Utbildningsutskottets verksamhet riksmötet 2013/14

Utbildningsutskottets verksamhet vid riksmötet 2013/14

Utbildningsutskottets beredningsområde

Utbildningsutskottet (UbU) bereder ärenden om

skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet

högre utbildning och forskning

studiestöd

anslag inom utgiftsområdena 15 Studiestöd och 16 Utbildning och universitetsforskning.

Sammansättning

Under riksmötet 2013/14 hade utbildningsutskottet följande sammansättning:

Ledamöter

Tomas Tobé (M), ordförande, ledig fr.o.m. den 18 september t.o.m. den 8 december 2013

Ibrahim Baylan (S), vice ordförande

Betty Malmberg (M), ordförande, fr.o.m. den 19 september t.o.m. den 8 december 2013

Louise Malmström (S)

Jan Ericson (M)

Thomas Strand (S)

Camilla Waltersson Grönvall (M)

Caroline Helmersson Olsson (S)

Tina Acketoft (FP)

Håkan Bergman (S)

Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Gunilla Svantorp (S)

Roger Haddad (FP)

Jabar Amin (MP)

Yvonne Andersson (KD)

Carina Herrstedt (SD)

Rossana Dinamarca (V)

Suppleanter

Michael Svensson (M)

Adnan Dibrani (S)

Björn Samuelson (M)

Cecilia Dalman Eek (S)

Ann-Britt Åsebol (M)

Isak From (S)

Hanif Bali (M)

Phia Andersson (S)

Stefan Käll (FP)

Åsa Lindestam (S)

Emil Källström (C)

Esabelle Dingizian (MP)

Fredrik Malm (FP)

Peter Rådberg (MP)

Annika Eclund (KD)

Johnny Skalin (SD)

Wiwi-Anne Johansson (V)

Pia Nilsson (S)

Eva Sonidsson (S)

Karin Granbom Ellison (FP)

Christer Nylander (FP)

Per Lodenius (C)

Patrick Reslow (M)

Pia Hallström (M)

Björn Söder (SD)

Richard Jomshof (SD)

Tuve Skånberg (KD)

Agneta Luttropp (MP)

Ersättare

Ziita Eriksson (M), fr.o.m. den 18 september t.o.m. den 8 december 2013 under Tomas Tobés ledighet.

Kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av

Cecilia Nordling, kanslichef

Roger Aule, föredragande

Ingrid Edmar, föredragande

Hans Hegeland, föredragande, fr.o.m. den 1 september 2013 t.o.m. den 1 december 2013

Mimmi Lapadatovic, föredragande, ledig t.o.m. den 1 augusti 2014

Catarina Molin, föredragande

Per Anders Strandberg, föredragande

Richard Rosengren, föredragande, fr.o.m. den 17 februari t.o.m. den 19 juni 2014

Annelie Jonsson, utskottsassistent

Annika Tuvelid, utskottsassistent

Utskottets verksamhet

Under riksmötet 2013/14 lämnade utbildningsutskottet 27 betänkanden till kammaren och 6 yttranden till andra utskott. Utöver 13 propositioner och 4 skrivelser från regeringen behandlade utskottet även en redogörelse från Riksrevisionen, en verksamhetsberättelse från styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och sammanlagt 846 motionsyrkanden.

Under riksmötet 2013/14 höll utskottet 34 sammanträden. Sammanträdestiden omfattade 24 timmar och 20 minuter.

Ärenden som har behandlats av utskottet

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (UbU1)

I detta betänkande behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:1 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning med förslag till anslag m.m. för 2014 och 117 motionsyrkanden som huvudsakligen rörde statens budget. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte motionsyrkandena. De tillstyrkta förslagen innebar att utskottet ställde sig bakom att 60,1 miljarder kronor anvisades till 98 anslag inom utgiftsområdet för 2014. Förslagen innebar bl.a. ytterligare satsningar på en reform om karriärutveckling för lärare, införandet av ett statsbidrag för undervisning under sommarlovet för elever i årskurs 6–9, en ökad satsning på yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå (yrkesvux) och en förlängd satsning på vuxenutbildning för arbetslösa ungdomar i åldern 20–24 år. Vissa högskoleutbildningar byggs ut och 300 miljoner kronor tillfördes för att möta en fortsatt hög efterfrågan på högskoleutbildning. De statliga anslagen för forskning ökade med 600 miljoner kronor. Regeringen föreslog vidare att den andel av de ökade anslagen till forskning och forskarutbildning som tillförs omfördelningen efter kvalitetsindikatorer skulle höjas från 10 procent till 20 procent. Utskottet behandlade ett lagförslag som bl.a. innebär att Stockholms konstnärliga högskola införs i bilagan till högskolelagen (1992:1434). Utskottet behandlade också resultatredovisningen i budgetpropositionen med fokus på form och struktur och gjorde ett antal iakttagelser som regeringen har att beakta i sitt fortsatta arbete.

Utgiftsområde 15 Studiestöd (UbU2)

I detta betänkande behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:1 Utgiftsområde 15 Studiestöd och sju motionsyrkanden. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte motionsyrkandena. De tillstyrkta förslagen innebar att drygt 21 miljarder kronor anvisades till åtta anslag inom utgiftsområdet för 2014. Det var drygt 1 miljard mindre än anslagna medel för 2013. Utgifterna bedömdes minska på grund av förändrade makroekonomiska förutsättningar och förändrade volymer m.m. Vidare bedömdes utgifterna öka något på grund av föreslagna satsningar och de satsningar som riksdagen tidigare beslutat om. Ett lagförslag om ett höjt fribelopp med ca 30 000 kronor per kalenderår behandlades. En höjning av det s.k. tilläggslånet med ca 1 900 kronor per studiemånad behandlades också. Vidare föreslogs en höjning av den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel från 54 till 56 år. Utskottet behandlade därtill resultatredovisningen i budgetpropositionen med fokus på form och struktur och gjorde ett antal iakttagelser som regeringen har att beakta i sitt fortsatta arbete.

Studiemedel i en globaliserad värld (UbU3)

I detta betänkande behandlade utskottet regeringens proposition 2012/13:152 Studiemedel i en globaliserad värld och två motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte motionerna. Enligt förslaget ska benämningen utlandsstudier införas i studiestödslagen (1999:1395) för studier som bedrivs utanför Sverige, och det bör klargöras i studiestödsförordningen (2000:655) vad som avses med utlandsstudier. Förslaget och bedömningarna i propositionen syftar till att skapa ett mer enhetligt och effektivt studiemedelssystem för studier utomlands.

Vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa (UbU4)

I detta betänkande behandlade utskottet regeringens proposition 2012/13:163 Vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa och sju motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen. Utskottet tillstyrkte förslagen i propositionen med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet av de föreslagna lagarna bestämdes till den 1 december 2013. Enligt förslagen införs en ny lag om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa. Lagen innebär ett tydligt rättsligt stöd för statliga universitet och högskolor att med den enskildes uttryckliga samtycke behandla personuppgifter i syfte att skapa underlag för olika forskningsprojekt om vad arv och miljö betyder för uppkomsten och utvecklingen av olika typer av sjukdomar och för människors hälsa i övrigt. Bestämmelserna i lagen innebär ett skydd för enskildas personliga integritet i den verksamheten. Det införs också en lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som bl.a. innebär att det införs en ny bestämmelse om sekretess för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i verksamhet som avser förande av eller uttag ur register enligt den föreslagna lagen. I avvaktan på resultaten från den generella översyn av förutsättningarna för registerbaserad forskning som regeringen har initierat är förslaget till lag om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa tidsbegränsat och gäller t.o.m. den 31 december 2015.

Minskade krav på dokumentation i skolan (UbU5)

I detta betänkande behandlade utskottet regeringens proposition 2012/13:195 Minskade krav på dokumentation i skolan och fem motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen. Utskottet tillstyrkte förslagen i propositionen. Förslagen innebär att skollagen (2010:800) ändras, t.ex. att kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner avskaffas i årskurs 6–9 i grundskolan, årskurs 6 i sameskolan och årskurs 7–10 i specialskolan samt årskurs 6–9 i grundsärskolan i de fall betyg sätts. Vidare ska skriftliga individuella utvecklingsplaner i årskurs 1–5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan samt i årskurs 1–6 i specialskolan upprättas en gång per läsår i stället för varje termin. Skriftliga individuella utvecklingsplaner ska även upprättas en gång per läsår för elever i årskurs 7–10 i specialskolan som läser enligt grundsärskolans kursplaner. Utvecklingssamtal ska dock, liksom hittills, hållas en gång per termin i samtliga av dessa skolformer och årskurser.

Vissa bestämmelser om legitimation och behörighet för lärare och förskollärare (UbU6)

I detta betänkande behandlade utskottet regeringens proposition 2012/13:187 Vissa skolfrågor och sex motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen och sex motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2013. Utskottet tillstyrkte förslagen i propositionen. Enligt förslagen ska skollagen (2010:800) ändras så att vissa lärare och förskollärare, t.ex. lärare med lång undervisningserfarenhet, lärare i särskolan och lärare inom kultur- och musikskolan, ska kunna få lärarlegitimation under en övergångsperiod även om de inte uppfyller dagens krav. Undantaget ska gälla lärare som är verksamma den 1 december 2013. Förslagen innebär också att fritidspedagoger ska få undervisa på fritidshem utan att ha legitimation. Förslagen innebär även ändringar i lagen (2010:801) om införande av skollagen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle ge regeringen tillkänna att regeringen bör återkomma till riksdagen med en plan för hur fler yrkesgrupper kan innefattas i legitimationsreformen. Därmed tillstyrktes ett motionsyrkande medan övriga motionsyrkanden avstyrktes.

Avtal med Eric-konsortium för den Europeiska spallationskällan (UbU7)

I detta betänkande behandlade utskottet regeringens proposition 2012/13:190 Avtal med Eric-konsortium för den Europeiska spallationskällan. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag att godkänna ett avtal om privilegier mellan Sveriges regering och ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur – en verksamhet som vid tiden för utskottets ställningstagande bedrevs av European Spallation Source ESS AB. Utskottet tillstyrkte också en ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Ändringen innebär att konsortiet tas med i förteckningen i bilagan till lagen. Lagändringen föreslogs träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Svensk rymdverksamhet (UbU8)

I detta betänkande behandlade utskottet regeringens skrivelse Riksrevi-sionens rapport om effektivitet i svensk rymdverksamhet (skr. 2012/13:145) och sju motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2013. Skrivelsen innehåller regeringens kommentarer och åtgärder med anledning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen presenterade i granskningsrapporten Svensk rymdverksamhet – en strategisk tillgång? (RiR 2013:1). Utskottet avstyrkte motionerna med hänvisning till vidtagna och aviserade åtgärder och föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.

Förskolan (UbU9)

I detta betänkande behandlade utskottet 37 motionsyrkanden om förskolan från den allmänna motionstiden 2013. Vissa av dessa behandlades förenklat eftersom de tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen behandlat tidigare under valperioden. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbete, vidtagna åtgärder och utskottets tidigare ställningstaganden.

Grundskolan (UbU10)

I detta betänkande behandlade utskottet 50 motionsyrkanden om grundskolan från den allmänna motionstiden 2013. Av dessa behandlades 15 förenklat eftersom de tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen behandlat tidigare under valperioden. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till gällande rätt, tidigare ställningstaganden, pågående beredning och vidtagna åtgärder.

Gymnasieskolan (UbU11)

I detta betänkande behandlade utskottet 84 motionsyrkanden om gymnasieskolan från den allmänna motionstiden 2013. Vissa av dessa behandlades förenklat eftersom de tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen behandlat tidigare under valperioden. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till pågående myndighetsuppdrag, gällande bestämmelser, tidigare ställningstaganden och vidtagna åtgärder.

Skolväsendet (UbU12)

I detta betänkande behandlade utskottet 239 motionsyrkanden om skolväsendet från den allmänna motionstiden 2013. Vissa av dessa behandlades förenklat eftersom de tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen behandlat tidigare under valperioden. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till gällande bestämmelser, aviserade och beslutade propositioner, planerade eller vidtagna åtgärder, pågående arbete och utskottets tidigare ställningstaganden.

Högskolan (UbU13)

I detta betänkande behandlade utskottet 99 motionsyrkanden om högskolan från den allmänna motionstiden 2013. Vissa av dessa behandlades förenklat eftersom de tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen behandlat tidigare under valperioden. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden, främst med hänvisning till vidtagna och planerade åtgärder.

Forskning (UbU14)

I detta betänkande behandlade utskottet 62 motionsyrkanden om forskning från den allmänna motionstiden 2013. Vissa av dessa behandlades förenklat eftersom de tog upp samma eller i huvudsak samma om riksdagen behandlat tidigare under valperioden. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till gällande rätt, tidigare ställningstaganden, pågående beredning och vidtagna åtgärder.

Vuxenutbildning (UbU15)

I detta betänkande behandlade utskottet 45 motionsyrkanden om vuxenutbildningen från den allmänna motionstiden 2013. Vissa av dessa behandlades förenklat eftersom de tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen behandlat tidigare under valperioden. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående myndighetsuppdrag, vidtagna åtgärder och pågående beredning.

Studiestöd (UbU16)

I detta betänkande behandlade utskottet 35 motionsyrkanden om studiestöd från den allmänna motionstiden 2013. Vissa av dessa behandlades förenklat eftersom de tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen behandlat tidigare under valperioden. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till gällande rätt, tidigare ställningstaganden, vidtagna åtgärder och pågående beredning.

Ändrade regler om introduktionsperiod och legitimation för lärare och förskollärare (UbU17)

I detta betänkande behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:220 Ändrade regler om introduktionsperiod och legitimation för lärare och förskollärare och tre motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte samtliga motionsyrkanden. Enligt förslaget ändras skollagen (2010:800) så att legitimation ska meddelas efter en lärar- eller förskollärareexamen. Legitimation får dock inte meddelas om förhållandena är sådana att legitimationen skulle ha återkallats om den sökande hade varit legitimerad. Därutöver ska en huvudman se till att en nyanställd lärare eller förskollärare som har en behörighetsgivande examen genomför en introduktionsperiod, om han eller hon är ny i yrket. Enligt förslaget ändras även övergångsbestämmelser i lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800).

Gymnasial lärlingsanställning (UbU18)

I detta betänkande behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:80 Gymnasial lärlingsanställning och fem motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte samtliga motionsyrkanden. I betänkandet fanns ett yttrande från arbetsmarknadsutskottet. Enligt förslaget införs en ny lag om gymnasial lärlingsanställning som innebär att en elev som går en gymnasial lärlingsutbildning inom ett av gymnasieskolans yrkesprogram ska kunna vara anställd i en ny anställningsform, gymnasial lärlingsanställning. Avvikelser från lagen ska få göras genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation. Arbetstagare som omfattas om lagen om gymnasial lärlingsanställning ska undantas från tillämpningsområdet för lagen (1982:80) om anställningsskydd. Enligt förslaget ändras även bestämmelser i skollagen (2010:800) och semesterlagen (1977:480).

Tid för undervisning (UbU19)

I detta betänkande behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:160 Tid för undervisning – lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram och fem motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte samtliga motionsyrkanden. Enligt förslaget ändras skollagen (2010:800) så att reglerna om stöd och särskilt stöd för skolelever förtydligas och lärarnas arbete med åtgärdsprogram och annan dokumentation förenklas. Förslaget innebär bl.a. att om det finns risk att en elev inte når upp till minimikunskapskraven ska eleven snabbt få stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Om det finns särskilda skäl att anta att eleven inte kommer att nå kraven trots extra anpassningar ska en anmälan till rektor göras direkt. Reglerna om åtgärdsprogram ändras. De behov som ska finnas med i programmet ska vara de behov av särskilt stöd som eleven har.

Gymnasieingenjörsutbildning – ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan (UbU20)

I detta betänkande behandlade utskottet proposition 2013/14:188 Gymnasieingenjörsutbildning för konkurrenskraft och tillväxt och två motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag med de ändringarna att ikraftträdandet skjuts fram och ett ord byts ut. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena. Enligt förslaget införs bestämmelser i skollagen (2010:800) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. Det fjärde tekniska året ska organiseras som en fristående utbildning som bygger på gymnasieskolans teknikprogram och utbildningen ska leda till en gymnasieingenjörsexamen.

Vissa skollagsfrågor (UbU21)

I detta betänkande behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:148 Vissa skollagsfrågor och nio motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte samtliga motionsyrkanden. Enligt förslaget ändras skollagen (2010:800) och lagen (2010:801) om införande av skollagen så att det förtydligas att kommuner, rektorer och förskolechefer ska fördela resurser efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Vidare förtydligas att elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskraven ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka konsekvenserna av funktionsnedsättningen. Även bestämmelserna om betygssättning förtydligas. När det gäller lärare och förskollärare som saknar legitimation och behörighet för undervisningen regleras att de trots det ska få undervisa i fritidshem respektive förskolor med särskild pedagogisk inriktning, om verksamheten bedrivs av en enskild. När det gäller modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk tas kravet på att elevens vårdnadshavare har språket som modersmål bort för elever som tillhör en nationell minoritet. För de obligatoriska skolformerna tas kravet på att eleven har grundläggande kunskaper i språket bort. Vidare korrigeras vissa felaktiga paragrafhänvisningar i skollagen. Slutligen ska ett landsting i ett särskilt fall få vara huvudman för en grundskola för elever med autism eller autismliknande tillstånd.

Fristående skolor samt tillsyn och information om skolan (UbU22)

I detta betänkande behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:112 Villkor för fristående skolor m.m. och elva motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte samtliga motionsyrkanden. Enligt förslaget ändras skollagen (2010:800) så att en nyetablering av en fristående skola ska föregås av ett samråd mellan den enskilde huvudmannen och den kommun där utbildningen ska bedrivas. En bestämmelse ska också införas om att Skolinspektionen inom ramen för sin tillsyn ska genomföra en kontroll av den verksamhet som en enskild huvudman avser att bedriva (etableringskontroll). Vidare förtydligas att den kommun där en fristående skola är belägen har rätt till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt skollagen och tillgodose allmänhetens behov av insyn. Det införs också en bestämmelse om att Skolinspektionen i sin tillsyn ska förena ett föreläggande med vite om föreläggandet avser brister som allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen. Skollagen ska även reglera att kommuner ska vara skyldiga att informera vårdnadshavare och elever om utbildningar som erbjuds i eller av kommunen och om riksrekryterande utbildningar. En skolhuvudman ska vara skyldig att lämna sådana uppgifter om verksamhetens organisation och ekonomiska förhållanden till Skolverket som behövs för allmänhetens insyn. I betänkandet behandlades också en del av lagförslaget i proposition 2013/14:191 som kulturutskottet av samordningsskäl överlåtit till utbildningsutskottet att behandla.

Statens kunskapsspridning till skolan (UbU23)

I detta betänkande behandlade utskottet regeringens skrivelse 2013/14:95 Riksrevisionens rapport om statens kunskapsspridning till skolan. Regeringen redogjorde i en skrivelse för sin syn på Riksrevisionens rapport om statens arbete med att sprida kunskap till skolan (RiR 2013:11). Riksrevisionen ansåg bl.a. att Skolverket sprider kunskap på ett sätt som till stor del möter behoven men att det finns saker som kan förbättras. Riksrevisionen gav regeringen rådet att styra Skolverket mer strategiskt och mindre detaljerat. Utskottet underströk hur viktigt det är att utbildningen i skolan bygger på aktuell kunskap. Utskottet höll med Riksrevisionen om att det är viktigt att följa upp vilken nytta Skolverkets insatser får i skolan. Utskottet välkomnade därför att Skolverket har börjat arbeta med att utveckla och förbättra effekterna av sin kunskapsspridning. Utskottet välkomnade också de initiativ som regeringen har tagit för att åtgärder inom utbildningsområdet ska kunna utvärderas bättre. Utskottet höll med regeringen om att det pågående arbetet främjar en utbildning som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inga följdmotioner hade väckts med andledning av skrivelsen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.

Kränkning eller diskriminering i skolan (UbU24)

I detta betänkande behandlade utskottet regeringens skrivelse 2013/14:193 Riksrevisionens rapport om statens insatser för att motverka kränkande behandling i skolan. Riksrevisionen ansåg i sin rapport (RiR 2013:15) bl.a. att regeringen borde samordna skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:567) och följa upp om elever som anmäler kränkande behandling eller trakasserier behandlas lika. Regeringen borde också se över Skolinspektionens, Diskrimineringsombudsmannens och Barn- och elevombudets uppdrag. Regeringen höll i stort med och har tillsatt flera utredningar som tar upp de frågor som Riksrevisionen lyfter fram. Utskottet välkomnade de utredningar som har tillsatts vad gäller likabehandling, samordning av skollagen och diskrimineringslagen samt de uppdrag som myndigheterna på området har. Inga följdmotioner hade väckts med andledning av skrivelsen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.

Statens tillsyn över skolan (UbU25)

I detta betänkande behandlade utskottet regeringens skrivelse 2013/14:200 Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över skolan och ett motionsyrkande som väckts med anledning av skrivelsen. Utskottet delade i stort uppfattningen att Skolinspektionens tillsyn behöver utvecklas i ett antal avseenden. Utskottet framhöll också att det är viktigt att tillsynen och kvalitetsgranskningen bidrar till förbättrade kunskapsresultat. Därför såg utskottet positivt på att Skolinspektionen inom en rad områden har påbörjat ett arbete med att förbättra och utveckla tillsynen. Vidare delade utskottet Riksrevisionens och regeringens uppfattning att Skolinspektionens tillsyn i högre grad bör omfatta undervisningen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna och avstyrka motionen.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet och årsredovisning 2013 (UbU26)

I detta betänkande behandlade utskottet styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under 2013 (2013/14:RJ1) och Riksrevisionens redogörelse om revisionsberättelsen över fondens årsredovisning för samma år (2013/14:RR3). Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga redogörelserna till handlingarna.

Särskilda regler för viss utbildning med musikalisk inriktning (UbU27)

I detta betänkande behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:UbU27 Särskilda regler för viss utbildning med musikalisk inriktning och två motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte motionerna. Enligt förslaget ska regeringen få besluta att färdighetsprov i musik får utgöra villkor för antagning och grund för urval till utbildning i förskoleklassen och årskurs 1–3 i grundskolan vid eller inom en viss skolenhet. Ett sådant beslut ska bara få fattas om färdighetsprov användes vid antagning eller urval till utbildning i den skolform och, om ansökan gäller grundskolan, i de årskurser som ansökan avser före utgången av juni 2011 och det finns särskilda skäl.

Utskottet har lämnat följande yttranden till andra utskott:

2013/14:UbU1y Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen (till konstitutionsutskottet)

2013/14:UbU2y Läsa för livet (till kulturutskottet)

2013/14:UbU3y Berättelse om verksamhet i Europeiska unionen 2013 (till utrikesutskottet)

2013/14:UbU4y Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (till konstitutionsutskottet)

2013/14:UbU5y Med fokus på unga (till kulturutskottet).

2013/14:UbU6y 2014 års ekonomiska vårproposition (till finansutskottet).

EU-frågor

EU-överläggningar och EU-information

Utskottet har enligt 10 kap. 4 § riksdagsordningen vid sju tillfällen haft överläggningar om EU-frågor med regeringen, som företrätts av statssekreterarna Peter Honeth och Bertil Östberg, båda från Utbildningsdepartementet, och statssekreterarna Marita Ljung och Håkan Ekengren, båda från Näringsdepartementet. På forskningsområdet har överläggningarna rört olika delar inom forskningsprogrammet Horisont 2020, t.ex. gemensamma företag och program. Överläggningarna på forskningsområdet har också avsett Europeiska forskningsområdet och Europeiska forumet för forskningens infrastruktur (Esfri). På rymdområdet har en överläggning om en europeisk vision för rymd som gynnar konkurrenskraft ägt rum.

På utbildningsområdet har överläggningarna rört bl.a. en europeisk allians för lärlingsutbildning, europeisk högre utbildning i världen, öppna utbildningsresurser och digitalt lärande, utveckling till följd av PIAAC- och PISA-undersökningarna, en effektiv lärarutbildning, utbildning till stöd för den europeiska terminen för 2014, flerspråkighet och utvecklingen av språkkunskaper, gränsöverskridande utbildning samt kvalitetssäkring till stöd för utbildning och yrkesutbildning.

Utskottet har enligt 10 kap. 3§ riksdagsordningen informerats av regeringen om aktuella EU-frågor vid fem tillfällen. Utskottet har då fått information om forskningsprogrammet Horisont 2020, utbildningsprogrammet Erasmus+, yrkeskvalifikationsdirektivet, jordövervakningsprogrammet Copernicus och ett stödprogram för rymdövervakning och spårning.

Subsidiaritetsprövning

Utskottet har genomfört subsidiaritetsprövningar av sex EU-förslag om följande:

inrättande av Copernicusprogrammet och om upphävande av förordning (EU) nr 911/2010 (KOM(2013) 312)

unionens deltagande i ett forsknings- och utvecklingsprogram som genomförs gemensamt av flera medlemsstater och som syftar till att stödja små och medelstora företag som bedriver forskning (KOM(2013) 493)

Europeiska unionens deltagande i ett europeiskt metrologiprogram för innovation och forskning som genomförs av flera medlemsstater (KOM(2013) 497)

unionens deltagande i ett andra program för partnerskap mellan Europa och utvecklingsländerna inom området klinisk prövning som genomförs gemensamt av flera medlemsstater (KOM(2013) 498)

unionens deltagande i det gemensamma forsknings- och utvecklingsprogram för ett aktivt liv och it-stöd i boende som inletts av flera medlemsstater (KOM(2013) 500)

spridning av jordobservationsdata från satelliter för kommersiella ändamål (KOM(2014) 344).

Uppföljning och utvärdering

Utskottet har genomfört analyser av regeringens resultatredovisningar för utgiftsområde 15 och 16 i budgetpropositionen för 2014. Analyserna hade fokus på form och struktur. Utskottet behandlade analyserna i betänkande UbU1 och UbU2 och gjorde ett antal iakttagelser som regeringen har att beakta i sitt fortsatta arbete.

Den 6 maj 2014 ordnade utskottet ett kunskapsseminarium om utbildning för hållbar utveckling, inklusive entreprenöriellt lärande. Seminariet var ett led i en uppföljning av hur reformer om utbildning för hållbar utveckling inklusive entreprenöriellt lärande har implementerats i verksamheten. Som underlag för seminariet tjänade en rapport som utskottet låtit utarbeta: Förstudier om utbildning för hållbar utveckling inklusive entreprenöriellt lärande (2012/13:RFR9). En stenografisk uppteckning från seminariet (dnr 1791-2013/14) har publicerats i serien Rapporter från riksdagen (2013/14:RFR19).

I Rapporter från riksdagen har utskottet även publicerat två delredovisningar inom ramen för ett uppföljningsprojekt om två högskolereformer – kvalitetsreformen och autonomireformen. Uppföljningen genomförs av Dansk Center for forskningsanalyse vid Aarhus universitet på uppdrag av utskottet. Uppföljningen ska redovisas i fler delredovisningar med slutrapport 2016. Följande delredovisningarna har publicerats:

Autonomi och kvalitet – ett uppföljningsprojekt om implementering och effekter av två högskolereformer i Sverige. Delredovisning 1: Skrivbordsstudie om autonomi och kvalitetsreformerna (2013/14: RFR21)

Autonomi och kvalitet – ett uppföljningsprojekt om implementering och effekter av två högskolereformer i Sverige. Delredovisning 2: Intervjuundersökning med rektorer (2013/14: RFR22).

Seminarier och utfrågningar

Den 26 september 2013 ordnade utskottet ett internt kunskapsseminarium om rymdverksamhet (dnr 2351-2012/13).

Den 18 februari 2014 ordnade utskottet en öppen utfrågning om PISA-undersökningen (dnr 1109-2013/14).

Information och uppvaktningar

Utskottet har vid sina sammanträden informerats om aktuella frågor.

Den 3 oktober 2013 informerades utskottet om högskoleutbildning av Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet och ordförande i Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), Marita Hilliges, rektor vid Högskolan Dalarna och vice ordförande i SUHF, Marianne Granfelt, generalsekreterare i SUHF och Per Eriksson, rektor vid Lunds universitet.

Den 3 oktober 2013 informerades utskottet om högskoleutbildning av Peter Honeth, statssekreterare, och Lisa Midlert, departementssekreterare, från Utbildningsdepartementet.

Den 17 oktober 2013 informerades utskottet om systemet för kvalitetsutvärdering av högskoleutbildning av Lars Haikola, dåvarande universitetskansler, Anette Gröjer, chef för utvärderingsavdelningen och Gunilla Jacobsson, senior rådgivare, från Universitetskanslersämbetet.

Den 17 oktober 2013 informerades utskottet om Skolinspektionens tillsyn av Bertil Östberg, statssekreterare, Eva Lenberg, rättschef och Ingegärd Hilborn, ämnessakkunnig, från Utbildningsdepartementet.

Den 24 oktober 2013 informerades utskottet om aktuella EU-frågor av Magnus Härviden, forskningsråd, och Carl-Albert Hjelmborn, utbildningsråd, från Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen och av Åsa Petri, kansliråd, Utbildningsdepartementet.

Den 14 november 2013 informerades utskottet om bristfällig ljudmiljö i skolorna och dess negativa effekter för hörselskadade elevers inlärning av Jan-Peter Strömgren, förbundsordförande, Hans Ericson, generalsekreterare, Marianne Rogell-Eklund, enhetschef och Anders Nordström, ombudsman, från Hörselskadades Riksförbund (HRF).

Den 14 november 2013 informerades utskottet om bakgrunden till uppgifter i media om brister i skolors antagning av elever av Mikaela Valtersson, ordförande, och Claes Nyberg, vd, från Friskolornas riksförbund och av Ann-Marie Begler, generaldirektör, och Marie Axelsson, chef för rätts- och tillståndsenheten, från Skolinspektionen.

Den 5 december 2013 presenterades resultatet från PIAAC av Ann-Charlott Larsson, nationell projektledare för PIAAC, docent Erik Mellander, ställföreträdande chef för IFAU, Carina Lindén, kansliråd och Peter Johansson, ämnesråd, båda från Utbildningsdepartementet.

Den 5 december 2013 informerades utskottet om tre granskningsrapporter (RiR 2013:11 Statens kunskapsspridning till skolan, RiR 2013:15 Kränkt eller diskriminerad i skolan – är det någon skillnad? och RiR 2013:16 Statens tillsyn över skolan – bidrar den till förbättrade kunskapsresultat?) av Jan Landahl, riksrevisor, Torkel Nyman, avdelningschef, Jesper Antelius, programansvarig, Rickard Broddvall, projektledare, Christian Armandt, revisor, Anna Weinholt, tf. projektledare, Sophie Casson Lindbäck, projektledare, och Annette Mellander, revisor, från Riksrevisionen.

Den 12 december 2013 informerades utskottet om PISA av Anna Ekström, generaldirektör, och Sverker Härd, enhetschef, från Skolverket.

Studiebesök

Under riksmötet har utskottet gjort följande studiebesök i Stockholmsområdet:

– Lärarnas Riksförbund, den 3 december 2013

– Lärarförbundet, den 11 december 2013

– Handelshögskolan, den 25 februari 2014.

Elanders, Stockholm 2014