Förenklad behandling av motioner

Yttrande 1990/91:UbU3

PDF

Förenklad behandling av motioner(pdf, 262 KB)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Utbildningsutskottets yttrande 1990/91 :UbU3y

Förenklad behandling av motioner

Till konstitutionsutskottet

Konstilutionsutskottet har berett utbildningsutskottet tillfalle alt avge yttrande över motionerna 1990/91:K314 och 1990/91:K316 när det gäller förenklad behandling av motioner.

Utskottet

Utbildningsutskottets arbetsområde m.m.

Utbildningsutskottet skall bereda ärenden om

-högre utbildning och forskning: universitet, högskolor, forskningsråd, forskningsinstitut, Kungl. biblioteket m.m.

-skolväsendet: grundskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, särskola, specialskola, sameskola, svenskundervisning för invandrare, svenskundervisning i utlandet, fristående skolor m.m.

-övrig vuxenutbildning/folkbildning: studieförbund, folkhögskolor m.m.

Enligl utbildningsutskottets arbetsordning daterad den 11 oktober 1988 skall även minoritetens (minoriteternas) förslag till riksdagsbeslut (reservation eller avvikande mening) liksom särskilt yttrande föreligga vid justeringstillfallet, om inte annat särskilt har överenskommits.

Utbildningsutskottets arbetsbelastning

Utbildningsutskottets arbetsbelastning har successivt ökat sedan början av 1980-talet. Under riksmötet 1981/82 behandlade utskottet 463 yrkanden i motioner. Under de senaste fem riksmötena har antalet av

Rikdiigen /W0 9I. I4siunl. Nr3\

1990/91 UbU3y

810 1 040 1 033 I 224 1 504

utbildningsutskottet behandlade motionsyrkanden varit: 1990/91:UbU3y

-för riksmötet 1985/86 -för riksmötet 1986/87 -för riksmötet 1987/88 -för riksmötet 1988/89 -för riksmötet 1989/90

Några av de motioner som redovisats som behandlade under ett visst riksmöte har väckts under ett föregående riksmöte.

Utifrån statistik som utredningstjänsten tillhandahållit kan konstateras att utbildningsutskottet genomsnittligt erhållit ungefar en åttondel av samtliga motionsyrkanden under riksmötena 1987/88, 1988/89 och 1989/90.

Förenklad behandling av motioner i vissa fall

Det ankommer ytterst på varje utskott att på eget ansvar bestämma hur del vill motivera sina beslut. Frågan om utskottens beredning av motioner regleras i 4 kap. 1 § samt 5 kap. 10 § riksdagsordningen. Av bestämmelserna framgår endast att utskott skall avge betänkande över en viss motion i sådan tid alt ärendet kan avgöras före utgången av kalenderåret närmast efter del då motionen väcktes.

Att antalet motioner remitterade till utbildningsutskottet kraftigt ökat sedan mitten av 1980-talet har lett till att utskottet måst ompröva sina arbetsformer. Utskoltet har således för mandatperioden 1988/89— 1990/91 beslutat att behandla frislående motioner inom ett visst myndighets- eller frågeområde mera ingående endast en gång per valperiod (arbetsordning den 11 oktober 1988). Det betyder att motsvarande nya motioner behandlas på ett förenklat sätt med en motivering som i flertalet fall knyter an till tidigare ställningstaganden i utskottet. Eventuella reservationer ersätts därvid som regel med särskilda yttranden, vari hänvisas till tidigare reservationer i ärendet. Exempel på förenklad behandling av ärenden, som tidigare under mandatperioden varit föremål för utskotlets beredning, framgår av bilaga 1.

Riksdagen har beträffande budgetprocessen beslutat att de statliga myndigheterna successivt skall gå över till en treårig budgetcykel som bygger på en fördjupad anslagsframställning vart tredje år. Sedan länge framläggs en forskningspolitisk proposilion vart tredje år. Av utskottets arbetsordning framgår att ulskottet i enlighet härmed mera ingående skall behandla högskole- och forskningsfrågor under valperiodens andra riksmöte. Under valperiodens första och tredje riksmöten har ut-bildningsulskottet när det gäller forskningsmoiioner och i viss mån högskolemotioner vidareutvecklat systemet med förenklad behandling av motioner och hänvisat lill att fördjupad behandling av högskole-och forskningsfrågor sker under valperiodens andra riksmöte. I bilaga 2 redovisas exempel på behandling under en mandatperiods första riksmöte av forskningsfrågor, vilka i enlighet med utskottets beslut skall bli föremål för en fördjupad behandling under mandatperiodens

andra riksmöte. Bedömningar i sak av enskilda forskningsärenden får 1990/91:UbU3y

anstå tills etl samlat förslag för hela forskningsområdet lagts fram för riksdagen. Även i dessa ärenden ersätts som regel eventuella reservationer med särskilda yttranden.

Syftet med en på så sätt förenklad behandling av högskole- och forskningsfrågor är självfallet att utskoltet under valperiodens första och tredje riksmöten skall kunna koncentrera sin tid och sina krafter på frågor som kräver en mer ingående behandling under dessa riksmöten, dvs. frågor om folkbildningen och det offentliga skolväsendet.

Slutligen förekommer relativt ofta motioner i frågor, som det ankommer på annan än riksdagen alt avgöra då myndighet fått ett bemyndigande att fatta beslut i ärendet. Motioner som inte går ut på ett återkallande av bemyndigandet, utan i stället syftar till att riksdagen själv skall fatta beslut i ett ärende av denna typ, brukar utskoltet redovisa på ett förenklat sätt i en tabell, varefter de samlat avstyrks med en upplysning om sakförhållandet. Exempel på förenklad behandling av motioner av detta slag framgår av bilaga 3. Denna motionstyp har som regel inte föranlett reservation.

Sammanfattningsvis vill utbildningsutskottet konstatera att villkoren för riksdagsarbetet under den senaste tioårsperioden på grund av den ökande arbetsvolymen i grunden förändrats. Den samlade sammanträdestiden för ett utskott under ett riksmöte kan inle utökas hur mycket som helst. Det finns en gräns. Den arbetsmetod som utskottet här redovisat har varit en förutsättning för att utskottet skall kunna ägna erforderlig tid åt de väsentliga utbildnings- och forskningsärenden som under den senaste mandatperioden remitterats till utbildningsutskottet. Det förhållandet att ledamöterna i ett utskott i ökad utsträckning knyter särskilda yttranden lill utskottets betänkanden i stället för reservationer innebär i sin lur att arbetet i kammaren underlättas och koncentreras på huvudfrågor.

Stockholm den 26 mars 1991 På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafeson (s), Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp), Ingvar Johnsson (s), Margareta Israelsson (s), Berit Ixjfetedt (s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Björn Samuelson (v), Eva Goés (mp), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ingegerd Wärnersson (s), Jan Björkman (s) och Ulf Melin (m).

Utdrag ur 1990/9l:UbUl om vissa skolfrågor

1990/9 l:UbU-3y Bilaga 1

Tidigare under mandatperioden behandlade frågor i övrigt

Slutligen tar utskottet upp övriga frågor som behandlats tidigare under mandatperioden. Motionsyrkandena redovisas i nedanstående tablå, av vilken även framgår i vilket betänkande ifrågavarande ärende tidigare behandlats av utskottet.

Atnncsomrädc/mot ion

Tidigare utskottsbehandling

Skolmålt ider

|q8q/'0:Ub205 (c) yrk. 1-4 iq89/90:UbUl s. 16 iq8'J/O0Ub317 (vpk) yrk. 8 IQSQ/OOiUbUl s. 16

l')88/89:UbU4 s. 7, l<)88/89:UbU4 s. 7,

Anpassad studiegång

iq89/'iO:Ub226 (m) yrk. 4 l989/<10:UbU1 s. 15 iq89/90:Ub317 (vpk) yrk. 6 1989/90:UbUl s. 15

1988/89:UbU4 s. 12, l988/89:UbU4 s. 12,

txikala skolledningsorgan

1989/90:116804 (mp) yrk. 1 l989/90:Ub807 (fp) yrk. 12

1988/89:UbU7 s. 30 ff 1988/89:UbU7 s. 30 ff

Hemspråks under v i sn i ng

1989/90:Ub280 (fp, c) 1989/90:Ub331 (s) yrk. 2

1988/89:UbU2 s. 1988/89:UbU2 s.

10 f 10 f

Utskottet anser att de skäl som utskottet under de senaste riksmötena anfört för sina ställningstaganden när det gäller liknande yrkanden som de här redovisade fortfarande är giltiga.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår samtliga i tablån upptagna motioner, nämligen motionerna 1989/90: Ub205, 1989/90:Ub226 yrkande 4, l989/90:Ub280, l989/90:Ub3l7 yrkandena 6 och 8, 1989/90:Ub331 yrkande 2, 1989/90:Ub804 yrkande 1 och l989/90:Ub807 yrkande 12.

Utdrag ur 1988/89:UbU25 om anslag till forskning och forskarutbildning, m.m.

199091UbU3v Bilna.T 2

1. Allmänna frågor om forskning och forskarutbildning

Inrättande av tjänster som professor saml prioritering av vissa ämnesområden i övrigt

I etl antal motioner yrkas att riksdagen skall göra uttalanden om inrättande av tjänster som professor och i vissa fall även om förstärkning av resurser mm. inom motsvarande ämnesområden. Molionerna redovisas i följande lablå.

Motion

Tjänst

Högskoleenhet

Ub729(c,m,fp)

Ub774(vpk)

Ub541 (fp.s.m.cvpk.mp)

Ub678 (s) Ub600(s)yrk. 1-2

Ub835(fp)yrk. 4-5

Ub571 (fp) yrk. 2

Ub747(c)yrk. 1-2

Ub765(s) Ub50l (fp) Ub625(m)yrk. 1-2

Ub665 (fp)

Ub748(c)

Ub776(mp)

Ub588(s) Ub822(s)yrk. 5-6

P i körsång

P i kördingering

P i turkiska språk och turkisk kultur

P i teckenspråk

P i turismforskning samt särskilda anslag för lurismforskning

P i turism

P i turism saml medel från vissa fonder

P i miljörätt samt inrättade av institution

P i miljörätt samt förstärkning av resurserna

P 1 mänskliga rättigheter

P I reumatologi

P i neuropsykologi saml förstärkning av forskningen om de-menssjukdomar

P i vårdpedagogik

P i rehabilitering

P i alternativ medicin samt resurser

P i telekommunikation

P i miljöteknik samt inträttande av centrum

.Musikhögskolan i Stockholm Musikhögskolan i Slockholm

Universitetet i Stockholm Något av universiteten

Universitetet i Uppsala med undervisningskyldighet vid högskolan i Falun —Borlänge

Universitetet i Göteborg

Universitetet i Lund

Universitetet i Uppsala Universitetet i Lund

Universitetet i Göteborg Universilelel i Lund

Chalmers tekniska högskola

I några motioner hemställs om uttalanden från riksdf en om priorite- 1990 91:LbU3v

ring av vissa ämnesområden. Dessa motioner framgår v följande lablå. Bilaga 2

Motion Ämnesområde

Ub586 (s) folklivsforskning, omfattning och organisation

Ub752 (m) Latinamerika-institutet vid universitetet i Stockholm, ökade resurser på

ordinarie anslag

Ub767 (s) yrk. I —3 flyklingforskning, tjänster, information, prioritering

Ub5IO(s) familjär amyloidos

Ub642 (fp) medicinsk mykologi

Ub837 (fp) yrk. 9 omvårdnadsforskning

I motion 1988/89:Ub556 (c) yrkande 1 delvis hemställs om att universitetet i Lund inom vissa ämnesområden bör fa behålla sina resurser eller erhålla förstärkta resurser.

Utskottet erinrar om att riksdagen vid riksmötet 1986/87 beslöt att införa treåriga planeringsperioder för forskning och forskarutbildning (prop. 1986/87:80, UbU 1986/87:26, rskr. 1986/87:282). Inför en sådan treårsperiod beslutar riksdagen om resursförstärkningar och om nya tjänster inför den kommande treårsperioden. Vid detta tillfalle finns ett omfattande material framtaget inom olika sektorer vilket gör en samlad bedömning och prioritering möjlig. Under pågående treårsperiod förbereds en ny forskningsproposition avseende en ny treårsperiod. Under denna tid finns i allmänhet inte anledning eller utrymme för riksdagen att besluta om ändringar av de tidigare fattade besluten som gäller hela den pågående perioden, i synnerhet som en samlad bedömning av skilda och angelägna forskningsbehov knappast är möjlig innan nytt planeringsmaterial föreligger.

Utskottet konstaterar att i de nu föreliggande motionerna begärs att riksdagen skall göra uttalanden som skulle innebära en prioritering av vissa avgränsade områden inte bara gentemot övriga motionsledes aktualiserade områden utan även gentemot alla andra områden som inte blivit föremål för någon motion just detta år. Utskoltet anser att riksdagen inte bör göra en sådan bedömning eller prioritering. Utan att i sak ha bedömt något av de skilda yrkandena föreslår utskottet att riksdagen — med hänvisning till att nästa budgetår är det sista i en ännu pågående planeringsperiod om tre år för forskning och att en forskningsproposition skall föreläggas riksdagen våren 1990 — avslår motionerna l988/89:Ub501, l988/89:Ub510, l988/89:Ub541, 1988/89: Ub556 yrkande I delvis, 1988/89:Ub571 yrkande 2, 1988/89:Ub586, 1988/89:Ub588, 1988/89:Ub6(X), 1988/89:Ub625, l988/89:Ub642, 1988/89: Ub665, 1988/89: Ub678, l988/89:Ub729, 1988/89:Ub747. l988/89:Ub748, 1988/89:Ub752, 1988/89:Ub765, 1988/89:Ub767, 1988/89:Ub774, 1988/89:Ub776, 1988/89:Ub822 yrkandena 5 och 6, 1988/89: Ub835 yrkandena 4 och 5 samt l988/89:Ub837 yrkande 9,

Utdrag ur 1988/89:UbU24 om anslag till lokala och individuella linjer samt fristående kurser

1990-9 l:UbU3y Bilaea 3

I ett antal motioner föreslås att riksdagen skall uttala att olika lokala linjer m.m. skall inrättas eller byggas ut enligt följande tablå.

Motion

Ub681 (s)

Ub755 (fp. m. c. vpk, mp) Ub8!3 (s) yrk. 5

Ub746 (c)

Ub606 (s)

Ub822 (s) yrk. 7

Ub602 (c) vrk. 1 delvis Ub674 (s) yrk. 3 Ub602 (c) yrk. 1 delvis Ub668 (fp) yrk. 2 Ub674 (s) yrk. 2 Ub703 (m) yrk. 1-2 Ub611 (c) yrk. 3

Ub657 (m) yrk. 2 Ub7.6 (fp)

Ub638 (fp) yrk. 4 Ub669 (s) delvis Ub835 (fp) yrk. 6 delvis UbSSl (s) Ub527 (s)

Ub605 (c) Ub672 (m)

Föreslagen lokal linje

linje för folkdansare

energiteknisk linje, cikraflslinje. resp. linje för tillämpad datateknik, anordnade med regionalpolitiskt motiverade medel, bör bli allmänna

miljö- och naturresurslinjen bör få fördubblat antal nybörjarplatser

planingenjörslinje ekonomlinje miljöteknik

bildkonstutbildning medieteknisk linje bildkonstutbildning medieteknisk utbildning linje inriktad mot livmedelsindu-strin

linje inriktad mot livsmedelsindustrin

teknisk utbildning (kurser, förlängning av befintliga linjer, fler ingenjörslinjer inom bl.a. materialteknik och trädesign) teknisk utbildning (kurser och linjer) teknisk utbildning (kurser och linjer) restauranghögskola

restauranghögskola

trafikutbildningslinje elenergiinriktad högskoleutbildning motsvarande civilingenjörs-nivå

elenergiinriktad högskoleutbildning motsvarande civilingenjörsnivå

vidareutbildning av byggnads-konstruktörer och arkitekter på träbyggnadsområdet

Poäng

80

80 120

120

Ort (motsv.)

Danshögskolan Stockholm Danshögskolan Stockholm Eskilstuna- Västerås

Kalmar

120	Karlskrona-
120	Ronneby
9	Chalmers
	tekniska
9	högskola Skövde
80/120
9	Skövde
80/120
120	Skövde
120	Skövde
120	Skövde
120	Skövde
7	Karlstad
0	Karlstad
1	Karlstad
■7 0	Bergslagen (Grythyttan) Örebro
9	(Grythyttan) Grythyttans Värdshus
0	Falun-Borlänge
7	Sundsvall-Härnö
	sand
9	Sundsvall-Härnö
	sand

Några anslagsyrkanden ställs inte i molionerna. I några motioner 1990/91:UbU3y

begärs dock all medel skall omfördelas från andra icke angivna orter Bilaga 3

eller utbildningar antingen inom förevarande anslag eller Inom ramen för de medel som totalt anvisas lill grundläggande högskoleutbildning.

Tvååriga lokala linjer inom det tekniska området kan .schablonmässigt beräknas kosta omkring 340 000 kr. per grupp, årskurs och år. Med antagning varje år blir årskostnaden omkring 1 680 000 kr. Med treårig utbildning blir årskostnaden omkring 2 520 000 kr. Utbildning av civilingenjörskaraktär skulle bli betydligt kostsammare, medan utbildningar inom andra sektorer kan kosta mindre. Till delta kommer investeringsbehov av mycket varierande storlek för lokaler, inredning och utrustning.

Utskottet erinrar om alt riksdagen inte tar ställning till vilka lokala linjer eller frislående kurser som en högskola bör anordna. Ansvaret för detta är lagt på högskoleenheterna.

Utvecklingen av nya lokala linjer skall ske vid högskoleenheterna utifrån de utbildningsbehov som finns. Medel för lokala linjer begärs av enheterna i de årliga anslaf,sframställningarna. Riksdagen lar under förevarande anslag endast ställning till fördelningen mellan de olika högskoleenheterna av de totala resurserna lill lokala och individuella linjer samt fristående kurser. 1 den mån riksdagen därvid anser alt fördelningen, t.ex. av regionalpoliliska skäl, skall förändras kan riksdagen antingen omfördela resurser mellan enheterna eller öka de totala resurserna och fördela ökningen mellan enheterna. De loiala behoven i olika regioner och vid olika enheter far således samlat vägas mot varandra.

Med hänvisning lill del anförda och då några preciserade höjningar av anslagsbeloppei eller omfördelningar av medel mellan anslagsposter för budgetåret 1989/90 inte begärs i de nu aktuella motionsyrkandena föreslår ulskotlet alt de alla avslås av riksdagen i vad de avser inrättande eller uppbyggnad av lokala linjer m.m. Resursfrågor åren efter budgetåret 1989/90 far prövas i budgetarbetet inför dessa år.

gotab 98368, Slockholm 1991