Utrikesutskottets verksamhet vid riksmötet 1999/2000

utskottsdokument 1999/2000:CC2

Utrikesutskottets

 
verksamhet vid riksmötet 1999/2000

 

 

1999/2000

UU

 

 

Utrikesutskottets ansvarsområde och sammansättning

Utrikesutskottet skall bereda ärenden om rikets förhållanden till och överenskommelser med andra stater och mellanfolkliga organisationer, Sveriges representation i utlandet och bistånd till annat lands utveckling samt ärenden i övrigt om utrikes handel och internationellt ekonomiskt samarbete, allt i den mån ärendena icke tillhör annat utskotts beredning.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan samt 7 Internationellt bistånd tillhör utrikesutskottets beredning.

Utrikesutskottets sammansättning m.m.

Utrikesutskottet hade under riksmötet 1999/2000 följande sammansättning:

Ledamöter

Viola Furubjelke (s)

Göran Lennmarker (m)

Sören Lekberg (s)

Berndt Ekholm (s)

Lars Ohly (v)

Ingrid Näslund (kd)        t.o.m. 000131

Holger Gustafsson (kd)   fr.o.m. 000201

Bertil Persson (m)

Urban Ahlin (s)               t.o.m. 000322

Marianne Jönsson (s)      fr.o.m. 000329

Liselotte Wågö (m)

Carina Hägg (s)

Agneta Brendt (s)

Murad Artin (v)

Jan-Erik Ågren (kd)

Sten Tolgfors (m)

Marianne Samuelsson (mp)

Marianne Andersson (c)

Karl-Göran Biörsmark (fp)

 


Suppleanter

Marianne Jönsson (s)      t.o.m. 000329

Karin Enström (m)

Birgitta Ahlqvist (s)

Berit Jóhannesson (v)

Roy Hansson (m)

Ronny Olander (s)

Birgitta Wistrand (m)

Christina Axelsson (s)

Anders Berglöv (s)

Eva Zetterberg (v)

Åke Carnerö (kd)

Gustaf von Essen (m)

Lars Ångström (mp)

Agne Hansson (c)

Elver Jonsson (fp)

Carl Bildt (m)                 t.o.m. 990923

Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

Kenneth Lantz (kd)         t.o.m. 000428

Gudrun Schyman (v)

Siw Persson (fp)

Yvonne Ruwaida (mp)

Lena Ek (c)

Inger Lundberg (s)

Fanny Rizell (kd)

Lars Tobisson (m)          fr.o.m. 990923

Håkan Juholt (s)                         fr.o.m. 991104

Urban Ahlin (s)               fr.o.m. 000329

Rosita Runegrund (kd)    fr.o.m. 000428

 

Ordförande i utskottet var Viola Furubjelke (s) och vice ordförande Göran Lennmarker (m). Som framgår av redovisningen tillhörde sex av utskottets ledamöter Socialdemokraterna, fyra Moderata samlingspartiet, två Vänsterpartiet, två Kristdemokraterna, en Centerpartiet, en Folkpartiet liberalerna och en Miljöpartiet de gröna.

 

Kansli

Thomas Hörberg                 kanslichef

Thomas Belius                    föredragande

Jonas Lovén             föredragande

Per Arne Ströberg     föredragande

Margareta Holmberg byrådirektör

Kristin Laxhed                tjl. fr.o.m. 990901

Niklas Strååt            byråassistent fr.o.m 000515

Satu Saariniemi                  byråassistent (tjänstgöring 50 % för UU              och 50 % för FöU) t.o.m. 000430

Pia Lönnberg            expeditionsassistent (tjänstgöring 50 % för                    UU och 50 % för EU-nämnden) t.o.m.           000831

Joachim Claesson           expeditionsassistent fr.o.m. 000911

 

Riksdagsstipendiaten Katarina Barrling har under våren 2000 tjänstgjort vid utskottets kansli.

Verksamhetens omfattning och inriktning

Under riksmötet 1999/2000 höll utskottet 34 allmänna sammanträden och 43 särskilda sammanträden (föredragningar och besök i utskottet m.m.). Sammanträdestiden uppgick till 63 timmar och 36 minuter respektive 45 timmar och 50 minuter, totalt 109 timmar och 26 minuter. Förutom vid de särskilda sammanträdena har föredragningar och besök i viss utsträckning också förekommit vid de allmänna sammanträdena.

Ett av de allmänna sammanträdena var en offentlig utfrågning (”hearing”), som arrangerades tillsammans med konstitutionsutskottet och EU-nämnden, och som avsåg EU:s stadga om grundläggande rättigheter.

Utskottet behandlade i sina betänkanden 5 propositioner och 7 skrivelser från regeringen samt 2 redogörelser från Nordiska Rådets svenska delegation. 150 motioner med 575 yrkanden om olika åtgärder har behandlats.

Utskottet avlämnade 14 betänkanden till kammaren samt 1 utlåtande och 6 yttranden till andra utskott.

Till betänkandena fogades sammanlagt 85 reservationer och 51 särskilda yttranden.

En jämförande statistisk översikt finns fogad som bilaga till denna verksamhetsberättelse.

Utskottet fastställde 1998 en plan för inriktningen av verksamheten under hela valperioden 1998–2002. Denna plan har i allt väsentligt följts vad avser den del som berör riksmötet 1999/2000. En utgångspunkt för utskottets arbete är att integrera betänkandearbetet med den verksamhet som bedrivs inom områdena resor och besök, uppföljning och utvärdering samt omvärldsbevakning.

Ärendeberedning

Utrikesutskottet uppmärksammade under året frågan om användning av kryptografi vid överföring och lagring av information i elektronisk form samt när det gäller handel med kryptoprodukter. I betänkande 1999/2000:UU3 Om kryptografi framhölls att det för närvarande inte föreligger skäl att begränsa användningen av kryptoteknik i Sverige och att importen av kryptoteknik skall förbli fri. Vid kammarbehandlingen av ärendet återförvisades det till utskottet. Frågan om kryptografi togs därför upp till förnyad beredning i betänkande 1999/2000:UU7. Utskottet menade att förhållandena beträffande exportkontroll av kryptoprodukter hade i icke oväsentlig grad förändrats sedan skrivelsen underställdes riksdagen och motionerna väckts. Enligt utskottets bedömning hade flertalet av de krav som motionsledes framförts redan tillgodosetts.

Utskottet ägnade även biståndsfrågor stor uppmärksamhet under året. Under hösten 1999 behandlades i betänkande 1999/2000:UU2 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd regeringens budgetförslag och motioner avseende biståndet och östsamarbetet. I betänkandet behandlades även Riksdagens revisorers förslag angående utvecklingssamarbetet – styrning, genomförande, samordning och uppföljning. Regeringen gavs därvid till känna ett önskemål om en bättre utformning av regeringens bemyndiganden, en utredning om formerna för utvärderingsfunktionen inom biståndet samt de enskilda organisationernas roll i samarbetet med Sida. Vidare behandlade utskottet i betänkande 1999/2000:UU11 Mänskliga rättigheter m.m. – länder, områden och enskilda folk en rad motioner angående mänskliga rättigheter och svensk utrikespolitik, motioner som till stor del rörde förhållanden i utvecklingsländer och länder i Central- och Östeuropa.

I betänkande 1999/2000:UU4 Ett forskningssamarbete med Västeuropeiska försvarsmaterielgruppen (WEAG) och Finland ställde utskottet sig bakom regeringens förslag om det föreslagna forskningssamarbetet.

Vad avser EU är utrikesutskottet dels fackutskott för frågor inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt vissa frågor inom den första pelaren, dels horisontellt ansvarigt när det gäller riksdagens behandling av övergripande EU-frågor, t.ex. regeringens årliga skrivelse om EU-politiken. EU-frågorna fortsätter att uppta en stor del av utskottets arbete. Utskottet behandlade i betänkande 1999/2000:UU10 regeringens redogörelse (skr. 1999/2000:60) för verksamheten inom Europeiska unionen under 1999. Vid behandlingen av detta ärende bereddes övriga berörda utskott tillfälle att yttra sig.

Utskottet framhåller i betänkandet att trots vissa svårigheter fattades under 1999 många beslut av avgörande betydelse för unionens framtida utveckling. Dessa bidrar sammantaget, enligt utskottets uppfattning, både till en fördjupning och en utvidgning av den europeiska integrationen. Utskottet konstaterar vidare att den 1 januari 1999 inleddes ett fördjupat samarbete genom den ekonomiska och monetära unionens tredje fas. Detta utgör ett viktigt fördjupningsprojekt, och utskottet menar att det ligger i svenskt intresse att valutaunionen blir framgångsrik. Vid Europeiska rådets möte i december i Helsingfors fattades det historiskt viktiga beslutet att ytterligare sex av de länder som ansökt om medlemskap i EU skall få inleda förhandlingar. Detta gäller Bulgarien, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Malta. Vidare konstaterar utskottet att under 1999 trädde Amsterdamfördraget i kraft efter att ha blivit godkänt av samtliga medlemsstaters parlament, och utskottet understryker att detta utgör ett viktigt steg i fördjupningen av samarbetet. Vidare framhåller utskottet i betänkandet att under 1999 togs de första stegen mot en vidareutveckling av unionssamarbetet på de rättsliga och migrationspolitiska områdena och att Sverige under året aktivt har verkat för att förstärka och ge innehåll och struktur åt unionens arbete för en hållbar utveckling. Arbetet med att utveckla en krishanteringskapacitet för unionen fortskred under året, och ett antal viktiga beslut fattades av Europeiska rådet. Genom dessa beslut erhåller EU en militär kapacitet att sätta in i förebyggande syfte eller för att hantera kriser och även för att göra civila insatser inom ramen för en krishanteringssituation. Utskottet välkomnar dessa steg som syftar till att förstärka samarbetet inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i enlighet med FN-stadgans principer. I betänkandet behandlas även frågor kring Sveriges ordförandeskap i EU första halvåret år 2001.

I betänkande 1999/2000:UU8 tog utskottet ställning till ett frihandelsavtal mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater och Sydafrika och i betänkande 1999/2000:UU14 till en överenskommelse om en liberalisering av handeln med tjänster m.m. mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater och Mexikos förenta stater. Utskottet tillstyrkte i båda fallen propositionerna.

I betänkande 1999/2000:UU12 tog utskottet ställning till regeringens årliga redogörelse för krigsmaterielexporten, denna gång avseende exporten under åren 1998 och 1999 (skr. 1998/1999:128 respektive 1999/2000:110). Utskottet föreslog att skrivelserna skulle läggas till handlingarna.

I betänkande 1999/2000:UU13 tillstyrkte utskottet regeringens proposition om effektiv kontroll för att hindra spridning av kärnvapen.

Utskottet ställde sig bakom regeringens syn på ekonomisk utveckling och samarbete i Östersjöregionen i betänkande 1999/2000:UU6. Det nordiska samarbetet under 1998 och 1999 behandlades av utskottet i betänkandena 1999/2000:UU5 respektive 1999/2000:UU9.

Förutom ovan nämnda betänkande avseende regeringens budgetförslag för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd behandlade utskottet i betänkande 1999/2000:UU1 innehållet i regeringens förslag till anslag under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan.

I yttrande 1999/2000:UU1y framförde utskottet sin uppfattning till finansutskottet med anledning av motioner och regeringens förslag i budgetpropositionen för år 2000 (volym 1) vad avser den ekonomiska politiken och förslag till statsbudget för budgetåret 2000 respektive budgetförslagen såvitt avsåg utskottets beredningsområde.

Med anledning av den ekonomiska vårpropositionen framförde utskottet sin uppfattning till finansutskottet (yttrande 1999/2000:UU5y) angående regeringens förslag och motionsvis framförda förslag till preliminära ramar för utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan samt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. På motsvarande sätt yttrade sig utskottet till finansutskottet (yttrande 1999/2000:UU6y) om förslag till tilläggsbudget för budgetåret 2000.

I yttrande 1999/2000:UU2y lämnade utskottet sina synpunkter till konstitutionsutskottet med anledning av riksdagens skrivelser till regeringen. Vidare framförde utskottet i yttrande 1999/2000:UU3y sin uppfattning till konstitutionsutskottet med anledning av proposition 1998/99:143 om nationella minoriteter i Sverige.

Den säkerhetspolitiska grunden för försvarsbeslutet (proposition 1999/2000:30 Det nya försvaret och följdmotioner) belystes i yttrande 1999/2000:UU4y till försvarsutskottet.

I utlåtande till konstitutionsutskottet 1999/2000:UU1u tar utskottet upp vissa folkrättsliga frågor vad gäller Natos krigshandlingar mot Jugoslavien.

Ett register över utskottets betänkanden och yttranden finns i riksdagstrycket för 1999/2000, Protokoll,  Bihang, Band E 6.

Som nämnts ovan är en utgångspunkt för utskottets arbete att integrera betänkandearbetet med den verksamhet som bedrivs inom områdena resor och besök, uppföljning och utvärdering samt omvärldsbevakning. Detta har gjorts i en rad av de ovan nämnda betänkandena. Utskottet söker också i görligaste mån relatera olika sakfrågor inom sitt beredningsområde till varandra. Under riksmötet har utskottet i detta syfte inlett arbetet på ett större betänkande (”En säkerhetsordning för 2000-talet”) som beräknas bli färdigställt under riksmötet 2000/01 och som bl.a. behandlar större frågekomplex rörande folkrätt, FN, OSSE, Europarådet och konflikthantering.

Besöksverksamhet och resor

Besöken och resorna är tidskrävande och ställer stora krav på utskottets ledamöter och på utskottskansliets personella resurser. Samtidigt är de av central betydelse bl.a. för att komplettera den information som utskottet inhämtar på annat håll och som ett led i utskottets uppföljnings- och utvärderingsverksamhet.

Inkommande besök

 

Under riksmötet 1999/2000 mottog utskottet 32 besök. Bland besökarna kan nämnas Maltas premiärminister, Nigerias premiärminister samt utrikesministrarna från Colombia, Kap Verde, Marocko, Slovenien, Tjeckien, Turkiet, Ungern och  Zimbabwe.

Talmännen från Finland, Italien (deputeradekammaren) och Åland, presidenten i Europarådets parlamentariska församling, vice talmannen från Australien (med parlamentarisk delegation), generalsekreterarna i Nato och PLO:s exekutivkommitté, Guatemalas kulturminister, Sloveniens EU-minister, Zambias justitieminister samt högre företrädare för DAC-sekretariatet och UNDP (två besök) besökte också utskottet.

Förutom de ovan nämnda besöken tog utskottet emot ett antal parlamentariska delegationer. Dessa kom från Cypern, El Salvador, Europaparlamentet, Frankrike, Guatemala, Kina (flerdagarsbesök), Lettland, Serbien (oppositionspolitiker), Tyskland och. Vitryssland. Utskottet mottog också, inom ramen för ett större besök i riksdagen, cheferna för Sveriges myndigheter i utlandet.

I samband med ärendeberedning uppvaktades utskottet också av olika intresseorganisationer m.fl. Utöver besök av ovan nämnda slag tar ordföranden och vice ordföranden, som företrädare för utskottet, emot ett betydande antal besök. Vissa besökare på tjänstemannanivå, bl.a. från Angola, Polen och Storbritannien, har mottagits av utskottets kansli.


Utgående besök och resor

En delegation från utskottet besökte under våren 2000 Warszawa som en uppföljning till och fortsättning av Polen-året 1999. En annan utskottsdelegation följde under en vecka arbetet vid FN:s MR-kommission i Genève. En delegation besökte Murmansk i nordvästra Ryssland. Utskottet besökte, inom ramen för sitt arbete med EU-frågor, med en delegation Bryssel bl.a. för samtal med EU:s biståndskommissionär.

Vidare representerade utskottets ordförande Sverige vid de möten som hölls i Finland, Portugal och Frankrike mellan ordförandena i EU-staternas utrikesutskott. Hon medverkade därutöver i ett möte i Helsingfors mellan ordförandena i EU-staternas biståndsutskott.

Utskottet besökte också myndigheter och organisationer i Stockholm, bl.a. Utrikesdepartementet, Sida och Rädda Barnen.

Omvärldsbevakning: föredragningar m.m.

Förutom de för utskottet grundläggande säkerhetspolitiska frågorna har det omfattande utrikespolitiska samarbetet inom EU och de globala säkerhetsfrågorna satt sin prägel på utskottets löpande arbete med att följa omvärldsutvecklingen, inte minst sådan den avspeglar sig i arbetet inom olika internationella organisationer. Till följd av den tydliga tempohöjningen på det utrikespolitiska området har utskottets omvärldsbevakning fått en alltmer framskjuten plats.

Utskottets ambition är att nära följa frågor av större utrikespolitisk betydelse samt att så tidigt som möjligt få en inblick i centrala beslutsprocesser av betydelse för Sverige. Härigenom skapas bl.a. förutsättningar för snabba ställningstaganden när så erfordras, vilket under senare år bl.a. varit fallet i samband med svenska truppinsatser på Balkan, och ett gott beslutsläge när resultaten av långdragna utrikespolitiska processer så småningom skall göras till föremål för riksdagens beslut. Det senare har återkommande varit fallet på EU-området.

Som ett underlag för sin omvärldsbevakning har utskottet, inom ramen för sin ovan nämnda verksamhetsplanering för valperioden, fastställt en långsiktig plan för bevakning av olika frågor. Utskottets främsta instrument för att i praktiken förverkliga nämnda ambitioner är genom föredragningar i utskottet.

Vad gäller EU-frågorna har utrikesutskottet som ansvarigt fackutskott att fördjupa sitt kunnande inom det primära beredningsområdet, vilket innefattar den andra pelaren och vissa delar av samarbetet inom den första pelaren.

Utskottets ledamöter följer även utvecklingen inom EU genom att fortlöpande ta del av den dokumentation som inkommer från olika EU-organ och de samrådsorgan där Sverige deltar. Utrikesutskottets ordförande representerar, som ovan nämnts, utskottet i de regelbundet återkommande mötena mellan företrädare för EU-staternas utrikesutskott respektive biståndsutskott och återrapporterar till utskottet från dessa möten.

Under året har utrikesrådet för politiska frågor i Utrikesdepartementet (eller dennes ställföreträdare) vid ett flertal tillfällen redogjort för aktuella frågor och svenska ståndpunkter inför utrikesministrarnas rådsmöten. Vidare har utrikesministern, försvarsministern och kabinettssekreteraren vid olika tillfällen fört samtal med utskottet i frågor av här aktuellt slag.

Dessa samtal och föredragningar har kompletterats med mer tematiska föredragningar inom utskottets beredningsområde. Sålunda har föredragningar ägt rum om EU:s Medelhavspolitik och Barcelonaprocessen, om den nordliga dimensionen och den gemensamma strategin för Ryssland, om regeringskonferensen, om arbetet med en stadga för EU om de grundläggande rättigheterna, om försvarsmaterielsamverkan inom EU, om unionens utvidgning och stödet till ansökarländer, om frågor rörande bistånd och miljö, om Östersjösamarbetet, om FN:s millennieförsamling samt om regeringens arbete med MR-frågor och med stabilitetspakten för västra Balkan.

På biståndsområdet har statsrådet Maj-Inger Klingvall och statssekreteraren Gun-Britt Andersson vid flera tillfällen givit utskottet föredragningar inför de europeiska biståndsministrarnas rådsmöten samt om Loméprocessen. Vidare har företrädare för departementet informerat bl.a. om frågor rörande svensk policy avseende samarbetet med länder i Nordafrika och Mellanöstern. Även föredragningar av Sida har ägt rum.

Som nämnts ovan har utskottet särskilt följt arbetet inom EU med framtagande av en stadga rörande mänskliga rättigheter (den s.k. chartan). Förutom genom en särskild föredragning har detta skett genom en offentlig utfrågning, tillsammans med konstitutionsutskottet och EU-nämnden, och genom framtagande av ett särskilt underlagsmaterial.

Under året har förberedelser inletts för olika insatser i riksdagen våren 2001 med anledning av det svenska ordförandeskapet i EU.

Uppföljning och utvärdering

Utskottet har under riksmötet på olika sätt följt upp av riksdagen tidigare fattade beslut. En betydande del av utskottets ovan redovisade aktiviteter, bl.a. besöksverksamheten, resor samt EU- och FN-bevakningen, innehåller element av uppföljning och utvärdering. Dessa särredovisas därför inte under denna rubrik. Även ärendeberedningen kan innehålla delar som har bäring på uppföljning och utvärdering. I betänkanden görs i vissa fall speciella redovisningar av frågor som väckts i utskottet.

Utskottet har också nära följt Riksdagens revisorers verksamhet inom utskottets beredningsområde, bl.a. genom att erhålla orienteringar om pågående förstudier m.m. Utskottets kansli har under hand samverkat med revisorernas kansli i frågor rörande för utskottet relevanta granskningsprojekt.

Under riksmötet granskade utskottet på vilket sätt och i vilken omfattning regeringen beaktat de tillkännagivanden som riksdagen gjort i anledning av förslag från utrikesutskottet. Regeringens regleringsbrev granskades i syfte att få en bild av hur regeringen omsatt riksdagens budgetbeslut i form av anvisningar till underlydande myndigheter inom utskottets beredningsområde. Särskilt intresse har under riksmötet ägnats den ekonomiska redovisningen i propositioner och i regeringens skrivelse med årsredovisning för staten samt vad som framkommit i den statliga revisionen och i Europeiska revisionsrättens rapporter. Begränsningsbeloppens effekter på biståndet och reservationsläget studerades speciellt. Utskottets överväganden med anledning härav har bl.a. redovisats i yttrandena 1999/2000:UU5y och  1999/2000:UU6y till finansutskottet.

Liksom fallet varit tidigare år, erhöll utskottet en föredragning av Utrikesdepartementets expeditionschef, där denne gick igenom departementets budgetarbete och redogjorde för ”bokslutet” för föregående år. Expeditionschefen har under riksmötet också för utskottet redovisat olika aspekter av utrikesförvaltningens arbete.

Utskottets kansli hade under året ett fortsatt samarbete med Utrikesdepartementet i frågor rörande redovisningen i budgetpropositionen av mål och resultat.

Våren 2000 genomfördes studier beträffande biståndsarbetet inom EU. Dessa har följts upp i samtal på EU-nivå.

Även utskottets besök hos myndigheter och organisationer som erhåller stöd över statsbudgeten har utgjort led i arbetet med uppföljning och utvärdering.

Övrig verksamhet

Under förra valperioden inledde utskottet systematiska kontakter med forskarsamhället. Då denna verksamhet utföll väl beslöt utskottet att även under innevarande valperiod bedriva en liknande verksamhet, denna gång med fokus på folkrätten. I enlighet härmed har utskottet under riksmötet 1999/2000 vid upprepade tillfällen haft seminarier/föredragningar med folkrättslig inriktning (allmän folkrätt, Kosovoproblematiken ur folkrättslig synvinkel och folkrätt på MR-området). Som ett led i sina kontakter med forskarvärlden har utskottet också under en stor del av våren 2000 varit värd för årets riksdagsstipendiat (forskarstuderande i statsvetenskap).

Utskottet och dess kansli har under riksmötet i olika former, bl.a. till följd av sin samordnande roll inom delar av EU-arbetet, lämnat stöd till andra riksdagsorgan i frågor med utrikespolitisk och internationell anknytning. Under riksmötet har kansliets tjänstemän i betydande omfattning medverkat som experter i Riksdagskommitténs arbete med EU-frågor.

Enligt sin verksamhetsplan skall utskottet under valperioden ägna ökat intresse åt informationsfrågor. Under riksmötet 1999/2000 har detta bl.a. tagit sig uttryck i utgivande av pressmeddelanden och i riktad direktinformation till svenska ambassader och andra utlandsmyndigheter om utskottets ställningstaganden i olika frågor. Ett flertal ledamöter har deltagit i pressdebatter som initierats med anledning av studieresor som utskottet företagit. Utskottet har också utarbetat visst material avsett att belysa riksdagsledamöternas roll i den utrikespolitiska beslutsprocessen och innebörden härav. Som en förberedelse inför Sveriges kommande ordförandeskap i EU har  utskottet tagit fram underlag på engelska om sin beredning av EU-ärenden, vilket avses läggas ut på riksdagens hemsida.

 

Vissa uppgifter rörande utrikesutskottets verksamhet under riksmötena 1997/98–1999/2000

Siffrorna inom parentes anger det aritmetiska medelvärdet (heltalsavrundat) och har beräknats efter 16 utskott. Uppgifter för UFöU redovisas separat i förekommande fall.

 

 

1999/2000

1998/99

1997/98

 

 

 

 

Behandlade propositioner, skrivelser  m.m.[i]

 

 

 

- UU

15

12

19

- UFöU

-

2

-

- totalt

15 (11)

14 (11)

19 (13)

 

 

 

 

Behandlade motioner [ii]

 

 

 

- UU

150

111

197

- UföU

-

13

-

- totalt

150 (222)

123[iii](174)

197 (269)

 

 

 

 

Behandlade motionsyrkanden

 

 

 

- av UU

575

460

859

- av UFöU

-

40

-

- totalt

575 (551)

500 (455)

859 (775)

 

 

 

 

Avgivna betänkanden [iv] 5

 

 

 

- UU

14

13

25

- UföU

-

2

-

- totalt

14 (17)

13 (16)

25 (22)

 

 

 

 

Avgivna utlåtanden

1 (0)

-

-

 

 

 

 

Avgivna yttranden 6

 

 

 

- UU

6

2

3

- UföU

-

0

-

- totalt

6 (7)

2 (4)

3 (7)

 

 

 

 

Offentliga utskottsutfrågningar 7

 

 

 

- UU

1

0

1

- UföU

-

0

-

- totalt

1 (2)

0 (1)

1 (2)

 

 

 

 

Antal sammanträden 8

 

 

 

- UU

77

68

81

- UFöU

-

8

-

- totalt

77 (34)

76 (34)

81 (37)

 

 

 

 

Sammanträdestid (timmar) 9

 

 

 

- UU

109

101

114

- UFöU

 -

8

-

- totalt

109 (53)

109 (47)

114 (50)

Anm.: Uppgifterna framtagna av Riksdagens utredningstjänst (RUT). P.g.a. delvis annorlunda metodik är här redovisade siffror ej helt jämförbara med de uppgifter som redovisats i tidigare verksamhetsberättelser.

 

 

 

 



1 Källor: Utskottsdatabaserna i Rixlex, exv. UU9798, KU9798 etc. (riksmötena 1997/98 och 1998/99), Sakreg 9900 i Rixlex (riksmötet 1999/2000).

2 Källor: Utskottsdatabaserna i Rixlex, exv. UU9798, KU9798 etc. (riksmötena 1997/98 och 1998/99). Sökmetod: t reg=$, markera "y" och "d y", s och ubeslut=$ och dok=m. För sista riksmötet innan val, dvs 1997/98 får man lägga till sökbegreppet ”s och inte ubeslut=uppskov”. Sökmetoden ger antalet behandlade motionsyrkanden. Sökresultatet har skrivits ut i format "kortis" sorterat: "år, usk, nr, ynr". Dubbla poster har uteslutits. Varje siffra har tagits fram en gång vilket gör att man inte kan utesluta att något smärre fel förekommer i sammanställningen.

Sakreg 9900 i Rixlex (riksmötet 1999/2000). Sökmetod: Som ovan men med tillägget ”s och bnr=UU$” (avser utrikesutskottets behandlade motioner).

3 En motion, 1998/99:U508, behandlades såväl i UU som i UFöU.

4 Källa: Riksdagen i siffror (för respektive år).

5 Källor: Riksdagskommittén, Uppföljning, utvärdering och revision, Expertgrupp 19 (riksmötena 1997/98 och 1998/99), Riksdagens webbsida http:www.riksdagen.se
debatt/9900/Utskott/index.htm
(riksmötet 1999/2000).

6 Källa: Riksdagen i siffror (för respektive år).

7 Källor: Riksdagskommittén, Uppföljning, utvärdering och revision, Expertgrupp 19 (riksmötena 1997/98 och 1998/99),  Helgonät, Utskotten, Kallelser (riksmötet 1999/2000).

8 Källa: Riksdagen i siffror (för respektive år).

9Antalet sammanträden och uppgift om sammanträdestid omfattar även s.k. särskilda sammanträden (föredragningar, besök m.m.). Antalet allmänna sammanträden uppgår till 34 och sammanträdestiden för dessa till ca 64 timmar.

Elanders Gotab, Stockholm  2000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Elanders Gotab, Stockholm  2000