Uppföljning

Uppföljning och analys av resultatredovisningen för politikområdet Livsmedelspolitik

Miljö- och jordbruksutskottet har beslutat att följa upp och analysera regeringens redovisning av resultat för politikområdet Livsmedelspolitik i budgetpropositionerna för 2005 och 2006. Utskottet har anfört att resultatet av utskottets arbete med uppföljningen kommer att redovisas vid lämpligt tillfälle, troligtvis vid beredningen av budgetpropositionen för år 2006.

Uppföljningen har genomförts av utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp. Underlagen till uppföljningen har på gruppens uppdrag tagits fram av utvärderaren Christer Åström vid riksdagens utredningstjänst i samarbete med uppföljnings- och utvärderingsgruppens sekreterare, föredraganden Madeleine Holst vid miljö- och jordbruksutskottets kansli.

Uppföljnings- och utvärderingsgruppen överlämnar härmed sin rapport där resultaten av uppföljningen redovisas.

Stockholm i oktober 2005

Catharina Elmsäter-Svärd (m)

Åsa Domeij (mp)

Lennart Fremling (fp)

Sven Gunnar Persson (kd)

Christina Axelsson (s)

Jan Andersson (c)

Sven-Erik Sjöstrand (v)

 

Bedömningar och rekommendationer:

Miljö- och jordbruksutskottet har beslutat att följa upp och analysera regeringens redovisning av resultat för politikområdet Livsmedelspolitik i budgetpropositionerna för 2005 och 2006. Resultatet skall redovisas vid lämpligt tillfälle, troligtvis vid beredningen av budgetpropositionen för 2006. Uppföljningens syfte är att ge utskottet ett fördjupat beslutsunderlag inför behandlingen av budgetpropositionen för 2006 samt att ge utskottet ett underlag för den fortsatta dialogen med regeringen kring utvecklingen av den ekonomiska styrningen inom miljö- och jordbruksutskottets beredningsområde.

Regeringens redovisning av resultat i förhållande till av riksdagen fattade beslut om mål och anslag ger värdefull information och underlag för politiska beslut om verksamheters inriktning och dimensionering. Formerna för denna redovisning är sedan flera år föremål för utveckling. Regeringen har aviserat att den fortsatta inriktningen av arbetet med att ta fram en ändamålsenlig form för redovisning av resultatinformation till riksdagen skall övervägas. I det fortsatta utvecklingsarbetet för politikområdet Livsmedelspolitik är följande punkter viktiga att uppmärksamma:

Mål: Målstrukturen inom livsmedelspolitiken bör klargöras, inte minst hur det av riksdagen beslutade målet för livsmedelspolitiken förhåller sig till övriga mål inom livsmedelsområdet. Vidare bör det klargöras hur måluppfyllelsen skall mätas, särskilt vad gäller ekologisk och socialt hållbar livsmedelsproduktion, i syfte att konkretisera målet för livsmedelspolitiken.

Indikatorer och resultatmått: Redovisning och analys av resultat med hjälp av indikatorer bör göras tydligare, liksom resultatets koppling till målet för livsmedelspolitiken. Användningen av jämförelser över tid bör öka i syfte att förbättra beslutsunderlaget och underlätta för riksdagen att göra en egen bedömning av det uppnådda resultatet och måluppfyllelsen. Ytterligare och i vissa fall förändrade resultatindikatorer bör kunna tas fram i syfte att ge riksdagen en mer heltäckande resultatredovisning. Vidare bör kopplingen bli tydligare mellan regeringens slutsatser av redovisade resultat och förslagen om anslag.

Strukturen för regeringens resultatredovisning: Det är viktigt att strukturen för resultatredovisningen är klar och anpassad till riksdagens behov. En klar åtskillnad bör göras mellan insatser, faktiska resultat, omvärldsförändringar och bedömningar. Det skulle dessutom underlätta för utskottet om en resultatbedömning gjordes för politikområdet som helhet.

Politikområdesindelning: Överensstämmelsen mellan utgiftsområden och politikområden bör förbättras för att underlätta utskottets överblick av mål, insatser och resultat inom beredningsområdet.

Resultatskrivelser: Särskilda skrivelser med fördjupad resultatinformation är en möjlighet för utskottet att få fördjupad resultatinformation inom något område av särskilt intresse.

1 Inledning

1.1 Miljö- och jordbruksutskottets uppföljning

Uppföljningens bakgrund och syfte

Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall regeringen till riksdagen redovisa mål och resultat som uppnåtts inom olika områden. Som en del i utskottens löpande uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Miljö- och jordbruksutskottet har beslutat att under innevarande riksdagsår följa upp och analysera regeringens redovisning av resultat för politikområdet Livsmedelspolitik i budgetpropositionerna för åren 2005 och 2006. Utskottet har i betänkande 2004/05:MJU2 uttalat att resultatet av utskottets uppföljning skall redovisas vid lämpligt tillfälle, troligtvis vid beredningen av budgetpropositionen för år 2006. I denna promemoria presenteras resultatet av uppföljningen.

Miljö- och jordbruksutskottets uppföljning syftar till att ge utskottet ett fördjupat beslutsunderlag inför behandlingen av budgetpropositionen för 2006. Uppföljningen syftar vidare till att ge utskottet ett underlag för den fortsatta dialogen med regeringen kring utvecklingen av den ekonomiska styrningen inom miljö- och jordbruksutskottets beredningsområde.

Uppföljningens genomförande

Utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp har behandlat uppföljningen vid sina möten den 21 oktober 2004, den 26 maj 2005 och den 13 oktober 2005. Underlagen till uppföljningen har tagits fram av uppföljnings- och utvärderingsfunktionen vid riksdagens utredningstjänst i samarbete med miljö- och jordbruksutskottets kansli.

Uppföljningen har behandlat resultatredovisningarna i budgetpropositionen för 2005 och budgetpropositionen för 2006. I uppföljningen har ingått att beskriva och analysera hur regeringen redovisar och bedömer resultat i förhållande till av riksdagen beslutade mål. En viktig del i studien har varit att följa upp hur resultatinformationen presenteras i budgetpropositionen.

Promemorians disposition

Promemorian inleds med en sammanfattning av bedömningar och rekommendationer. I kapitel 1 presenteras de allmänna utgångspunkterna för uppföljningen. I kapitel 2 redovisas den resultatinformation som regeringen presenterade i budgetpropositionerna för 2005 och 2006. I kapitel 3 kommenteras den lämnade resultatinformationen i budgetpropositionerna för 2005 och 2006 vad avser bl.a. målstruktur, indikatorer och resultatmått, resultatredovisningens struktur och politikområdesindelningen.

1.2 Den pågående dialogen mellan riksdagen och regeringen

Utvecklingen av formerna för mål- och resultatstyrningen inom staten har pågått under ett flertal år (se bilagor). Ett omfattande utvecklingsarbete har bedrivits inom bl.a. Regeringskansliet i syfte att ge riksdag och regering ett bättre underlag för prioriteringsdiskussioner och för att lättare kunna bedöma värdet av insatta resurser i förhållande till politiskt beslutade mål (prop. 2000/01:1). Inom riksdagen har frågan bl.a. behandlats av Riksdagskommittén och varit föremål för insatser inom olika utskott. När det gäller dialogen mellan riksdagen och regeringen i mål- och resultatfrågor betonade Riksdagskommittén att riksdagen måste vara en kompetent mottagare av resultatredovisningar och kunna avge styrinformation till regeringen som svar på den överlämnade resultatinformationen. Riksdagen har uttalat att det är av stor vikt att formerna för en fördjupad samverkan i resultatdialogen mellan riksdagsutskotten och regeringen utvecklas ytterligare. Inom ramen för denna dialog bör tydliga krav ställas från riksdagens sida om resultatredovisningens form och innehåll (förs. 2000/01:RS1, bet. 2000/01:KU23).

Som framgår av bilaga 2 har riksdagen vid olika tillfällen framfört önskemål angående återrapporteringen av resultat. Regeringen har i budgetpropositionen för 2006 (volym 1) angett att det finns anledning att noga överväga hur intentionerna i lagen om statsbudgeten om regeringens resultatredovisning och riksdagens behov av återrapportering på bästa sätt kan tillgodoses. Regeringen har för avsikt att överväga den fortsatta inriktningen av arbetet med att ta fram en ändamålsenlig form för redovisning av resultatinformation. Regeringen avser att under 2006 återkomma till riksdagen med en redogörelse för den närmare inriktningen av förestående utvecklingsinsatser inom området ekonomisk styrning.

1.3 Miljö- och jordbruksutskottets beredningsområde

Miljö- och jordbruksutskottet bereder två utgiftsområden. Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård omfattar 15 anslag som är fördelade på följande två politikområden: Forskningspolitik och Miljöpolitik.

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar omfattar 36 anslag som är fördelade på följande sju politikområden:

-     Skogspolitik

-     Djurpolitik

-     Livsmedelspolitik

-     Landsbygdspolitik

-     Samepolitik

-     Utbildningspolitik

-     Forskningspolitik.

Utskottet bereder Miljöpolitik, Skogspolitik, Djurpolitik, Livsmedelspolitik och Landsbygdspolitik i sin helhet, medan utskottet endast bereder delar av politikområdena Samepolitik, Utbildningspolitik och Forskningspolitik. För Utbildningspolitik och Forskningspolitik redovisas mål och resultat i de delar av budgetpropositionen som bereds av utbildningsutskottet.

För utgiftsområde 23 anslås sammanlagt 16,4 miljarder kronor för budgetåret 2006. Ungefär hälften av utgifterna finansieras från EU-budgeten. Merparten av EU-stödet avser obligatoriska åtgärder såsom gårdsstöd, djurbidrag, intervention och exportbidrag. Den nationella medfinansieringen av EU-stöd uppgår till 4,4 miljarder kronor (prop. 2005/06:1). Utgiftsområdets mest omfattande politikområde är Livsmedelspolitik som omfattar i första hand verksamhet som avser jordbruks- och trädgårdsnäringarna, fiskerinäringen samt livsmedel.

2 Mål- och resultatinformation för politikområdet Livsmedelspolitik

2.1 Mål och indikatorer för politikområdet Livsmedelspolitik

Riksdagen har beslutat att målet för livsmedelspolitiken är en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion som speglar konsumenternas efterfrågan (prop. 2004/05:1, utg.omr. 23, bet. 2004/05:MJU2).

Vidare beslutade riksdagen i maj 1998 om tre övergripande mål för regeringens arbete med att förändra jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU (prop. 1997/98:142, bet. 1997/98:JoU23):

-     Jordbruks- och livsmedelsföretagens produktion skall styras av konsumenternas efterfrågan.

-     Produktionen skall vara långsiktigt hållbar både från ekologiska och ekonomiska utgångspunkter.

-     EU skall medverka till global livsmedelssäkerhet, bl.a. genom att hävda frihandelns principer även på jordbruks- och livsmedelsområdet.

Politikområdet omfattar jordbruks- och fiskepolitiken samt området säkra livsmedel. Områdets utgifter bestäms i stor utsträckning av beslut inom EU men är också till viss del, främst vad gäller området säkra livsmedel, baserade på nationella beslut. I bilaga 1 görs en genomgång av målen inom politikområdet Livsmedelspolitik.

Verksamhetsområde Jordbruk

Regeringen har beslutat att målet för verksamhetsområdet Jordbruk är en säker och konkurrenskraftig jordbruksproduktion som styrs av konsumenternas efterfrågan och bidrar till global utveckling. För att mäta graden av måluppfyllelse använder regeringen följande indikatorer i budgetpropositionerna för 2005 och 2006:

Utnyttjande av kvoter

1.    Åkerareal per företag

2.    Företag med mjölkkor (endast budg.prop. för 2006)

3.    Mjölkkor per företag

4.    Markpriser

5.    Arrendepriser

6.    Investeringar i maskiner och redskap (endast budg.prop. för 2005)

7.    Utvecklingen av handeln med livsmedel och jordbruksvaror (syftet är att mäta förändringar i förädlingsledet)

8.    Konsumentprisindex för jordbruksreglerade produkter (syftet är att mäta effekter för konsumenter).

Verksamhetsområde Fiske

Regeringen har beslutat att målen för verksamhetsområdet Fiske är ett ekologiskt hållbart fiske och vattenbruk, en ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden samt en utökad samverkan med berörda intressenter. I budgetpropositionen för 2005 anger inte regeringen några resultatindikatorer för att mäta graden av måluppfyllelse. I budgetpropositionen för 2006 anges följande indikatorer:

1. Överskridande av fiskekvoter (syftet är att mäta kontrollinsatser för fisket).

2. Genomförandetakten för fiskeprogrammen (syftet är att mäta strukturåtgärdernas omfattning).

3. Landningsvärdet per yrkesfiskelicens (syftet är att mäta ekonomiskt värde).

Verksamhetsområde Säkra livsmedel

Regeringen har beslutat att målet för verksamhetsområdet Säkra livsmedel är att alla livsmedel skall vara säkra och att konsumenterna skall ha tillräcklig kunskap om mat och matvanors betydelse för att kunna göra medvetna val. I budgetpropositionerna för 2005 och 2006 anger regeringen följande indikatorer för att mäta graden av måluppfyllelse:

1. Den kommunala och statliga inspektionsverksamhetens frekvens och kvalitet.

2. Antalet kommuninspektioner och länsmöten.

3. Antalet externa besökare på Livsmedelsverkets webbplats.

2.2 Anslag inom politikområdet Livsmedelspolitik

Politikområdet Livsmedelspolitik omfattar följande anslag

Nr

Anslag

För år 2005 (mnkr)

För år 2006 (mnkr)

43:1

Statens jordbruksverk

317,9

319,0

43:2

Bekämpande av växtsjukdomar

2,6

2,6

43:3

Gårdsstöd och djurbidrag m.m.

5557,4

6069,9

43:4

Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter

1416,0

1407,5

43:5

Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.

79,4

78,9

43:6

Fiskeriverket

101,2

111,4

43:7

Strukturstöd till fisket m.m.

28,4

28,2

43:8

Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.

80,0

83,4

43:9

Fiskevård

28,0

26,8

43:10

Livsmedelsverket

156,6

158,9

43:11

Livsmedelsekonomiska institutet

10,0

10,1

43:12

Livsmedelsstatistik

22,4

24,0

43:13

Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten

7,4

7,4

43:14

Åtgärder inom livsmedelsområdet

15,0

14,9

43:15

Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

37,1

36,9

2005 43:2

Statens utsädeskontroll

0,8

-

2005 43:3

Statens växtsortnämnd

2,2

-

Summa

politikområde Livsmedelspolitik

7 862,4

8 379,9

Källa: Prop. 2005/06:1, utg.omr. 23.

2.3 Regeringens redovisning för politikområdet Livsmedelspolitik

I budgetpropositionerna för 2005 och 2006 redovisas och bedöms inga samlade resultat för politikområdet som helhet. I stället gör regeringen en genomgång av resultaten inom de olika verksamhetsområdena.

2.4 Regeringens redovisning för verksamhetsområde Jordbruk

I budgetpropositionerna för 2005 och 2006 redovisar regeringen följande resultat inom verksamhetsområdet Jordbruk för åren 2003 och 2004 utifrån de indikatorer som angetts:

Utnyttjande av kvoter: Kvotutnyttjandet har enligt regeringen varit relativt högt och stabilt. Utnyttjandegraden varierade 2003 mellan 88 % för slaktbidrag och direktförsäljningskvoten för mjölk och 115 % för socker. År 2004 var kvotutnyttjandet 101 % för socker, 97 % för mjölkleveranser och mellan 92 och 99 % för köttproduktion.

Åkerareal per företag: Åkerarealen har från 1995 ökat med ca 9 hektar till ca 40 hektar år 2004. Strukturomvandlingen har resulterat i färre men större jordbruksföretag. Antalet jordbruksföretag med en åkerareal under 50 hektar har minskat med 30 % och antalet företag med en areal över 100 hektar har ökat med 36 %. Den totala arealen jordbruksmark har varit i stort sett oförändrad mellan 1995 och 2004. Åkerarealen minskade med ca 106 000 hektar och betesmarken ökade med 98 200 hektar.

Företag med mjölkkor: Antalet företag med mjölkkor har minskat med 48 % mellan 1995 och 2004.

Mjölkkor per företag: Uppgiften redovisas inte i förra årets budgetproposition, men i årets proposition redovisas att besättningsstorleken har ökat från ca 27 till ca 44 kor per företag mellan åren 1995 och 2004. Det totala antalet mjölkkor har minskat med 17 % sedan 1995. Mjölkproduktionen ligger på ungefär samma nivå som 1995.

Markpriser: Mellan 1994 och 2004 har priserna på jordbruksmark ökat med 100 %. I budgetpropositionen för 2005 redovisades att skillnaden mellan markpriser i norra och södra Sverige fortsatte att öka och att priserna i södra Sverige var cirka tio gånger högre än i norra Sverige.

Arrendepriser: Sedan 1994 har arrendepriserna ökat med 36 %. Takten på ökningen har avtagit under de senaste åren.

Investeringar i maskiner och redskap: I budgetpropositionen för 2005 redovisades att investeringarna under 1980-talet uppgick till i genomsnitt drygt 7 miljarder kronor per år (2002 års prisnivå). I början av 1990-talet sjönk investeringstakten, men ökade under andra halvan av 1990-talet. Takten var därefter stabil, men på en lägre nivå än under 1980-talet. Mellan 2000 och 2002 uppgick investeringarna till i genomsnitt knappt 4,2 miljarder kronor per år. I budgetpropositionen för 2006 redovisas inte denna indikator.

Utvecklingen av handeln med livsmedel och jordbruksvaror: År 2003 ökade importen med 4 % och år 2004 med 6 % till ca 57 miljarder kronor, medan exporten ökade med 5 % år 2003 och 10 % år 2004 till ca 31 miljarder kronor. Handelsbalansen var därmed negativ och uppgick till ca 26 miljarder kronor. Sedan 1995 har handelsunderskottet ökat med 69 %. Importen av kött och mejeriprodukter har ökat betydligt på senare år. Sedan 1994 har livsmedelsexporten ökat med 195 %.

Konsumentprisindex för jordbruksreglerade produkter: Mellan 1996 och 2004 ökade priserna på livsmedel med 9-10 %, vilket är samma ökningstakt som för konsumentpriserna i allmänhet.

Förutom de ovannämnda indikatorerna redovisar regeringen även bl.a. utvecklingen inom jordbruksnäringen. Antalet jordbruksföretag har sedan 1995 minskat med 25 %. År 2004 fanns ca 66 000 jordbruksföretag. Antalet företag med svin, får och höns minskar. Lönsamheten inom jordbruksnäringen har försämrats, priserna på produktionsmedel har stigit med 23 % och avräkningspriserna har sjunkit med 11 % sedan 1995. Vidare redovisas bl.a. åkerarealens användning och ett avsnitt om växtskydd och utsäde.

Regeringens analys och slutsatser

Regeringen bedömer att målet för livsmedelspolitiken uppfylls väl på jordbruksområdet. De ökande markpriserna (indikator 5) kan förklaras av den låga räntenivån och gällande stödnivå. Samtidigt visar indikatorn att många jordbrukare anser att det är skäligt att investera. Strukturomvandlingen har resulterat i färre men större företag och som en följd av det en mer konkurrenskraftig jordbrukssektor. En hög utnyttjandegrad av produktionskvoterna (indikator 1) kan ses som en indikator på att lönsamheten inom det svenska jordbruket är tillräckligt god för att upprätthålla tillåten produktion. Regeringen konstaterar att en ökad livsmedelsexport är positiv för svensk primärproduktion (indikator 8). Regeringen menar att det utifrån valda indikatorer kan utläsas att utvecklingen inom det svenska jordbruket är relativt stabil. Regeringen konstaterar att indikatorerna pekar mot en strukturrationalisering som ger allt större och mer effektiva gårdar. De visar att jordbruket anpassar sig till krav på lönsamhet och att företagen anpassar sig alltmer till marknadens villkor. Regeringen menar att det är för tidigt att tydligt se konsekvenserna av jordbruksreformen. Regeringen har för avsikt att noga följa dess konsekvenser.

2.5 Regeringens redovisning för verksamhetsområde Fiske

I budgetpropositionen för 2006 redovisar regeringen följande resultat inom verksamhetsområdet Fiske för år 2004 utifrån de indikatorer som angetts. Regeringen redovisade inga resultatindikatorer för detta verksamhetsområde i budgetpropositionen för 2005.

Överskridande av fiskekvoter: Under 2004 har inga fiskekvoter överskridits. Fiskeföretagens följsamhet mot bestämmelser om rapporteringsskyldigheter, ransoner och särskilda båtkvoter har förbättrats. Förekomsten av otillåtet fiske i rapporteringen har minskat och kvaliteten i uppgifter om fisket har förbättrats.

Genomförandetakten för fiskeprogrammen: Strukturprogrammens genomförandegrad har ökat under 2004 jämfört med tidigare år. En bristande investeringsvilja inom fiskerinäringen till följd av försämrad lönsamhet inom delar av sektorn har påverkat strukturprogrammens genomförande negativt.

Landningsvärdet per yrkesfiskelicens: Värdet per licens har ökat.

Dessutom redovisas bl.a. att antalet yrkesfiskare har minskat med 8 % mellan åren 2003 och 2004.

Regeringens analys och slutsatser

Regeringen menar att de valda indikatorerna för fiskeområdet visar ett varierat resultat. I sin analys framför regeringen att målen om att skydda och bevara de levande akvatiska resurserna inte har uppfyllts. Situationen för de flesta fiskbestånden har visat en negativ utveckling, medan en positiv utveckling har skett för några fiskbestånd. Regeringen drar bl.a. slutsatsen att en mer effektiv kontroll är viktig för att målen för den gemensamma fiskeripolitiken skall kunna uppnås.

2.6 Regeringens redovisning för verksamhetsområde Säkra livsmedel

I budgetpropositionerna för 2005 och 2006 redovisar regeringen följande resultat inom verksamhetsområdet Säkra livsmedel för åren 2003 och 2004 utifrån de indikatorer som angetts:

Den kommunala och statliga inspektionsverksamhetens frekvens och kvalitet: Inspektionsfrekvensen i den kommunala tillsynen är fortsatt låg och fortsätter att minska. I kommuner där datorbaserade inspektioner används uppges tillsynen ha effektiviserats. Frekvensen på Livsmedelsverkets tillsyn redovisas inte i budgetpropositionen för 2006, men det uppges att utvärderingar visar på vissa behov av förbättringar, vilka också har genomförts eller avses att genomföras.

Antalet kommuninspektioner1[Livsmedelsverkets kommuninspektioner syftar till att träffa kommunala politiker och tjänstemän för att granska och stödja kommunernas livsmedelstillsyn, påverka kommunerna så att de fullgör sina uppgifter inom livsmedelstillsynen samt förmedla och inhämta kunskap i syfte att erhålla en likvärdig tillsyn i landet. (Källa: www.slv.se)] och länsmöten2[Länsmöten hålls mellan Livsmedelsverket, länsstyrelser och kommuner. Vid dessa möten informeras, diskuteras och utväxlas synpunkter inom hela området för livsmedelstillsyn. (Källa: www.slv.se)] : Mellan åren 2001 och 2004 har antalet länsmöten minskat något från 39 till 37 och antalet inspekterade kommuner från 80 till 64. I båda fallen noteras dock en ökning mellan åren 2003 och 2004. Antalet normerande inspektioner3[Livsmedelsverkets normerande inspektioner genomförs hos kommunerna och är ett verktyg i verkets samordnande tillsynsarbete. Verket följer upp såväl förhållanden vid företaget som kommunens tillsynsaktivitet mot företaget. (Källa: prop. 2004/05:72)] ökade under perioden 2001-2004 från 80 till 112. Mellan åren 2003 och 2004 skedde dock en minskning.

Antalet externa besökare på Livsmedelsverkets webbplats: Antal externa besökare på webbplatsen fortsätter att öka (1 900 besökare/dag år 2002, 2 400 besökare/dag år 2003 och 3 800 besökare/dag år 2004).

Regeringens analys och slutsatser

Regeringen menar att de indikatorer som har valts för området visar en i huvudsak positiv bild. Indikator 1 visar att det finns behov av förbättringar för att måluppfyllelsen skall bli bättre. Åtgärder som vidtagits eller håller på att vidtas förväntas dock åstadkomma en förbättrad måluppfyllelse. Indikator 3 visar att många konsumenter försöker aktivt ta reda på vad som är nyttigt. I sin analys konstaterar regeringen bl.a. att delar av regelverket fungerar bra och att det inte finns någon bra bedömning av antalet matförgiftningar i Sverige.

3 Kommentarer

I detta avsnitt redovisas kommentarer vad avser budgetpropositionerna för 2005 och 2006. Kommentarerna avser huvudsakligen målens och resultatredovisningens utformning, inte målens innehåll eller det faktiskt uppnådda resultatet. Kommentarerna avser endast politikområdet Livsmedelspolitik.

Inledningsvis kan konstateras att regeringens redovisning av resultat i förhållande till av riksdagen fattade beslut om mål och anslag ger värdefull information och underlag för politiska beslut om verksamheters inriktning och dimensionering. Formerna för denna redovisning är sedan flera år föremål för utveckling. Regeringen har aviserat att den fortsatta inriktningen av arbetet med att ta fram en ändamålsenlig form för redovisning av resultatinformation till riksdagen skall övervägas. Det är viktigt att riksdagens utskott kan delta i detta utvecklingsarbete genom en aktiv dialog med regeringen. I det fortsatta utvecklingsarbetet för politikområdet Livsmedelspolitik är följande punkter viktiga att uppmärksamma: Målen inom politikområdet, de indikatorer och resultatmått som regeringen använder för att redovisa och bedöma resultaten i förhållande till målen, budgetpropositionens struktur för resultatredovisningen, politikområdesindelningen samt behovet av resultatskrivelser.

3.1 Mål

Både riksdagen och regeringen har vid olika tillfällen uttalat att mål bör vara tydliga och formuleras på ett sådant sätt att de är möjliga att följa upp, vilket ställer krav på fortsatt utveckling av målformuleringar. Finansutskottet har framfört att allmängiltiga mål som inte ger uttryck för politiska prioriteringar och som inte är nedbrytbara i kvantitativa termer inte kan tjäna som underlag för en politisk styrning av statlig verksamhet.

Målstruktur: För politikområdet Livsmedelspolitik redovisas i budgetpropositionerna två parallella mål som beslutats av riksdagen: dels målet för politikområdet, dels tre övergripande mål för regeringens arbete med att förändra jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU. Målen är delvis överensstämmande. Dessutom redovisas mål för några verksamhetsområden som regeringen har beslutat. För fiskeområdet redovisas även målet för den gemensamma fiskeripolitiken. Det framgår inte av budgetpropositionen hur de olika målen är tänkta att förhålla sig till varandra när det gäller styrning och uppföljning av det livsmedelspolitiska området.

Konkretisering av mål: Målet för livsmedelspolitiken ändrades genom riksdagens beslut hösten 2004 i syfte att tydligare sätta fokus även på konsumenterna. När det gäller produktionen av livsmedel anges i målet tre aspekter: att produktionen skall vara ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar. Av budgetpropositionerna framgår inte mer konkret målens innebörd eller hur måluppfyllelsen kan mätas. Detta gäller särskilt hur måluppfyllelsen vad gäller ekologiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion skulle kunna mätas. Erfarenheten från senare år visar att det inom olika politikområden är svårt att formulera konkreta och direkt uppföljningsbara mål som speglar den politiska viljeinriktningen i sin helhet. Ett sätt att konkretisera det nuvarande målet är att i budgetpropositionens målavsnitt ange hur måluppfyllelse skall mätas.

3.2 Indikatorer och resultatmått

Riksdagen har uttalat att regeringens resultatbedömningar borde sättas i tydligare relation till uppsatta mål och att resultatinformationen skall vara relevant i förhållande till de uppsatta målen. Finansutskottet har vidare framför att resultat och utveckling i större utsträckning än hittills bör redovisas i kvantitativa termer med hjälp av indikatorer eller nyckeltal. Riksdagen har pekat på att det är viktigt att mål och resultatbedömningar kopplas ihop med budgetförslagen och kan ses som en integrerad helhet. Även regeringen har bl.a. pekat på att resultat för politikområden och för myndigheter i ökad utsträckning bör redovisas och beskrivas med hjälp av resultatindikatorer.

Koppling mellan indikatorer och mål: Målet för livsmedelspolitiken är en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion som speglar konsumenternas efterfrågan. För att mäta graden av måluppfyllelse inom politikområdet Livsmedelspolitik använder regeringen åtta indikatorer för jordbruksområdet, tre indikatorer för fiske och tre indikatorer för området Säkra livsmedel.

För jordbruksområdet är sex av åtta indikatorer inriktade på primärproduktionens ekonomiska aspekter. Indikator 1 (utnyttjande av kvoter) kan enligt resultatredovisningen användas som en indikator på lönsamheten inom jordbruket, där en hög utnyttjandegrad indikerar att lönsamheten är tillräckligt god för att upprätthålla tillåten produktion. Indikator 2 (åkerareal per företag) visar förändringar i företagens storlek, och enligt resultatredovisningen leder en ökande åkerareal per företag till större jordbruksföretag och en mer konkurrenskraftig jordbrukssektor. Indikatorerna 3 och 4 är inriktade på mjölkproduktionen, och enligt resultatredovisningen indikerar den redovisade utvecklingen en storleksrationalisering inom jordbruket. Indikatorerna 5 och 6 visar ökande arrende- och markpriser, vilket enligt resultatredovisningen indikerar god lönsamhet inom jordbrukssektorn, även om också bl.a. låga räntenivåer kan ses som en förklaring till ökade markpriser. Indikator 8 (utvecklingen av handeln med livsmedel och jordbruksvaror) mäter förändringar i import och export. Enligt resultatredovisningen indikerar utvecklingen bl.a. att företagen anpassar sig alltmer till marknadens villkor. En indikator (konsumentprisindex för jordbruksreglerade produkter) mäter de ekonomiska effekterna för konsumenterna.

När det gäller fiskeområdet har tre nya indikatorer tagits fram till budgetpropositionen för 2006. Syftet med indikatorerna förklaras, men kopplingen till det av riksdagen beslutade målet för politikområdet är inte tydlig. Som exempel kan nämnas att indikator 1 (överskridande av fiskekvoter) bedöms gentemot regeringens mål för fiskerikontrollen, inte gentemot riksdagens mål för livsmedelspolitiken. Regeringen gör vidare en bedömning av resultaten i förhållande till den gemensamma fiskeripolitiken.

Även när det gäller området Säkra livsmedel är det oklart hur de angivna indikatorerna kan knytas till målet för politikområdet. Två av de tre indikatorerna handlar om tillsynsverksamhet. Det utvecklas inte hur förändringar i antalet inspektioner och möten kan knytas till målet om en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion som speglar konsumenternas efterfrågan. Indikator 3 (antal externa besökare på Livsmedelsverkets webbplats) handlar om konsumenternas kunskap om mat och matvanor för att kunna göra medvetna val. Indikatorn visar en mycket positiv utveckling, vilket i resultatredovisningen tolkas som att många konsumenter aktivt försöker ta reda på vad som är nyttigt.

För alla verksamhetsområden gäller att det inte redovisas vilken påverkan som den redovisade utvecklingen av indikatorerna har på målets ekologiska och sociala dimension. Det är viktigt att kopplingen mellan indikatorer och mål är tydlig och att indikatorerna speglar det av riksdagen beslutade målet i dess helhet, dvs. även den ekologiska och sociala dimensionen. Det finns utrymme för fortsatt utveckling när det gäller denna fråga. En tydligare redovisning av syftet med varje indikator skulle dessutom underlätta utskottets behandling av resultatinformationen.

När det gäller jordbruksområdet kan noteras att en viss förändring har skett i valet av indikatorer mellan budgetpropositionen för 2005 och budgetpropositionen för 2006 utan att orsaken till detta kommenteras. Dessa förändringar gör det svårare att följa utvecklingen över tid. Det framgår inte av resultatredovisningen varför två av indikatorerna är inriktade på mjölkproduktion.

Jämförelser över tid: Redovisningen av de olika indikatorerna varierar. Jämförelser görs i flera fall mellan två år, t.ex. föregående år och det år då Sverige blev medlem av EU. Sådana jämförelser är väsentliga för att riksdagen skall kunna bedöma resultatet. I några fall redovisas tidsserier där resultaten för de senaste tre åren kan jämföras. Det är svårare att följa indikatorernas utveckling över tid inom t.ex. fiskeområdet.

Tidsserier behöver redovisas i ökad utsträckning. En ökad redovisning av tidsserier som går att följa skulle förbättra beslutsunderlaget samt underlätta för riksdagen att göra en egen bedömning av det faktiskt uppnådda resultatet och måluppfyllelsen. Utskottet bör få information om utvecklingen dels de senaste 3-5 åren, dels på längre sikt. Sådan information kan med fördel redovisas i tabeller för att ge ökad tydlighet. En mer kontinuerlig redovisning av tidsserier borde kunna underlätta för utskottet att analysera trender och tendenser.

Analys av redovisade resultat: I resultatredovisningens analysavsnitt har regeringen möjlighet att bedöma resultatindikatorernas utveckling i förhållande till målet för politikområdet. För vissa indikatorer gör regeringen en sådan bedömning, medan det för andra redovisade resultat inte är tydligt hur regeringen bedömer att de skall ses i förhållande till målen (t.ex. vilken betydelse ökningen av genomsnittlig åkerareal per företag har för måluppfyllelsen).

Koppling mellan redovisat resultat och anslagsförslag: Det framgår inte klart hur sambandet mellan redovisat resultat, måluppfyllelse och regeringens förslag om de olika verksamheternas fortsatta inriktning och resursbehov inom det livsmedelspolitiska området ser ut, dvs. vilka förslag till anslagsförändringar som regeringens resultatbedömning utmynnar i.

Fortsatt utveckling av indikatorer: Med utgångspunkt i de redovisade indikatorerna bör ytterligare och i vissa fall förändrade resultatindikatorer kunna tas fram i syfte att kunna redovisa ett mer heltäckande resultat för riksdagen i förhållande till målet för politikområdet Livsmedelspolitik. Av bl.a. regleringsbreven till myndigheterna inom det livsmedelspolitiska området framgår att det pågår ett arbete med att utveckla indikatorer för uppföljning. Som exempel kan nämnas att Livsmedelsverket har haft i uppdrag att redovisa förslag på högst fem indikatorer som kan användas för att bedöma Livsmedelsverkets måluppfyllelse.

Koppling mellan övrig resultatinformation och mål: Förutom indikatorerna redovisar regeringen även annan resultatinformation i budgetpropositionen. För en del av den information som redovisas är det svårt att se den direkta kopplingen till av riksdagen beslutade mål.

3.3 Strukturen för regeringens resultatredovisning

Riksdagen har tidigare framfört att resultatredovisningen i större utsträckning än hittills skall avse resultat och i mindre grad aktiviteter av typen vidtagna åtgärder eller pågående utredningar. En tydlig åtskillnad skall göras mellan å ena sidan resultatinformation och resultatanalys, å andra sidan regeringens resultatbedömning. Regeringen har delat in budgetpropositionens information om mål och resultat under rubrikerna Mål, Insatser (inom politikområdet och utanför politikområdet), Resultatbedömning (dels resultat, dels analys och slutsatser) samt Politikens inriktning. Denna indelning tillämpas allmänt som struktur för budgetpropositionen och syftar till att underlätta tillgängligheten till den presenterade informationen.

Omfattande information: I budgetpropositionen redovisas en stor mängd information, både av övergripande och av detaljerad karaktär. Det kan övervägas i vilken utsträckning som riksdagen behöver detaljerad information för att kunna bedöma resultatet för politikområdet. En stor mängd detaljerad information bidrar inte med nödvändighet till att utskottets möjlighet att bedöma resultaten ökar. I stället kan detta göra det svårt för mottagaren att hitta relevant information.

Resultatredovisningens struktur: Det kan konstateras att den allmänna strukturen för resultatredovisningarna inte följs fullt ut. Som exempel kan nämnas att under rubriken Resultatbedömning redovisas även insatser och mer allmän information om tillståndet och utvecklingen inom de olika områdena. Åtskillnaden mellan resultatinformation och resultatbedömning är inte helt klar, t.ex. redovisas ofta fakta under rubriken Analys och slutsatser. En mer renodlad struktur av redovisningen skulle underlätta riksdagens hantering och dessutom antagligen innebära färre upprepningar.

Redovisning av resultatindikatorer: Redovisningen av indikatorerna och deras utveckling är inte konsekvent. En mer konsekvent och stringent redovisning av indikatorernas utveckling i tur och ordning skulle ge utskottet en mer tydlig resultatinformation.

Resultat och omvärldsfaktorer: Det är inte alltid entydigt vad i resultatredovisningen som är att betrakta som faktiska resultat av statens respektive gemenskapens insatser och vad som snarare är att betrakta som omvärldsförändringar. En tydligare uppdelning av insatser, resultat och omvärldsförändringar skulle kunna förbättra överskådligheten för mottagaren och underlätta att överblicka om den resultatinformation som riksdagen har att ta ställning till är tillräcklig för utskottets värdering av det redovisade resultatet och för att bedöma regeringens förslag till anslagsfördelning.

Ingen resultatbedömning för politikområdet som helhet: Regeringens redovisning av resultatet av statens insatser följer den indelning i verksamhetsområden som regeringen har gjort. Regeringen gör ingen samlad resultatbedömning för politikområdet som helhet, utan enbart för tre verksamhetsområden. En del av bedömningarna görs mot mål som riksdagen inte har beslutat om och en del av dessa mål redovisas inte i budgetpropositionen. Det skulle underlätta för utskottet att bedöma det resultat som redovisas om regeringen gjorde en redovisning och bedömning av uppnådda resultat för politikområdet som helhet och om denna tydligare knöts till det mål som riksdagen har beslutat om.

3.4 Politikområdesindelning

Riksdagen har tidigare pekat på att den bristande överensstämmelsen mellan utgiftsområden och politikområden gör det svårt att få en överblick av mål, insatser och resultat för respektive utskotts beredningsområde. Regeringen har i budgetpropositionen för 2005 (volym 1) pekat på en del allmänna åtgärder kring frågan om indelningen i politikområden och utgiftsområden. Regeringen menar bl.a. att de problem som riksdagen pekat på skulle mildras om regeringen för respektive myndighet redovisade såväl finansiering som bidrag till måluppfyllelse på politikområdesnivå. Finansutskottet har i betänkande 2004/05:FiU1 framfört att det grundläggande problemet med bristande överensstämmelse mellan utgiftsområden och politikområden kvarstår. Utskottet förutsätter att regeringen i det fortsatta utvecklingsarbetet tillser att indelningen i politikområden så långt möjligt följer indelningen i utgiftsområden. I betänkande 2004/05:FiU28 förutsätter utskottet att regeringens arbete med hur indelning i politikområden skall kunna följa indelningen i utgiftsområden ges hög prioritet. Regeringen har i budgetpropositionen för 2006 (volym 1) aviserat sin avsikt att i särskild ordning och i nära dialog med företrädare för riksdagen och förvaltningen överväga den fortsatta inriktningen av arbetet med att ta fram en ändamålsenlig form för redovisning av resultatinformation.

Inom de två utgiftsområden som bereds av miljö- och jordbruksutskottet ingår anslag som tillhör politikområden vars mål och resultat redovisas i delar av budgetpropositionen som bereds av andra utskott (Utbildningspolitik och Forskningspolitik). Dessutom redovisas mål och resultat inom det samepolitiska området för anslag som bereds av konstitutionsutskottet. Den nuvarande indelningen i politikområden innebär att miljö- och jordbruksutskottet inte får fullständig mål- och resultatinformation tillsammans med anslagen inom de utbildnings- och forskningspolitiska områdena.

3.5 Resultatskrivelser

Riksdagen har beslutat att regeringen senast den 14 maj varje år skall lämna resultatredovisningar för alla utgiftsområden i skrivelser (2000/01:RS1, bet. 2000/01:KU23). År 2002 var det första året som sådana skrivelser lämnades. I budgetpropositionen för 2003 framförde regeringen att det var alltför optimistiskt att ha som ambition att redan år 2003 lämna resultatskrivelser för alla utgiftsområden. Regeringen förordade i stället ett successivt införande över ett antal år (prop. 2002/03:1, utg.omr. 2). Som svar på detta framhöll finansutskottet att det fick förutsättas att Regeringskansliet följer vad utskotten tar upp i sina budgetbetänkanden om fördjupad resultatredovisning på olika områden samt att man även på annat sätt genom direkta kontakter med respektive utskott kommer överens om när och med vilken inriktning resultatskrivelser skall lämnas (bet. 2002/03:FiU2). I budgetpropositionen för 2005 (volym 1) menar regeringen att hur ofta resultatredovisningar bör lämnas till riksdagen får diskuteras mellan berörda utskott och departement.

Miljö- och jordbruksutskottet har hittills berett ett antal skrivelser med resultatinformation, bl.a. Landsbygdspolitik - resultatskrivelse (skr. 2002/03:111) och Sanering och återställning av förorenade områden - resultatredovisning (skr. 2003/04:141). Ingen resultatskrivelse har lämnats inom livsmedelsområdet.

Resultatskrivelser är en möjlighet för riksdagen att få fördjupad resultatinformation inom ett område som utskottet anser vara av särskilt intresse att belysa. I samband med höstens budgetberedning har utskottet möjlighet att överväga behovet av en mer utförlig resultatredovisning i form av en resultatskrivelse för någon del av politikområdet Livsmedelspolitik.

Bil. 1: Riksdagen och den ekonomiska styrningen

Allmänt om den statliga styrningen

Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall regeringen till riksdagen redovisa mål och resultat som uppnåtts inom olika verksamhetsområden. Som en del i utskottens löpande uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Budgetpropositionen är en viktig källa för regeringens redovisning av resultat, men resultatinformation redovisas även i bl.a. särpropositioner, resultatskrivelser och andra skrivelser från regeringen.

Den statliga verksamheten delas in i politikområden och finansieringen av denna delas in i statsbudgetens utgiftsområden. Politikområdena delas av regeringen sedan in i verksamhetsområden som i sin tur delas in i verksamhetsgrenar.

Utgiftsområde XX

Politikområde 1

   Politikområde 2

Verks.omr. A      

Verks.omr. B

   Verks.omr. C

     Verks.omr. D

Verks.gren       a

Verks.gren b

Verks.gren c

Verks.gren d

Verks.gren e

Verks.gren   f

Verks.gren   g

I korthet innebär den statliga styrmodellen att riksdagen beslutar om mål för politikområden och regeringen beslutar om mål för verksamhetsområden och verksamhetsgrenar. När det gäller resurserna beslutar riksdagen om anslagen och regeringen om den närmare fördelningen på anslagsposter etc. Myndigheter och institutioner redovisar uppnådda resultat till regeringen i sina årsredovisningar utifrån de återrapporteringskrav som regeringen har beslutat i regleringsbreven. Resultatinformationen, som granskas av Riksrevisionen, utgör en grund för regeringens återrapportering till riksdagen. Regeringen redovisar sedan resultat till riksdagen och bedömer dessa i förhållande till de mål för politikområdena som riksdagen beslutat om. Följande figur illustrerar styrkedjan.

Bild

Målen för politikområdena är till sin natur övergripande. Den statliga målhierarkin bygger på att målen på underliggande nivåer blir mer konkreta och att de mål som riktar sig till myndigheterna kompletteras med krav på återrapportering till regeringen. Dessa mål och återrapporteringskrav återfinns i regleringsbreven till myndigheterna. Detta innebär att de oftast allmänt formulerade målen på politikområdesnivå blir mer konkreta när de delats upp på verksamhetsgrensnivå och kompletterats med återrapporteringskrav.

Verksamhetsstruktur för politikområde Livsmedelspolitik

Politikområde Livsmedelspolitik. Mål: En ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion som speglar konsumenternas efterfrågan (prop. 2004/05:1, utg.omr. 23, bet. 2004/05:MJU2).

1. Verksamhetsområde Jordbruk. Mål: En säker och konkurrenskraftig jordbruksproduktion som styrs av konsumenternas efterfrågan och bidrar till global utveckling (regeringsbeslut 2004-12-22).

Verksamhetsgren 1.1 Den gemensamma jordbrukspolitiken. Mål: Ett kostnadseffektivt, förenklat, enhetligt och korrekt genomförande av EU-stöden.

Verksamhetsgren 1.2 Utredningar och internationellt arbete: Mål: Ett produktivt och resultatinriktat analysarbete avseende den strukturella och ekonomiska utvecklingen inom livsmedelssektorn.

Verksamhetsgren 1.3 Jordbruks- och livsmedelsstatistik. Mål: En relevant och lättillgänglig jordbruks- och livsmedelsstatistik av god kvalitet.

Verksamhetsgren 1.4 Fytosanitärt arbete: Mål: Ett gott fytosanitärt sundhetsläge.

Verksamhetsgren 1.5 Växtsortprövning. Mål: a) Växtodlingen i hela landet skall ha tillgång till sådana växtsorter som ger möjlighet för en växtodling som är anpassad till odlingsförutsättningarna i landet och till behovet av en uthållig växtodling. b) Ett aktivt deltagande i det internationella arbetet på området.

Verksamhetsgren 1.6 Utsädeskontroll. Mål: a) Ett fullgott utsäde används i hela landet. b) Ett aktivt deltagande i det internationella normeringsarbetet. c) En ökad kompetens i molekylärbiologiska tekniker. d) En effektiv kontroll av inblandningar av genetiskt modifierade organismer i konventionellt utsäde.

2. Verksamhetsområde Fiske. Mål: a) Ett ekologiskt hållbart fiske och vattenbruk. b) En ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. c) En utökad samverkan med berörda intressenter (regeringsbeslut 2004-12-22).

Verksamhetsgren 2.1 Kunskapsuppbyggnad. Mål: Vetenskapliga underlag av hög kvalitet, samt metoder och tekniker för att anpassa uttaget av fisk till ett långsiktigt hållbart nyttjande, minska fiskets bifångster och miljöpåverkan, öka skyddet för hotade fiskarter och stammar, minska negativa effekter av övrig mänsklig verksamhet på fiskresursen samt gynna utveckling av ett långsiktigt hållbart vattenbruk.

Verksamhetsgren 2.2 Resursförvaltning: Mål: a) Förvaltningsåtgärder skall präglas av transparens och delaktighet så att den biologiska mångfalden bevaras och ett livskraftigt, uthålligt fiske och vattenbruk utvecklas. b) Välinformerade konsumenter som har tillgång till fisk av god kvalitet. c) Yrkes- och fritidsfiske, vattenbruk samt fiskberedning bidrar till utveckling av landsbygden.

Verksamhetsgren 2.3 Fiskerikontroll: Mål: a) Fastställda fiskekvoter och andra begränsningar skall inte överskridas. b) Överträdelser mot nationell lagstiftning och gemenskapslagstiftning skall förebyggas. c) Hög tillgänglighet till relevant fiskeriinformation.

3. Verksamhetsområde Säkra livsmedel. Mål: Målet är att alla livsmedel skall vara säkra och att konsumenterna skall ha tillräcklig kunskap om mat och matvanors betydelse för att kunna göra medvetna val (regeringsbeslut 2004-12-22).

Verksamhetsgren 3.1 Regelarbete. Mål: a) Ett tydligt och enkelt regelverk på livsmedelsområdet som är anpassat till små och stora företags olika förutsättningar. b) Att bistå regeringen med underlag, utredningar, analyser och annat stöd i arbetet med livsmedelsfrågor inom EU och i andra internationella forum.

Verksamhetsgren 3.2 Tillsyn. Mål: a) En effektiv och likvärdig livsmedelstillsyn i hela landet. b) Ett effektivt stöd till och uppföljning av lokala och regionala tillsynsmyndigheter. c) En effektiv operativ tillsyn.

Verksamhetsgren 3.3 Information och nutrition. Mål: a) Ett litet antal sjukdomsfall orsakade av dålig hantering av livsmedel. b) Bra matvanor och god nutritionsstatus i hela befolkningen, särskilt hos barn och ungdomar.

Verksamhetsgren 3.4 Kunskapsuppbyggnad. Mål: a) Naturvetenskapliga studier, kostvaneundersökningar och vid behov samhällsekonomiska analyser av god kvalitet och hög relevans med direkt koppling till Livsmedelsverkets regelarbete, livsmedelstillsyn och informationsverksamhet. b) Att följa utvecklingen inom Livsmedelsverkets ansvarsområde.

4. Verksamhetsområde Samhällsekonomiska analyser. Mål: Samhällsekonomiska analyser inom jordbruks-, livsmedels- och fiskeområdet (regeringsbeslut 2004-12-22).

Verksamhetsgren 4.1 Utredning och analys. Mål: SLI:s analyser skall utformas så att de kan utgöra underlag för regeringens långsiktiga och strategiska beslut samt öka kunskapen om de ekonomiska sambanden inom jordbruks- och livsmedelssektorn såväl i primärled som i efterföljande led. I analyser av nedanstående områden skall effekter för producenter, konsumenter, skattebetalare och miljön i Sverige och EU studeras: den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) i olika reformperspektiv, EU:s och Sveriges lagstiftning för säkra livsmedel och djurskydd, frågor i anslutning till utvidgningen av EU, frågor i anslutning till förhandlingarna inom Världshandelsorganisationen WTO, frågor i anslutning till nästa finansiella perspektiv, Agenda 2007 samt ekonomiska analyser av fiskefrågan, särskilt av EU:s gemensamma fiskeripolitik.

Bil. 2: Dialogen mellan riksdag och regering

Inledning

I denna bilaga redovisas den pågående dialogen mellan riksdagen och regeringen om mål- och resultatinformation. Riksdagen har uttalat att det är av stor vikt att formerna för en fördjupad samverkan i resultatdialogen mellan riksdagsutskotten och regeringen utvecklas ytterligare. Inom ramen för denna dialog bör tydliga krav ställas från riksdagens sida om resultatredovisningens form och innehåll (förs. 2000/01:RS1, bet. 2000/01:KU23).

Utskottens beredning av resultatinformationen i budgetpropositionen

Regeringens redovisning i budgetpropositionen av hur statens medel använts och vilka resultat de givit upphov till i förhållande till de mål som beslutats för de olika politikområdena är en av grunderna för riksdagens beslut om att anslå medel för kommande budgetår. Resultatet av statens insatser redovisas även i särpropositioner och resultatskrivelser. Utskottens behandling av regeringens resultatinformation kan ses som en del av riksdagens uppföljnings- och utvärderingsarbete.

Förutsättningarna för målstyrning och resultatredovisning skiljer sig åt mellan olika politikområden. Detta innebär att utskottens krav på utformningen av mål- och resultatstyrningen skiljer sig åt mellan olika politikområden. Mot den bakgrunden har flera utskott betonat att utvecklingen av målen och resultatredovisningarna bör ske i dialog mellan riksdag och regering. Utskottens budgetbetänkanden är centrala i denna dialog.

Riksdagens utredningstjänst har gjort en genomgång av utskottens arbete i budgetberedningen med att bedöma mål och resultat hösten 2004. I genomgången uppmärksammades utskottens bedömningar både vad gäller innehåll och form. Genomgången visar sammanfattningsvis:

-     Tolv utskott (bl.a. MJU) hade förslag till riksdagsbeslut som rörde innehållet i mål.

-     Sex utskott hade förslag till riksdagsbeslut som rörde utformningen av mål. Ytterligare tre utskott diskuterade sådana frågor i betänkandetexterna.

-     Inget utskott hade förslag till riksdagsbeslut som rörde det faktiskt uppnådda resultatet av statens insatser inom politikområdet. Sex utskott gjorde bedömningar i betänkandetexterna, varav tre (bl.a. MJU) lyfte fram detta i rutor.

-     Fem utskott hade förslag till riksdagsbeslut som rörde utformningen av regeringens resultatredovisning till riksdagen och ytterligare fem utskott (bl.a. MJU) gjorde bedömningar av resultatredovisningarna i betänkandetexterna.

Det fortsatta utvecklingsarbetet kring mål- och resultatstyrning

Utvecklingen av formerna för mål- och resultatstyrningen inom staten har pågått under ett flertal år. I det följande redovisas huvuddragen i vad regering och riksdag har uttalat kring resultatredovisning under de två senaste åren.

I samband med beredningen av statsbudgeten för år 2004 beslutade riksdagen i enlighet med finansutskottets förslag att ge regeringen till känna vad utskottet framhöll om en mål- och resultatstyrning bättre anpassad till riksdagens arbetsformer. Finansutskottet menade att uppställda mål bör vara tydliga och lätt uppföljningsbara. För att underlätta riksdagens uppföljningsarbete bör man i större utsträckning använda sig av olika typer av indikatorer. I budgetarbetet borde enligt finansutskottet också medelsberäkningar kopplas starkare ihop med de resultat som kommer fram i resultatuppföljningen. Finansutskottet menade att om mål- och resultatstyrningen skall kunna få en bredare uppslutning i riksdagen är det angeläget att sambandet mellan uppföljningens resultat och de föreslagna anslagsnivåerna kommer till klarare uttryck i regeringens budgetförslag. Utskottet uppmärksammade vidare bl.a. bristen på överensstämmelse mellan indelningen i utgiftsområden och politikområden (bet. 2003/04:FiU2).

Som ett svar på de önskemål som riksdagen vid ett flertal tillfällen har uttryckt redovisade regeringen i budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1, volym 1, s. 257 f.) inriktningen på det fortsatta utvecklingsarbetet kring den ekonomiska styrningen i staten. Regeringen gör bedömningen att den resultatredovisning som årligen lämnas till riksdagen i budgetpropositionen även fortsättningsvis bör utvecklas i syfte att öka riksdagens möjligheter att bedöma statliga verksamheters måluppfyllelse och att ställa resultaten i relation till kostnaderna. Detta så att riksdagen ges ökade förutsättningar att bedöma de av regeringen föreslagna anslagsnivåerna. Det betonas bl.a. att utformningen av resultatredovisningen ytterst är beroende av den beskrivna verksamhetens karaktär och respektive utskotts önskemål. Regeringen konstaterar att många utskott förra hösten efterlyste en förbättrad resultatredovisning från regeringen.

Finansutskottet framhöll i budgetbetänkandet hösten 2004 att regeringens redogörelse för inriktningen på det fortsatta utvecklingsarbetet ligger i linje med vad utskottet tidigare framhållit och att det är positivt att resultatredovisningen utvecklas även fortsättningsvis. Därmed kan riksdagens möjligheter att bedöma statliga verksamheters måluppfyllelse och att ställa resultaten i relation till kostnaderna förbättras. Riksdagen ges dessutom ökade förutsättningar att bedöma de av regeringen föreslagna anslagsnivåerna. Utskottet ser vidare positivt på en ökad koppling mellan redovisningen av myndigheters verksamhet och redovisningen av måluppfyllelsen på politikområdesnivå, men kopplingen mellan beslut om anslag och uppföljningen av resultat förblir dock begränsad så länge ett politikområde hör till mer än ett utgiftsområde. Det grundläggande problemet med bristande överensstämmelse mellan utgiftsområden och politikområden kvarstår. Utskottet förutsätter att regeringen i det fortsatta utvecklingsarbetet tillser att indelningen i politikområden så långt möjligt följer indelningen i utgiftsområden (bet. 2004/05:FiU1).

I skrivelsen Årsredovisning för staten 2004 anförde regeringen att arbetet med att för vissa utvalda politikområden precisera målen och att redovisa indikatorer som beskriver i vilken grad målen uppfylls påbörjas i och med budgetpropositionen för 2006 (skr. 2004/05:101, kapitel 13). Vidare anförde regeringen att ambitionen är att i budgetpropositionen för samtliga politikområden redovisa vilka resurser verksamheten förbrukat respektive hur verksamheten i sin helhet finansieras. Av skrivelsen framgår dessutom att regeringen har för avsikt att överväga hur indelningen i politikområden så långt möjligt skall kunna följa indelningen i utgiftsområden och utskott.

Finansutskottet anförde i betänkande 2004/05:FiU28 att man förutsatte att regeringens arbete med hur indelningen i politikområden skall kunna följa indelningen i utgiftsområden och utskott ges hög prioritet och att en tidsplan för detta arbete presenteras i budgetpropositionen för 2006. Vidare förutsatte finansutskottet att arbetet med att för vissa politikområden dels precisera målen, dels redovisa indikatorer för dessa intensifieras och ges hög prioritet. Utskottet anförde därtill att det är nödvändigt att kopplingen mellan resultatredovisningen i politikområdestermer och förslagen till resurstilldelning via anslag till myndigheter och verksamheter förstärks och blir tydligare än i dag.

I budgetpropositionen för 2006 (volym 1) gör regeringen följande bedömning. Den nuvarande indelningen av statlig verksamhet i politikområden tar sin utgångspunkt i den modell riksdagen använder sig av då den beslutar om statsbudgeten, den s.k. rambeslutsmodellen. Indelningen skall också ses som ett sätt att tillmötesgå riksdagens önskemål om en underindelning av utgiftsområden. Den nuvarande modellen och dess tillämpning har fungerat som en utgångspunkt för hur regeringens resultatredovisning struktureras och presenteras i budgetpropositionen. Mot bakgrund av hittills vunna erfarenheter finns det anledning att noga överväga hur intentionerna i lagen om statsbudgeten om regeringens resultatredovisning och riksdagens behov av återrapportering på bästa sätt kan tillgodoses. Regeringen har för avsikt att i särskild ordning och i nära dialog med företrädare för såväl riksdagen som förvaltningen i övrigt överväga den fortsatta inriktningen av arbetet med att ta fram en ändamålsenlig form för redovisning av resultatinformation. Regeringen har för avsikt att under 2006 återkomma till riksdagen med en redogörelse för den närmare inriktningen av förestående utvecklingsinsatser inom området.