Begäran om omräkning av röster. Även fråga om omfattningen av nämndens prövning när klaganden kommit in med kompletteringar efter att tiden för överklagande gått ut.

Valprövningsnämndens beslut 797-2018

Länsstyrelsen i Örebro län fastställde i ett beslut den 18 september 2018 utgången av valet till kommunfullmäktige i Kumla kommun den 9 september 2018. Valresultatet tillkännagavs genom att det samma dag lades fram för granskning.

Redogörelse för överklagandet

Kristdemokraterna i Kumla genom AA, ordförande, har överklagat länsstyrelsens beslut och anfört i huvudsak följande. Eftersom det enbart skiljer en (1) röst för att Kristdemokraterna ska få tillbaka det fjärde mandatet, som förlorades vid den slutgiltiga rösträkningen, begär partiet en extra omräkning för att säkerställa att några misstag inte begåtts.

Valnämnden i Kumla kommuns yttrande

Valnämnden i Kumla kommun har yttrat sig och anfört i huvudsak följande. Valnämnden mottog på valnatten de röster som samtliga tolv valdistrikt tagit emot under dagen. Dessa transporterades på morgonen den 10 september till Länsstyrelsen i Örebro län för vidare hantering.

Onsdagen den 12 september genomförde valnämnden preliminär rösträkning. Under denna räkning fick valnämnden information från Valnämnden i Örebro kommun om att det i Örebro fanns en förtidsröst som skulle hanteras av Valnämnden i Kumla kommun. Valnämnden bedömde att förtidsrösten inte kunde räknas vid pågående räkning. Efter avslutad rösträkning transporterades räknade röster till länsstyrelsen. Den 13 september fick valnämnden meddelande om att det fanns ytterligare en förtidsröst i Örebro som skulle till Kumla.

Förstidsrösterna skickades med rekommenderat brev från Örebro och valnämnden tog emot dem fredagen den 14 september. Sedan dess har förtidsrösterna, som består av ett fönsterkuvert med förtidsröst och ett ytterkuvert för budröst, förvarats i kommunens arkiv.

Utöver det ovan beskrivna finns det inte några omständigheter som talar för att det kan ha förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning.

Länsstyrelsens yttrande

Länsstyrelsen i Örebro län har yttrat sig och anfört i huvudsak följande. Kumla kommun har genomfört valnämndens preliminära rösträkning i enlighet med vallagens (2005:837) bestämmelser. De röster som kommer till valnämndens preliminära rösträkning efter att valurnan för riksdagsvalet öppnats har kommit för sent för att räknas.

Vid val överlämnar kommunen inkomna valsedlar från valnämndens mottagning på valnatten och från valnämndens preliminära rösträkning till länsstyrelsen, som genomför den slutliga rösträkningen av valsedlar. Länsstyrelsens slutliga rösträkning är en offentlig förrättning och ska göras utan dröjsmål. Rösträkningen är en noggrann kontrollräkning av kommunens preliminära rösträkning. Varje partis valsedlar bedöms, räknas, sorteras i flera steg och bokförs på listtypsförteckning. Valsedlar med personkryss sorteras och bokförs på personröstförteckning. Valsedlar som vid kommunens preliminära rösträkning förklarats som ogiltiga bedöms utifrån ogiltighetsgrunderna i vallagen och kan i vissa fall giltighetsförklaras under den slutliga rösträkningen. Det innebär att det slutliga valresultatet kan skilja sig från det preliminära resultatet, vilket får sägas vara vanligt förekommande vid ett val.

Vid valnattens preliminära resultat av valet till kommunfullmäktige i Kumla, erhöll Kristdemokraterna fyra mandat. Efter att ytterligare valsedlar inkommit till kommunen och valnämnden genomfört sin preliminära räkning på onsdagen efter valdagen, tilldelades partiet tre mandat i den preliminära mandatfördelningen. Efter att länsstyrelsen genomfört slutlig rösträkning skedde ingen ytterligare förändring av mandatfördelningen. Det stämmer alltså inte att Kristdemokraterna förlorade det fjärde mandatet vid den slutliga rösträkningen.

Kristdemokraterna har inte gjort gällande att det skulle ha förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning. Länsstyrelsens slutliga rösträkning genomfördes i enlighet med vallagens bestämmelser och Valmyndighetens riktlinjer. Rösträkningen genomfördes med god kontroll och i enlighet med gällande regelverk. Formerna för den slutliga rösträkningen hos länsstyrelsen är oberoende av hur valresultatet ser ut och rösträkningen ska göras utan dröjsmål. Länsstyrelsen kan inte se att det förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning.

Klagandens komplettering av överklagandet

Som svar på valnämndens och länsstyrelsens yttranden har Kristdemokraterna kompletterat överklagandet med i huvudsak följande omständigheter. Av valnämndens yttrande går att utläsa att två förtidsröster ligger oöppnade i kommunens arkiv och således inte har inräknats. Det är väldigt oklart hur det förhåller sig med dessa två röster. Enligt valnämnden gjordes bedömningen att en av dessa två röster inte kunde tillgodoräknas, men det framgår inte varför den andra rösten ligger oräknad i arkivet. Det bör därför göras en utredning om denna röst bör räknas eller inte.

Länsstyrelsens kompletterande yttrande

Länsstyrelsen i Örebro län har på begäran av Valprövningsnämnden kompletterat sitt yttrande och anfört i huvudsak följande.

Vad gäller ytterkuvertet för budröst är väljaren hemmahörande i Kumla kommun och upptagen i röstlängden. Rösten är således avsedd för Valnämnden i Kumla kommun. Av röstlängden framgår dock att väljaren redan är avprickad i röstlängden med bokstaven P, vilket innebär att väljaren har förtidsröstat eller att en annan budröst har lämnats in från väljaren och att avprickningen har skett i vallokalen. Väljarens röst är således medräknad i resultatet från det aktuella valdistriktet. Även om den nu aktuella budrösten kommit valnämnden tillhanda innan valnämndens preliminära rösträkning påbörjats, skulle den alltså inte ha räknats med.

Även fönsterkuvertet med förtidsröst är avsedd för Valnämnden i Kumla kommun eftersom väljaren är hemmahörande i kommunen och upptagen i röstlängden. Väljaren är inte avprickad i röstlängden.

Av utredningen i ärendet framgår att fönsterkuvertet med förtidsröst skulle ha sänts vidare till Valnämnden i Kumla kommun i tid för att räknas. Fönsterkuvertet med förtidsröst är felsorterat hos Örebro kommun och hanteringen har skett i strid med vallagens bestämmelser. Det förhållandet att förtidsrösten inte nådde valnämnden i tid för valnämndens preliminära rösträkning är en avvikelse från föreskriven ordning. Kumla kommuns beslut att inte ta med förtidsrösten i sin redan påbörjade rösträkning är emellertid korrekt. Den aktuella rösten får inte heller nu räknas och tillföras valresultatet då det skulle röja väljarens valhemlighet. Man kan således inte åstadkomma rättelse genom begärd omräkning.

Valmyndighetens yttrande

Valmyndigheten har på begäran av Valprövningsnämnden yttrat sig över överklagandet och anfört i huvudsak följande i nu relevanta delar. Klaganden har före överklagandetidens utgång inte påtalat några brister eller avvikelser i övrigt. Rätten till överklagande enligt vallagen är en typ av överklagande av förvaltningsbeslut som har reglerats på ett sådant sätt att det ligger nära till hands att jämföra med överklagande av kommunala beslut. Således kan de betecknas som laglighetsprövningar, vilket innebär att endast beslutets laglighet, och inte dess lämplighet, kan prövas.

Valprövningsnämnden ska enligt 15 kap. 3 § vallagen upphäva ett val, om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för har förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning, eller om någon har hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt. Bestämmelsen är uttömmande. Ett överklagande som endast avser ett jämnt valresultat, utan andra anförda omständigheter, får anses vara något som faller inom begreppet lämplighet och därmed utanför vad som kan prövas enligt vallagen.

Två grundläggande principer vid en laglighetsprövning är att klaganden ska ange de omständigheter som överklagandet grundas på och att prövningsinstansen inte får beakta andra omständigheter än sådana som klaganden har hänvisat till före överklagandetidens utgång.

Vad klaganden har anfört om de av valnämnden noterade avvikelserna har kommit in efter överklagandetidens utgång och dessa omständigheter ska således inte beaktas. Överklagandet kan därför inte vinna bifall.

Valprövningsnämndens bedömning av överklagandet

Gällande rätt

Enligt 15 kap. 13 § första stycket vallagen ska Valprövningsnämnden upphäva ett val i den omfattning som det behövs och förordna om omval i den berörda valkretsen

1. om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för förekommit avvikelse från föreskriven ordning, eller
2. om någon hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället enligt paragrafens andra stycke uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse.

Rättelse enligt första eller andra stycket ska bara ske om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Enligt 15 kap. 6 § första stycket 5 vallagen ska ett överklagande i ett ärende som avses i 15 kap. 3 § 4 ha kommit in till Valprövningsnämnden tidigast dagen efter valdagen och senast inom tio dagar efter det att valet avslutades.

Omfattningen av Valprövningsnämndens prövning

Tiden för att överklaga länsstyrelsens aktuella beslut om fastställande av utgången av valet till kommunfullmäktige i Kumla kommun gick ut den 28 september 2018. Eftersom Kristdemokraterna den 20 november 2018, dvs. efter överklagandetidens utgång, kompletterat sitt överklagande och åberopat nya omständigheter till grund för sitt överklagande, s.k. besvärsfakta, uppkommer frågan om Valprövningsnämnden kan beakta omständigheter som åberopats efter klagotiden.

Som Valmyndigheten anfört karaktäriseras valbesvär som en sorts laglighetsprövning av samma slag som den enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725).[1] Vid laglighetsprövning gäller principen att prövningsinstansen inte får beakta andra omständigheter än sådana som klaganden har hänvisat till före överklagandetidens utgång.[2]

I Regeringsrättens rättstillämpning avseende valbesvär synes prövning av efter klagandetiden åberopade besvärsfakta inte ske. I rättsfallet RÅ 1973 ref. 92, som gällde riksdagsvalet, anförde rätten att vad klaganden i övrigt anfört till stöd för sin talan "före besvärstidens utgång" inte visats vara av beskaffenhet att böra föranleda valets upphävande. Omständigheterna måste således åberopas inom klagotiden.[3]

Även formuleringen av 15 kap. 8 § vallagen, enligt vilken bestämmelse samtliga överklaganden på en gång ska kungöras genom att de anslås på Valprövningsnämndens fysiska anslagstavla och publiceras på nämndens webbplats snarast möjligt efter det att tiden för överklagande har gått ut, talar för att klagotiden är avgörande.[4] Detta stadgande är dock något uppmjukat i förhållande till äldre rätt. Överklagandehandlingen ska inte längre ges in till beslutsmyndigheten utan till Valprövningsnämnden.[5]

I samband med ändringar i vallagen,[6] föranledda bl.a. av att prövningen av valbesvär överfördes till Valprövningsnämnden, diskuterades hur bunden nämnden ska vara av det yrkande som klaganden framställer före överklagandetidens utgång och av de grunder som klaganden inom samma tid åberopar till stöd för yrkandet. Departementschefen uttalade följande.

En utgångspunkt för bedömningen är givetvis att frågan huruvida fel har begåtts vid ett val kan komma under nämndens prövning endast efter besvär. Å andra sidan talar ett starkt officialintresse i kombination med ett hänsynstagande till den ganska korta tid som står till buds för klagan för att Valprövningsnämnden skall ha en viss frihet att bestämma besvärsprövningens omfång. Någon bestämmelse i ämnet finner jag inte motiverad. Frågan får överlämnas till rättspraxis. Jag vill endast som min mening uttala att det händelseförlopp och de yttre omständigheter i stort som klaganden har åberopat i sin besvärshandling torde få bilda en ram utanför vilken nämnden inte bör sträcka sin prövning.

Valprövningsnämnden har i sin praxis uttryckligen tillåtit s.k. reservationsbesvär, dvs. där överklagandet sker men talans omfattning lämnas tämligen intetsägande. Detta skedde i VPN 1977:3, där ett telegram kom in under klagotidens sista dag. Telegrammet angav inga uppgifter om felaktigheter vid valet utan hänvisade till ett under samma dag avsänt brev i frågan. Brevet kom fram ett par dagar senare. Valprövningsnämnden vill här betona att klaganden hänvisat till kompletteringen redan i överklagandet.

Även om Valprövningsnämnden enligt det redovisade förarbetsuttalandet får anses ha en viss frihet att bestämma omfattningen av prövningen, är utgångspunkten att de omständigheter som åberopats före överklagandetidens utgång bestämmer ramen för nämndens prövning. Valprövningsnämnden anser inte att det i det nu aktuella ärendet har framkommit något skäl som talar för att frångå huvudregeln. Eftersom Kristdemokraterna inte inom överklagandetiden har anfört någonting om att det vid rösträkningen förekommit oräknade valsedlar, ska överklagandet avvisas i denna del.

Vad Kristdemokraterna har anfört före överklagandetidens utgång innebär inte att det förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning. Överklagandet ska därför avslås såvitt nu är i fråga.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden avvisar den del av överklagandet som grundas på omständigheter som åberopats efter överklagandetidens utgång.

Valprövningsnämnden avslår överklagandet i övrigt.