Trafikutskottets verksamhet riksmötet 1998/99

utskottsdokument 1998/99:CCD

Trafikutskottets verksamhet
riksmötet 1998/99

 

 

 

 

1998/99

TU

 

 

 

Beredningsområde

Trafikutskottet handlägger frågor om väg-, järnväg-, sjö- och lufttransporter, trafiksäkerhet, post och telekommunikationer, informationsteknik (IT) samt forskningsverksamhet på kommunikationsområdet.

Ärenden om anslag inom utgiftsområde 22 Kommunikationer tillhör
trafik­­­­­­­­­­­­­utskottets beredningsområde.

Sammansättning m.m.

 

Ledamöter

Suppleanter

Monica Öhman (s), ordförande                                  Claes-Göran Brandin (s)

Sven Bergström (c), vice ordförande                          Jan-Evert Rådhström (m)

Per-Richard Molén (m)           Christina Axelsson (s)

Jarl Lander (s)                     Lisbet Calner (s)

Hans Stenberg (s)                Sture Arnesson (v)

Karin Svensson Smith (v)       Magnus Jacobsson (kd)

Johnny Gylling (kd)               Lars Elinderson (m)

Tom Heyman (m)                  Anita Jönsson (s)

Krister Örnfjäder (s)              Jeppe Johnsson (m)

Lars Björkman (m)                Berndt Sköldestig (s)

Monica Green (s)                  Leif  Jakobsson (s)

Inger Segelström (s)             Lars Ohly (v)

Stig Eriksson (v)                  Amanda Grönlund (kd)

Tuve Skånberg (kd)              Elizabeth Nyström (m)

Birgitta Wistrand (m)             Gunnar Goude (mp)

Mikael Johansson (mp)          Vivann Gerdin (c)

Kenth Skårvik (fp)                Elver Jonsson (fp)

                                        Per Westerberg (m)

                                        Fredrik Reinfeldt (m)

                                        Helena Hillar Rosenqvist (mp)

Ordförande i utskottet var Monica Öhman. Vice ordförande var Sven Bergström. Som framgår av förteckningen tillhör sex av utskottets ledamöter Socialdemokraterna, fyra Moderata samlingspartiet, två Vänsterpartiet, två Kristdemokraterna, en Centerpartiet, en Folkpartiet liberalerna och en Miljö­partiet de gröna.

Utskottet biträds av ett kansli bestående av:

Anders Engdahl, kanslichef

Knut Gunnar Bergman, föredragande

Göran Nyström, föredragande

Gunnar Järnebeck, föredragande

Jan Högberg, byråsekreterare

Ann-Charlotte Eklund, byråassistent

Verksamhetens omfattning m.m.

Sammanträdestid

Under riksmötet höll utskottet 23 sammanträden. Den totala sammanträdestiden omfattade 33 timmar och 50 minuter.

Antal ärenden

Betänkanden

Utskottet avlämnade 13 betänkanden till kammaren enligt följande

TU1 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

 (prop. 1998/99:1 bil. 22),

TU2 Förbud mot laserstörare (prop. 1997/98:124 delvis),

TU3 Ändringar i lagen om radiokommunikation m.m.

(prop. 1997/99:167),

TU4 Informationssamhället inför 2000-talet

(skr. 1997/98:190, skr. 1998/99:2, skr. 1998/99:40),

TU5 Investeringsplaner för trafikens infrastruktur (skr. 1998/99:8),

TU6 Sjöfart (motioner),

TU7 Luftfart (motioner),

TU8 Transportpolitik (skr. 1998/99:8),

TU9 Trafiksäkerhet m.m. (motioner),

TU10 Yrkestrafik (motioner),

TU11 Postal infrastruktur ((prop. 1998/99:95),

TU12 Ändringar i telelagen m.m. (prop. 1998/99:92),

TU13 Vissa trafikfrågor m.m. (prop. 1998/99:91).

 

I de angivna betänkandena behandlades totalt 7 propositioner och 4 skrivelser från regeringen samt 23 motioner som väckts med anledning av de nämnda propositionerna och skrivelserna, 301 motioner som väckts under den allmänna motionstiden hösten 1998.

Yttranden till andra utskott

Utskottet har avgivit 2 yttranden, varav båda till finansutskottet.

TU1y 1999 års ekonomiska vårproposition

(prop. 1998/99:100 utg. omr. 22 Kommunikationer),

TU2y Tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999

(prop. 1998/99:100 utg.omr. 22 Kommunikationer).

I yttrandena behandlas en proposition och sju motioner.

Skrivelser, EU-dokument, information, besök, uppvaktningar m.m.

Under riksmötet 1998/99 har 127 inkomna skrivelser och 105 inkomna EU-dokument diarieförts.

Information, besök, uppvaktningar m.m.

·          den 17 november 1998 av Sjöfartsverket om konsekvenserna för verket av regeringens avsikt att besluta om en extra inleverans till statsbudgeten under hösten 1998,

·          den 18 november 1998 av Kommunikationsdepartementet inför kommande EU-möten med tele- och transportråden den 30 november 1998 och 1 december 1998,

·          den 10 februari 1999 av Markaryds kommun om E 4, förbifart Markaryd,

·          den 2 mars 1999 av statsråden Björn Rosengren och Mona Sahlin om Näringsdepartementets organisation,

·          den 10 mars 1999 av Lunds universitet om utredningen Forskningspolitik (SOU 1998:128),

·          den 10 mars 1999 av Jämtlands läns kommunikationsgrupp om Jämtlands grusvägar,

·          den 11 mars 1999 av Statens järnvägar om SJ:s affärsplan m.m.,

·          den 18 mars 1999 arrangerade utskottet ett seminarium om trafiksäkerheten på vägarna med deltagande av Vägverket, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Rikspolisstyrelsen samt Näringsdepartementet,

·          den 24 mars 1999 av Oxelösunds kommun,  Nyköpings kommun, Länsstyrelsen Sörmland, Östsvenska Handelskammare, Nyköping-  Oxelösunds näringsliv och Stockholm-Skavsta flygplats,

·          den 14 april 1999 av Näringsdepartementet inför kommande EU-möte med telekommunikationsministrarna den 22 april 1999,

·          den 20 april 1999 av Posten AB och Post- och telestyrelsen som informerade om proposition 1998/99:95 Postal infrastruktur,

·          den 21 april 1999 av Arbetsgruppen för bättre kommunikationer mellan Oslo och Göteborg,

·          den 21 april 1999 av Arvidsjaurs, Vansbro, Kristinehamn och Mullsjö kommuner om Inlandsvägen,

·          den 5 maj 1999 av KTH om forskningsprojektet Effektiva tågsystem,

·          den 20 maj 1999 arrangerade utskottet ett seminarium om asfalt- och betongvägar med deltagande av KTH Byggkonstruktion, Cement- och Betong Institutet, Cementa, Föreningen för Asfaltbeläggningar i Sverige, Skanska och Vägverket,

·          den 1 juni 1999 av näringsminister Björn Rosengren och Vägverkets generaldirektör Jan Brandborn, Vägverket om konsekvenserna för väginvesteringar och väg- och underhåll av anslagstilldelningen till vägväsendet,

·          den 2 juni av Sveriges Redareförening om färjenäringens framtid.

 

EU-frågor

Mellan utskottet och Näringsdepartementet finns en överenskommelse om fortlöpande kontaktverksamhet i samband med hanteringen av olika EU-frågor. Enligt överenskommelsen, som skall ses mot bakgrunden av det starka internationella beroendet på transport- och kommunikationsområdet, skall information, skriftlig eller muntlig, lämnas så tidigt som möjligt. Tjänstemän från departementet har under riksmötet 1998/99 vid två tillfällen informerat utskottet inför kommande ministerrådsmöten.

Den 18 november 1998 fick utskottet information inför transportministermötet den 30 november och den 1 december 1998. På dagordningen fanns frågor om bl.a. det s.k. Eurovinjettsystemet, om förhandlingarna mellan EG och Schweiz om land- och lufttransporter, om kombinerade transporter av varor samt största tillåtna dimensioner och vikter för vissa vägfordon, om fördelning av järnvägsinfrastruktur samt om uttag av avgifter för järnvägsinfrastrukturen m.m., om transporter på inre vattenvägar, m.m., om integration av miljöfrågor, om ersättning till passagerare som nekas ombordstigning i civil luftfart, om statistik på lufttransportområdet, om flygplatsavgifter, om förhandlingar mellan EG och USA samt mellan EG och vissa central- och östeuropeiska länder på luftfartsområdet, om ICAO, om en europeisk säkerhetsmyndighet för civil luftfart samt om bemanning av färjor och cabotage på sjötransportområdet m.m.

Den 18 april 1999 informerades utskottet inför telekommunikationsminstrarnas möte den 22 april 1999. Dagordningen tog upp frågor om en gemensam ram för elektroniska signaturer, om dataproblem som kan uppstå i samband med år 2000, om läget på telekommunikationsmarknaden i EU, om förstärkning av den internationella samordningen i informationssamhället, om förvaltningen av Internet, om en grönbok om information från den offentliga sektorn samt om en grönbok om radiospektrumpolitiken.

Uppföljning och utvärdering

Verksamheten inom kommunikationsområdet kräver betydande uppföljnings- och utvärderingsinsatser. Beslutsfattandet är i stor utsträckning decentraliserat till verk och andra myndigheter och bygger på en långtgående mål- och resultatstyrning. Den avreglering som skett av flera områden ställer vidare krav på insatser för att främja konkurrens och trygga att samhällsmål såsom regional balans uppnås. Beredningsområdet kännetecknas dessutom av omfattande investeringar med långsiktiga konsekvenser för samhällsstrukturen. Det innebär att beslutsfattandet till stora delar grundas på strategiska bedömningar och prognoser.

För att denna beslutsmodell skall kunna fungera ändamålsenligt krävs en väl fungerande uppföljnings- och utvärderingsverksamhet. Under verksamhetsåret har detta arbete skett i huvudsak enligt följande två huvudlinjer.

Den första arbetsinrikningen innebär att utskottet i samband med beredningen av olika ärenden granskar hur kraven på en effektiv mål- och resultatstyrning uppfylls. En mer samlad översyn av uppföljning och utvärdering gjordes i samband med behandlingen av budgetpropositionen för år 1999 (bet. 1998/99 TU1).

I betänkandet konstaterades att regeringens redovisning i 1999 års budgetproposition för utgiftsområdet Kommunikationer gav riksdagen ett bättre beslutsunderlag än tidigare. Utskottet delade vidare regeringens uppfattning att om mål- och resultatstyrningen skall kunna fungera ändamålsenligt och effektivt bör ett fortsatt utvecklingsarbete ske i en dialog med riksdagen. Utskottet ansåg att bl.a. följande frågor borde behandlas i denna dialog:

• Angeläget med mer uppföljningsbara mål.

• Resultatinformation bör belysa även hållbar tillväxt och effektivitet.

• Efterkalkyler bör användas mer.

• Resultat från forsknings- och utvecklingsinsatser bör utvärderas och redovisas.

• Effektivitet och konkurrensförhållanden bör belysas genom internationella jämförelser.

• Anslagsberäkningar och regeringsförslag bör tydliggöras.

Utskottet framhöll vidare att särskilda redovisningar borde lämnas för dels hur trafiksäkerhetsmålen uppnås, dels hur det demokratiska inflytandet i planeringsprocessen över investeringar i trafikens infrastruktur utvecklas.

Utskottet har även under verksamhetsåret i samband med behandlingen av olika regeringsförslag och motioner förutsatt att vissa särskilda frågor kommer att följas upp av regeringen och redovisas för riksdagen.  I betänkandet 1998/99:TU4 Informationssamhället inför 2000-talet förutsatte exempelvis utskottet att regeringen särskilt belyser konsekvenserna av IT-utvecklingen på bl.a. arbetsmarknads-,  socialförsäkrings- och utbildningsområdet  liksom konsekvenser av utbyggd elektronisk handel och eventuella hälsoeffekter av elektromagnetisk strålning från mobiltelefoner.

Den andra huvudlinjen i arbetet med uppföljning och utvärdering innebär att utskottet samverkar med Riksdagens revisorer genom att bl.a. föreslå olika granskningsprojekt och efter utförd granskning behandlar revisorernas förslag. Under verksamhetsåret har revisorerna granskat Vägverkets möjligheter att uppfylla de av statsmakterna fastställda vägpolitiska målen och uppgifterna. Inom miljöområdet har revisorerna granskat hur Banverket och Vägverket beaktar miljöfrågor i sin verksamhet och där även belyst regeringens roll. Revisorerna har vidare beslutat genomföra en förstudie om infrastrukturinvesteringar där en granskning sker av det beslutsunderlag som regeringen presenterar för riksdagen rörande bl.a. samhällsekonomiska effekter och finansiering.

Studiebesök och studieresor

Utskottet har under riksmötet företagit följande studiebesök och studieresor:

·          den 25 november 1998 ­– besök hos Posten AB,

·          den 4 februari 1999 – besök hos Luftfartsverket på Arlanda,

·          den 17 februari 1999 – besök hos Svenska Åkeriförbundet,

·          den 3 mars 1999 – besök hos Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande,

·          den 4–5 mars 1999 – studieresa till Gävleborgs län,

·          den 22 mars 1999 – besök hos Näringsdepartementet,

·          den 24 mars 1999 – besök hos Svenska Vägföreningen,

·          den 19 april 1999 – studieresa i Mälardalen med Trafik i Mälardalen och Storstockholms Lokaltrafik,

·          den 26 maj 1999 – besök hos Industriförbundet,

·          den 17–18 maj 1999 – studieresa till Malmö för att studera Öresundsförbindelsen och Citytunnelprojektet,

·          den 7–12 september studieresa till England.

  

 

Elanders Gotab, Stockholm  1999