aktuella frågor. Samma dag informerade Arvsfondsdelegationens ordförande Håkan Ceder och Kammarkollegiets generaldirektör Gunnar Larsson med medarbetare om Allmänna arvsfondens verksamhet.

Den 25 oktober 2016 informerade statsrådet Åsa Regnér, Socialdepartementet, med medarbetare och Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler med medarbetare om frågor kring assistansersättningen. Samma dag informerade särskilda utredaren Anders Lönnberg och medarbetare om arbetet med utredningen om nationell samordning för området livsvetenskap.

Den 27 oktober 2016 informerade generaldirektör Kent Ehliasson, Statens institutionsstyrelse (SiS), med medarbetare om verksamheten.

Den 10 november 2016 informerade Svante Lifvergren och Andreas Hellström från Regionalt cancercentrum väst (RCC Väst) om aktionsforskning.

Den 29 november 2016 informerade ordförande Kjell Asplund från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) om rapporten Etiska bedömningar i gränslandet mellan hälso- och sjukvård och forskning (Smer 2016:1).

Den 1 december 2016 besökte utskottet Statens institutionsstyrelses (SiS) ungdomshem Bärby, strax utanför Uppsala. Besöket inleddes med en presentation av SiS:s uppdrag, personal, organisation, verksamhetsinnehåll, etik m.m. Därefter följde en rundvandring med besök på olika avdelningar där de intagna ungdomarna själva berättade och visade hur deras vardag ser ut på Bärby.

Den 6 december 2016 informerade statssekreterare Agneta Karlsson, Socialdepartementet, med medarbetare om förslaget till en ny hälso- och sjukvårdslag.

Den 8 december 2016 informerade myndighetschef Fredrik Lennartsson med medarbetare från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys om tre nya rapporter. Samma dag informerade företrädare från regeringskansliet om det återkallade förslaget om ändring i socialförsäkringsbalken.

Den 17 januari 2017 informerade Riksrevisionen om granskningsrapporten Statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården (RiR 2016:29).

Den 19 januari 2017 informerade myndighetschef Fredrik Lennartsson med medarbetare från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys om rapporten Hittar vi hem? En kartläggning och analys av den sociala dygnsvården för barn och unga (rapport 2016:5).

Den 26 januari 2017 informerade den särskilda utredaren Thomas Rolén med medarbetare om Utredningen om nätdroger m.m. och utredningens slutbetänkande Klassificering av nya psykoaktiva substanser (SOU 2016:93).

Den 14 februari 2017 informerade den särskilda utredaren Ilmar Reepalu med medarbetare om Välfärdsutredningens slutbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78). Samma dag tog två ledamöter emot en fransk delegation med kommunpolitiker.

Den 16 februari 2017 informerade statsrådet Gabriel Wikström och statssekreterare Pernilla Baralt med medarbetare från Socialdepartementet, generaldirektör Olivia Wigzell med medarbetare från Socialstyrelsen, generaldirektör Gunilla Hult Backlund med medarbetare från Inspektionen för vård och omsorg, barnombudsman Fredrik Malmberg med medarbetare från Barnombudsmannen (BO) och projektchef Ing-Marie Wieselgren från SKL med anledning av uppgifterna om ensamkommande barn som skadar sig själva. Samma dag informerade statsrådet Gabriel Wikström med medarbetare från Socialdepartementet och generaldirektör Olivia Wigzell med medarbetare från Socialstyrelsen om läkemedlet Naloxon.

Den 23 februari 2017 informerade generaldirektör Ethel Forsberg med medarbetare från Statens forskningsråd för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) om verksamheten och aktuella frågor. Samma dag informerade vikarierande generaldirektör Mikael Ribbenvik och rättschef Fredrik Beijer från Migra-tionsverket om frågor kring ensamkommande barn som skadar sig själva.

Den 28 februari 2017 informerade företrädare från Länsstyrelsen i Stockholms län om ensamkommande barn som försvinner.

Den 1 mars 2017 tog utskottets ordförande och vice ordförande samt ytterligare två ledamöter emot en delegation från det finska social- och hälsovårdsutskottet och den finska ambassadören Matti Anttonen.

Den 23 mars 2017 informerade företrädare för 1177 Vårdguiden om verksamheten och aktuella frågor. Samma dag informerade den särskilda utredaren Åsa Kullgren med medarbetare om delbetänkandet Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden (SOU 2017:15).

Den 28 mars 2017 informerade myndighetschef Fredrik Lennartsson med medarbetare från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys om rapporten Lag utan genomslag. Utvärdering av patientlagen 2014–2017 (rapport 2017:2). Samma dag informerade företrädare för Statistiska centralbyrån (SCB) om undersökningen Innovationer i sjukvården 2012–2013.

Den 25 mars 2017 deltog ett antal ledamöter från utskottet i riksdagens evenemang Öppet hus.

Den 30 mars 2017 informerade ordförande Olle Lundberg med medarbete från Kommissionen för jämlik hälsa om delbetänkandet För en god och jämlik hälsa – En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4).

Den 4 april 2017 informerade ordförande Susanne Billum med medarbete från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd om myndighetens arbete.

Den 6 april 2017 tog två ledamöter emot en parlamentarisk delegation från Jordanien.

Den 20 april 2017 fick utskottet gemensam information med civilutskottet om den nya vårdnadsutredningen Se barnet! (SOU 2017:6).

Den 25 april 2017 informerade företrädare från Synskadades Riksförbund om verksamheten med ledarhundar.

Den 26 april 2017 deltog tre ledamöter från utskottet i ett lunchmöte med Ian Askew, chef för avdelningen för reproduktiv hälsa och forskning och säkra aborter på Världshälsoorganisationen (WHO). Med på mötet var även ledamöterna Ulrika Karlsson och Hans Linde, ordförande respektive vice ordförande i SRHR-gruppen i riksdagen (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter).

Den 9 maj 2017 informerade statssekreterare Agneta Karlsson, Socialdepartementet, med medarbetare om arbetet med att få den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA lokaliserad till Sverige. Statssekreteraren med medarbetare, samt företrädare för Socialstyrelsen och Läkemedelsverket, återrapporterade enligt utskottets begäran även om arbetet med att göra naloxonläkemedel mer tillgängligt.

Den 10 maj 2017 tog ledamöter från utskottet emot en parlamentarisk delegation från tyska Bundetags hälsoutskott för att diskutera frågor rörande e-hälsa, it-lösningar för apotek och samarbete mellan socialtjänster och hälsovårdstjänster.

Den 29–30 maj 2017 gjorde utskottet en studieresa till Västernorrland. Programmet var inriktat på landstingets verksamheter, framför allt hälso- och sjukvården. Utskottet besökte sjukhuset i Örnsköldsvik där man bl.a. informerades om förlossningssituationen i länet och förevisades akutmottagningen med ambulanshall. I Örnsköldsvik besökte man även hälsocentralen Ankaret där man fick information om den sjuksköterskeledda infektionsmottagningen och om arbetet med rehabiliteringskoordinator, samt träffade representanter från landstinget som berättade om omorganiseringen, framgångsrika projekt och framtida utmaningar. Utskottet reste vidare mot Sundsvall och besökte Premicare som bl.a. driver Söråkers vårdcentral. Där fick utskottet information om arbetet med e-hälsa, strömningar i samhället, hur man kan bedriva framtidens vård och om arbetet med vårdval. I Sundsvall besökte utskottet sjukhuset och den nya akutmottagningen med traumarum och det nya operationscentrumet.

Den 1 juni 2017 informerade statssekreterare Agneta Karlsson, Socialdepartementet, med medarbetare, samt företrädare från Socialstyrelsen och Läkemedelsverket om det fortsatta arbetet med att göra naloxonläkemedel mer tillgängligt.

Den 8 juni 2017 informerade barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér med medarbetare om direktiv till en utredning om LSS. Samma dag informerade riksrevisor Helena Lindberg med medarbetare om granskningsrapporten Staten och SKL – en slutrapport om statens styrning på vårdområdet.

Den 13 juni 2017 informerade företrädare för Myndigheten för vård- och omsorgsanalys om två nya rapporter. En primär angelägenhet – Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum (2017:3) och Lapptäcke med otillräcklig täckning – Slutvärdering av satsningen på nationella kvalitetsregister (2017:4).

Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2017

Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2017