Utrikesutskottets ansvarsområde och sammansättning

Utrikesutskottet skall bereda ärenden om rikets förhållanden till och överenskommelser med andra stater och mellanfolkliga organisationer, Sveriges representation i utlandet och bistånd till annat lands utveckling samt ärenden i övrigt om utrikes handel och internationellt ekonomiskt samarbete, allt i den mån ärendena icke tillhör annat utskotts beredning.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan samt 7 Internationellt bistånd tillhör utrikesutskottets beredning.

Utrikesutskottets sammansättning m.m.

Utrikesutskottet hade under riksmötet 1998/99 följande sammansättning:

Ledamöter

Viola Furubjelke (s)

Göran Lennmarker (m)

Sören Lekberg (s)

Berndt Ekholm (s)

Lars Ohly (v)

Ingrid Näslund (kd)

Bertil Persson (m)

Urban Ahlin (s)

Liselott Wågö (m)

Carina Hägg (s)

Agneta Brendt (s)

Murad Artin (v)

Jan Erik Ågren (kd)

Sten Tolgfors (m)

Marianne Samuelsson (mp)

Marianne Andersson (c)

Karl-Göran Biörsmark (fp)

Suppleanter

Marianne Jönsson (s)

Karin Enström (m)

Birgitta Ahlqvist (s) fr.o.m. 981020

Inger Lundberg (s)

Berit Jóhannesson (v)

Fanny Rizell (kd)

Roy Hansson (m)

Ronny Olander (s)

Birgitta Wistrand (m)

Christina Axelsson (s)

Anders Berglöv s)

Eva Zetterberg (v)

Åke Carnerö (kd)

Gustaf von Essen (m)

Lars Ångström (mp)

Agne Hansson (c)

Elver Jonsson (fp)

Carl Bildt (m) fr.o.m. 981020

Hans Hjortzberg-Nordlund (m) fr.o.m. 981020

Kenneth Lantz (kd) fr.o.m. 981020

Gudrun Schyman (v) fr.o.m. 981020

Siw Persson (fp) fr.o.m. 981020

Yvonne Ruwaida (mp) fr.o.m. 981020

Lena Ek (c) fr.o.m 981218

Ordförande i utskottet var Viola Furubjelke (s) och vice ordförande Göran Lennmarker (m). Som framgår av redovisningen tillhörde sex av utskottets ledamöter Socialdemokraterna, fyra Moderata samlingspartiet, två Vänsterpartiet, två Kristdemokraterna, en Centerpartiet, en Folkpartiet liberalerna och en Miljöpartiet de gröna.

Kansli

Thomas Hörberg                 kanslichef

Thomas Belius                    föredragande

Jonas Lovén             föredragande

Per Arne Ströberg     föredragande

Margareta Holmberg 1:e byråsekreterare

Kristin Laxhed                    byråassistent

Satu Saariniemi                  byråassistent (tjänstgör 50 % för UU och            50 % för FöU)

Pia Lönnberg            expeditionsassistent (tjänstgör 50 % för              UU och 50 % för EU-nämnden)

Riksdagsstipendiaten Hans Andersson har under våren 1999 tjänstgjort vid utskottets kansli.

Verksamhetens omfattning och inriktning

Under riksmötet 1998/99 höll utskottet 34 allmänna sammanträden och 34 särskilda sammanträden (föredragningar och besök i utskottet m.m.). Sammanträdestiden uppgick till 57 timmar och 50 minuter respektive 43 timmar, totalt 100 timmar och 50 minuter. Förutom vid de särskilda sammanträdena har föredragningar och besök i viss utsträckning också förekommit vid de allmänna sammanträdena.

Utskottet behandlade 7 propositioner och 6 skrivelser från regeringen samt 1 redogörelse från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling. 89 motioner med 580 yrkanden om olika åtgärder har behandlats. 21 av dessa var från motioner ställda till annat utskott.

Utskottet avlämnade 13 betänkanden till kammaren och 2 yttranden till andra utskott.

Till betänkandena fogades sammanlagt 89 reservationer och 36 särskilda yttranden.

En jämförande statistisk översikt finns fogad som bilaga till denna verksamhetsberättelse.

Utskottet fastställde vid riksmötets inledning en plan för inriktningen av verksamheten under hela valperioden 1998–2002. Denna plan har i allt väsentligt följts vad avser den del som berör riksmötet 1998/99. En utgångspunkt för utskottets arbete är att integrera betänkandearbetet med den verksamhet som bedrivs inom områdena resor och besök, uppföljning och utvärdering samt omvärldsbevakning.

Ärendeberedning

Utrikesutskottet uppmärksammade under året särskilt de handelspolitiska frågorna. I betänkande 1998/99:UU12 Utrikeshandel och internationella investeringar belystes den betydelse som globaliseringen av  världsekonomin har för utvecklingen i u-länderna, för gemensam säkerhet, för demokrati och de mänskliga rättigheterna samt för miljön. Utskottet menade att en ny omfattande förhandlingsrunda inom WTO är önskvärd. En fri handel över nationsgränserna leder generellt till högre sysselsättning och ökat välstånd. Den gynnsamma utveckling som ett stort antal u-länder uppvisat under de senaste decennierna har bekräftat att ett ökat deltagande på världsmarknaden bidrar till ekonomisk tillväxt och en minskning av fattigdomen. Ekonomiskt utbyte genom handel och investeringar skapar positiva ömsesidiga beroenden länder emellan. Likaså har handel positiva effekter vad avser demokrati och de mänskliga rättigheterna, framhöll utskottet i betänkandet. Samtidigt kan handel ställa i relief svåra förhållanden i fattiga länder, t.ex. undermåliga arbetsförhållanden och barnarbete. Ofta fördelas tillväxten ojämnt. Det är också så att många av de minst utvecklade länderna inte nämnvärt ökat sitt deltagande i den internationella handeln under de senaste decennierna, bl.a. beroende på att de är alltför outvecklade för att kunna dra nytta av de möjligheter som WTO och dess regelverk innebär. Det är av vikt att dessa frågor uppmärksammas i kommande förhandlingar. Även miljöfrågorna måste beaktas i multilaterala handelssammanhang.

Även i yttrande 1998/99:UU2y Utrikeshandel till näringsutskottet, med anledning av regeringens skrivelse 1998/99:59 Öppen handel–rättvisa spelregler, behandlades handelspolitiska frågor. Utskottet betonade i yttrandet att tillvaratagandet av u-ländernas intressen är ett viktigt inslag i Sveriges utrikespolitik. I de fall Sverige kan bidra till att stärka u-ländernas kapacitet att delta i förhandlingsprocessen bör detta ges prioritet. Utskottet menade att det också är viktigt att stödja utvecklandet av handeln mellan u-länder.

Utskottet ägnade även biståndsfrågor en stor uppmärksamhet under året. Under hösten 1998 behandlades i betänkande 1998/99:UU2 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd regeringens budgetförslag och motioner avseende biståndet och östsamarbete Regeringen gavs därvid till känna ett önskemål om en mera omfattande redogörelse för de mänskliga rättigheterna i de länder som mottar svenskt bistånd. Vidare behandlade utskottet i betänkande 1998/99:UU3 Mänskliga rättigheter m.m. en rad motioner angående mänskliga rättigheter och svensk utrikespolitik, motioner som till stor del rörde förhållanden i utvecklingsländer och länder i Central- och Östeuropa. I betänkande 1998/99:UU11 En svensk Asienstrategi för 2000-talet ställde utskottet sig bakom regeringens synsätt som syftar till att utveckla ett närmare och mer jämbördigt samarbete genom att skapa varaktiga, fördjupade och ömsesidiga relationer mellan Sverige och länderna i Asien. Utskottet framhöll därutöver också i ett tillkännagivande att religionernas roll i Asiensamarbetet särskilt borde beaktas.

Inom EU-området är utrikesutskottet dels fackutskott för frågor inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt vissa frågor inom den första pelarens samarbete, dels horisontellt ansvarigt när det gäller riksdagens behandling av övergripande EU-frågor, t.ex. regeringens årliga skrivelse om EU-politiken. EU-frågorna fortsätter att uppta en stor del av utskottets arbete. Utskottet behandlade i betänkande 1998/99:UU10 regeringens redogörelse (skr. 1998/99:60) för verksamheten inom Europeiska unionen under 1998. Vid behandlingen av detta ärende bereddes övriga berörda utskott tillfälle att yttra sig. Utskottet betonade i betänkandet att unionens främsta uppgift är att trygga freden, friheten, demokratin och välfärden i hela Europa. Det konstaterades att unionens utveckling under 1998 präglats av arbetet med fördjupning  av samarbetet och med utvidgningen av medlems-kretsen. Enligt utskottets uppfattning var särskilt diskussionerna inom ramen för Agenda 2000, rörande vilka reformer av unionens politik som behövs inför den kommande utvidgningen, viktiga. Därutöver behandlades ett antal frågor inom unionssamarbetet samt frågor kring Sveriges ordförandeskap i EU under första halvåret år 2001. Vidare begärde utskottet i ett tillkännagivande i betänkande 1998/99:UU10 att regeringen i framtida skrivelser utförligare redovisar viktigare direktiv och överträdelseärenden. Utskottet behandlade även ett Europa—Medelhavsavtal mellan EU och Jordanien samt ett partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Turkmenistan (betänkandena 1998/99:UU6 respektive 1998/99:UU7).

I betänkande 1998/99:UU4 tillstyrkte utskottet regeringens proposition om Sveriges tillträde till Förenta nationernas fördrag om fullständigt förbud mot kärnsprängningar samt regeringens proposition om Sveriges tillträde till konventionen om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring (Ottawakonventionen). Vidare tillstyrktes regeringens förslag om att vissa delar av Ottawakonventionen provisoriskt skall tillämpas i avvaktan på konventionens ikraftträdande. Med anledning av propositionerna föreslog utskottet bl.a. vissa ändringar i brottsbalken och i lagen om immunitet och privilegier.

I betänkande 1998/99:UU13 tog utskottet ställning till regeringens årliga redogörelse för krigsmaterielexporten, denna gång avseende exporten år 1997.

Som en följd av en tidigare begäran från riksdagen återkom regeringen under riksmötet med förslag om ändring vad avser straffbestämmelserna m.m. i lagen (1999:95) om vissa internationella sanktioner. Utskottet behandlade i betänkande 1998/99:UU5 regeringens förslag, varvid det fann att dessa var lämpligt utformade och väl motiverade, varför de tillstyrktes. 

Utskottet tog vidare ställning till samarbetet inom Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) i betänkandena 1998/99:UU8 respektive 1998/99:UU9. Det nordiska samarbetet behandlades ej av utskottet under riksmötet 1998/99.

Förutom ovan nämnda betänkande avseende regeringens budgetförslag för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd behandlade utskottet i betänkande 1998/99:UU1 innehållet i regeringens förslag till anslag under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan. I yttrande 1998/99:UU1y framförde utskottet sin uppfattning med anledning av motioner och regeringens förslag i vårpropositionen till tilläggsbudget respektive budgetförslagen såvitt avsåg utskottets beredningsområde.

Ett register över utskottets betänkanden och yttranden finns i riksdagstrycket för 1998/99, Protokoll, Bihang, Band E 6.

Utskottet beredde, tillsammans med försvarsutskottet, vissa säkerhetspolitiska frågor i ett sammansatt utrikes- och försvarsutskott (UFöU). Verksamheten i detta sammansatta utskott redovisas separat.

Besöksverksamhet och resor

Besöken och resorna är fortsatt tidskrävande och ställer stora krav på utskottets ledamöter och på utskottskansliets personella resurser. Samtidigt är de av central betydelse bl.a. för att komplettera den information som utskottet inhämtar på annat håll och som ett led i utskottets uppföljnings- och utvärderingsverksamhet.

Under riksmötet mottog utskottet 23 besök. Bland besökarna under riksmötet 1998/99 kan nämnas Burkina Fasos president, Sydafrikas dåvarande vicepresident (numera president) Thabo Mbeki, talmännen från Bulgarien respektive Litauen, Guinea-Bissaus premiärminister, utrikesministrarna från Cypern, Eritrea, Mexiko och Moçambique, Irans vice utrikesminister, beskickningscheferna för Guatemalas, Honduras och Nicaraguas ambassader (med anledning av naturkatastrofen i Centralamerika) samt högre företrädare för Världsbanken (två besök) och EU.

Förutom de ovan nämnda besöken tog utskottet emot ett antal parlamentariska delegationer. Dessa kom från Algeriet, Bulgarien, Guinea-Bissau, Kuba, Ryssland och Turkiet. På sedvanligt sätt tog utskottet även emot UD:s säkerhetspolitiska rapportörer och UD:s handläggare under utbildning. I samband med ärendeberedning uppvaktades utskottet också av olika intresseorganisationer m.fl.

Utöver besök av ovan nämnda slag tar ordföranden och vice ordföranden, som företrädare för utskottet, emot ett betydande antal besök. Vissa besökare på tjänstemannanivå har mottagits av utskottets kansli.

Till följd av allmänna val till riksdagen och ett därmed något kortare riksdagsår gavs under riksmötet 1998/99 begränsad tid för resor inom Sverige och för besök i utlandet.

En delegation från utskottet besökte under våren 1999 Jokkmokk för att främst studera samefrågor. En annan utskottsdelegation följde under en vecka arbetet vid FN:s MR-kommission i Genève. Tillsammans med försvarsutskottet företog utskottet i april ett besök vid Swedint i Södertälje, där bl.a. utbildningen av utlandsstyrkan studerades.

Under två veckor i augusti–september 1999 genomförde utskottet, delat i två grupper, mera omfattande, separata studieresor i USA och Mexiko respektive USA och Kanada.

Vidare representerade utskottets ordförande respektive vice ordförande Sverige vid de möten som hölls i Österrike och i Tyskland mellan ordförandena i EU-staternas utrikesutskott. Utskottets ordförande medverkade därutöver i ett möte i Bonn mellan ordförandena i EU-staternas biståndsutskott.

Utskottet besökte också myndigheter och organisationer i Stockholm, bl.a. Utrikesdepartementet, Sida (två gånger), Riksdagens revisorer, International IDEA, Forum Syd och Utrikespolitiska institutet.

Omvärldsbevakning: föredragningar m.m.

Förutom de för utskottet grundläggande säkerhetspolitiska frågorna har det omfattande utrikespolitiska samarbetet inom EU och, under den tid Sverige var medlem av FN:s säkerhetsråd, de globala säkerhetsfrågorna satt sin prägel på utskottets löpande arbete med att följa omvärldsutvecklingen, inte minst sådan den avspeglar sig i arbetet inom olika internationella organisationer. Till följd av den tydliga tempohöjningen inom det utrikespolitiska området har utskottets omvärldsbevakning fått en alltmer framskjuten plats.

Utskottets ambition är att nära följa frågor av större utrikespolitisk betydelse samt att så tidigt som möjligt få en inblick i centrala beslutsprocesser av betydelse för Sverige. Härigenom skapas bl.a. förutsättningar för snabba ställningstaganden när så erfordras, vilket under senare år bl.a. varit fallet i samband med svenska truppinsatser på Balkan, och ett gott beslutsläge när resultaten av långdragna utrikespolitiska processer så småningom skall göras till föremål för riksdagens beslut. Det senare har återkommande varit fallet på EU-området.

Som ett underlag för sin omvärldsbevakning har utskottet, inom ramen för sin ovan nämnda verksamhetsplanering för valperioden, fastställt en långsiktig plan för bevakning av olika frågor. Utskottets främsta instrument för att i praktiken förverkliga nämnda ambitioner är genom föredragningar i utskottet.

Vad gäller EU-frågorna har utrikesutskottet som ansvarigt fackutskott att fördjupa sitt kunnande inom det primära beredningsområdet, vilket innefattar den andra pelaren och vissa delar av samarbetet inom den första pelaren.

Utskottets ledamöter följer även utvecklingen inom EU genom att fortlöpande ta del av den dokumentation som inkommer från olika EU-organ och de samrådsorgan där Sverige deltar. Utrikesutskottets presidium representerar, som ovan nämnts, utskottet i de regelbundet återkommande mötena mellan företrädare för EU-staternas utrikesutskott respektive biståndsutskott och återrapporterar till utskottet från dessa möten.

Under året har utrikesrådet för politiska frågor i Utrikesdepartementet (eller dennes ställföreträdare) vid åtta tillfällen redogjort för aktuella frågor och svenska ståndpunkter inför utrikesministrarnas rådsmöten. Motsvarande föredragningar har hållits om arbetet i FN:s säkerhetsråd. Vidare har utrikesministern, statsrådet Pagrotsky och kabinettssekreteraren vid upprepade tillfällen fört samtal med utskottet i frågor av här aktuellt slag.

Dessa samtal och föredragningar har kompletterats med mer tematiska föredragningar inom utskottets beredningsområde. Sålunda har föredragningar ägt rum om EU:s Medelhavspolitik och Barcelonaprocessen, om reformfrågorna inom unionen och Agenda 2000, om internationella och fredsfrämjande insatser, om den handelspolitiska agendan inför WTO:s ministermöte i november 1999, om försvarsmaterielsamverkan inom EU, om unionens utvidgning, om OSSE samt om Östersjösamarbetet.

På biståndsområdet har statsrådet Pierre Schori och statssekreterare Mats Karlsson vid flera tillfällen givit utskottet föredragningar inför de europeiska biståndsministrarnas rådsmöten samt om Loméprocessen. Vidare har företrädare för departementet informerat bl.a. om frågor rörande svensk policy avseende samarbetet med Asien. Även föredragningar av Sida har ägt rum.

Seminarie- och symposieverksamheten, ofta i Utrikesdepartementets regi, inom utskottets verksamhetsområde är väl utvecklad. I många fall kanaliseras inbjudningar till denna typ av aktiviteter via utskottet till dess ledamöter. Även om utskottet som sådant inte deltar är uppslutningen från ledamöternas sida ofta stor, och en värdefull återkoppling till utskottets arbete är vanligt förekommande.

Uppföljning och utvärdering

Utskottet har under riksmötet på olika sätt – i betänkandearbetet, i samband med besök och resor samt i form av särskilda studier – följt upp av riksdagen tidigare fattade beslut.

En betydande del av utskottets ovan redovisade aktiviteter, bl.a. besöksverksamheten, resor samt EU- och FN-bevakningen, innehåller element av uppföljning och utvärdering. Dessa särredovisas därför inte under denna rubrik. Även ärendeberedningen kan innehålla delar som har bäring på uppföljning och utvärdering. I betänkanden görs i vissa fall speciella särredovisningar av frågor som väckts i utskottet.

Utskottet har även nära följt Riksdagens revisorers verksamhet inom utskottets beredningsområde, bl.a. genom ett besök hos revisorerna, och därvid erhållit orientering om pågående förstudier m.m. Utskottets kansli har också under hand samverkat med revisorernas kansli i frågor rörande för utskottet relevanta granskningsprojekt.

Under riksmötet granskade utskottet på vilket sätt och i vilken omfattning regeringen beaktat de tillkännagivanden som riksdagen gjort i anledning av förslag från utrikesutskottet. Regeringens regleringsbrev granskades i syfte att få en bild av hur regeringen omsatt riksdagens budgetbeslut i form av anvisningar till underlydande myndigheter inom utskottets beredningsområde.

Liksom fallet varit tidigare år, erhöll utskottet en föredragning av Utrikesdepartementets expeditionschef, där denne gick igenom departementets budgetarbete och redogjorde för ”bokslutet” för föregående år. Expeditionschefen har under riksdagsåret också för utskottet redovisat olika aspekter av utrikesförvaltningens arbete.

Utskottets kansli hade under året ett fortsatt samarbete med Utrikesdepartementet i frågor med bäring på redovisningen i budgetpropositionen av mål och resultat.

Även utskottets besök hos myndigheter och organisationer som erhåller stöd över statsbudgeten har utgjort led i arbetet med uppföljning och utvärdering.

Utskottet har slutfört ett projekt syftande till en granskning och utvärdering av de sex större FN-konferenser som genomförts under 1990-talet. Avrapporteringen av detta projekt har skett under riksmötet och två rapporter har publicerats: Sveriges uppföljning av två FN-konferenser under 1990-talet (Utredningar från riksdagen 1998/99:URD3) och En uppföljning och utvärdering av FN:s världskonferenser under 1990-talet (Utredningar från riksdagen 1998/99:URD4).

Under riksmötet har utskottet också avslutat det tidigare inledda s.k. konflikthanteringsprojektet inom vilket aspekter på och metoder för (svenskt) deltagande i konflikthanteringsinsatser gjorts till föremål för studier. Slutrapporten från detta projekt publicerades under hösten i skriften Internationell konflikthantering (Utredningar från riksdagen 1998/99:URD5).

Våren 1999 inleddes vissa förstudier beträffande uppföljnings- och utvärderingsprojekt inom EU-området.

Övrig verksamhet

Under förra valperioden inledde utskottet systematiska kontakter med forskarsamhället. Då denna verksamhet utföll väl beslöt utskottet att även under innevarande valperiod bedriva en liknande verksamhet, denna gång med fokus på folkrätten. I enlighet härmed har utskottet under riksmötet 1998/99 vid tre tillfällen haft seminarier/föredragningar med folkrättslig inriktning (allmän folkrätt, Kosovoproblematiken ur folkrättslig synvinkel och folkrätt på MR-området). Som ett led i sina kontakter med forskarvärlden har utskottet också under en stor del av våren 1999 varit värd för årets riksdagsstipendiat (forskarstuderande i statsvetenskap).

Utskottet och dess kansli har under riksmötet i olika former, bl.a. till följd av sin samordnande roll inom delar av EU-arbetet, lämnat stöd till andra riksdagsorgan i frågor med utrikespolitisk och internationell anknytning.

Enligt sin verksamhetsplan skall utskottet under valperioden ägna ökat intresse åt informationsfrågor. Under riksmötet 1998/99 har detta bl.a. tagit sig uttryck i ett ökat antal pressmeddelanden och i riktad direktinformation till svenska ambassader och andra utlandsmyndigheter om utskottets ställningstaganden i olika betänkanden. Utskottet har också arrangerat en offentlig utrikespolitisk debatt på riksdagens informationscentrum.

Vissa uppgifter rörande utrikesutskottets verksamhet under riksmötena 1996/97–1998/99

Siffrorna inom parentes anger det aritmetiska medelvärdet (heltalsavrundat) för samtliga utskott (källa: Riksdagens utredningstjänst).