Till innehåll på sidan

Påståenden om att valsedlar saknats i vallokal, felaktig avprickning i röstlängd m.m. - avslag

Valprövningsnämndens beslut 104,208,406,614,776,788-2018

Beslut
Avslag
Beslutat
19 december 2018
Ämnesord
Röstningsförfarandet, Röstningslokal, Valsedlar

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan 1975 finns tillgängliga.

För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen. En sådan fanns för besluten före 2015 då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling.

Valmyndigheten fastställde i ett beslut den 16 september 2018 utgången av valet till riksdagen den 9 september 2018.

Redogörelse för överklagandet

Saknade valsedlar

AA (104-2018) har överklagat Valmyndighetens beslut. Han hittade på söndagen tusentals valsedlar för Sverigedemokraterna i ett soprum tillhörande en bostadsrättsförening i Helsingborg. Soprummet är inte tillgängligt för andra än boende i bostadsrättsföreningens fastighet. Vidare har AA anfört att det saknades valsedlar för Sverigedemokraterna i några vallokaler i Helsingborg.

Länsstyrelsen Skåne har yttrat sig över AA:s överklagande och därvid åberopat ett yttrande från Valnämnden Helsingborg som anfört följande.

[…] Enligt vallagen får endast den som genomgått utbildning för röstmottagare förordnas som sådan. Vid valnämndens obligatoriska utbildning av röstmottagarna inför valet betonar valnämnden vikten av att röstmottagarna ska se till att det alltid finns valsedlar för samtliga partier som enligt lag ska finnas tillgängliga i valsedelsställen, samt att vid behov fylla på. Om det trots detta helt skulle saknas valsedlar ska röstmottagarna informera om möjligheten att skriva ett partinamn på en blank valsedel.

Förutom utbildning av samtliga röstmottagare genomgår också ordförande och vice ordförande i valdistrikten en fördjupad utbildning där ansvaret för ordningen i vallokalen betonas ytterligare.

Valnämnden har vidare beslutat att valsedlarna ska vara sorterade i bokstavsordning i valsedelsställen för att väljarna enkelt ska kunna hitta sitt parti.

Inga ytterligare synpunkter gällande ordningen i den här nämnda vallokalen har framförts från väljare.

Vad gäller valsedlarna som hittades i ett soprum så framgår det av fotografiet att det verkar röra sig om namnvalsedlar. Dessa valsedlar är partierna själva ansvariga för. […]

Länsstyrelsen bedömer att det som klaganden anfört inte kan anses ha påverkat valutgången.

BB (406-2018) har överklagat Valmyndigh­etens beslut. Hon har anfört att det på Wieselgrensskolan i Helsingborg, där hon röstade, saknades valsedlar för riksdagsvalet för Kristdemokraterna i valsedelsstället. Det fanns valsedlar för kommunal- och landstingsvalen men inte för riksdagsvalet. Vidare kontrollerade röstmottagaren inte hennes identitet.

Länsstyrelsen Skåne har yttrat sig över BB:s överklagande och har även därvid åberopat ett yttrande från Valnämnden Helsingborg som, utöver vad valnämnden anfört med anledning av AA:s överklagande, anfört följande.

[..] Röstmottagarna ansvarar för att fylla på både partivalsedlar och namnvalsedlar. Det är dock partierna som själva levererar namnvalsedlar till vallokalerna. Om det trots detta helt skulle saknas valsedlar ska röstmottagarna informera om möjligheten att skriva ett partinamn på en blank valsedel.

[..] Vid utbildning redogör valnämnden för de olika sätt som identitet på väljare ska kontrolleras. Det har inte framkommit synpunkter i övrigt från väljare gällande identitetskontrollen i denna vallokal.

Länsstyrelsen bedömer att det som klaganden anfört inte kan anses ha påverkat valutgången.

CC (788-2018) har överklagat Valmyndighetens beslut och anfört att i Häljarp, där hon röstade, hade Sverigedemokraternas valsedlar gömts under andra valsedlar så att man inte såg dem. Någon fick direkt fråga efter valsedlarna på morgonen. Det fanns dessutom kö vid valsedelsstället så att andra såg vilka valsedlar man tog. Man ville ju inte fråga efter Sverigedemokraternas valsedlar inför andra, det kunde vara litet känsligt. Många har berättat att man inte fyllde på Sverigedemokraternas valsedlar utan lät det vara tomt en stund.

Länsstyrelsen i Skåne har yttrat sig över CC:s överklagande och har därvid åberopat ett yttrande av Valnämnden i Landskrona.

Det ingår i röstmottagarnas uppdrag att säkerställa att samtliga valsedlar finns utplacerade och att dessa placeras i enlighet med valnämndens beslut. Detta kontrollerades kontinuerligt av röstmottagarna. Då det vid vissa tillfällen har varit många röstande i lokalerna kan det ibland ha dröjt en liten stund innan röstmottagare upptäckt att valsedlarna för något parti tagit slut eller att det blivit viss oordning i valsedelsställen. I dessa fall har det alltid varit möjligt att kontakta röstmottagarna för att påtala att alla valsedlar inte finns i valsedelsställen. Det är givetvis inte nödvändigt för den röstande att påpeka vilka specifika valsedlar det är som saknas.

Valnämndens kansli fick under valet vid ett par tillfällen information om att valsedlar tillhörande olika partier skulle saknas i olika val- och röstningslokaler. Då valnämndens kansli fick denna information kontaktades röstmottagarna i aktuell lokal omgående och det säkerställdes att samtliga valsedlar fanns väl synliga i valsedelsställen.

Länsstyrelsen bedömer att det som klaganden anfört inte kan anses ha påverkat valutgången.

Avprickning i röstlängden

DD (614-2018) har överklagat Valmyndighetens beslut och anfört att hon inte fick tillfälle att rösta i Salliusgymnasiet i Eslöv då hon redan var avprickad i röstlängden – trots att hon inte varit där tidigare.

Länsstyrelsen i Skåne har yttrat sig över DD:s överklagande och därvid åberopat ett yttrande från Valnämnden i Eslövs kommun som anfört följande.

Valkansliet fick under valdagen samtal från vallokal Salliusgymnasiet där det framfördes att en väljare redan var avprickad i röstlängden då hen kom för att rösta. Det enda råd kansliet kunde ge var att göra en markering i röstlängden och därefter anteckna i protokollet att väljaren redan var avprickad. Väljaren var av naturliga skäl upprörd och fick tala med valkansliet som bekräftade att det inte var möjligt att ta emot rösten. Valkansliet informerade om möjligheten att överklaga och skickade även informationen via e-post till väljaren. Huruvida den nya röstlängdslinjalen användes eller ej framkom inte under samtalet.

Länsstyrelsen bedömer att det som klaganden anfört inte kan anses ha påverkat valutgången.

Valmyndigheten har yttrat sig över DD:s överklagande och anfört följande.

Röstmottagare ska innan valkuvert tas emot bl.a. kontrollera att väljarna enligt röstlängden inte redan har röstat (9 kap. 6 § vallagen) Klaganden har uppgett att hon redan var avprickad. Röstmottagarna har således agerat i enlighet med föreskriven ordning när de nekat klaganden att rösta.

Valmyndigheten förser valnämnderna med utbildningsmaterial, bl.a. utbildningsfilmer. Av utbildningsmaterialet för röstmottagare framgår bl.a. vikten av att vara noggrann vid avprickning i röstlängden och hur avprickning ska ske. Valmyndigheten har även tagit fram en s.k. avprickningslinjal, vilken är ett hjälpmedel till röstmottagarna vid avprickning i röstlängden. [..]

I valet till riksdagen är småpartispärren 4 procent. Det parti som låg närmast spärren var Feministiskt initiativ, som fick 29 665 röster, vilket motsvarar 0,46 procent av rösterna. Feministiskt initiativ behövde få ytterligare 238 963 röster för att klara spärren och få delta i mandatfördelningen. Mandatfördelningen mellan partierna som klarade småpartispärren har resulterat i att sista mandatet gick till Liberalerna. Det parti som låg närmast att ta sista mandatet från Liberalerna var Moderaterna, som behövde ytterligare 738 röster.

Sannolikheten, i det enskilda ärendet, att en röst skulle påverka valresultatet i valet till riksdagen är 0.

Ordningen i vallokal

EE (208-2018) har överklagat Valmyndighetens beslut och har anfört att han fått direktiv från röstmottagaren att fylla i sina valsedlar med blyertspennor. Han motsätter sig detta eftersom han har läst att det ska göras med bläckpenna. Han undrar hur detta kan hanteras.

Länsstyrelsen Skåne har yttrat sig över EE:s överklagande och därvid åberopat ett yttrande från Valnämnden i Landskrona som anfört följande.

[…] Det finns ingen reglering vad gäller möjligheten att använda sig av blyertspennor vid iordninggörande av röster.

Valnämndens kansli i Landskrona skickade ut material till samtliga val och röstningslokaler i kommuner. De pennor som skickades ut för att användas bakom valskärmarna var helt riktigt blyertspennor med Landskrona stads emblem. Det skickades även ut vanliga blyertspennor ifall att pennor bakom skärmarna skulle försvinna. [..]

Bakom valskärmarna används blyertspennorna till att markera personröst enligt 7 kap. 2§ 2 st. vallagen. Av lagrummet framgår att väljaren ska markera personrösten i det särskilda utrymme som finns för detta på valsedeln. I tredje stycket framgår att väljaren kan skriva till en kandidat på en valsedel. Det framgår inte i något av styckena att någon särskild penna behöver användas för dessa ändamål.

När en valsedel är ogiltig regleras i 13 kap. 7 § vallagen. Här framgår att en valsedel är ogiltig om den saknar partibeteckning, har mer än en partibeteckning, har en partibeteckning för ett parti som inte har anmält deltagande i valet eller om valsedeln har kännetecken som uppenbart gjorts med avsikt. Vidare är rösten ogiltig om valkuvertet innehåller fler än en valsedel. Att någon skrivit ett parti eller kryssat för ett namn på en valsedel med blyertspenna är alltså inte heller en ogiltighetsgrund.

I 13 kap. 8 § vallagen framgår när ett kandidatnamn ska anses obefintligt om den särskilda personrösten kan antas ha gjorts maskinellt. Detta är inte fallet då någon använt sig av en blyertspenna för att skriva namnet. I övrigt reglerar bestämmelsen inte heller på något sätt den situation där namnet skrivits med blyertspenna och detta är alltså inte heller en grund för att ett kandidatnamn ska anses obefintligt.

Valsedlarna lämnades till länsstyrelsen den 10 respektive 12 september 2018. Hos länsstyrelsen förvaras rösterna i länsstyrelsens arkiv. Valsedlarna förvaras hos länsstyrelsen till nästa val, dvs. 4 år, innan de destrueras. Det är således inte heller nödvändigt att använda arkivbeständiga pennor för att valsedlarna ska bevaras.

Vad gäller hanteringen av rösterna så är det alltid flera röstmottagare närvarande vid röstmottagning, då rösterna sorteras och skickas, vid rösträkning etc. Detta innebär att det inte finns möjlighet för någon enskild individ att redigera valsedlarna genom att sudda och eventuellt skriva nytt på valsedlarna.

[..]

Länsstyrelsen bedömer att det som klaganden anfört inte kan anses ha påverkat valutgången.

FF (776-2018) har överklagat Valmyndighetens beslut. Han har anfört att en kvinna vid röstningstillfället var mycket aktiv med att hjälpa väljare med utländsk bakgrund att rösta genom att dessa väljare gavs kuvert och rekommendationen var "rätt" valsedlar låg. Han såg de väljarna komma tillbaka med socialdemokratiska röstsedlar som de med hjälp av kvinnan stoppade i kuverten medan de stod i kön. En man längre fram i kön påpekade detta för röstmottagaren som genast tillrättavisade kvinnan med orden "nu säger jag inte till dig flera gånger", varpå kvinnan begav sig längre bak i kön med en bunt kuvert.

Länsstyrelsen i Skåne har yttrat sig över FF:s överklagande och därvid åberopat ett yttrande från Valnämnden i Landskrona som anfört följande.

 […] Valnämndens kansli fick under förtidsröstningen vid det allmänna valet 2018 information om att "volontär" hjälpt röstande med röstsedlar och lägga valsedlar i kuvert på Stadsbiblioteket i Landskrona. Vid kontakt med röstmottagarna i lokalen visade det sig ha varit en person som hjälpt en röstande som kunde dålig svenska att ta röstsedlar. Huruvida detta är samma situation som den klagande beskriver kan valnämnden inte avgöra eftersom händelserna inte är tillräckligt specificerade. Valnämnden kan av samma anledning inte heller ta ställning till huruvida det händelseförlopp som beskrivs i överklagandet har inträffat eller inte.

Oaktat om överklagandet gäller samma situation eller om händelserna är fristående från varandra så är det avgörande ifall någon har förhindrats att rösta enligt eget önskemål. Detta ställer valnämnden sig tveksam till då det hela tiden fanns möjlighet att, i lokalen, liksom i alla val- och röstningslokaler i Landskrona, fritt välja valsedlar (såväl partivalsedlar, namnvalsedlar som blanka valsedlar). Det är vidare valnämndens uppfattning att det inte är möjligt att generellt förbjuda någon att hämta valsedlar från de utplacerade ställen för att ta med till någon annan, detta är inte heller något som kan kontrolleras då alla som hämtar valsedlar är potentiella röstare. Av överklagandet framgår i övrigt att röstmottagare genast avbrutit det olämpliga beteendet då denne fick kännedom om detta. Röstmottagaren har således handlat helt i enlighet med sina instruktioner. I övrigt kan nämnas att valnämnden ökade bemanningen i lokalen mot slutet av valperioden då det blev långa köer som var svåra att övervaka.

Valnämndens kansli har för valnämndens räkning varit tillgängligt för allmänheten via telefon under all tid då röstning i valet till riksdag, kommun och landsting 2018 har pågått. Röstmottagarna i samtliga röstnings- och vallokaler har också har haft en tjänstetelefon för att kunna komma i direktkontakt med valnämndens kansli. Valnämndens kansli har även informerat röstmottagare om att eventuella incidenter under röstmottagningen ska antecknas på dagrapporten. När valnämnden fått kännedom om synpunkter, eventuella incidenter etc. har detta hanterats genom att aktuell lokal kontaktats. [..]

Länsstyrelsen bedömer att det som klagandena anfört inte kan anses ha påverkat valutgången.

FF har vidhållit sitt överklagande.

Valprövningsnämndens bedömning av överklagandena

Gällande rätt

I 8 kap. vallagen (2005:837) finns allmänna bestämmelser om röstmottagning. Enligt 8 kap. 1 § ska det på ett röstmottagningsställe finnas ett lämpligt antal avskilda platser (valskärmar) där väljarna kan rösta utan insyn. Enligt 8 kap. 2 § första stycket vallagen ska det i anslutning till ett röstmottagningsställe ordnas en lämplig plats där valsedlar kan läggas ut. Om detta inte är möjligt får en sådan plats i stället ordnas inne i lokalen. Av bestämmelsen framgår bl.a. vilka valsedlar väljarna ska ha tillgång till. Därtill kan de partier som deltar i valen lägga ut sina valsedlar på denna plats (8 kap. 2 § 2 st.).

Enligt 7 kap. 3 § vallagen ska väljaren göra i ordning sina röster bakom en valskärm och därefter lämna valkuverten till röstmottagarna.

Enligt 8 kap. 4 § vallagen ansvarar röstmottagarna för ordningen på röstmottagningsstället. Den som finns i lokalen eller i ett utrymme intill denna ska rätta sig efter de anvisningar som röstmottagarna ger för att röstmottagningen ska kunna genomföras. Blir det sådan oordning att den inte kan avstyras får röstmottagningen tillfälligt avbrytas.

Bestämmelser om röstmottagning finns i 9 kap. vallagen. Enligt 9 kap. 6 § ska röstmottagarna kontrollera bl.a. att väljaren enligt röstlängden har rösträtt vid valet och inte redan har röstat. Enligt 9 § 2 valförordningen (2005:874) ska röstmottagarna i protokollet anteckna om de har vägrat att ta emot valkuvert eller ytterkuvert för budröst och anledningen till detta.

Enligt 15 kap. 13 § första stycket vallagen ska Valprövningsnämnden upphäva ett val i den omfattning som det behövs och förordna om omval i den berörda valkretsen

  1. om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för förekommit avvikelse från föreskriven ordning, eller
  2. om någon hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället enligt paragrafens andra stycke uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse.

Rättelse enligt första eller andra stycket ska bara ske om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Bedömning

Saknade valsedlar

Valprövningsnämnden konstaterar att valnämnden har bemött AA:s, BB:s och CC:s överklaganden om valsedlar i ett soprum, om tillgången till valsedlar och om identitetskontroll. Mot bakgrund av den lämnade redovisningen finner Valprövningsnämnden att det inte framkommit annat än att mottagandet av röster och utplaceringen av valsedlarna i röstningslokalerna har skett i enlighet med vallagens bestämmelser.

Valprövningsnämnden har tidigare uttalat (VPN 2014:56) att regleringen i 8 kap. 2 § vallagen tar sikte på tillgängligheten av valsedlar för väljarna och inte på möjligheten för väljaren att plocka valsedlar utan att någon annan kan se vilka valsedlar väljaren tar. Valhemligheten får anses tillgodosedd genom att väljaren kan ta valsedlar för flera partier eller genom att väljaren till röstmottagningsstället tar med sig valsedlar som man kan få från partierna.

Det kan dock nämnas att regeringen i augusti 2018 överlämnat en proposition till riksdagen, prop. 2017/18:286, Stärkt skydd för valhemligheten. I syfte att stärka skyddet för valhemligheten och därmed även minska risken för att väljarna utsätts för otillbörlig påverkan i samband med röstningen föreslår regeringen att det ska ställas krav på att den plats i, eller i anslutning till, en val- eller röstningslokal där valsedlar läggs ut ska vara avskärmad från insyn från andra väljare. Riksdagen antog den 21 november 2018 regeringens förslag (bet. 2018/19:KU12, rskr. 2018/19:35). De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 19 januari 2019 och tillämpas första gången vid valet till Europaparlamentet 2019.

Valprövningsnämnden finner att utredningen i ärendet inte ger stöd för att det förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning såvitt gäller möjligheten för väljarna att bevara valhemligheten, när det gäller genomförandet av valet eller röstmottagarnas bemötande av väljarna i vallokalen. AA:s, BB:s och CC:s överklaganden ska därför avslås.

Avprickning i röstlängden

Det framgår av utredningen att DD har förvägrats att rösta i riksdagsvalet på grund av att hon redan varit avprickad i röstlängden. Det är inte möjligt att mot bakgrund av utredningen klarlägga orsaken till det inträffade. Det kan därför inte utredas om hon felaktigt har avprickats i röstlängden. Om så skett är det fråga om en avvikelse från föreskriven ordning.

Valmyndighetens beräkningar med utgångspunkt från resultatet för valet till riksdagen visar att sannolikheten, i det enskilda ärendet, att en röst skulle påverka valresultatet till dessa val är noll.

Valprövningsnämnden finner mot denna bakgrund att den avvikelse som förekommit inte med fog kan anses ha inverkat på valutgången. DD:s överklagande ska därför avslås.

Ordningen i vallokal

Valprövningsnämnden konstaterar att det inte framgår av bestämmelserna i vallagen att någon särskild penna behöver användas. Valprövningsnämnden finner att EE:s och FF:s överklaganden har bemötts av valnämnden.

Utredningen i ärendena ger inte stöd för att det förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning i ärendena eller att någon otillbörligen verkat vid valet i dessa avseenden. EE:s och FF:s överklaganden ska därför avslås.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden avslår överklagandena.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan 1975 finns tillgängliga.

För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen. En sådan fanns för besluten före 2015 då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling.