Vissa uppgifter om finansutskottets verksamhet riksmötet 1999/2000

utskottsdokument 1999/2000:C39

Vissa uppgifter om finansutskottets

 
verksamhet riksmötet 1999/2000

 

 

 

1999/2000

FiU 

   

 

 

Finansutskottets beredningsområde

Finansutskottet (FiU) bereder ärenden om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetregleringen samt ärenden som rör Riksbankens verksamhet. Utskottet bereder dessutom ärenden om utgiftstak, ramar för utgiftsområden och om beräkning av statens inkomster.

Finansutskottet bereder vidare ärenden om penning- och valutapolitiken, stats­skulds­politiken, kredit- och fondväsendet, det affärsmässiga försäkrings­väsendet  samt Riksdagens revisorer.

Inom finansutskottets beredningsområde faller också ärenden av allmän betydelse för den kommunala ekonomin samt ärenden om statlig statistik, redovisning, revision och rationalisering, om statens egendom och offentlig upphandling och förvaltningsekonomiska ärenden som inte rör enbart visst ämnesområde. Utskottet handlägger även budgettekniska ärenden, granskar beräkningen av statens inkomster samt sammanställer statsbudgeten.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 25 Allmänna bidrag till kommuner, 26 Statsskuldsräntor m.m. samt 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen bereds av finansutskottet. 

 

Finansutskottets sammansättning m.m.

Finansutskottet hade under riksmötet 1999/2000 följande sammansättning:

Ledamöter       

Jan Bergqvist (s)

Mats Odell (kd) 

Lars Tobisson (m) t.o.m. den 22 september 1999

Gunnar Hökmark (m) fr.o.m. den 23 september 1999

Bengt Silfverstrand (s)

Lisbet Calner (s)

Johan Lönnroth (v)

Lennart Hedquist (m)

Sonia Karlsson (s)

Fredrik Reinfeldt (m)

Carin Lundberg (s)

Sven-Erik Österberg (s) t.o.m. den 31 juli 2000 

Siv Holma (v)

Per Landgren (kd)

Anna Åkerhielm (m)

Matz Hammarström (mp) t.o.m. den 14 juni 2000

Yvonne Ruwaida (mp) fr.o.m. den 15 juni 2000 

Lena Ek (c)

Karin Pilsäter (fp) (tjänstledig den 22 november–den 28 december 1999)

Bijan Fahimi (fp) (ersättare den 22 november–den 28 december 1999) 

Suppleanter

Kjell Nordström (s)

Gunnar Axén (m)

Jörgen Andersson (s) t.o.m. den 14 oktober 1999

Hans Hoff (s) fr.o.m. den 21 oktober 1999

Cinnika Beiming (s)

Lars Bäckström (v)

Göran Hägglund (kd)

Catharina Hagen (m)

Reynoldh Furustrand (s)

Per Bill (m)

Alf Eriksson (s)

Agneta Brendt (s)

Marie Engström (v)

Rose-Marie Frebran (kd) 

Carl Erik Hedlund (m)

Birger Schlaug (mp) t.o.m. den 14 juni 2000

Matz Hammarström (mp) fr.o.m. den 15 juni 2000

Agne Hansson (c)

Lars Leijonborg (fp)

Bo Lundgren (m) t.o.m. den 22 september 1999 

Margit Gennser (m)

Lars Tobisson (m) fr.o.m. den 23 september 1999

Stefan Attefall (kd)

Bo Könberg (fp)

Gudrun Lindvall (mp)

Rolf Kenneryd (c)

Anders Karlsson (s) fr.o.m. den 4 november 1999

Ordförande i utskottet var Jan Bergqvist och vice ordförande Mats Odell. Som framgår av redovisningen tillhörde sex av utskottets ledamöter Socialdemokraterna, fyra Moderata samlingspartiet, två Vänsterpartiet, två Kristdemokraterna, en Centerpartiet, en Folk­partiet liberalerna och en Miljöpartiet de gröna.

 


Kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av:

Ove Nilsson, kanslichef

Pär Elfvingsson, föredragande

Niklas Frank, föredragande fr.o.m. den 15 september 2000

Monica Hall, föredragande

Hans Hegeland, föredragande (tjänstgjorde även som sekreterare hos Riksdagskommittén hösten 1999 och våren 2000)

Ingvar Mattson, föredragande (tjänstgjorde även som sekreterare åt Riksdags­­kommittén under hösten 1999 och våren 2000)

Per Mårtensson, föredragande

Jörgen Nilsson, föredragande t.o.m. den 29 februari 2000

Guj Larsson, byrådirektör

Dagmar Åsander-Falkkloo, förste byråsekreterare

Malin Åslin, byråassistent

 

Verksamhetens omfattning m.m.

Sammanträdestid

Under riksmötet 1999/2000 höll utskottet 31 sammanträden. Sammanträdestiden under riksmötet omfattade 36 timmar och 13 minuter.

Antal ärenden, förslag till beslut m.m.

I enlighet med den beslutsordning som riksdagen fastställt för sin behandling av den statliga budgeten lade finansutskottet under hösten 1999 fram förslag till ramar för utgiftsområden och en beräkning av statsbudgetens inkomster i sitt s.k. rambetänkande med anledning av regeringens budgetproposition (bet. FiU1). När riksdagen behandlat detta betänkande och fattat beslut om ramarna för de 27 utgiftsområden som budgeten indelats i, är dessa utgiftsramar styrande för riksdagens fortsatta beredning av budgetförslaget.

Våren 2000 behandlade finansutskottet förslag i den ekonomiska vårpropositionen om utgiftstak för åren 2001–2003. Vidare tog utskottet ställning till en preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden för vart och ett av åren 2001–2003 som riktlinje för regeringens fortsatta budgetarbete (bet. FiU20).

Utskottet behandlade under riksmötet 19 propositioner och skrivelser och 6 för­slag och redogörelser från olika riksdagsorgan med sammanlagt 144 yrkanden samt 205 motioner med 562 yrkanden.

Under maj–juni 2000 hänvisades ytterligare 5 propositioner och 2 skrivelser till finansutskottet för behandling under riksmötet 2000/01. 

Utskottet avlämnade 30 betänkanden till kammaren och 3 yttranden till andra utskott. Till 18 betänkanden var fogade sammanlagt  139 reservationer. Till 14 betänkanden var fogade sammanlagt 30 särskilda yttranden.

Under riksmötet 1999/2000 föreslog utskottet att riksdagen i tio fall skulle göra ändringar i regeringens framlagda lagförslag (bet. FiU1, FiU7, FiU8 och FiU20). Utskottet tog också initiativ till ytterligare två lagändringar (bet. FiU8 och FiU20).

Därutöver föreslog utskottet i sju fall att riksdagen som sin mening skulle ge regeringen till känna vad utskottet anfört i en viss fråga. I två fall var tillkännagivandet föranlett av motions­yrkanden. Detta gällde medlemsbankernas möjlighet att växa (bet. FiU7) och lokalisering av Andra AP-fonden (bet. FiU19). I övriga fall var tillkännagivandet föranlett av förslag i propositioner (bet. FiU1, FiU17 och FiU20) och förslag från Riksdagens revisorer (bet. FiU24). Utskottet föreslog också att riksbanksfullmäktige bemyndigas att till huvudmannen för ett föreslaget institut för judiska studier betala ut 40 miljoner kronor och att detta belopp skall räknas av från den av fullmäktige föreslagna inleveransen av Riksbankens överskott till statsverket (bet. FiU23).

Sedan Riksbanken fr.o.m. januari 1999 genom en grundlagsändring fick en mer oberoende ställning gentemot riksdag och regering utför finans­utskottet en årlig granskning i efterhand av den förda penningpolitiken under de gångna tre åren. I samband med granskningen av Riksbankens förvaltning 1999 gjorde utskottet en utvärdering av den förda penningpolitiken under perioden 1997–1999 (bet. FiU23).

Riksdagen beslutade våren 1998 om en ny ansvarsfördelning och beslutsordning för statens upplåning och förvaltningen av statsskulden. Från och med föregående år gör därför regeringen en utvärdering i form av en skrivelse till riksdagen, vilken skall lämnas senast den 25 april.

Regeringens skrivelse 1999/2000:104 om utvärdering av statsskuldens upplåning och skuldförvaltning budgetåren 1994/95–1999 behandlade utskottet i sitt betänkande 1999/2000:FiU30. 

Utfrågningar m.m.

Finansutskottet anordnade sammanlagt fyra offentliga utfrågningar under riksmötet 1999/2000.

Två av utfrågningarna hölls med riksbankschefen i samband med överlämnandet av en skriftlig redogörelse till finansutskottet om penningpolitiken (motsvarande Riksbankens inflationsrapport). Enligt 6 kap. 4 § riksbanks­lagen skall Riksbanken minst två gånger om året lämna en sådan redogörelse till finansutskottet.

Höstens offentliga utfrågning med riksbankschefen Urban Bäckström hölls onsdagen den 6 oktober 1999. Vid utfrågningen informerade också vice riks­banks­chef Kerstin Hessius om Riksbankens säkerhetsförberedelser inför millennieskiftet. Protokoll från utfrågningen återfinns som bilaga 10 till fi­nans­utskottets betänkande 1999/2000:FiU1.

Vårens offentliga utfrågning med riksbankschefen anordnades torsdagen den 23 mars 2000. Protokoll från denna utfrågning återfinns som bilaga 3 till betänkande 1999/2000:FiU23.

En offentlig utfrågning om den nya ekonomin anordnades torsdagen den 24 februari 2000 med vice riksbankschef Lars Heikensten, chefekonom Jan Häggström, Handelsbanken, generaldirektör Ann-Christin Nykvist, Konkurrensverket, samt direktör Sven-Crister Nilsson.

I samband med behandlingen av den ekonomiska vårpropositionen höll utskottet torsdagen den 25 maj 2000 en offentlig utfrågning med statssekreterare Curt Malmborg, Finansdepartementet, om budgetpolitiken – nettoredo­visning, utgiftstak, budgeteringsmarginal m.m.

Protokollen från de två sistnämnda utfrågningarna återfinns som bilaga 17 respektive 18 till betänkande 1999/2000:FiU20.  

Under riksmötet anordnade finansutskottet därutöver nio slutna utfrågningar. Konjunkturinstitutet kallades till utskottet vid två tillfällen och informerade därvid om konjunkturläget (november 1999 resp. mars 2000). Finansdepartementet kallades till utskottet vid sju tillfällen. En av utfrågningarna med Finansdepartementet gällde vissa gjorda iakttagelser i budgetpropositionen och en annan den kostnadsmässiga påverkan på statsbudgeten av det ingångna avtalet mellan staten, Sydkraft och Vattenfall beträffande nedläggningen av Barsebäck I. En tredje utfrågning gällde de budgetmässiga konsekvenserna för staten om fusionen mellan Telia och Telenor inte genomfördes.

Vid tre tillfällen informerade Finansdepartementet om aktuella EU-frågor, det svenska konvergensprogrammet, m.m. Vid ett av dessa tillfällen kommenterade Finansdepartementet också vissa internationella finansmarknadsfrågor.

Vidare informerade Finansdepartementet under våren 2000 om Långtidsutredningen 1999/2000.

EU-frågor

Utskottet behandlade under riksmötet i flera betänkanden frågor med anknytning till Europeiska unionen (EU). Utskottet behandlade bl.a. avgiften till Europeiska ge­men­skapen (bet. FiU5) och Europeiska revisionsrättens rapporter (bet. FiU20).

Utskottet behandlade en proposition om en anpassning till EG-rätten av femprocentsregeln för försäkringsföretag och banker (bet. FiU8). Utskottet behandlade även propositioner om genomförande av EG-direktiv avseende förstärkt skydd för avvecklingen av förpliktelser på finansmarknaden (bet. FiU12), insättningsgaranti och investerarskydd m.m. (bet. FiU14), grupp­baserade försäkringsrörelseregler (bet. FiU25) och moderniserade kapitaltäckningsregler m.m. (bet. FiU26).

Vidare lämnade utskottet ett yttrande till utrikesutskottet om verksamheten i EU under 1999 i de delar som berör finansutskottets beredningsområde (yttr. FiU3y).

Genom kammarkansliet erhöll utskottet fram t.o.m. juni 2000 ca 60 EU-dokument varav sex faktapromemorior. Utskottet tog vidare fortlöpande del av material från EU-nämnden bl.a. inför Ekofinrådets möten. Som framgått ovan inhämtade utskottet information från Regeringskansliet om olika EU-frågor vid interna utfrågningar.

Som framgår nedan deltog företrädare för utskottet i ett möte anordnat av Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor angående framsteg i samordningen av skatter i Europeiska unionen och frågor i samband med genomförandet av sista etappen av EMU.

Uppföljning och utvärdering   

Under riksmötet 1999/2000 har utskottet gjort en betydande satsning inom området uppföljning och utvärdering. Således har utskottet, förutom det löpande arbetet med att regelmässigt följa upp riksdagens beslut, för andra gången genomfört en utvärdering av Riksbankens penningpolitik. Resultatet redovisade utskottet i sitt betänkande om penningpolitiken och Riksbankens förvaltning 1999 (bet. FiU23). Utvärderingen omfattade åren 1997–1999. Utskottet avser att även fortsättningsvis varje år utföra en motsvarande granskning i efterhand av den närmast föregående treårsperioden. Även för statsskuldspolitiken har, som framgått ovan, ökad tyngdpunkt lagts på uppföljning och utvärdering.

Dessutom har den av utskottet våren 1999 inrättade särskilda arbetsgruppen, utvärderingsgruppen, fortsatt sitt arbete med frågor om styrning och resultatuppföljning av Finansinspektionens verksamhet sett ur riksdagens perspektiv. Gruppen består av Sven-Erik Österberg, ordförande, Bengt Silverstrand, Fredrik Reinfeldt, Carin Lundberg (t.o.m. 1999), Siv Holma och Per Landgren. Jörgen Nilsson (t.o.m. februari 2000) och Ove Nilsson har fungerat som sekreterare för gruppen. Gruppen har under riksmötet 1999/2000 haft ett tiotal möten. Eftersom inte alla ledamöter eller partier deltar i gruppens arbete har hela utskottet inbjudits att delta i några informationsmöten med gruppen. I syfte att fördjupa analysen av Finansinspektionens verksamhet och konkretisera måldiskussionen har gruppen anlitat utomstående experter. Gruppen har utformat direktiv för arbetet och diskuterat olika rapportutkast med experterna. Vidare har en referensgrupp med representanter för olika enheter inom Finansdepartementet, Finansinspektionen och Ekonomistyrningsverket knutits till experternas arbete. Avsikten är att en rapport skall lämnas till utskottet den 20 september. Syftet är att resultatet av arbetet främst skall komma till användning i samband med beredningen av budgetpropositionen för nästa år.

I sitt betänkande med anledning av den ekonomiska vårpropositionen (bet. FiU20) upprepade utskottet vissa generella krav på regeringens kommande redovisning av mål och resultat i budgetpropositionen nästa år. Utskottets uttalanden skall ses som ett led i en fortlöpande dialog mellan riksdagen och regeringen i dessa frågor.

I samband med att utskottet yttrade sig till konstitutionsutskottet över skrivelse 1999/2000:75 Redogörelse över regeringens behandling av riksdagens skrivelser till regeringen gjordes en uppföljning av utskottets förslag till tillkännagivanden till regeringen och hur riksdagens ställningstaganden har behandlats i regeringens regleringsbrev.

Finansutskottet upprättar varje termin en promemoria där utskottets tillkännagivanden och viktigare markeringar i betänkandena redovisas. Redogörelsen översänds till Finansdepartementets budgetavdelning.

Utskottet lämnade under våren förslag till granskningsärende till Riksdagens revisorer beträffande statens styrning av kommuner och landsting.

Studieresor och studiebesök

En delegation från finansutskottet  om 8 ledamöter genomförde en studieresa till Peking, Shanghai och Hongkong den 3–15 januari 2000. Syftet med resan var att studera frågor med anknytning till utskottets beredning, bl.a. den ekonomiska utvecklingen, finanssektorn och svenskt näringslivs erfarenheter av att bedriva verksamhet i Kina.

En annan delegation av utskottet om 9 ledamöter gjorde en motsvarande studieresa till Brasilien samt Washington den 29 augusti–den 13 september 2000. 

En delegation från finansutskottet om 4 ledamöter gjorde den 8–11 februari 2000 ett av utskottets återkommande besök vid OECD-sekretariatet i Paris för att ta del av det arbete som bedrivs där vad gäller bedömningen av den internationella ekonomiska utvecklingen och andra ekonomisk-politiska frågor.

Ordföranden Jan Bergqvist deltog den 13 oktober 1999 i ett sammanträde som arrangerades av Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor angående framsteg i samordning av skatter i Europeiska unionen och frågor i samband med genomförandet av den sista etappen av EMU. 

Utskottet gjorde under riksmötet 1999/2000 fem studiebesök – hos Finans­inspektionen den 20 oktober 1999, hos Riksrevisionsverket den 21 oktober 1999, hos Finansdepartementet (finansminister Bosse Ringholm) den 17 november 1999, hos Ekonomistyrningsverket den 9 mars 2000 och hos Vasakronan AB den 22 mars 2000. 

Ett flertal utländska delegationer besökte under riksmötet finansutskottet, bl.a. från Frankrike, Förenta staterna, Ryssland, Slovenien, Sydkorea, Vietnam och den tyska delstaten Mecklenburg-Vorpommern. Utskottet besöktes även av Europaparlamentets budgetkontrollutskott.

Därutöver har finansutskottets kansli informerat olika besöksgrupper om budgetprocessen m.m. 

 

 

Elanders Gotab, Stockholm  2000