Verksamhetsberättelse (MJU)
Beredningsområde
Miljö- och jordbruksutskottet bereder ärenden som rör jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring, jakt, fiske, väderlekstjänst, kärnsäkerhet, naturvård och miljövård. Detta inkluderar även viktiga frågor som t.ex. rennäring, djurskydd, livsmedelskontroll, växtskydd, genteknik, avfallshantering, strålskydd och kemikaliekontroll.
Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och naturvård samt 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar tillhör utskottets beredningsområde. Utgiftsområdena motsvarar i huvudsak Jordbruksdepartementets respektive Miljödepartementets budgetområden.
Sammansättning
Under riksmötet 2003/04 hade miljö- och jordbruksutskottet följande sammansättning.
Ledamöter:
Catharina Elmsäter-Svärd (m)
Åsa Domeij (mp) (tjl. 27/10 2003-14/3 2004, 22/4 -3/7 2004)
Sinikka Bohlin (s)
Alf Eriksson (s)
Lennart Fremling (fp)
Rune Berglund (s)
Rolf Lindén (s)
Sven Gunnar Persson (kd)
Kjell-Erik Karlsson (v)
Christina Axelsson (s)
Lars Lindblad (m)
Carina Ohlsson (s)
Sverker Thorén (fp)
Jan Andersson (c)
Jan-Olof Larsson (s)
Bengt-Anders Johansson (m)
Christin Nilsson (s)
Suppleanter:
Ann-Kristine Johansson (s)
Rezene Tesfazion (s)
Cecilia Widegren (m) (tjl. 13/4-6/8 2004)
Anita Brodén (fp)
Agneta Ringman (s)
Berndt Ekholm (s)
Björn von der Esch (kd)
Sven-Erik Sjöstrand (v)
Hans Stenberg (s)
Jan-Evert Rådhström (m)
Anders Bengtsson (s)
Marie Wahlgren (fp)
Eskil Erlandsson (c)
Monica Green (s)
Anders G Högmark (m)
Inger Nordlander (s)
Mikaela Valtersson (mp)
Jeppe Johnsson (m)
Ola Sundell (m)
Heli Berg (fp)
Mikael Oscarsson (kd) (t.o.m. 28/4 2004)
Dan Kihlström (kd (fr.o.m. 29/4 2004)
Roger Karlsson (c)
Maria Wetterstrand (mp)
Karin Svensson Smith (v)
Göran Persson i Simrishamn (s)
Lars Elinderson (m) (ers. för Cecilia Widegren)
Gunnar Goude (ers. för Åsa Domeij )
Ordförande i utskottet var Catharina Elmsäter-Svärd. Förste vice ordförande har varit Åsa Domeij och andre vice ordförande Sinikka Bohlin. Som framgår av uppställningen tillhörde åtta av ledamöterna Socialdemokraterna, tre Moderata samlingspartiet, två Folkpartiet liberalerna, en Kristdemokraterna, en Vänsterpartiet, en Centerpartiet och en Miljöpartiet de gröna.
Kansli:
Utskottet biträddes av ett kansli bestående av
Björn G:son Wessman, kanslichef
Madeleine Holst, föredragande
Birgitta Stenberg, föredragande
Lars Franzén, föredragande
Carolina Wuilmart, föredragande fr.o.m. 1/12 2003
Ella Persson, byråassistent
Eva Forsman, byråassistent
Under riksmötet 2003/04 höll miljö- och jordbruksutskottet 38 sammanträden med en sammanlagd sammanträdestid om 55 timmar och 25 minuter. Utskottet har avgivit 22 betänkanden till kammaren och 4 yttranden till andra utskott.
Utskottet behandlade 11 propositioner och 5 skrivelser med 67 följdmotioner innehållande sammanlagt 412 yrkanden. Utskottet behandlade vidare en framställning från Riksrevisionens styrelse med 5 följdmotioner innehållande 26 yrkanden. Dessutom behandlade utskottet 221 motioner med 392 yrkanden från allmänna motionstiden 2002 samt 237 motioner med sammanlagt 477 yrkanden från allmänna motionstiden 2003.
Ärenden som har behandlats av utskottet
Betänkande MJU1 behandlade budgetpropositionen i vad avser utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt motionsyrkanden. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om medelsanvisning på anslag samt ställde sig bakom de bedömningar som regeringen redovisade. Motionsyrkandena avstyrktes. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. De av riksdagen antagna 15 miljökvalitetsmålen anger vilket tillstånd som skall uppnås i ett generationsperspektiv. Ett antal delmål för miljökvalitetsmålen anger att en viss miljökvalitet skall vara uppnådd eller att förändringar skall vara genomförda vid en viss tidpunkt för att miljökvalitetsmålen skall kunna uppnås inom en generation.
Betänkande MJU2 behandlade budgetpropositionen i vad avser utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar samt motionsyrkanden. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om medelsanvisning på anslag samt ställde sig bakom de bedömningar som regeringen redovisade. Motionsyrkandena avstyrktes. I betänkandet behandlades även regeringens skrivelse 2002/03:111 Landsbygdspolitik - resultatredovisning. Skrivelsen utgör ett komplement till budgetpropositionen för år 2004 och innehåller en fördjupad redovisning av uppnådda resultat inom politikområdet Landsbygdspolitik samt mer ingående information om resursfördelningen och utfallet beträffande de i politikområdet ingående verksamhetsområdena. Redovisningen visade också på hur resultaten svarar mot uppställda mål och hur de ingående åtgärderna bidrar till att nå en hållbar utveckling på landsbygden. Utskottet hade ingen erinran mot regeringens redovisning. Även de motioner som behandlas i anslutning till skrivelsen avstyrktes.
I betänkande MJU4 behandlade utskottet regeringens proposition 2003/03:117 Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp samt motionsyrkanden. Utskottet tillstyrkte bl.a. regeringens förslag om nya delmål under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö som ett komplement till den miljömålsstruktur som riksdagen tidigare godkänt. Vidare tillstyrktes ett bemyndigande för regeringen att sälja statens aktie i Sydkraft SAKAB AB. Samtliga i betänkandet behandlade motionsyrkanden avstyrktes.
Regeringens förslag (prop. 2002/03:148) om ändringar i lagen (1985:295) om foder tillstyrktes i betänkande MJU5. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 av den 3 oktober 2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel förutsätter nationell lagstiftning för att kunna verkställas fullt ut.
I betänkande MJU6 behandlade utskottet regeringens proposition 2002/03:149 Ändringar i djurskyddslagen (1988:534). Utskottet tillstyrkte med viss ändring regeringens förslag till ändringar i djurskyddslagen och i lagen (2003:52) om ändring i djurskyddslagen. Ändringarna syftar bl.a. till att ålägga länsstyrelsen att förbjuda användningen av stallar som inte har förprövats, om inte åtgärderna godkänns i efterhand, och att tydliggöra att djurhållare är skyldiga att tillse att djur som visar tecken på ohälsa får nödvändig vård. När det gäller förslaget i 9 § djurskyddslagen att nödvändig vård vid behov skall ges av tillkallad veterinär anslöt sig utskottet till ett motionsyrkande (kd) och föreslog att ordet "tillkallad" skulle utgå ur den föreslagna lagtexten. Övriga i betänkandet behandlade motionsyrkanden avstyrktes.
I betänkande MJU7 behandlade utskottet förslagen i regeringens proposition 2003/04:2 Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Lagförslagen avser ändringar i miljöbalken (MB) för genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, det s.k. ramdirektivet för vatten. I enlighet med direktivets krav delas Sveriges landområden och kustvattenområden in i vattendistrikt, vilka består av ett eller flera avrinningsområden som följer vattnets naturliga flöden. Samtliga i betänkandet behandlade motionsyrkanden avstyrktes.
I betänkande MJU8 behandlade utskottet regeringens skrivelse 2003/04:9 EU-prioriteringar för att nå miljömålen. I skrivelsen redovisade regeringen sina bedömningar för riksdagen när det gäller prioriteringar för svenska insatser inom EU:s miljöarbete mot bakgrund av de svenska miljökvalitetsmålen. Vidare redovisades EU-arbetets betydelse för att uppnå vart och ett av de 15 svenska miljökvalitetsmålen med delmål. Insatser inom områdena klimat, försurning, övriga luftföroreningsfrågor, kemikaliefrågorna, resurs- och avfallsfrågorna inom ramen för hållbara konsumtions- och produktionsmönster, en hållbar förvaltning av naturresurser inklusive bevarandet av biologisk mångfald samt marina miljöfrågor skall prioriteras. Samtliga i betänkandet behandlade motionsyrkanden avstyrktes.
I betänkande MJU11 behandlades regeringens proposition 2003/04:31 Riktlinjer för genomförande av EG:s direktiv om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser samt motionsyrkanden. Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna regeringens förslag om riktlinjer för genomförandet i Sverige av EG:s direktiv. Genomförandet innebär bl.a. att ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser införs, vilket syftar till att på ett kostnadseffektivt och ekonomiskt effektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser inom gemenskapen. Av direktivet följer att handeln med utsläppsrätter skall omfatta endast koldioxid. De anläggningar som berörs av direktivet är kraft- och värmeverk som har en installerad kapacitet på över 20 MW, oljeraffinaderier, anläggningar som producerar och bearbetar järn, stål, glas och glasfiber, cement och keramik samt anläggningar som producerar papper och pappersmassa. Varje verksamhetsutövare måste för att få bedriva verksamhet efter den 1 januari 2005 vid de anläggningar som ingår i handelssystemet ha ett tillstånd av staten att släppa ut växthusgaser. Med tillståndet följer en rättighet att släppa ut växthusgaser. Vid starten av handelssystemet skall staten gratis fördela utsläppsrätter till verksamhetsutövarna. En verksamhetsutövare som önskar släppa ut mer koldioxid än motsvarande den mängd utsläppsrätter som erhållits vid fördelningen, kan köpa utsläppsrätter av andra aktörer som vill sälja sådana. I de fall en verksamhetsutövare vidtar åtgärder som reducerar de faktiska utsläppen från anläggningen, kan fördelade men oförbrukade utsläppsrätter säljas eller sparas till kommande år under perioden. En plan för hur utsläppsrätterna skall fördelas till berörda anläggningar skall lämnas av varje medlemsstat till Europeiska kommissionen senast den 31 mars 2004. Samtliga i betänkandet behandlade motionsyrkanden avstyrktes.
Proposition 2003/04:51 Kust- och insjöfiske samt vattenbruk samt ett stort antal motionsyrkanden behandlades i betänkande MJU13. Utskottet anslöt sig till vad regeringen föreslog i fråga om mål och inriktning för en nationell politik för kust- och insjöfisket samt för fritidsfisket och vattenbruket. Detta innebär att en ekologiskt hållbar förvaltning av fiskresurserna inom ramen för de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen skall bidra till att återskapa och bevara den biologiska mångfalden samt till utvecklingen av ett livskraftigt, ekologiskt hållbart och därmed miljöanpassat fiske. Kust- och insjöfisket samt vattenbruket och fritidsfisket skall bidra till en ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Fiskerinäringens, miljöorganisationers och andra berörda intressenters inflytande och ställning i förvaltningen av fiskresurserna skall stärkas. Slutligen skall konsumenternas krav på säkra livsmedel, näringsriktig kost och hållbar produktion beaktas. Samtliga i betänkandet behandlade motionsyrkanden avstyrktes.
I betänkandet MJU14 behandlade utskottet Riksrevisionens styrelses framställning angående djurskyddstillsynen (2003/04:RRS1) jämte vissa motionsyrkanden. Utskottet förordade med anledning av styrelsens förslag att regeringen närmare överväger hur resursbehovet när det gäller djurskyddstillsynen skall tillgodoses samt om uppgifterna eller regelverket till någon del behöver omprövas. Vidare att regeringen överväger om det behövs förändringar av hur det lokala djurskyddsarbetet finansieras samt att regeringen i anslutning till bildandet av den nya Djurskyddsmyndigheten uppmärksammar behovet av en förbättrad styrning och en väl fungerande uppföljning av djurskyddsarbetet. Utskottet föreslog att regeringen så snart som möjligt återrapporterar till riksdagen om resultaten av sin prövning. Samtliga i betänkandet behandlade motionsyrkanden avstyrktes.
Skrivelse 2003/04:54 Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn samt vissa motionsyrkanden behandlades i betänkande MJU15. I skrivelsen presenterades en handlingsplan för den alltmer betydelsefulla hästsektorn. Särskild tonvikt läggs på att identifiera områden där förutsättningar finns eller bör skapas för fortsatt utveckling av sektorn. Den hästpolitiska utredningens betänkande En svensk hästpolitik (SOU 2000:109) behandlas översiktligt och redan genomförda åtgärder presenteras. Samtliga i betänkandet behandlade motionsyrkanden avstyrktes.
I betänkande MJU16 behandlades regeringens skrivelse 2003/04:39 Uppföljning av skogspolitiken samt motionsyrkanden. I skrivelsen redovisade regeringen sin syn på skogspolitiken mot bakgrund av bl.a. den utvärdering av skogspolitikens effekter som Skogsstyrelsen har redovisat (SUS 2001). Skogspolitikens effekter för biologisk mångfald har utvärderats i samarbete med Naturvårdsverket. Regeringen konstaterade att den ambition som kommer till uttryck genom skogspolitikens produktionsmål och dess miljömål bör ligga fast. När det gäller måluppfyllelsen pekade redovisningen på att det krävs förbättringar på flera delområden. I skrivelsen angav regeringen områden som bör prioriteras för att fortsatt förbättra genomförandet av den nationella skogspolitiken. Samtliga i betänkandet behandlade motionsyrkanden avstyrktes.
Utskottet behandlade i betänkande MJU17 regeringens proposition 2003/04:57 Vattendistrikt och vattenmiljöförvaltning och ett motionsyrkande. Regeringen förslag innebar bl.a. att riket skall delas in i fem vattendistrikt och att regeringen skall meddela de detaljerade föreskrifter om gränsdragningen som är nödvändiga för denna indelning. Förslaget innebar vidare att en länsstyrelse i varje vattendistrikt skall vara vattenmyndighet med ansvar för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön i distriktet och att regeringen skall meddela föreskrifter om dessa vattenmyndigheter. Det i betänkandet behandlade motionsyrkandet avstyrktes.
I betänkandet MJU19 behandlades regeringens proposition 2003/04:132 Handel med utsläppsrätter I. I propositionen föreslogs att en ny lag om utsläpp av koldioxid införs som innehåller vissa bestämmelser om tillstånd för utsläpp av koldioxid och om tilldelning av utsläppsrätter för koldioxid. Den föreslagna lagen innebär att införandet av ett handelssystem för utsläppsrätter avseende koldioxid för en handelsperiod för i första hand åren 2005-2007 påbörjas. Dessutom föreslogs följdändringar i miljöbalken som innebär att villkor om begränsning av koldioxidutsläpp eller villkor som genom att reglera använd mängd fossilt bränsle syftar till en begränsning av koldioxidutsläpp inte får meddelas för de anläggningar som ingår i handelssystemet. Genom förslagen påbörjas genomförandet av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (handelsdirektivet).
Regeringens proposition 2003/04:124 En hållbar svensk politik i fråga om valar samt motionsyrkanden behandlades i betänkande MJU20. Propositionen innehåller en redovisning av den politik som har förts samt riktlinjer för den framtida svenska valpolitikens utformning och organisation. Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna regeringens förslag om övergripande principer för en hållbar svensk politik i fråga om valar. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes.
I betänkande MJU21 behandlade utskottet regeringens proposition 2003/04:116 Miljöbedömningar av planer och program samt motionsyrkanden. I propositionen föreslog regeringen vissa lagändringar för genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan. Vidare föreslogs att riksdagen skulle godkänna protokollet om strategiska miljöbedömningar till FN/ECE:s konvention om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang, Esbokonventionen. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte samtliga motionsyrkanden.
Regeringens skrivelse 2003/04:137 Genomförande av EU:s jordbrukspolitik i Sverige samt vissa motionsyrkanden behandlades i betänkande MJU22. I skrivelsen redovisade regeringen sina överväganden vad gäller tillämpningen av EU:s nya jordbrukspolitik i de delar där det ankommer på det enskilda medlemslandet att ta ställning till olika alternativ som medges inom ramen för beslutet. Utskottet delade regeringens bedömning och avstyrker samtliga motionsyrkanden. Förslagen innebär bl.a. att införandet av ett frikopplat gårdsstöd bör ske enligt en s.k. blandmodell. Modellen innebär i huvudsak en regionalisering av nuvarande stöd där all åkermark inom en region erhåller samma grundstöd per hektar men där viss del av stöden inom främst animaliesektorn förblir gårdskopplade. Stödnivån till naturbetesmark föreslogs vara enhetlig i hela landet. Övergångsvis skall en koppling av handjursbidragen till produktionen behållas. Ett s.k. nationellt kuvert skall utnyttjas för vissa offensiva satsningar för främjandet av svenska kvalitetsprodukter. Nuvarande miljö- och landsbygdsprogram förstärks under resterande del av programperioden genom att medel tillförs dels genom s.k. modulering, dels genom återföring av skatten på handelsgödsel. De ytterligare resurserna används för att gynna den grovfoderbaserade animalieproduktionen genom en förstärkning av kompensationsbidraget i mindre gynnade områden och en höjning av miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar samt genom införande av en miljöersättning till vallodling i övriga delar av landet. Dessutom satsas medel på stöd till investeringar inom djurvälfärdsområdet och småskalig livsmedelsproduktion. Den nya jordbrukspolitiken skall tillämpas fr.o.m. år 2005.
I fem betänkanden behandlade utskottet motionsyrkanden från allmänna motionstiderna 2002, 2003 och 2004. Dessa betänkanden var MJU3 Naturvård, MJU9 Miljöpolitik, MJU10 Jordbrukspolitik m.m., MJU12 Icke-joniserande strålning och MJU18 Skyddsjakt på rovdjur m.m. Med undantag för MJU18 (se nedan) avstyrktes samtliga motionsyrkanden.
Utskottet har avgivit följande yttranden till andra utskott:
tet)
- 2003/04:MJU3y Ny smittskyddslag m.m. (till socialutskottet)
- 2003/04:MJU4y Tilläggsbudget för 2004 (till finansutskottet).
Utskottet har genom ett utskottsinitiativ föreslagit att regeringen prövar möjligheterna att godkänna odling av hampa för energi-, fiber- och proteinändamål (MJU10). Vidare har utskottet med anledning av två motionsyrkanden föreslagit ett tillkännagivande till regeringen om en samlad översyn av reglerna när det gäller möjligheterna att ingripa för att avvärja angrepp av stora rovdjur på tamdjur (MJU18).
EU-frågor
I stort sett samtliga ämnen inom utskottets beredningsområde berörs av EU:s regelverk. EU-frågorna har därför varit aktuella i så gott som samtliga ärenden under riksmötet 2003/04. Liksom under tidigare riksmöten har arbetet krävt betydande resurser i form av sammanträdestid samt berednings- och informationsinsatser. Merparten av Regeringskansliets faktapromemorior inom utskottets beredningsområde har inför varje utskottssammanträde redovisats i särskilt upprättade promemorior.
Företrädare för Jordbruks- och Miljödepartementen har i utskottet vid åtta respektive fyra tillfällen lämnat information inför jordbruks-, fiske- och miljöråd. Information i aktuella EU-frågor har också lämnats av flera myndigheter och intresseorganisationer. Inför de irländska och nederländska ordförandeskapen har den politiska ledningen i Jordbruksdepartementet och Miljödepartementet inför utskottet redovisat den svenska regeringens syn och prioriteringar när det gäller ordförandeskapens arbetsprogram. Vidare har regeringens preliminära syn på EU:s nästa finansiella perspektiv (Agenda 2007), i de delar som berör utskottets beredningsområde, redovisats.
Under riksmötet har representanter för riksdagen ingått i en särskild kontaktgrupp med uppgift att följa och lämna synpunkter på Regeringskansliets arbete med genomförandet i Sverige av den beslutade halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken.
För att förbättra utskottets beredskap och möjligheter att hantera den nationella beredningen av lagstiftningspaketet för verkställande av vitboken om EU:s framtida kemikaliepolitik arbetar sedan föregående riksmöte en särskild arbetsgrupp med deltagande av, förutom två socialdemokratiska ledamöter, en utskottsledamot från varje parti samt en handläggare från utskottets kansli. Gruppen har i sitt arbete löpande kontakter med bl.a. Miljödepartementet och berörda myndigheter.
Utfrågningar m.m.
Den 25 november 2003 anordnade miljö- och jordbruksutskottet tillsammans med trafikutskottet en offentlig utfrågning om trafik och miljö. Utskottet anordnade den 12 februari 2004 en offentlig utfrågning om strålning från mobiltelefoner och basstationer samt den 2 mars 2004 en offentlig utfrågning om skyddsjakt på rovdjur.
Härutöver har utskottet genomfört sex slutna utfrågningar. Bland de utfrågade märks Jordbruksdepartementet, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Statens veterinärmedicinska anstalt, Statens råd för kärnavfallsfrågor - KASAM, Uppsala universitet och Riksrevisorerna. Utfrågningarna har bl.a. avsett förhandlingsresultatet om CAP, aktuella skogspolitiska frågor, salmonella i foder, kärnavfallsfrågan, forskningsprojekt om mobiltelefoni och eventuella hälsoeffekter samt verksamheten vid den nya myndigheten Riksrevisionen.
Ett stort antal intresseorganisationer m.fl. har uppvaktat utskottet och lämnat synpunkter och information i aktuella frågor, bl.a. Svenska Samernas Riksförbund, Svenskt Näringsliv, Länsförsäkringar Miljö AB, Sveriges Veterinärförbund, LRF, Lantmännen, Återvinningsindustrierna, Hydro Polymers AB, Svensk Dagligvaruhandel, Förpackningsinsamlingen, Svenska Renhållningsverksföreningen AB, Svenskt Vatten AB, Svenska Kommunförbundet, Kött- och Charkföretagen, Fritidsodlingens Riksorganisation, Jernkontoret, Skogsindustrierna, Torvproducenterna, Svenska Kalkföreningen, Föreningen för Gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige - SveMin, Industrihampodlarna, Svensk Energi, TCO Developments, Naturskyddsföreningen, Sveriges Fiskevattenägareförbund, Friluftsorganisationer i samverkan - FRISAM, Världsnaturfonden, Greenpeace, Förbundet Djurens rätt och Orsa Rovdjurscentrum. Vidare har utskottet deltagit i ett informationsmöte med den ideella föreningen Näringslivets miljöchefer.
Studiebesök och resor
Inrikes
Utskottet har bl.a. som ett led i sitt uppföljningsarbete under riksmötet gjort ett antal studiebesök. Under hösten 2003 gjorde utskottet två skogsexkursioner. Dels en exkursion i Södermanland på inbjudan av Svenska Jordägareförbundet samt en exkursion i Uppland tillsammans med näringsutskottet på inbjudan av LRF och Skogs- och Träfacket.
Den 12-13 oktober 2003 företog utskottet, på inbjudan av landshövdingen i Blekinge, en länsresa. Programmet omfattade bl.a. frågor om regional utveckling, fiske och pälsdjursuppfödning. På inbjudan av Jordbruksverket och LRF genomförde utskottet en studieresa till Skåne för studier av bl.a. samarbetsprojektet Greppa Näringen och arbetet med miljökvalitetsmålen i jordbruket.
Som ett led i utskottets fortlöpande kontakter med centrala myndigheter inom utskottets ansvarsområde besöktes under riksmötet Fiskeriverket, Stockholm Environment Institute - SEI och Smittskyddsinstitutet.
Utrikes
Två ledamöter från miljö- och jordbruksutskottet deltog som experter i regeringens delegation vid FAO:s 32 session i Rom hösten 2003.
Den 20 februari-1 mars 2004 företog en utskottsdelegation (8 ledamöter) en resa till Vietnam. Ändamålet med resan var - förutom att ledamöterna skall bli informerade om den politiska och ekonomiska utvecklingen i Vietnam att studera det svenska engagemanget i ett enskilt utvecklingsland när det gäller främjandet av en hållbar utveckling i enlighet med de riktlinjer som fastställdes vid världstoppmötet i Johannesburg. Frågor som ägnades särskild uppmärksamhet var pågående strukturell förändring av miljöförvaltningen i Vietnam, jordreformen och miljömässiga förutsättningar för utvecklingen inom jordbruk, fiske och skogsbruk.
Utskottet genomförde den 18-23 mars 2004 resa till de blivande EU-medlemmarna Ungern och Slovakien. Syftet med denna resa var att ge utskottet kunskap om och förståelse för respektive lands förutsättningar och möjligheter att på bästa sätt integreras i den europeiska gemenskapen på de jordbruks- och miljöpolitiska områdena. Framför allt uppmärksammades de utmaningar de båda länderna står inför när det gäller landsbygdsutveckling, luft- och vattenkvalitet samt genomförande av det s.k. vattendirektivet. Vidare inhämtades information om förhållandena när det gäller försurning och skogsdöd i Slovakien.
Som ett led i utvecklandet av det interparlamentariska samarbetet genomfördes på inbjudan av det ryska federationsrådet, i samarbete med socialutskottet, en delegationsresa till Moskva under tiden den 21-23 juni 2004.
Vidare genomförde delar av utskottet (9 ledamöter) en studieresa till Kanada under tiden den 3-12 september 2004. Besöket var förlagt till British Columbia i västra delen av landet och omfattade bl.a. studier av det kanadensiska skogsbruket med särskilt fokus på produktion samt miljö- och naturvård. Vidare uppmärksammades den nationella/provinsiella rovdjurspolitiken och hur man inom ramen för ett bevarandearbete bl.a. löst olika intressekonflikter samt ursprungsbefolkningens rättigheter avseende nyttjandet av naturresurser såsom jakt och fiske.
Uppföljning och utvärdering
De aktiviteter som redovisas i det föregående i form av utfrågningar, studiebesök m.m. utgör ett led i utskottets fortlöpande arbete med uppföljning och utvärdering. Detta kan särskilt sägas gälla de ovan nämnda offentliga utfrågningarna om icke-joniserande strålning och skyddsjakt på rovdjur. Det kan tilläggas att utskottets beredningsområde i stor utsträckning omfattas av bestämmelserna i 8 kap. 7 § regeringsformen om delegation och subdelegation av vissa ämnen (t.ex. jakt, fiske, djurskydd eller natur- och miljövård). De motioner som bereds i utskottet berör ofta sådana delegerade frågor, som regleras t.ex. i berörda myndigheters detaljföreskrifter. Det ingår därför som ett ofrånkomligt led i uppföljningsarbetet att kontrollera och bedöma dessa detaljföreskrifter, antingen under hand eller i samband med utfrågningar med berörda myndigheter.
Med anledning av tidigare riksdagsbeslut angående finansieringen av viss omarronderingsverksamhet har länsstyrelsen i Dalarnas län på anmodan av utskottet i en skriftlig redogörelse den 9 mars 2004 informerat om den aktuella situationen i Dalarnas län.
Miljö- och jordbruksutskottet anordnade i anslutning till den årliga rapporten om uppföljningen av Sveriges 15 miljömål (de Facto 2003) den 30 oktober 2003 ett offentligt seminarium i samarbete med Miljömålsrådet.
Som ett led i utskottets uppföljning av riksdagens tidigare jordbruks- och livsmedelspolitiska beslut anordnade vid tre tillfällen under hösten 2003 interna miniseminarier i samarbete med institutionen för livsmedelsvetenskap vid Statens lantbruksuniversitet ( SLU). Seminarierna omfattande bl.a. frågor om odlingslandskapets mångfald, producerade mervärden i maten, uthållig växtodling, mångfald på åkern, produktionsmetoder och produktkvalitet, god djuromsorg, betesbaserad nötköttsproduktion samt konsumenter och ekologiska livsmedel.
I samband med en av riksdagen anordnad forskardag den 4 mars 2004 genomförde utskottet en intern utfrågning om aktuell GMO-forskning med inriktning på livsmedel, foder och djur.
Utländska besök
Utskottet har under riksmötet tagit emot ett stort antal utländska delegationer. Den 13 november 2003 besöktes utskottet av representanter från FAO (biträdande generaldirektörer) för information om bl.a. omorganisationen av FAO. En delegation från Filippinerna, bestående av bl.a. regeringstjänstemän samt kongressledamöter och tjänstemän från representanthusets miljöutskott besöker utskottet den 25 november 2003 för diskussion om lagstiftarens möjligheter att säkerställa lagars implementering på miljöområdet (framför allt vatten, miljöfarligt avfall). En delegation från Ryska Federationsrådet, och dess utskott för Norra Ryssland och ursprungsfolk besöker miljö- och jordbruksutskottet den 2 december 2003. Samma dag tar utskottet emot en delegation från Vietnams nationalförsamling. För diskussioner om den nationella miljölagstiftningen tar utskottet den 16 mars 2004 emot en delegation från det tjeckiska parlamentets utskott för regional utveckling och miljö. Den 12 maj 2004 tar utskottet emot en delegation från Laos, under ledning av vice premiärministern, för information och diskussion om svensk miljöförvaltning.