Utbildningsutskottets verksamhet riksmötet 2014/15

utskottsdokument 2014/15:verk

Utbildningsutskottets verksamhet vid riksmötet 2014/15

Utbildningsutskottets beredningsområde

Utbildningsutskottet (UbU) bereder ärenden om

skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet

högre utbildning och forskning

studiestöd

anslag inom utgiftsområdena 15 Studiestöd och 16 Utbildning och universitetsforskning.

Sammansättning

Under riksmötet 2014/15 hade utbildningsutskottet följande sammansättning:

Ledamöter

Lena Hallengren (S), ordförande

Camilla Waltersson Grönvall (M)

Torkild Strandberg (FP), vice ordförande t.o.m. den 22 oktober 2014

Tomas Tobé (M), t.o.m. den 19 december 2014

Thomas Strand (S)

Betty Malmberg (M)

Caroline Helmersson Olsson (S)

Stefan Jakobsson (SD)

Michael Svensson (M)

Håkan Bergman (S)

Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Jabar Amin (MP)

Erik Bengtzboe (M), fr.o.m. den 22 januari 2015

Gunilla Svantorp (S)

Robert Stenkvist (SD), fr.o.m. den 24 april 2015

Carina Herrstedt (SD), t.o.m. den 24 april 2015

Christer Nylander (FP), fr.o.m. den 22 oktober 2014, vice ordförande fr.o.m. den 4 november 2014

Daniel Riazat (V)

Annika Eclund (KD)

Roza Güclü Hedin (S)

Suppleanter

Lena Emilsson (S)

Maria Stockhaus (M)

Eva Sonidsson (S)

Ida Drougge (M)

Olle Thorell (S)

Robert Stenkvist (SD), t.o.m. den 24 april 2015

Carina Herrstedt (SD), fr.om. den 24 april 2015

Pia Hallström (M)

Marianne Pettersson (S)

Kristina Yngwe (C)

Niclas Malmberg (MP)

Hanif Bali (M)

Patrik Lundqvist (S)

Nina Kain (SD)

Roger Haddad (FP)

Linda Snecker (V)

Magnus Oscarsson (KD)

Sanne Eriksson (S)

Richard Jomshof (SD), fr.o.m. den 14 oktober 2014

Christina Östberg (SD), fr.o.m. den 14 oktober 2014

Elisabet Knutsson (MP), fr.o.m. den 14 oktober 2014

Emma Hult (MP), fr.o.m. den 12 februari 2015

Per Olsson (MP), fr.o.m. den 14 oktober 2014, t.o.m. den 21 oktober 2014

Per Lodenius (C), fr.o.m. den 14 oktober 2014

Lotta Johnsson Fornarve (V), fr.o.m. den 14 oktober 2014

Sofia Damm (KD), fr.o.m. den 14 oktober 2014

Barbro Westerholm (FP), fr.o.m. den 5 november 2014

Said Abdu (FP), fr.o.m. den 5 november 2014

Ida Karkiainen (S), fr.o.m. den 25 november 2014

Larry Söder (KD), fr.o.m. den 8 maj 2015

Torbjörn Björlund (V), fr.o.m. den 7 april 2015, t.o.m. den 21 juni 2015, fr.o.m. den 17 augusti 2015

Linus Sköld (S), fr.o.m. den 1 september 2015


Kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av

Cecilia Nordling, kanslichef

Roger Aule, föredragande

Ingrid Edmar, föredragande

Mimmi Lapadatovic, föredragande

Catarina Molin, föredragande

Per Anders Strandberg, föredragande t.o.m. den 31 december 2014

Helene Karlsson Högberg, extra föredragande fr.o.m. den 7 januari 2015

Amelie Andersson, utskottshandläggare fr.o.m. den 18 mars 2015

Annelie Jonsson, utskottsassistent

Utskottets verksamhet

Under riksmötet 2014/15 lämnade utbildningsutskottet 16 betänkanden till kammaren och 7 yttranden till andra utskott. Utöver 6 propositioner och 3 skrivelser från regeringen behandlade utskottet även en redogörelse från Riksrevisionen, en verksamhetsberättelse från styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och sammanlagt 372 motionsyrkanden.

Under riksmötet 2014/15 höll utskottet 39 sammanträden. Sammanträdestiden omfattade 34 timmar och 40 minuter.

Ärenden som har behandlats av utskottet

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (UbU1)

I detta betänkande behandlade utskottet regeringens proposition 2014/15:1 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning med förslag till anslag m.m. för 2015 och 48 motionsyrkanden som rörde statens budget. Utskottet tillstyrkte ett antal motionsyrkanden helt eller delvis. De tillstyrkta motionsyrkandena innebar att utskottet ställde sig bakom ändringar i 64 av de 99 anslag som regeringen hade föreslagit och att ett anslag som regeringen hade föreslagit inte infördes. Dessutom föreslogs ett nytt anslag: 1:18 Lågstadielyftet. Utskottets ställningstagande innebar att den sammanlagda summan i statens budget för området uppgick till drygt 63,6 miljarder kronor för 2015. Mest medel anvisades till anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: forskning och forskningsinformation (drygt 5,6 miljarder kronor), anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola och fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m. (knappt 4,1 miljarder kronor) samt anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet (drygt 3,7 miljarder kronor). Utskottet behandlade och tillstyrkte ett lagförslag som innebär att en students högskoleutbildning som sker inom ramen för samarbete mellan ett statligt och ett utländskt lärosäte inte måste vara avgiftsfri. Utskottet behandlade också resultatredovisningen i budgetproposi-tionen i olika avseenden och gjorde ett antal bedömningar.

Utgiftsområde 15 Studiestöd (UbU2)

I detta betänkande behandlade utskottet regeringens proposition 2014/15:1 Utgiftsområde 15 Studiestöd med förslag till anslag m.m. för 2015 och åtta mo-tionsyrkanden som rörde statens budget. Utskottet tillstyrkte ett antal motionsyrkanden helt eller delvis. De tillstyrkta motionerna innebar att utskottet ställde sig bakom ändringar i fem av de åtta anslag som regeringen hade föreslagit. Dessutom föreslogs ett nytt anslag: 1:7 Examenspremie. Utskottets ställningstagande innebar att den sammanlagda summan i statens budget för området uppgick till drygt 20,3 miljarder kronor för 2015. Mest medel anvisades till anslaget 1:2 Studiemedel (knappt 14,3 miljarder kronor) och anslaget 1:1 Studiehjälp (drygt 3,4 miljarder kronor). Utskottet behandlade och tillstyrkte ett lagförslag som innebär att studiemedlen höjdes med 1 001 kronor per studiemånad för heltidsstuderande fr.o.m. den 1 januari 2015. Utskottet behandlade också resultatredovisningen i budgetpropositionen i olika avseenden och gjorde ett antal bedömningar.

Möjligheter till fjärrundervisning (UbU3)

I detta betänkande behandlade utskottet regeringens proposition 2014/15:44 Möjligheter till fjärrundervisning, en motion som väckts med anledning av propositionen och ett motionsyrkande från den allmänna motionstiden 2014/15. Utskottet tillstyrkte förslagen i propositionen. Förslagen innebar att en definition av fjärrundervisning infördes i skollagen (2010:800). Regeringen avser att fatta beslut om i vilka ämnen som fjärrundervisning får erbjudas. En försöksverksamhet med fjärrundervisning i ytterligare ämnen bör även inrättas. I skollagen ska det införas en rätt för skolväsendets huvudmän att med bibehållet huvudmannaskap sluta avtal med staten om fjärrundervisning. De ändrade bestämmelserna började gälla den 1 juli 2015.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle ge regeringen tillkänna att reger-ingen i sin utvärdering av fjärrundervisningen dels särskilt bör granska hur lagändringen påverkar huvudmännens incitament att anställa behöriga lärare, dels särskilt bör följa försöksverksamheten med fjärrundervisning i alla ämnen och återkomma med en delrapport senast 2017. Vidare föreslog utskottet att riksdagen skulle ge regeringen till känna att regeringen bör tillsätta två utredningar om utökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet och fjärrundervisning på entreprenad samt generellt se över entreprenadbestämmelserna i 23 kap. skollagen. Därmed tillstyrktes ett motionsyrkande i sin helhet och ett motionsyrkande delvis. Övriga mo-tionsyrkanden avstyrktes.

Utbildning för elever i samhällsvård och på sjukhus (UbU4)

I detta betänkande behandlade utskottet regeringens proposition 2014/15:43 Utbildning för elever i samhällsvård och på sjukhus och två motioner från den allmänna motionstiden 2014/15. Utskottet tillstyrkte förslagen i propositionen och avstyrkte motionerna. Förslagen innebär ändringar i skollagen. Elever som vistas i ett hem för vård eller boende (HVB) ska få undervisning inom skolväsendet. Elever som vistas på HVB har rätt att gå i en skola i den kommun de vistas. För elever som vistas på särskilda ungdomshem ska skollagen tillämpas i fråga om den utbildning som Statens institutionsstyrelse (Sis) anordnar, med vissa undantag. Elever som vårdas på sjukhus och som inte kan delta i vanligt skolarbete ska få särskild undervisning av legitimerade lärare. Det ska inte längre krävas att dessa elever inte kan delta i skolarbetet under en längre tid. De ändrade bestämmelserna började gälla den 1 juli 2015.

Vissa frågor om utlandssvenska elevers utbildning i Sverige (UbU5)

I detta betänkande behandlade utskottet regeringens proposition 2014/15:39 Vissa frågor om utlandssvenska elevers utbildning i Sverige och ett motionsyrkande som väckts med anledning av propositionen. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte motionsyrkandet. Förslaget innebär bl.a. att regeringens möjlighet att besluta att en internatskola ska ha ställning som riksinternatskola ska tas bort. Dessutom kommer riksinternatskolorna inte längre att kunna ta ut elevavgifter för utbildningen. De ändrade bestämmelserna började gälla den 1 juli 2015.

Utbildning för nyanlända elever – mottagande och skolgång (UbU6)

I detta betänkande behandlade utskottet regeringens proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever – mottagande och skolgång, sex följdmotionsyrkanden och tre motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014/15. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte motionsyrkandena. Förslaget innebär att en definition av nyanlända infördes. Med nyanländ menas en person som har varit bosatt utomlands, som numera är bosatt i Sverige och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det år då han eller hon fyller sju år. En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas, och bedömningen ska ingå i underlaget för beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp samt för planeringen av undervisningen. En nyanländ elev ska inom två månader från det att han eller hon har tagits emot i skolväsendet placeras i en årskurs och en undervisningsgrupp som är lämplig utifrån ålder, förkunskaper och personliga förhållanden. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2016.

Statens dimensionering av lärarutbildning (UbU7)

I detta betänkande behandlade utskottet regeringens skrivelse 2014/15:47 Riksrevisionens rapport om statens dimensionering av lärarutbildningen. Regeringen instämde delvis i Riksrevisionens slutsats om att systemet för lärarförsörjning kan fungera mer effektivt. Regeringen menade att frågan om tillräckligt antal kvalificerade lärare till stor del handlar om läraryrkets attraktivitet, och regeringen har också föreslagit flera reformer för att öka den. Utskottet ansåg att frågan om dimensionering av lärarutbildningen är angelägen och att det finns möjligheter att utveckla detta område. Utskottet menade att det finns goda förutsättningar att göra läraryrket mer attraktivt med de pågående och planerade åtgärder som regeringen har redovisat. Genom kommande utredningsförslag och beredningsarbete kan dessutom ytterligare insatser och initiativ förväntas på området. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.

Förskolan (UbU8)

I detta betänkande behandlade utskottet 17 motionsyrkanden om förskolan från den allmänna motionstiden 2014/15. Utskottet avstyrkte samtliga mo-tionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.

Grundskolan (UbU9)

I detta betänkande behandlade utskottet 32 motionsyrkanden om grundskolan från den allmänna motionstiden 2014/15. Utskottet föreslog ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt ska återkomma med relevanta förslag så att undervisningstiden i matematik kan utökas med en timme i veckan för samtliga elever i årskurs 7–9. Utskottet avstyrkte övriga motionsyrkanden och hänvisade i huvudsak till gällande rätt, aviserade och beslutade propositioner, planerade eller vidtagna åtgärder, pågående arbete och överenskommelsen om målstyrning och utvärdering i grundskolan.

Gymnasieskolan (UbU10)

I detta betänkande behandlade utskottet 43 motionsyrkanden om gymnasieskolan från den allmänna motionstiden 2014/15. Utskottet tillstyrkte med anledning av tre motionsyrkanden två tillkännagivanden till regeringen: dels att gymnasiestudier även i fortsättningen ska vara frivilliga, dels att det även i fortsättningen ska vara en rättighet och inte en skyldighet för elever på gymnasieskolans yrkesprogram att läsa in grundläggande behörighet till högskolan. Utskottet avstyrkte övriga motionsyrkanden i huvudsak med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete och gällande bestämmelser.

Skolväsendet (UbU11)

I detta betänkande behandlade utskottet 175 motionsyrkanden om skolväsendet från den allmänna motionstiden 2014/15. Utskottet föreslog med anledning av motionsyrkanden två tillkännagivanden till regeringen: dels att regeringen ska vidta åtgärder för att skolor ska kunna ge elever på gymnasiet och högstadiet ett skriftligt ordningsomdöme, dels att regeringen ska återkomma med förslag om en tioårig grundskola. Utskottet avstyrkte övriga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till gällande rätt, aviserade och beslutade propositioner, planerade eller vidtagna åtgärder, pågående arbete och överenskommelsen om målstyrning och utvärdering i grundskolan.

Vuxenutbildning (UbU12)

I detta betänkande behandlade utskottet 19 motionsyrkanden om vuxenutbildning från den allmänna motionstiden 2014/15. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående beredning och myndighetsuppdrag samt vidtagna åtgärder.

Ökad individanpassning och en effektivare sfi och vuxenutbildning (UbU13)

I detta betänkande behandlade utskottet regeringens proposition 2014/15:85 Ökad individanpassning – en effektivare sfi och vuxenutbildning, två motioner som väckts med anledning av propositionen och åtta motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014/15. Förslagen innebär ändringar i skollagen (2010:800). Utbildning i svenska för invandrare ska inte längre vara en egen skolform inom skolväsendet utan ska i stället ingå i skolformen kommunal vuxenutbildning. Den kommunala vuxenutbildningen ska tillhandahållas på grundläggande nivå, på gymnasial nivå och i form av svenska för invandrare. Huvudmannen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov.

Under beredningen av ärendet uppmärksammade utskottet att riksdagen bör göra några mindre kompletteringar i det lagförslag som regeringen har lagt fram i fråga om skollagen. Utskottet tog därför initiativ till vissa mindre ändringar i regeringens förslag. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta reger-ingens lagförslag med de ändringar utskottet föreslagit och avstyrkte samtliga motionsyrkanden. De ändrade bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2016.

Specialdestinerade statsbidrag – ett sätt att styra mot en mer likvärdig skola? (UbU14)

I detta betänkande behandlade utskottet regeringens skrivelse 2014/15:106 Riksrevisionens rapport om specialdestinerade statsbidrag – ett sätt att styra mot en mer likvärdig skola? Skrivelsen innehåller regeringens bedömningar av åtgärder med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport Specialdestinerade statsbidrag – Ett sätt att styra mot en mer likvärdig skola? (RiR 2014:25). Utskottet instämde med regeringen och Riksrevisionen om att de specialdestinerade statsbidragen i högre utsträckning bör riktas till de skolor och huvudmän som har störst behov av statliga bidrag. Utskottet betonade också Skolverkets centrala roll i hanteringen av statsbidragen och välkomnade därför den myndighetsanalys av Skolverket som Statskontoret fått i uppdrag att utföra. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.


En nationell referensram för kvalifikationer av livslångt lärande (UbU15)

I detta betänkande behandlade utskottet regeringens förslag i proposition 2014/15:107 Vissa frågor med anledning av införandet av en nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande och två följdmotioner. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte motionerna. En s.k. nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande ska införas i enlighet med Europaparlamentets och rådets rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Med referensramar kan nivån jämföras på olika kvalifikationer som examina, certifikat och diplom. Regeringen ska fastställa vilken nivå i den nationella referensramen som vissa kvalifika-tioner motsvarar. För andra kvalifikationer ska det vara möjligt att ansöka om nivåbedömning. Det är den som utfärdar kvalifikationen som kan ansöka om en sådan bedömning. För ansökan ska en avgift betalas. En ny lag som gör detta möjligt föreslås börja gälla den 1 oktober 2015.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet och årsredovisning 2014 (UbU16)

I detta betänkande behandlade utskottet styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under 2014 (2014/15:RJ1) och Riksrevisionens redogörelse om revisionsberättelsen över fondens årsredovisning för samma år (2014/15:RR3). Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga redogörelserna till handlingarna.

Utskottet har lämnat följande yttranden till andra utskott:

2014/15:UbU1y Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

2014/15:UbU2y Ramar för utgiftsområdena 15 och 16

2014/15:UbU3y Höständringsbudget för 2014

– 2014/15:UbU4y Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

2014/15:UbU5y 2015 års ekonomiska vårproposition

2014/15:UbU6y Vårändringsbudget för 2015

2014/15:UbU7y Legitimation för kuratorer

EU-frågor

EU-överläggningar och EU-information

Utskottet har enligt 7 kap. 12 § riksdagsordningen vid fyra tillfällen haft överläggningar om EU-frågor med regeringen, som företrätts av statsrådet Gustav Fridolin, statsrådet Helene Hellmark Knutsson och statssekreteraren Anders Lönn, samtliga från Utbildningsdepartementet.

På forskningsområdet har överläggningarna bl.a. rört frågor om det europeiska forskningsområdet (ERA), såsom den andra lägesrapporten om ERA, en färdplan för genomförandet av ERA och den rådgivande strukturen för ERA. Överläggningarna på forskningsområdet har också avsett frågor om investeringsplanen för EU, datadriven, nätverkad och öppen forskning, forskning och innovation som källor till förnybar tillväxt samt partnerskap för forskning och innovation i Medelhavsområdet.

På rymdområdet har en överläggning om en europeisk rymdpolicy ägt rum.

På utbildningsområdet har överläggningarna rört entreprenörskap och utbildning, översynen av Europa 2020-strategin, halvtidsöversynen av Utbildning 2020 samt förskolans och den primära utbildningens roll i att främja kreativitet, innovation och digital kompetens.

Utskottet har vidare informerats av regeringen om aktuella EU-frågor vid fyra tillfällen. Utskottet har då fått information om vetenskap och samhälle, det europeiska forskningsområdet, det gemensamma forskningsprogrammet för Östersjön, det informella utbildningsministermötet i Paris den 17 mars 2015 samt öppen vetenskap.

Subsidiaritetsprövning

Utskottet har inte genomfört några subsidiaritetsprövningar av EU-förslag under riksmötet 2014/15.

Uppföljning och utvärdering

Utskottet har genomfört analyser av regeringens resultatredovisningar för utgiftsområde 15 och 16 i budgetpropositionen för 2015. Analyserna hade fokus på form och struktur. Utskottet behandlade analyserna i betänkandena UbU1 och UbU2 och gjorde ett antal iakttagelser som regeringen har att beakta i sitt fortsatta arbete.

I Rapporter från riksdagen har utskottet även publicerat tre ytterligare rapporter inom ramen för ett uppföljningsprojekt om två högskolereformer – kvalitetsreformen och autonomireformen. Uppföljningen genomförs av Dansk Center for Forskningsanalyse vid Aarhus universitet på uppdrag av utskottet. Uppföljningen ska slutredovisas 2016. Följande delredovisningar har publicerats:

Autonomi och kvalitet – ett uppföljningsprojekt om implementering och effekter av två högskolereformer i Sverige. Huvudrapport (2014/15:RFR5)

Autonomi och kvalitet – ett uppföljningsprojekt om implementering och effekter av två högskolereformer i Sverige. Delredovisning 3: Enkätundersökning till studieansvariga (2014/15:RFR6)

Autonomi och kvalitet – ett uppföljningsprojekt om implementering och effekter av två högskolereformer i Sverige. Delredovisning 4: Den fallstudiebaserade undersökningens första fas (2014/15:RFR7).

Den 22 april ordnade utskottet ett seminarium om utskottets uppföljning av effekterna av två högskolereformer – kvalitet och autonomi (dnr 2256-2014/15).

Seminarier och utfrågningar

Den 7 april ordnade utskottet en öppen utfrågning om idrott och fysisk aktivitet i skolan – ett sätt att stärka inlärning och hälsa (dnr 2204-2014/15).

Information och uppvaktningar

Utskottet har vid sina sammanträden informerats om aktuella frågor.

Den 16 oktober 2014 informerades utskottet om granskningsrapporten RiR 2014:18 Statens dimensionering av lärarutbildningen – utbildas rätt antal lärare? av Margareta Åberg, riksrevisor, Jesper Antelius, programansvarig för skolprogrammet, och Daniela Lundin, revisionsledare, från Riksrevisionen.

Den 21 oktober 2014 informerades utskottet om aktuella frågor av Ann-Marie Begler, generaldirektör, och Peter Ekborg, biträdande generaldirektör, från Skolinspektionen.

Den 21 oktober 2014 informerades utskottet om aktuella frågor av statsrådet Gustav Fridolin, Helene Öberg, statssekreterare, och Erika Karlenius, politiskt sakkunnig, från Utbildningsdepartementet.

Den 23 oktober 2014 informerades utskottet om aktuella frågor av Harriet Wallberg, universitetskansler, Annika Pontén, chef för analysavdelningen, och Gunilla Jacobsson, senior rådgivare, från Universitetskanslersämbetet.

Den 23 oktober 2014 informerades utskottet om aktuella frågor av Anna Ekström, generaldirektör, från Skolverket.

Den 18 november 2014 informerades utskottet om aktuella frågor av statsrådet Helene Hellmark Knutsson och Klas-Herman Lundgren, politiskt sakkunnig, från Utbildningsdepartementet.

Den 9 december 2014 informerades utskottet om aktuella frågor av statsrådet Aida Hadžialić och medarbetare från Utbildningsdepartementet.

Den 10 december 2014 informerades utskottet om studiemedelsfrågor av Maria Eka, expeditions- och rättschef, Linda Norman, departementsråd, och Peter Edman, ämnesråd, från Utbildningsdepartementet.

Den 29 januari 2015 informerades utskottet om satellituppskjutningar från Esrange av Anna Rathsman, teknisk direktör, och Anders Jörle, informa-tionsdirektör, från Swedish Space Corporation.

Den 10 februari 2015 informerades utskottet om grundskolan av Anna Ekström, generaldirektör, Helena Carlsson, biträdande chef på enheten för prov och bedömning, och Helena Karis, undervisningsråd och biträdande projektledare för Matematiklyftet, från Skolverket.

Den 10 februari 2015 informerades utskottet om Grundskoleutredningen av Ann-Marie Begler, utredare, Ingrid Lindskog, huvudsekreterare, och Ingegärd Hilborn, utredningssekreterare.

Den 12 februari 2015 informerades utskottet om aktuella frågor av Helen Dannetun, rektor för Linköpings universitet och ordförande i Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), Anders Söderholm, rektor för Mittuniversitetet och vice ordförande i SUHF, Karin Röding, rektor för Mälardalens högskola och ledamot av SUHF:s styrelse, och Marianne Granfelt, generalsekreterare för SUHF.

Den 12 februari 2015 informerades utskottet om möjligheter till fjärrundervisning av Helene Öberg, statssekreterare, Angela Öst, departementsråd, Kristina Söderberg, ämnessakkunnig, och Mattias Ahlquist, departementssekreterare, från Utbildningsdepartementet.

Den 19 februari 2015 informerades utskottet om modersmålsundervisning av Monica Axelsson, professor vid Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet.

Den 19 mars 2015 informerades utskottet om rapporten Decentralisering, skolval och fristående skolor – resultat och likvärdighet i svensk skola av Björn Öckert, docent, och Helena Holmlund, docent, från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

Den 24 mars 2015 informerades utskottet om förskoleklassen av Anna Ekström, generaldirektör, Ulrika Lundqvist, enhetschef, och Bellina Torén, utbildningsråd, från Skolverket.

Den 24 mars 2015 informerades utskottet om förskoleklassen av utbildningsminister Gustav Fridolin och Erika Karlenius, politiskt sakkunnig, från Utbildningsdepartementet.

Den 26 mars 2015 informerades utskottet om regeringsuppdraget att utvärdera folkbildningen av Charlotte Andersson, utredare, och Gunnar Gustafsson, utredare, från Statskontoret.

Den 23 april 2015 informerades utskottet om Nobel Center av Lars Heikensten, Nobelstiftelsens vd, Marika Hedin, chef för Museum Gustavianum, och Olov Amelin, museichef för Nobelmuseet.

Den 7 maj 2015 informerades utskottet om legitimation för kuratorer av Anders Lönn, statssekreterare, Camilla Georgsson, politiskt sakkunnig, Johanna Wockatz, departementssekreterare, och Malin Bolinder, departementssekreterare, från Utbildningsdepartementet.

Den 26 maj 2015 informerades utskottet om skolavslutningar av Skolverket, Skolinspektionen, Diskrimineringsombudsmannen, Barnombudsmannen, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Svenska kyrkan.

Studiebesök

Under riksmötet har utskottet gjort följande studiebesök i Stockholmsområdet:

Riksrevisionen, den 4 november 2014

Lärarförbundet, den 28 januari 2015

Teknikföretagen, den 17 februari 2015

Universitetskanslersämbetet, den 10 mars 2015

Sveriges akademikers centralorganisation, den 14 april 2015.

Tryck: Elanders, Vällingby 2015

Tryck: Elanders, Vällingby 2015