Trafikutskottets verksamhet riksmötet 2009/10

utskottsdokument 2009/10:24710D

Trafikutskottets verksamhet

riksmötet 2009/10

 

 

 

 

 

 

 

 

Beredningsområde

Trafikutskottet (TU) bereder ärenden som rör vägar och vägtrafik, järnvägar och järnvägstrafik, hamnar och sjöfart, flygplatser och luftfart, trafiksäkerhet, post, elektroniska kommunikationer samt IT-politik. Anslag inom utgiftsområde 22 Kommunikationer tillhör trafikutskottets beredningsområde.

Sammansättning

Under riksmötet 2009/10 hade trafikutskottet följande sammansättning:

Ledamöter:

Lena Hallengren (s), ordförande

Jan-Evert Rådhström (m), vice ordförande

Oskar Öholm (m)

Christina Axelsson (s)

Lisbeth Grönfeldt Bergman (m)

Sven Bergström (c)

Hans Stenberg (s)

Nina Larsson (fp)

Claes-Göran Brandin (s)

Eliza Roszkowska Öberg (m)

Marie Nordén (s)

Annelie Enochson (kd)

Sten Bergheden (m)

Peter Pedersen (v)

Pia Nilsson (s)

Ingemar Vänerlöv (kd)

Karin Svensson Smith (mp)


Suppleanter:

Malin Löfsjögård (m)

Lars Mejern Larsson (s)

Mahmood Fahmi (m)

Désirée Liljevall (s)

Christine Jönsson (m)

Gunnel Wallin (c)

Lars Lilja (s)

Christer Winbäck (fp)

Eva-Lena Jansson (s)

Rolf K Nilsson (m)

Krister Örnfjäder (s)

Lars-Axel Nordell (kd) 

Lena Asplund (m)

Egon Frid (v)

Monica Green (s)

Irene Oskarsson (kd)

Per Bolund (mp)

Ulf Grape (m)

Solveig Zander (c)

Anita Brodén (fp)

Lena Olsson (v)

Tina Ehn (mp)

Kristina Zakrisson (s)

Lars Gustavsson (kd)

Emma Henriksson (kd)

Ibrahim Baylan (s), fr.o.m. 2009-10-14

Kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av

Göran Nyström, kanslichef

Hélène Tegnér, föredragande

Susanne Lindstedt, föredragande

Mattias Revelius, föredragande

Linda Kennemyr, föredragande

Anne Mattila Wass, utskottsassistent

Daniel Lindholm, utskottsassistent

 

 


Utskottets verksamhet

Betänkanden som behandlats av utskottet

Utskottet har sammanlagt lämnat 23 betänkanden och 3 utlåtanden till kammaren. Nedan redovisas i korthet behandlade frågor och utskottets ställningstagande samt riksdagens beslut.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer (TU1)

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen för 2010 avseende utgiftsområde 22 Kommunikationer. Vidare behandlas motioner från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet om främst alternativa anslagsberäkningar.

Riksdagen godkände den 18 november 2009 regeringens förslag till ram för utgiftsområde 22 Kommunikationer. Ramen omfattar 40 056 miljoner kronor, varav 39 607 miljoner kronor är anslag inom det transportpolitiska området och 449 miljoner kronor anslag inom området IT, elektronisk kommunikation och post. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de förslag till anslagsberäkningar inom utgiftsområdet som redovisas i propositionen. Utskottet har vidare inte något att invända mot regeringens förslag till låneramar, ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner inom utgiftsområdet. Propositionen tillstyrks därmed även i detta avseende. Vidare tillstyrker utskottet att vissa riksdagsbindningar som rör Vägverkets, Banverkets och Statens institut för kommunikationsanalys inrättande och organisation ska hävas.

Utskottet avstyrker motionsförslag om att införa ett separat jämställdhetsmål i de transportpolitiska målen med hänvisning till ett tidigare ställningstagande. Utskottet avstyrker även motionsförslag som avvisar en höjning av banavgifterna med hänvisning till pågående utvecklingsarbete om bl.a. formerna för uttag av banavgifter.

I betänkandet finns 2 reservationer (s, v, mp) och 3 särskilda yttranden (s, v, mp) där Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet redogör för sina budgetalternativ.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Moderniserad IKT-standardisering i EU – Vägen framåt (TU2)

Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens vitbok Moderniserad IKT-standardisering i EU – Vägen framåt (KOM(2009) 324). Utskottet framhåller standardiseringens betydelse, inte minst inom informations- och kommunikationsteknikens område (IKT), och är positivt till kommissionens initiativ att se över och modernisera den europeiska IKT-standardiseringen. Utskottet understryker behovet av att understödja en fortsatt positiv utveckling för informationssamhället.

Utskottet anser liksom kommissionen att det är angeläget att bl.a. principerna om öppenhet, konsensus, balans och insyn tillämpas i standardiseringsprocessen. Utskottet betonar behovet av att beakta olika intressegruppers synpunkter och understryker betydelsen av initiativ för att öka tillgängligheten till standardiseringen och underlätta deltagande från samtliga berörda parter.

Utskottet delar vidare kommissionens åsikt om behovet av att inom EU kunna ta vara på och bygga vidare på det standardiseringsarbete som i dag bedrivs på annat håll än inom de europeiska standardiseringsorganen, givet att bl.a. ovan nämnda principer följs i standardiseringsprocessen.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet finns 1 särskilt yttrande (s).

Anslutning till och genomförande av barlastvattenkonventionen (TU3)

Barlastvattenkonventionen, som antogs 2004, har till syfte att förebygga, begränsa och slutligen eliminera spridning av skadliga vattenlevande organismer och patogener genom kontroll och hantering av fartygs barlastvatten och sediment.

Utskottet ser med tillfredsställelse på regeringens förslag om Sveriges anslutning till barlastvattenkonventionen. Enligt utskottets mening kan ett effektivt genomförande av konventionens bestämmelser minska risken betydligt för spridning av vattenlevande organismer som kan vara skadliga.

Vidare ansluter sig utskottet till regeringens förslag att konventionen genomförs framför allt genom en ny lag, barlastvattenlagen. Utskottet ställer sig även bakom föreslagna ändringar i miljöbalken, fartygssäkerhetslagen och lagen om Sveriges ekonomiska zon.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen godkänner regeringens förslag om Sveriges anslutning till barlastvattenkonventionen och antar de lagförslag som regeringen lagt fram. Utskottet utgår från att regeringen aktivt verkar för konventionens snara ikraftträdande.

 Riksdagen godkände utskottets förslag.

Hållbara framtida transporter – Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt transportsystem (TU4)

Utskottet redovisar i detta utlåtande sin granskning av Europeiska kommissionens meddelande Hållbara framtida transporter – Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt transportsystem, daterat den 17 juni 2009 (KOM(2009) 279).

Syftet med meddelandet är att det ska utgöra diskussionsunderlag inför arbetet med en gemensam transportpolitik för perioden fram till 2020.

Sammanfattningsvis välkomnar utskottet att kommissionen genom meddelandet har berett olika intressenter möjlighet att på ett tidigt stadium i processen lämna synpunkter på de tankar och förslag som presenteras. I allt väsentligt instämmer utskottet också i kommissionens bedömningar.

I utlåtandet lägger utskottet stor vikt vid miljö- och klimatrelaterade frågor. Bland annat ser utskottet ett behov av att infrastrukturen, såväl den befintliga som den kommande, ska vara klimatsäkrad inför förväntade risker till följd av klimatförändringarna.

Utskottet framhåller samtidigt vikten av att skapa ett mer enhetligt transportsystem i Europa, där de olika trafikslagen är bättre samordnade till ett effektivt hållbart transportsystem. Vidare ser utskottet en fortsatt teknisk utveckling som ett viktigt medel för att påskynda övergången till ett samhälle med låga koldioxidutsläpp. Ny teknik bör kombineras med olika styrmedel, däribland ekonomiska, för att målen ska kunna nås.

I sammanhanget understryker utskottet betydelsen av att man i en gemensam hållbar transportpolitik beaktar de olika förutsättningar som råder i EU:s medlemsländer. För svensk del innebär detta långa avstånd, gles bebyggelse samt kallt klimat med snö- och isbelagd infrastruktur vintertid i flera regioner. Dessa förhållanden föranleder särskilda åtgärder och högre kostnader.

Utskottet menar också att Sverige på en rad områden har genomfört eller inlett projekt och satsningar som torde kunna tjäna som goda exempel i det fortsatta arbetet med en hållbar transportpolitik för EU.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I utlåtandet finns 1 motivreservation (s, v, mp).

Ändrad verksamhetsform för Banverkets enhet Banverket Produktion (TU5)

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2009/10:10 Ändrad verksamhetsform för Banverkets enhet Banverket Produktion samt en följdmotion.

I propositionen föreslår regeringen att verksamheten vid Banverkets enhet Banverket Produktion överförs till ett eller flera av staten direkt eller indirekt helägda aktiebolag. Verksamheten i detta eller dessa nya bolag bör enligt regeringen vara att bedriva entreprenad-, drift-, underhålls- och uthyrningsverksamhet samt produktion inom trafik-, mark-, bygg-, anläggnings- och teleområdet samt därmed förenlig verksamhet. Bolagiseringen beräknas kunna genomföras tidigast den 1 januari 2010.

Utskottet framhåller att verksamheten vid Banverket Produktion har konkurrensutsatts gradvis sedan 2001 och att steget till en bolagisering är en naturlig del av utvecklingen. Bolagiseringen kommer enligt utskottets mening att tillsammans med övriga åtgärder som regeringen vidtagit leda till en gynnsammare utveckling på anläggningsmarknaden, till gagn för genomförandet av framtida infrastruktursatsningar. Utskottet tillstyrker därmed propositionen och avstyrker följdmotionen.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I betänkandet finns 1 reservation (s, v, mp).

Transportstyrelsens verksamhet inom körkorts- och yrkestrafikområdet (TU6)

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2009/10:20 Transportstyrelsens verksamhet inom körkorts- och yrkestrafikområdet, i vilken regeringen lägger fram förslag av följande innebörd.

Transportstyrelsen, en myndighet som inrättades den 1 januari 2009 med myndighetsutövning som huvudsaklig verksamhet, föreslås överta länsstyrelsernas uppgifter när det gäller körkorts- och yrkestrafikfrågor. Därmed samlas dessa frågor i huvudsak inom en och samma myndighet. Till följd av överföringen lägger regeringen också fram förslag om ändrade regler för överklagande- och forumfrågor i körkorts- och yrkestrafikärenden.

Vidare föreslås att vägtrafikregistret även ska ha till ändamål att tillhandahålla uppgifter om den som bedriver förvärvsmässig transportverksamhet på väg. Uppgifterna behövs för statens kontroll av att bestämmelserna om kör- och vilotider samt färdskrivare följs. Regeringen föreslås också få ett bemyndigande att meddela föreskrifter om sanktionsavgifter enligt bestämmelserna om kör- och vilotider samt färdskrivare.

De författningar som berörs av ändringsförslagen är framför allt körkortslagen, yrkestrafiklagen, lagen om vägtrafikregister och lagen med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer. Merparten av ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2010 och de övriga den 15 februari 2010.

Utskottet ställer sig bakom vad regeringen anfört och föreslår att riksdagen antar de framlagda förslagen till lagändringar.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Ändrad verksamhetsform för flygplatsverksamheten vid Luftfartsverket samt vissa luftfartsfrågor (TU7)

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2009/10:16 Ändrad verksamhetsform för flygplatsverksamheten vid Luftfartsverket, en följdmotion samt 13 motioner från den allmänna motionstiden.

I propositionen föreslår regeringen att flygplatsverksamheten vid Luftfartsverket överförs till ett eller flera av staten helägda aktiebolag. Bolaget eller bolagen ska ansvara för drift, utveckling och finansiering av sina flygplatser. Bolaget eller bolagen kommer, inom ramen för affärsmässighet, att aktivt medverka till en utveckling av transportsektorn och bidra till att de transportpolitiska målen uppnås. De flygplatser som inte ingår i det nationella basutbudet bör på sikt kunna övertas av regionala och lokala intressen, t.ex. kommuner, landsting eller näringslivet. Flygtrafiktjänsten vid Luftfartsverket kommer även fortsättningsvis att bedrivas i myndighetsform.

Utskottet bedömer att regeringens förslag bidrar till en utveckling av luftfartssektorn och till att de transportpolitiska målen uppfylls. Utskottet föreslår därmed att riksdagen godkänner regeringens förslag till verksamhetsförändring samt att samtliga motionsförslag avslås.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I betänkandet finns 8 reservationer (s, v och mp).

Fordonsbesiktning (TU8)

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2009/10:32 Fordonsbesiktning, en följdmotion samt två motioner från den allmänna motionstiden hösten 2009.

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen ska godkänna de lagändringar som krävs för att fordonsbesiktningen ska kunna konkurrensutsättas. Behörig myndighet ska föreskriva bl.a. vad som ska ingå i en besiktning, krav på utrustning samt kompetens hos besiktningsteknikern. Swedac ska ackreditera besiktningsorganen. Utöver tekniska krav ska för ackreditering också ställas krav av allmän karaktär, t.ex. oberoende och gott anseende. Regeringen föreslår att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 juli 2010.

Utskottet bedömer att fordonsbesiktningen på en konkurrensutsatt marknad kan utformas på ett sätt som gynnar konsumenter och brukare. Samtidigt kan dagens högt ställda krav på trafiksäkerhet och miljökontroll uppnås lika väl på en omreglerad marknad. Utskottet föreslår därmed att riksdagen godkänner regeringens förslag till lagändringar för att möjliggöra en omreglering av fordonsbesiktningen så att verksamheten konkurrensutsätts samt att samtliga motionsförslag avslås.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I betänkandet finns 1 reservation (s, v).

Ny myndighetsstruktur på transportområdet (TU9)

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2009/10:59 Ny myndighetsstruktur på transportområdet. Ingen motion har väckts i ärendet.

Propositionen är ett led i den successiva omdaningen av myndigheterna i riktning mot en transportslagsövergripande struktur. Den 1 januari 2009 inrättades Transportstyrelsen med myndighetsutövning som huvudsaklig verksamhet. Tillkomsten av Transportstyrelsen har sitt ursprung i ett tillkännagivande av riksdagen hösten 2004 på förslag av trafikutskottet (bet. 2004/05:TU4 Inspektionsverksamheten inom trafikslagen, rskr. 2004/05:64).

Den 1 april 2010 inrättas härutöver två nya myndigheter genom beslut av regeringen inom ramen för dess s.k. restkompetens. Trafikverket har till uppgift att ur ett samhällsbyggnadsperspektiv skapa förutsättningar för att funktionalitet, effektivitet och hållbarhet uppnås i det samlade transportsystemet. Trafikanalys ska vara regeringens utvärderings- och analysorgan för frågor inom hela transportområdet.

I den nu aktuella propositionen lägger regeringen fram förslag om de lagändringar som föranleds av beslutet att inrätta Trafikverket; i huvudsak gäller det byte av myndighetsnamnet i ett antal lagar. I propositionen berörs även den nya myndigheten Trafikanalys. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2010.

Utskottet föreslår att riksdagen antar lagförslagen och tillstyrker därmed propositionen.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I betänkandet finns 1 särskilt yttrande (s, v, mp).

Ändring i lagen om luftfartsskydd (TU10)

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2009/10:72 Ändring i lagen (2004:1100) om luftfartsskydd. Ändringarna är i princip endast av redaktionell karaktär. Lagändringen föreslås träda i kraft den 29 april 2010.

Propositionen har inte föranlett någon motion. Utskottet anser det angeläget att den svenska lagen om luftfartsskydd hänvisar till gällande förordning på området och föreslår att riksdagen antar regeringens föreslagna lagändringar.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Grundläggande betaltjänster (TU11)

I betänkandet behandlar utskottet frågor om tillgång till grundläggande betaltjänster med utgångspunkt i sju motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna hösten 2008 och hösten 2009.

Utskottet understryker betydelsen av att alla får tillgång till grundläggande betaltjänster och framhåller vikten av att utvecklingen på betaltjänstmarknaden följs. Vidare hänvisas till pågående beredningsarbete inom Regeringskansliet liksom till befintliga uppdrag. Enligt utskottets mening kommer dessa att bidra till att syftet med att trygga grundläggande betaltjänster i hela landet tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Utskottet avstyrker därför samtliga motionsyrkanden.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I betänkandet finns 1 reservation (s, v, mp).

Vissa trafiksäkerhetsfrågor (TU12)

I betänkandet behandlar utskottet ett antal trafiksäkerhetsfrågor inom vägtrafiken med utgångspunkt från 78 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden hösten 2008 och hösten 2009. Utskottet anser att det långsiktiga målet om nollvisionen för trafiksäkerheten ska bestå, dvs. ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Etappmålet för 2020 om högst 220 förolyckade i vägtrafiken kan, enligt utskottets mening, uppnås genom ett långsiktigt, effektivt och systematiskt trafiksäkerhetsarbete.

Vidare konstaterar utskottet att hastighetsfrågan är särskilt viktig vid utarbetandet av nollvisionens etappmål 2020. Det är därför av största vikt att hastighetsgränserna är väl avvägda och att de respekteras. Vad gäller motionsförslag om ett införande av ägaransvar vid hastighetsöverträdelse konstaterar utskottet att detta är oförenligt med svenska grundläggande straffrättsliga principer.

Utskottet finner att mobiltelefonsamtal under körning visserligen innebär en förhöjd risk för trafiksäkerheten men att denna inte är avsevärt högre än vid andra distraktionsmoment och att frågan därför inte bör särregleras.
Utskottet konstaterar att frågor kring äldres bilkörning är angelägna men att äldre som grupp inte är mer olycksbenägna än andra grupper. Dock är äldre personer, på grund av den äldre kroppens skörhet, överrepresenterade i olycksstatistiken.

När det gäller barns trafiksäkerhet betonar utskottet att det är en viktig fråga som ständigt är aktuell. Det är ett område som därför även fortsättningsvis förutsätts vara prioriterad inom trafiksäkerhetsarbetet. Med hänvisning till sina ställningstaganden och till pågående beredningsarbete för att stärka trafiksäkerheten avstyrker utskottet samtliga motionsförslag.

 Riksdagen godkände utskottets förslag. I betänkandet finns 17 reservationer (s, v och mp).

Sjöfart (TU13)

I betänkandet behandlar trafikutskottet frågor om sjöfart i 55 yrkanden i sammanlagt 30 motioner från allmänna motionstiden 2009. Motionsförslagen rör bl.a. sjöfartens utveckling, säkerhets- och miljörelaterade sjöfartsfrågor samt fritidsbåtsverksamheten.

Utskottet konstaterar att ett omfattande berednings- och utvecklingsarbete pågår för att stärka svensk kvalitetssjöfart och konkurrenskraften för den svenska sjöfartsnäringen. Ett betydelsefullt arbete pågår också såväl nationellt som internationellt för att utveckla en mer miljöanpassad och säker sjöfart. Med hänvisning till detta beredningsarbete och till tidigare ställningstaganden under mandatperioden avstyrks samtliga motionsförslag.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I betänkandet finns 12 reservationer (s, v, mp) och 1 särskilt yttrande (s, v, mp).

Cykelfrågor (TU14)

Detta är det första separata betänkande som utskottet ägnar åt cykelfrågor. Tidigare har motioner om cykling behandlats i betänkanden med inriktning på andra ärendeområden, främst trafiksäkerhetsområdet men även området för transportsystemets infrastruktur. Anledningen till denna nyordning är det relativt sett stora antalet motionsförslag som väckts i detta ämne, vilket får anses återspegla ett allt större intresse för cykeln som ett viktigt transportmedel.

I betänkandet behandlar utskottet 1 motion från allmänna motionstiden hösten 2008 och 14 motioner från allmänna motionstiden hösten 2009, inalles 64 yrkanden. Motionerna rör bl.a. mål och utgångspunkter för cykelpolitiken, cykelinfrastrukturåtgärder och regeländringar för att underlätta cykling.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att cykelfrågorna har getts en ökad prioritet i olika avseenden under senare år och att många av de initiativ som tidigare har presenterats i olika politiska och andra dokument är realiserade eller på god väg att bli det. Utskottet vill dock understryka vikten av en än högre ambitionsnivå och ytterligare initiativ – på såväl nationell som regional och lokal nivå – för att utvecklingen ska ta fart och målet om en ökad andel cykeltrafik ska nås i närtid. Med hänsyn till den vikt som utskottet fäster vid frågan förutsätter utskottet en fördjupad uppföljning av cykeltrafiken inom ramen för den årliga mål- och resultatuppföljningen på transportområdet. Utskottet förutsätter vidare att regeringen överväger ytterligare initiativ i frågan om inte cykeltrafikens möjligheter förbättras i tillräcklig grad.

Utskottet avstyrker samtliga motionsförslag men anser samtidigt att många av dem är, eller kommer att bli, tillgodosedda genom pågående och planerat berednings- och utvecklingsarbete.

Riksdagen godkänner utskottets förslag. I betänkandet finns 10 reservationer (s, v, mp).

Drivmedels- och fordonsfrågor m.m (TU15)

I betänkandet behandlar utskottet främst drivmedelsfrågor och fordonsfrågor med utgångspunkt från ett 50-tal yrkanden från den allmänna motionstiden hösten 2009.

Utskottet framhåller att tillgängligheten till förnybara bränslen är av avgörande betydelse för utvecklingen av ett hållbart transportsystem och konstaterar att möjligheterna att tanka förnybara bränslen har ökat sedan pumplagen infördes. Utskottet föreslår dock att riksdagen ger regeringen till känna att en översyn bör göras av de konsekvenser som lagen om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel har för mindre tankställen i glesbygd. I sammanhanget bör frågan om tidsbegränsade dispenser ses över. Enligt utskottets mening är det viktigt att en fortsatt utveckling av tillgång på förnybara drivmedel kan förenas med att medborgarna även i landets mer glest befolkade delar ges ett rimligt utbud av drivmedelsstationer.

I fråga om utfasning av fossilbränsledrivna bilar betonar utskottet att det krävs åtgärder internationellt, inte minst inom EU, och i Sverige för att begränsa vägtrafikens utsläpp av luftförorenande och klimatpåverkande ämnen.

Frågan om vinterdäck bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet framhåller att åtgärder behöver vidtas för att åstadkomma en effektiv användning av vinterdäck när vinterväglag råder. Utskottet påpekar att övergivna fordon är både ett miljöproblem och en trafiksäkerhetsrisk. I fråga om saltanvändning på vägarna oroas utskottet av risken för miljöstörningar, främst på grundvattnet, som saltningen ger upphov till och hänvisar till att Vägverket arbetar för att minska saltanvändningen.

Med hänvisning till sina ställningstaganden och till pågående beredningsarbeten avstyrker utskottet samtliga motionsförslag.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I betänkandet finns 6 reservationer (s, v och mp) samt 2 särskilda yttranden (s, v).

Vägverkets vägunderhåll (TU16)

I betänkandet behandlar utskottet Riksrevisionens styrelses redogörelse om Vägverkets vägunderhåll (redog. 2009/10:RRS13) och en följdmotion.

Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning av Vägverkets vägunderhåll och ser allvarligt på de brister som identifierats. Utskottet understryker vikten av att underhållsmedlen används effektivt och investeras där de bäst behövs. Utskottet pekar på att regeringen tagit initiativ till betydande förändringar inom transportsektorn och bedömer att dessa är väl ägnade att förbättra styrningen liksom effektiviteten och uppföljningen av underhållsverksamheten på området. Utskottet anser också att de rekommendationer som lämnas i granskningsrapporten bör utgöra ett värdefullt underlag i regeringens och myndigheternas fortsatta utvecklingsarbete.

Utskottet bedömer vidare att frågan om åtgärder för att minska vägarnas sårbarhet till följd av befarade klimatförändringar, bl.a. till följd av mänsklig påverkan, är väl uppmärksammad.

Utskottet föreslår att Riksrevisionens redogörelse läggs till handlingarna och avstyrker följdmotionen.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I betänkandet finns 2 reservationer (v, mp).

Ändrade regler om ersättning vid sjukdom och ökad flexibilitet för anställning av sjömän (TU17)

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition Ändrade regler om ersättning vid sjukdom och ökad flexibilitet för anställning av sjömän samt en följdmotion.

I propositionen föreslås när det gäller ersättning vid sjukdom att sjömän på fartyg i inre fart inte längre ska omfattas av rätten till lön vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller skada enligt sjömanslagen. I stället ska rätten till ersättning gälla enligt samma regler som gäller för landanställda. För sjömän på fartyg som huvudsakligen går i när- och fjärrfart föreslås att rätten till lön behålls så länge sjömännen är ombord; för annan tid ska rätten till ersättning gälla enligt samma regler som gäller för landanställda – dock utan någon karensdag.

Vidare föreslås ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om att personal som ingår i säkerhetsbesättningen och tillhör däcks- eller maskinpersonalen ska kunna vara anställda även av någon annan än redaren eller ägaren till fartyget. Detta avses underlätta bl.a. användningen av bemanningsföretag för bemanning av fartygen.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag och avstyrker därmed en motion (s, v, mp) i vilken man föreslår att propositionen avslås.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I betänkandet finns 1 reservation (s, v, mp).

Tillgängliga elektroniska kommunikationer (TU18)

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2009/10:193 Tillgängliga elektroniska kommunikationer samt 1 följdmotion som väckts med anledning av propositionen. I betänkandet behandlas även andra IT-politiska frågor med utgångspunkt i 28 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2009.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till nytt delmål 3 inom det IT-politiska målet. Enligt det nya delmålet ska Sverige ha bredband i världsklass. Delmålet anger vidare att alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation och i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) med de ändringarna att tidpunkten för lagändringarnas ikraftträdande bestäms till den 1 augusti 2010 och att ett tillägg görs i övergångsbestämmelserna vad gäller förslaget till lag om ändring i lagen om elektronisk kommunikation. Utskottet förtydligar också i sammanhanget att förändringen av omfånget av det särskilda tvistlösningsförfarandet i lagen om elektronisk kommunikation omfattar alla tvister som ytterst grundar sig på denna lag.

Utskottet framhåller att regeringens lagförslag innebär en välkommen modernisering av lagstiftningen som kommer att underlätta för både myndigheten och användare av tillståndspliktiga radiosändare. Genom de föreslagna ändringarna anser utskottet att lagstiftningen blir mer ändamålsenlig samt mer förutsebar och mer rättssäker.

Utskottet konstaterar vidare att frågor om tillgången till olika former av elektroniska kommunikationer är väl uppmärksammade och att omfattande insatser görs för att öka delaktigheten i informationssamhället. I betänkandet behandlas även frågor om konkurrens på bredbandsmarknaden, IT och miljön samt elektroniska fakturor.

Utskottet avstyrker samtliga motionsförslag, bl.a. med hänvisning till pågående arbete.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I betänkandet finns 5 reservationer (s, v, mp).

Ny postlag m.m. (TU19)

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2009/10:216 Ny postlag, en följdmotion samt 20 motioner från riksmötena 2008/09 och 2009/10 om olika postfrågor.

I propositionen föreslås att postlagen (1993:1684) ersätts med en ny lag. Den nya postlagen syftar till att genomföra EU:s postdirektiv från 2008. Lagförslaget innebär att den samhällsomfattande posttjänsten ska ha samma omfattning och kvalitet som hittills. Det innebär bl.a. att någon tillhandahållare av den samhällsomfattande posttjänsten inte behöver utses om tjänsten kan säkerställas på annat sätt och lagens krav på tjänsten uppfylls. Om det i framtiden skulle visa sig nödvändigt att finansiera den samhällsomfattande posttjänsten föreslår regeringen att tillgången till tjänsten ska kunna säkerställas genom upphandling.

Utskottet delar regeringens uppfattning att den samhällsomfattande posttjänsten bör ha samma omfattning och försäkra alla användare en tjänst av samma kvalitet som hittills. Utskottet konstaterar därför med tillfredsställelse att det servicemål som fastställdes i samband med införandet av 1997 års postdirektiv alltjämt ligger fast. Regeringens förslag om den samhällsomfattande posttjänsten är enligt utskottet väl ägnat att tillförsäkra att omfattningen av den samhällsomfattande posttjänsten bibehålls. Samtidigt öppnar förslaget för en flexiblare reglering i framtiden då marknaden eventuellt har nått en större mognadsgrad vad gäller konkurrensutsättning och utbud av tjänster. Enligt utskottet bör postlagstiftningen inta samma principiella utgångspunkt som kommer till uttryck i 2008 års postdirektiv. Om tillhandahållarna på en fungerande marknad tillgodoser samtliga aspekter av den samhällsomfattande posttjänsten ska staten inte behöva vidta några åtgärder för att tjänsten ska säkras.

Utskottet anser att det är viktigt att artikel 12 i postdirektivet på ett tydligare sätt införlivas i postlagen. Det är därför tillfredsställande att regeringen föreslagit att det ska framgå att prissättningen av den samhällsomfattande posttjänsten ska vara icke-diskriminerande och öppen för insyn samt att den som utsetts att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten ska tillämpa principerna om öppenhet och icke-diskriminering vid användning av särskilda priser och andra särskilda villkor.

Utskottet avstyrker samtliga motionsförslag.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I betänkandet finns 5 reservationer (s, v, mp).

Länsplaner för regional transportinfrastruktur (TU20)

I betänkandet behandlar utskottet Riksrevisionens styrelses redogörelse om länsplanerna för regional transportinfrastruktur (2009/10:RRS18). Den granskning som Riksrevisionen genomfört av förslagen till länsplaner för planeringsperioden 2010–2021 är en uppföljning av en tidigare granskning från 2004 av vad som styrde prioriteringarna under arbetet med att ta fram länsplaner för planeringsperioden 2004–2015. Styrelsen pekar på att den nu genomförda granskningen visar indikationer på att flertalet av de brister som Riksrevisionen tidigare påtalat fortfarande kvarstår. Länen har enligt Riksrevisionen i vissa viktiga avseenden inte levt upp till de krav som ställs i regeringens direktiv.

Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning av länsplanerna och ser allvarligt på de brister som identifierats. Utskottet pekar på att de förändringar som håller på att genomföras inom transportområdet, bl.a. en ny myndighetsstruktur och att ett nytt planeringssystem håller på att tas fram, är betydelsefulla för att åstadkomma förbättringar i infrastrukturplaneringen. Utskottet betonar också att granskningens slutsatser och de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar bör tas till vara och beaktas i det fortsatta arbetet med att utveckla systemet för infrastrukturplaneringen.

Utskottet föreslår att Riksrevisionens redogörelse läggs till handlingarna. Riksdagen godkände utskottets förslag.

Ny kollektivtrafiklag m.m. (TU21)

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2009/10:200 Ny kollektivtrafiklag, en följdmotion som väckts med anledning av propositionen samt 87 motionsförslag om kollektivtrafik, vissa järnvägsfrågor samt Gotlandstrafiken från de allmänna motionstiderna 2008 och 2009.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ny kollektivtrafiklag och de lagändringar som följer av detta. I det sammanhanget föreslår utskottet en mindre justering av laghänvisningen till plan- och bygglagen i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.

Enligt utskottets mening innebär regeringens förslag till ny kollektivtrafiklag en modernisering av lagstiftningen och anpassning till EU:s nya regelverk på området. Detta ger kollektivtrafikföretagen och de regionala kollektivtrafikmyndigheterna bättre förutsättningar för att sätta resenärernas behov i centrum när kollektivtrafiktjänster utformas. Kollektivtrafikföretag får bl.a. fritt etablera kommersiell kollektivtrafik samtidigt som den regionala kollektivtrafikmyndigheten i länet ges bättre förutsättningar att agera effektivt genom en mer funktionsenlig befogenhet och en tydligare roll- och ansvarsfördelning. Följdmotionen, som bl.a. föreslår avslag på propositionen och tillsättande av en ny kompletterande utredning, avstyrks av utskottet med hänvisning till att en utredning kan riskera att äventyra den utveckling och det engagemang för framtiden som nu växer fram inom kollektivtrafikbranschen.

Flertalet av de motionsförslag som behandlas från de allmänna motionstiderna 2008 och 2009 om kollektivtrafik, vissa järnvägsfrågor och Gotlandstrafiken har behandlats av utskottet tidigare under mandatperioden. Motionsförslagen avstyrks med bl.a. hänvisning till tidigare ställningstaganden eller pågående beredningsarbete inom Regeringskansliet.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I betänkandet finns 9 reservationer (s, v, mp) och 1 särskilt yttrande (v, mp).

Några körkorts- och fordonsfrågor (TU22)

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2009/10:198 Några körkorts- och fordonsfrågor, en följdmotion som väckts med anledning av propositionen samt 28 motioner från de allmänna motionstiderna 2008 och 2009 om olika körkortsfrågor och frågor om alkohol i trafiken.

I propositionen föreslås ändringar i läkares anmälningsplikt av förare som bedöms vara medicinskt olämpliga att framföra körkortspliktiga motorfordon. Vidare föreslås i propositionen att kravet tas bort på att körkortsaspiranten och handledaren tillsammans måste genomgå en introduktionsutbildning inför privat övningskörning. Det föreslås också en ändring i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner med innebörden att vissa eldrivna mindre fordon ska betraktas som cykel.

Enligt utskottets mening är regeringens förslag för att motverka medicinskt olämpliga förare i trafiken väl ägnat att förbättra trafiksäkerheten. Utskottet välkomnar också regeringens förslag om att det nuvarande kravet på att elev och handledare måste genomgå introduktionsutbildning tillsammans utmönstras.

Frågan om alkohol och trafik som tas upp av flera motionärer är enligt utskottets mening viktig. Utskottet konstaterar att det pågår en aktiv beredning av alkolåsfrågan inom Regeringskansliet. Utskottet ser också med tillfredsställelse på det arbete som pågår på bred front för att motverka alkohol i trafiken där ett flertal initiativ har tagits, såväl nationellt som internationellt.

Utskottet föreslår därmed att riksdagen godkänner propositionens förslag och att samtliga motionsförslag avslås.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I betänkandet finns 5 reservationer och 1 särskilt yttrande.

Ålderskrav vid buss- och taxitransporter m.m. (TU23)

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2009/10:209 Ålderskrav vid buss- och taxitransporter och förslag i nio motioner från allmänna motionstiden 2009.

I propositionen föreslår regeringen bl.a. att ålderskrav för att få framföra buss förvärvsmässigt och för att få taxiförarlegitimation under vissa förutsättningar sänks till 18 år. Ett krav är genomgången förarutbildning för persontransporter med buss inom gymnasieskolan eller motsvarande utbildning. Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag och anser att en motion (s) därmed blir tillgodosedd varför den avstyrks. Övriga motioner rör åtgärder mot svarttaxi, prissättningen inom taxinäringen, beställaransvar vid upphandling av yrkestrafik samt överlastavgifter. Även dessa avstyrks.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I betänkandet finns 3 reservationer (s, v, mp).

Åtgärdsplanering för transportsystemet 2010–2021 m.m. (TU24)

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse Åtgärdsplanering för transportsystemet 2010–2021 (skr. 2009/10:197). I betänkandet behandlas också 250 motionsyrkanden om trafikens infrastruktur och olika transportpolitiska frågor från de allmänna motionstiderna 2008 och 2009.

Utskottet konstaterar att skrivelsen klargör att den nuvarande regeringen har genomfört en välbehövlig ambitionshöjning på infrastrukturområdet och att angelägna och betydande satsningar i ett hållbart transportsystem för framtidens resor och transporter därmed kan genomföras. Utskottet välkomnar i sammanhanget det betydande tillskott som regeringen har tillfört planeringssystemet i form av frivillig medfinansiering och banavgifter. Utskottet konstaterar med tillfredställelse att infrastrukturåtgärder på sammantaget nära 500 miljarder kronor kommer att kunna genomföras under planperioden för att utveckla transportsystemet i hela landet. Utskottet betonar bl.a. betydelsen av Förbifart Stockholm för den växande Stockholmsregionen. Utskottet framhåller också att höghastighetsbanor utgör ett intressant framtidsprojekt, men att det med hänsyn till frågans komplexitet krävs omsorgsfulla överväganden och beslutsunderlag innan ett beslut kan tas.

I betänkandet behandlas också ett stort antal motionsförslag om främst upprustning och utbyggnad av olika vägar och järnvägar i landet. Utskottet avstyrker dessa förslag med hänsyn till rollfördelningen inom transportpolitiken där projekt för att vidmakthålla och utveckla trafikens infrastruktur normalt sett inte är riksdagsfrågor, utan i stället bör avgöras inom ramen för åtgärdsplaneringen. Syftet med ett stort antal av dessa motionsförslag förutsätts bli helt eller delvis tillgodosett.

Utskottet avstyrker i betänkandet motionsförslag om transportpolitiska utgångspunkter och pekar på att de prioriteringar som legat till grund för åtgärdsplaneringen inbegriper flertalet av dessa. Utskottet hänvisar vidare till att reformtakten inom transportområdet varit hög under den nuvarande mandatperioden och väl ägnat åt att skapa ökad effektivitet, ökat marknadsinflytande och ett trafikslagsövergripande synsätt. Utskottet avstyrker vidare, med hänvisning till pågående initiativ, motionsförslag om att förbättra tillämpningen av den s.k. fyrstegsprocessen, om att effektivisera planeringsprocessen och om att minska klimatpåverkan genom effektivare samhällsplanering och genom att ställa miljökrav vid offentlig upphandling av godstransporter. I betänkandet behandlas även frågor om samhällsekonomiska bedömningar, strategiska hamnar och kombiterminaler, enskild väghållning, prissättningen på Öresundsbron samt vissa frågor om det transportpolitiska arbetet inom EU.

Utskottet föreslår sammanfattningsvis att regeringens skrivelse läggs till handlingarna och att samtliga motionsförslag avstyrks.

Riksdagen godkände utskottets förslag. Till betänkandet har fogats 8 reservationer (s, v, mp) och 3 särskilda yttranden (s, v, mp).

Uppskov med behandlingen av vissa ärenden (TU25)

I betänkandet föreslås att riksdagen medger att behandlingen av vissa ärenden som remitterats till utskottet får skjutas upp till 2010/11 års riksmöte.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Framtidens strategi för de transeuropeiska transportnäten (TU26)

Utskottet behandlar i detta utlåtande kommissionens arbetsdokument Samråd om framtidens strategi för de transeuropeiska transportnäten (KOM(2010) 212).

Utskottet ansluter sig till de allmänna principerna för utformningen av de transeuropeiska transportnäten (TEN-T) som redovisas i kommissionens arbetsdokument. Utskottet betonar vikten av samverkan mellan transportslagen och behovet av att skapa ett mer miljövänligt transportsystem. Utskottet förespråkar i detta sammanhang utvecklingen av effektiva och långsiktigt hållbara godstransportkorridorer. Utskottet välkomnar även ett ökat fokus på tjänstekvaliteten för passagerare och anför att detta måste understödjas av tillförlitlig och lättillgänglig trafikantinformation. Vidare understryks att intelligenta transportsystem bör utgöra en viktig del i den framtida strategin för TEN-T. Utskottet pekar också på behovet av att ta hänsyn till de sårbarhetsfrågor som uppstår till följd av de befarade klimatförändringarna.

Beträffande sammanlänkningen mellan TEN-T och nät i tredjeländer framhåller utskottet betydelsen av den nordliga dimensionen i EU:s externa och gränsöverskridande politik liksom vikten av den gemensamma strategin för Östersjöområdet.

Utskottet framhåller behovet av transparens och tydlighet vid genomförandet av TEN-T. Utskottet betonar också vikten av uppföljning och utvärdering för att bl.a. säkerställa att gemenskapens medel används på ett effektivt sätt.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Yttranden till andra utskott

Utskottet har under riksmötet lämnat följande fem yttranden till andra utskott:

       2009/10:TU1y till finansutskottet över EU 2020 (KOM(2009)647)

       2009/10:TU2y till civilutskottet över Luftfartens lagar (prop. 2009/10:95)

       2009/10:TU3y till konstitutionsutskottet över Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (skr. 2009/10:75)

       2009/10:TU4y till finansutskottet över Vårtilläggsbudget för 2010 (prop. 2009/10:99)

       2009/10:TU5y till finansutskottet över 2010 års ekonomiska vårproposition (prop. 2009/10:100).

EU-frågor

En stor del av trafikutskottets beredningsområde är antingen direkt hänförligt till EU:s regelverk eller har i övrigt anknytning till EU-samarbetet.

Beredningsområden

Inom kommissionen bereds frågor om transporter inom DG TREN (transporter och energi) och om telekommunikationer inom DG INFSO (informationssamhället). Postfrågor bereds inom DG MARKT (inre marknad). Inom det berörda rådet – TTE (transport, telekommunikation och energi) – behandlas trafikutskottets frågor enligt följande huvudindelning.

Transporter:

       Övergripande och intermodala frågor (t.ex. transporter och miljö, godslogistik, transeuropeiska nät, kombinerade transporter, satellitnavigering och prissättning på transportområdet).

       Vägtransporter (t.ex. vägtrafiksäkerhet och harmonisering av fordonsbestämmelser).

       Järnvägstransporter (t.ex. ett gemensamt europeiskt järnvägsområde och järnvägssäkerhet). 

       Sjöfart (t.ex. en gemensam havspolitik, sjösäkerhet, hamninfrastruktur och inlandssjöfart).

       Luftfart (t.ex. ett gemensamt europeiskt luftrum och flygsäkerhet).

Telekommunikation:

       IKT-frågor (t.ex. initiativet ”i2010 – Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning” och lagstiftning om elektronisk kommunikation).

·    Postfrågor.

EU-dokument

Till trafikutskottet har kammarkansliet under riksmötet remitterat drygt 60 EU-dokument (företrädesvis från kommissionen, s.k. KOM-dokument). Vidare har utskottet behandlat 6 faktapromemorior. Kansliet gör korta sammanfattningar av EU-dokumenten. Sammanfattningarna sammanställs i en promemoria som – i likhet med de remitterade faktapromemoriorna – regelmässigt skickas ut till utskottets ledamöter. Vid utskottssammanträden redovisas även inkomna faktapromemorior i särskild ordning. EU-frågor utgör normalt en stående dagordningspunkt vid utskottets sammanträden.

Inom utskottet har en särskild arbetsgrupp bildats med företrädare för respektive parti för beredning av utlåtanden och yttranden inom EU-området. Arbetsgruppen tar vidare terminsvis inför varje nytt ordförandeskap fram förslag på EU-frågor som bör ägnas särskild uppmärksamhet i utskottsarbetet.

Det kan nämnas att en ny EU-kommission tillträdde under våren 2010. Detta har inneburit att antalet initiativ från kommissionen har minskat markant under riksmötet 2009/10. Dels lämnade den avgående kommissionen under andra halvåret 2009 endast ett begränsat antal förslag, dels har den nya kommissionen inte hunnit leverera så många nya förslag under första halvåret 2010.

Information från företrädare för regeringen m.m.

Utskottet har haft möten med företrädare för regeringen vid flera tillfällen (se vidare under avsnittet Studieresor, studiebesök, information m.m.). Ett syfte med dessa möten är att utskottet ska få en orientering om innevarande och nästföljande ordförandeskaps arbetsprogram på trafikutskottets beredningsområde och om regeringens prioriteringar med anledning av detta. Utskottet har även fått särskild information under riksmötet med anledning av det svenska ordförandeskapet i EU andra halvåret 2009.

Möten med regeringsföreträdare sker regelmässigt inför relevanta ministerrådsmöten i TTE-rådet. Utskottet delges här information om rådsdagordningen och om regeringens ståndpunkt i de aktuella ärendena. 

Mötena med regeringsföreträdarna syftar till att utskottet löpande ska informeras om de nya förslag och andra ärenden som presenterats av kommissionen. Bland de ärenden som särskilt diskuterats under riksmötet kan nämnas följande:

       Eurovignettedirektivet

       EU:s järnvägspaket

       Cabotagebestämmelserna

       EU:s handlingsplan för rörlighet i städer.

Företrädare för utskottet har under riksmötet även mött företrädare för kommissionen för att diskutera den framtida europeiska digitala agendan.

Genomförande av EU-lagstiftning

Flera av de betänkanden och yttranden som utskottet avlämnat under riksmötet har antingen haft sin direkta grund i EU-rätten eller i övrigt hänvisat till pågående beredning, däribland följande:

       2009/10:TU10 Ändring i lagen om luftfartsskydd (förordning EG nr 300/2008).

       2008/09:TU19 Ny postlag m.m. (direktiv 2008/6/EG).

Utlåtanden och yttranden

Trafikutskottet har avlämnat följande tre utlåtanden under riksmötet med anledning av inkomna kommissionsdokument:

      2009/10:TU2 om kommissionens vitbok Moderniserad IKT-standardisering i EU – Vägen framåt.

       2009/10:TU4 om kommissionens meddelande Hållbara framtida transporter – Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt transportsystem.

      2009/10:TU26 om kommissionens arbetsdokument Samråd om framtidens strategi för de transeuropeiska transportnäten.

Utskottet har vidare lämnat ett yttrande (2009/10:TU1y) till finansutskottet över kommissionens arbetsdokument Samråd om framtidsstrategin ”EU 2020” och över kommissionens meddelande om EU 2020.

Subsidiaritetsprövning

Av Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december 2009, följer att de nationella parlamenten har möjlighet att göra en subsidiaritetskontroll av förslag till EU-lagstiftning. Trafikutskottet har under riksmötet genomfört en sådan subsidiaritetsprövning med anledning av kommissionens förslag till en förordning om ändring av direktiv 2009/42/EG om förande av statistik över gods- och passagerarbefordran till sjöss.

Uppföljning och utvärdering

Uppföljning och utvärdering av de riksdagsbeslut som hör till utskottets ansvarsområde utgör en integrerad del av utskottets verksamhet.

Den årliga mål- och resultatuppföljningen i samband med riksdagens behandling av regeringens budgetproposition samt utskottets behandling av regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen, utgör viktiga delar av detta beredningsarbete.

Uppföljningen görs även genom att utskottet begär och får aktuella redovisningar från regeringen, myndigheter, organisationer m.fl.

Den särskilda uppföljning av lagen (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel som utskottet tog initiativ till 2007 har slutredovisats under riksmötet 2009/10 genom rapporten Pumplagen – Uppföljning av lagen om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel (rapport från riksdagen 2009/10:RFR7). Lagen innebär att de större bensinstationerna måste sälja förnybart bränsle, såsom etanol eller biogas. Arbetet har utförts av utvärderings- och forskningsfunktionen vid riksdagens utredningstjänst.

Under riksmötet 2009/10 har utskottet även initierat förstudier inom två områden, Tillsynen inom yrkestrafiken på väg och Målet om ett hållbart informationssamhälle för alla. Avsikten är att beslut om en eventuell fortsättning av projekten ska tas av det nyvalda utskottet hösten 2010.

Forsknings- och framtidsfrågor

För att gå vidare med det arbete som redovisades i rapporten Inventering av pågående forskning inom transportområdet 2008 (rapport från riksdagen 2008/09:RFR5) har utskottet låtit utvärderings- och forskningsfunktionen vid riksdagens utredningstjänst ta fram ett underlag, bl.a. med förslag till olika fördjupningsområden inom transportforskningen. En referensgrupp ur trafikutskottet, med en företrädare för varje parti, har under riksmötet 2009/10 föreslagit olika frågeställningar och områden som borde belysas ytterligare.

Ett sådant område var frågan om samhällsekonomiska kalkyler, och utskottet anordnade ett seminarium i ämnet den 12 november 2009. Ett referat från seminariet har sammanställts i rapporten Samhällsekonomisk kalkylering (rapport från riksdagen 2009/10:RFR13). 

Ett annat sådant område gällde frågan om hållbara transporter. I detta sammanhang har utskottet under riksmötet 2009/10 – tillsammans med civilutskottet samt miljö- och jordbruksutskottet – tagit initiativ till en forskningsöversikt och framtidsanalys för att sammanställa den befintliga kunskapen och ta fram scenarier för och goda exempel på hållbara städer. Fokus har lagts på följande:

      grönområden, luft, mark- och vattenmiljö samt biologisk mångfald i staden

      hållbara bostäder och samhällsplanering

      hållbara transporter i staden, inklusive försörjning med förnybara drivmedel.

Arbetet leds av en styrgrupp med företrädare för de tre utskotten. Projektet drivs av utvärderings- och forskningsfunktionen inom riksdagens utredningstjänst med biträde av de berörda utskottskanslierna. För uppdragen anlitas forskare och andra externa experter. Projektet innefattar vissa för riksdagen nya arbetsmetoder, såsom medborgarkonsultation, inklusive en facebook-grupp. Projektet startade våren 2010, och slutrapporten planeras till slutet av 2010.

Utfrågningar och seminarier

Under riksmötet har utskottet anordnat följande fyra offentliga utfrågningar:

       den 5 november 2009: Offentlig utfrågning om kollektivtrafiken

       den 12 november 2009: Offentligt seminarium om samhällsekonomiska kalkyler

       den 18 februari 2010: Offentlig utfrågning om den senaste tidens tågförseningar

       den 8 april 2010: Offentligt seminarium om höghastighetstrafik på järnväg.

Studieresor, studiebesök, information m.m.

2009

Den 21–25 september företrädare för utskottet deltog på Världskongressen om ITS

den 29 september infrastrukturminister Åsa Torstensson från Näringsdepartementet informerade inför rådsmötet den 9 oktober 2009 för transport- och teleministrarna (TTE-rådsmöte)

den 19–20 oktober utskottet sammanträffade med Öresundskommittén och Trafikudvalget från Folketinget i Malmö

den 22 oktober utredare Nils-Gunnar Billinger och sekreterare Bengt Jäderholm informerade om Trafikverksutredningens förslag vad gäller nytt planeringssystem, samhällsekonomisk kalkylering, uppföljning och utvärdering, parlamentarisk beredning m.m.

den 3–5 november – företrädare för utskottet deltog vid den IT-parlamentariska konferensen World e-Parliament Conference i Washington

den 5 novemberutskottet arrangerade en offentlig utfrågning om kollektivtrafiken

den 10 november ordförande Sven Ivarsson, vice ordförande Bengt Nydahl och direktör Ulf Sävström, samtliga från Riksförbundet Enskilda Vägar, informerade om förbundets verksamhet och aktuella frågor

den 12 november utskottet arrangerade ett seminarium om samhällsekonomiska kalkyler

den 17 november verkställande direktör Magnus Ehrenstråhle, AB Svensk Bilprovning, informerade utskottet om företagets verksamhet inför förslag om omreglering av bilprovningsverksamheten

den 19 november utredare Gunnar Malm informerade utskottet dels om utredningen om höghastighetsbanor (SOU 2009:74), dels om utredningen om Trafikverkets övergripande organisation och lokalisering

den 24 november statssekreterare Leif Zetterberg informerade utskottet om den pågående åtgärdsplaneringen, trängselskattens redovisning i statsbudgeten, Eurovignettedirektivet och IMO:s beslut om svavel i bränsle

den 26 november generaldirektör Staffan Widlert och projektledare Örjan Ellström, båda från Transportstyrelsen, informerade utskottet dels om myndighetens verksamhet, dels om aktuella verksamhetsfrågor, bl.a. en planerad omreglering av bilprovningsmarknaden

den 1 december Carl Carlsson, miljöansvarig på Sveriges Redareförening, informerade utskottet om redareföreningens syn på IMO:s beslut om svavelbegränsning för fartyg i SECA-området

den 8 december infrastrukturminister Åsa Torstensson från Näringsdepartementet informerade inför rådsmötet den 1718 december 2009 för transport- och teleministrarna (TTE-rådsmöte).

2010

Den 1314 januari företrädare för utskottet deltog i Transportforum i Linköping

den 19 januari infrastrukturminister Åsa Torstensson från Näringsdepartementet informerade bl.a. om regeringens bredbandsstrategi för Sverige, om genomförandet av EU:s järnvägspaket och de nya cabotagebestämmelserna samt om handligsplanen för rörlighet i städer

den 28 januari riksrevisor Eva Lindström, biträdande granskningschef Hans Folkesson och revisionsledare Petter Dahlin från Riksrevisionen informerade utskottet om granskningen av underhåll av belagda vägar (RiR 2009:16)

den 9 februari ordförande Staffan Håkansson och projektledare Arvid Söderhäll informerade utskottet om IVA-projektet Långsiktiga Spåret

den 16 februari – utvärderarna Cecilia Forsberg och Annelie Jansson Westin, utvärderings- och forskningsfunktionen vid riksdagens utredningstjänst, informerade utskottet om resultatet av uppföljningsarbetet av pumplagen

den 18 februari utskottet arrangerade en offentlig utfrågning om den senaste tidens stora tågförseningar

den 2 mars infrastrukturminister Åsa Torstensson från Näringsdepartementet informerade inför rådsmötet den 1112 mars 2010 för transport- och teleministrarna (TTE-rådsmöte)

den 2 mars infrastrukturminister Åsa Torstensson från Näringsdepartementet informerade med anledning av den senaste tidens tågförseningar

den 18 mars generaldirektör Göran Marby och handläggare Carolina Malmerius, Post- och telestyrelsen, informerade utskottet om myndighetens verksamhet och aktuella frågor

den 18 mars riksrevisor Eva Lindström, revisionsdirektör Jan Vikström och projektledare Mattias Pettersson informerade utskottet om Riksrevisionens granskning av länsplaner för regional transportinfrastruktur (RiR 2009:23)

den 18 mars företrädare för utskottet deltog vid en uppvaktning hos civilutskottet av ST flygtrafikledning med anledning av proposition 2009/10:95 Luftfartens lagar jämte motioner

den 23 mars företrädare för utskottet deltog vid en uppvaktning hos näringsutskottet av Svenskt Näringsliv om svavelbegränsning i fartygsbränsle

den 6 april professor Harry Frank och projektledare Per Ranch informerade utskottet om projektet eldrivna godstransporter på väg

den 8 april utskottet arrangerade ett offentligt seminarium om höghastighetsbanor

den 20 april departementssekreterare Ulf Andersson och rättssakkunnig Paul Sjögren från Näringsdepartementet informerade om proposition 2009/10:200 Ny kollektivtrafiklag

den 22 april Jerker Sjögren, samordnare, och Stefan Back, ledamot, båda från Logistikforum, informerade om samarbetsprojektet Gröna korridorer

den 27 april – statssekreterare Leif Zetterberg, rättschef Lennart Renbjer, ämnesråd Per Björklund och departementsråd Hans Brändström informerade utskottet om regeringens åtgärder med anledning av den senaste tidens problem inom luftfarten till följd av avstängt luftrum

den 35 maj företrädare för utskottet deltog vid IT-konferensen i Genève, anordnad av IPU i samarbete med FN/DESA och ITU

den 25 maj – statssekreterare Leif Zetterberg från Näringsdepartementet informerade inför rådsmötet den 31 maj 2010 för transport- och teleministrarna (TTE-rådsmöte)

den 3 juni – Lars G. Nordström, vd och koncernchef, Per Mossberg, kommunikationsdirektör, båda från Posten Norden AB, samt Mats Forsberg, vd, och Fredrik Bister, ekonomichef, båda från Bring Citymail Sweden AB, informerade om ny postlagstiftning

den 15 juni – statssekreterare Leif Zetterberg från Näringsdepartementet informerade inför rådsmötet den 24 juni 2010 för transport- och teleministrarna (TTE-rådsmöte)

den 13–15 september – företrädare för utskottet deltog i Tylösandsseminariet

den 16 juni – företrädare för utskottet träffade vice generaldirektör Antti Peltomäki m.fl. från Europeiska kommissionen för att diskutera den framtida europeiska digitala agendan.

Vissa kvantitativa uppgifter om utskottets verksamhet

Under riksmötet höll trafikutskottet 41 sammanträden. Den totala sammanträdestiden omfattade 38 timmar. Utskottet har lämnat 23 betänkanden och 3 utlåtanden till kammaren samt 5 yttranden till andra utskott. Utskottet behandlade 12 propositioner, 3 meddelanden från EU-kommissionen, 2 redogörelser från Riksrevisionens styrelse och 837 motionsyrkanden. Den totala tiden för trafikutskottets ärendedebatter i kammaren uppgick under riksmötet 2009/10 till 26 timmar och 59 minuter.

 

Elanders, Vällingby  2010