LU1Y

Yttrande 1997/98:LU1Y

DOC

LU1Y(DOC, 46 KB)

PDF

Bilaga: lu1y(pdf, 139 KB)

Lagutskottets yttrande 1997/98:LU1y

Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet

Till jordbruksutskottet

1997/98

LU1y

Jordbruksutskottet har den 9 oktober 1997 beslutat att bereda lagutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1996/97:167 Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet jämte följdmotioner.

I propositionen lämnas förslag om att sådana företag som omfattas av 1995 års årsredovisningslag och de särskilda årsredovisningslagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag respektive för försäkringsföretag skall lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön under förutsättning att företagen – eller i koncernen ingående företag – bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöskyddslagen. Syftet är att årsredovisningens förvaltningsberättelse i större utsträckning än i dag skall innehålla miljörelaterad information. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1998.

Propositionen har föranlett tre motioner.

Lagutskottet, som beslutat avge yttrande i ärendet, får anföra följande.

Lagstiftningen på redovisningsområdet är för närvarande splittrad. Den 1 januari 1996 trädde tre nya årsredovisningslagar i kraft, nämligen årsredovisningslagen (1995:1554), som gäller för aktiebolag och vissa handelsbolag, samt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (prop. 1995/96:10, bet. LU4, rskr. 91). Den nya lagstiftningen – som i huvudsak baserar sig på EG:s fjärde och sjunde bolagsdirektiv samt två redovisningsdirektiv på området för finansiella tjänster – skall tillämpas fullt ut fr.o.m. den 1 januari 1997.

Vad gäller företag i allmänhet innebär tillkomsten av 1995 års årsredovisningslag att det för närvarande råder två parallella system såvitt gäller reglerna om årsbokslut och årsredovisning. Det ena systemet omfattar bokföringslagen (1976:125) samt – i vissa fall – kompletterande regler om bl.a. årsredovisning och koncernredovisning i lagen (1980:1103) om årsredovisning

m.m.i vissa företag, 9 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar samt 3 kap. stiftelselagen (1994:1220). Detta regelsystem tillämpas av bl.a. enskilda näringsidkare, flertalet handelsbolag, ekonomiska och ideella föreningar samt stiftelser. Det andra systemet omfattar 1995 års redovisningslagstiftning som, såvitt gäller de bolag som omfattas av lagstiftningen, ersät-

ter dels bokföringslagens regler om årsbokslut, dels 11 kap. aktiebolagslagen	1997/98:LU1y
(1975:1385) och bestämmelserna i 1980 års årsredovisningslag. Ekonomiska
föreningar och handelsbolag har möjlighet att välja vilket regelsystem de
skall tillämpa (prop. 1996/97:32, bet. LU3).
I 1995 års årsredovisningslagar föreskrivs att årsredovisningen skall bestå
av balansräkning, resultaträkning, noter och förvaltningsberättelse. Samtliga
företag som omfattas av lagen – aktiebolag, vissa handelsbolag, kreditinsti-
tut, värdepappersbolag och försäkringsföretag – är således skyldiga att upp-
rätta en förvaltningsberättelse. Berättelsen skall innehålla en rättvisande
översikt över utvecklingen av bolagets verksamhet, ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen skall även innehålla upplysningar om vissa viktigare
förhållanden, bl.a. förhållanden som är viktiga för bedömningen av bolagets
ställning och resultat, händelser som är av väsentlig betydelse för bolaget
samt upplysningar om bolagets förväntade framtida utveckling. Mindre
bolag, dvs. bolag med högst tio anställda och en balansomslutning om högst
24 miljoner kronor, är dock inte skyldiga att lämna uppgifter om förväntad
utveckling. I förvaltningsberättelsen för försäkringsföretag skall vidare läm-
nas upplysningar om skaderespektive livförsäkringsrörelsens tekniska
resultat för vart och ett av de senaste fem räkenskapsåren samt företagets
konsolidering vid utgången av vart och ett av dessa räkenskapsår.
En årsredovisning enligt 1980 års årsredovisningslag och lagen om eko-
nomiska föreningar skall bestå av balansräkning och resultaträkning. Samt-
liga ekonomiska föreningar samt större företag som omfattas av 1980 års
årsredovisningslag skall dessutom till årsredovisningen foga en förvaltnings-
berättelse. I en sådan förvaltningsberättelse skall lämnas upplysningar dels
om sådana för bedömningen av företagets verksamhetsresultat och ställning
viktiga förhållanden, för vilka redovisning inte skall lämnas i resultaträk-
ningen eller balansräkningen, dels om sådana händelser av väsentlig bety-
delse för företaget som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dettas
slut. Vidare skall för vissa företag lämnas uppgifter om antalet anställda och
om löner m.m.
Den nu redovisade lagstiftningen utgör en ramlagstiftning som komplette-
ras av annan normbildning. Detta kommer till uttryck genom hänvisningar
till god redovisningssed (2 kap. 2 § 1995 års årsredovisningslag och 2 kap.
8 § 1980 års redovisningslag). Uttalanden från normgivande organ på redo-
visningsområdet såsom Bokföringsnämnden och Redovisningsrådet är i
praktiken bestämmande för vad som är att anse som god redovisningssed.
I den nuvarande lagstiftningen på redovisningsområdet finns inte något ut-
tryckligt krav på att miljörelaterad information skall särredovisas i årsredo-
visningen. Frågan om en verksamhets miljömässiga effekter på omvärlden är
av sådan karaktär att de bör rapporteras i den externa redovisningen – i resul-
tat- och balansräkningarna eller i förvaltningsberättelsen – avgörs enligt de
bedömningsgrunder som gäller för företagets affärsverksamhet i övrigt, t.ex.
förpliktelser som följer av olika slags avtal som företaget träffar, i verksam-
heten uppkommande garanti- och skadeståndsanspråk osv. Detta innebär att
sedvanliga regler för intäkts- och kostnadsrapportering, såsom de grundläg-
gande försiktighets- och realisationsprinciperna, är tillämpliga även på miljö-
anknutna händelser.	2

Miljörelaterad information eller miljöredovisningar kan emellertid betrak-	1997/98:LU1y
tas ur ett vidare perspektiv varvid framkommer andra syften med informat-
ionsgivningen än att på ett rättvisande sätt bedöma en verksamhets ställning
och resultat. Informationen kan i sådant fall ha för avsikt att upplysa allmän-
heten om företagets miljöarbete i stort – oavsett om detta arbete på balansda-
gen har någon mätbar effekt på företagets ställning och resultat – och om de
miljöskyddsåtgärder som företaget vidtagit för att begränsa verksamhetens
miljöpåverkan. Miljöredovisningen kan även innehålla information om vil-
ken miljömässig effekt företagens produkter har. En miljöredovisning av
sådant slag kan – förutom att utgöra en upplysningskälla för utomstående
intressenter – vara ett värdefullt hjälpmedel för företagsledningen i det inter-
na arbetet eftersom dokumentationen i fråga kan bidra till att fästa ledningens
uppmärksamhet på miljöfarliga, och därmed i längden kostnadskrävande och
ineffektiva, produkter och produktionsprocesser.
Utanför redovisningslagstiftningens område finns uttryckliga bestämmel-
ser om miljörapportering. Enligt 38 b § miljöskyddslagen (1969:387) är de
företag som utövar tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet skyldiga att varje
år avge en rapport till länsstyrelsen eller den eller de kommunala nämnder
som utövar tillsyn över miljöfarlig verksamhet. I miljörapporten skall de
åtgärder redovisas som har vidtagits för att uppfylla villkoren i ett tillstånds-
beslut och resultatet av dessa åtgärder. Regeringen eller den myndighet rege-
ringen bestämmer får föreskriva att en miljörapport skall innehålla en redo-
visning av anläggningens miljöpåverkan även i annat avseende än vad som
omfattas av villkoren i ett tillståndsbeslut.
Regeringens nu framlagda förslag innebär att förvaltningsberättelsen – lik-
som hittills – skall innehålla miljöanknuten information i den mån informat-
ionen är av betydelse för bedömningen av ett bolags verksamhet, ställning
och resultat och dess utvecklingsmöjligheter och framtidsutsikter. Därutöver
införs ett särskilt upplysningskrav för sådana bolag som är tillstånds- eller
anmälningspliktiga enligt miljöskyddslagen och som omfattas av 1995 års
årsredovisningslag och de särskilda årsredovisningslagarna för kreditinstitut
och värdepappersbolag respektive för försäkringsföretag. Upplysningskravet
skall omfatta verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Den närmare
innebörden av upplysningskravet överlämnas till normgivande organ att
fastställa inom ramen för vad som är god redovisningssed.
Lagförslaget, som bygger på ett delförslag i Redovisningskommitténs be-
tänkande (SOU 1996:157) Översyn av redovisningslagstiftningen, innebär
ändringar i 6 kap. 1 § årsredovisningslagen (1995:1554), 6 kap. 1 § lagen
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt i
6 kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.
I propositionen framhålls att upplysningskravet skall ta sin utgångspunkt i
miljöskyddslagstiftningens regler om miljöfarlig verksamhet och att de läm-
nade upplysningarna skall förmedla en bild av den miljöfarliga verksamhet
som bolaget bedriver och de effekter som den får på omgivningen. Det kan
alltså, enligt regeringens mening, finnas anledning att lämna upplysningar
om förekommande utsläpp och avfall av olika slag. Det synes också natur-
ligt, framhålls det i propositionen, att informationen framför allt inriktas på
sådant som direkt eller indirekt kan ha betydelse för en bedömning av företa-	2

gets finansiella utveckling. Att upplysningskravet avser verksamhetens på-	1997/98:LU1y
verkan på den yttre miljön innebär att bolag som bedriver tillverkning av
varor skall lämna upplysningar om sådan påverkan som uppkommer i pro-
duktionsprocessen. Även sådan påverkan som uppkommer vid utförande av
tjänster kan komma att omfattas av upplysningskravet, t.ex. sådan påverkan
som är en följd av avfallshantering eller vissa slag av reparations- och ser-
viceverksamhet. I propositionen nämns som exempel att den som bedriver
flygplatsverksamhet bör redovisa miljöeffekterna av flygtrafiken oavsett om
det är andra företag som sköter flygningarna. Sådan miljöpåverkan som
följer av användning av produkter omfattas däremot inte av upplysningskra-
vet.
I motion 1997/98:Jo1 av Göte Jonsson m.fl. (m) yrkas att riksdagen skall
avslå regeringens förslag. Motionärerna anser att den föreslagna regleringen
inte kommer att få någon avgörande betydelse för upprättandet av miljöin-
formation i näringslivet. I värsta fall kan, menar motionärerna, en reglering
dämpa utvecklingen på området genom att lagens krav uppfattas som norm
för de redovisningspliktiga företagen. Vidare pekar motionärerna på att för-
slaget inte innebär någon fullständig reglering som garanterar redovisning
från alla börsbolag och andra större företag. Enligt motionärernas mening är
en fortsatt utveckling av företagens miljöinformation inom ramen för frivil-
lighet och med hänsyn till krav från kunder, finansiärer och den egna affärs-
verksamheten att föredra. Förslagets enda inverkan på företagen är att det
ökar den redan tunga bördan av formella regleringar.
Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkar i motion 1997/98:Jo2 att det fram-
lagda lagförslaget skall ändras så att även sådan miljöpåverkan som följer
med användningen av produkter som har tillverkats i verksamheten omfattas
av upplysningskravet (yrkande 1). Motionärerna menar att frågan hur ett
företag förhållit sig till producentansvaret också hör till sådana omständig-
heter som bör tas in i miljöredovisningen bl.a. med hänsyn till att eventuella
underlåtenheter i detta avseende kan komma att resultera i avsevärda ekono-
miska krav. Motionärerna begär vidare att riksdagen hos regeringen skall
begära en utredning om miljöredovisning (yrkande 2). Enligt motionärernas
mening måste den totala begreppsförvirring som i dag råder vad gäller miljö-
redovisningar, miljörevision och miljörevisorer klaras ut och åtgärder vidtas
för att öka jämförbarheten i miljöredovisningarna. Motionärerna anser att
dagens oklarheter missgynnar både seriösa miljörevisorer, företag som söker
hjälp med sin miljöredovisning och allmänheten som söker information om
företagens beteende.
Också i motion 1997/98:Jo3 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) föreslås änd-
ringar i det framlagda lagförslaget. I motionen yrkas att riksdagen beslutar att
det särskilda upplysningskravet i förvaltningsberättelsen skall gälla alla
företag (yrkande 1), att kravet på information skall omfatta allt som rör före-
tagets miljöpåverkan (yrkande 2) och att miljöredovisningen skall omfatta
även den inre miljön (yrkande 3). Motionärerna framhåller bl.a. att det är
viktigt att alla företag reflekterar över och försöker beskriva företagets mil-
jöpåverkan. Enligt motionärernas mening bör varuproducerande företag
informera om varifrån råvarorna kommer, hur de transporteras och hur de
uttjänta produkterna tas till vara. Informationen om den inre miljön bör inne-	2

hålla upplysningar om vilka åtgärder som vidtagits för att minimera negativ	1997/98:LU1y
miljöpåverkan på arbetsplatsen och för de anställda. I motionen yrkas vidare
tillkännagivande om satsningar på miljöutbildning för de ekonomiska reviso-
rerna (yrkande 4). Enligt motionärernas mening är det en förutsättning för att
en miljöredovisning skall få genomslag att det finns en tillräcklig kompetens
bland revisorerna. För att möjliggöra en bra miljörevision är det viktigt att de
ekonomiska revisorernas kompetens utvecklas.
Enligt lagutskottets mening kan skäl anföras både för och emot den före-
slagna lagstiftningen. Framför allt kan det ifrågasättas om ett tillägg till för-
valtningsberättelsens innehåll i realiteten tillför lagstiftningen något väsent-
ligt nytt vad gäller företagens upplysningsskyldighet. Av 6 kap. 1 § 1995 års
årsredovisningslag följer redan nu att företag skall upplysa om väsentliga
händelser och viktiga förhållanden. Vidare skall upplysningar lämnas om
företagets förväntande framtida utveckling och dess verksamhet inom forsk-
ning och utveckling. Sammantaget torde dessa krav täcka sådan miljöanknu-
ten information som det kan finnas anledning för företagen att rapportera i
den externa redovisningen.
Den föreslagna kompletteringen med ett särskilt krav på miljöanknuten in-
formation måste emellertid ses som en tydlig markering av den vikt som
enligt utskottet bör fästas vid miljöfrågor och intresset av att dessa lyfts fram
i årsredovisningarna. Lagutskottet delar inte den uppfattning som förts fram i
motion 1997/98:Jo1 om de negativa konsekvenserna av den föreslagna lag-
stiftningen. Den omständigheten att endast vissa företag kommer att omfattas
av den utvidgade redovisningsskyldigheten utgör inte tillräckliga skäl att
förslaget inte skall genomföras. Ett lagstadgat upplysningskrav kan, tvärt-
emot vad motionärerna synes mena, uppmuntra den pågående utvecklingen
på miljöredovisningsområdet och dessutom fungera som ett avstamp för den
fortsatta utvecklingen på detta område. Eftersom upplysningskravet föreslås
begränsat till den miljöpåverkan som uppstår i verksamheten kan en stor del
av de berörda företagen fullgöra upplysningsskyldigheten på ett relativt
enkelt och billigt sätt genom att utnyttja inom företaget redan samlad inform-
ation om exempelvis utsläpp eller avfall. Det kan därför knappast vara före-
nat med något större merarbete för de berörda företagen att ta fram den redo-
visning som lagförslaget medför. De framlagda förslagen till ändringar i
årsredovisningslagstiftningen får, enligt utskottets mening, ses som ett bra
komplement till miljöskyddslagens regler om miljörapportering.
Det anförda innebär att lagutskottet förordar att lagstiftning kommer till
stånd och att motion 1997/98:Jo1 avstyrks.
När det sedan gäller motionerna 1997/98:Jo2 yrkande 1 och 1997/98:Jo3
yrkandena 1–3 konstaterar utskottet att motionsönskemålen innefattar krav
på mycket långtgående upplysningar i förvaltningsberättelserna och en i
förhållande till regeringens förslag väsentlig utvidgning vad gäller de företag
som skall omfattas av informationsskyldigheten. Vid ett ställningstagande till
motionsyrkandena måste, enligt lagutskottets bedömning, beaktas att redo-
visningslagstiftningen primärt har helt andra syften än att värna miljön, och
fråga uppkommer om det över huvud taget är möjligt att inom årsredovis-
ningslagstiftningens nuvarande ramar införa sådana regler som motionärerna
vill ha till stånd. Vidare föreligger betydande svårigheter att utan närmare	2

underlag överblicka alla de konsekvenser ett så omfattande informationskrav	1997/98:LU1y
som föreslås i motionerna skulle medföra, inte minst för små företag och
enskilda näringsidkare. Därtill kommer att det inte går att bortse från att
förvaltningsberättelser är föremål för revision och att särskild försiktighet bör
iakttas när det gäller att införa krav på upplysningar avseende ämnesområden
som kan sägas ligga utanför eller i vart fall i utkanten av revisorernas nor-
mala kompetensområde. Enligt utskottets mening bör en utökad informat-
ionsplikt avseende miljömässiga aspekter för närvarande inskränkas till
sådana företag som bedriver miljöfarlig verksamhet i miljöskyddslagens
mening och upplysningskravet begränsas till sådan miljöpåverkan som är en
direkt och naturlig följd av företagets verksamhet.
Med det anförda förordar lagutskottet att propositionen tillstyrks samt att
motionerna 1997/98:Jo2 yrkande 1 och 1997/98:Jo3 yrkandena 1–3 avstyrks.
Beträffande det spörsmål som tas upp i motion 1997/98:Jo3 yrkande 4 vill
utskottet peka på att remissvaren från revisorsorganisationerna över Redo-
visningskommitténs betänkande inte gett uttryck för några farhågor beträf-
fande revisorernas möjligheter att anpassa revisionsinsatsen till en miljörela-
terad information i enlighet med regeringens förslag. Lagutskottet förutsätter
att revisorerna när de ställs inför granskningar av miljöredovisningar kom-
pletterar sin kompetens i den omfattning som deras uppdrag kräver.
Lagutskottet förordar att motion 1997/98:Jo3 yrkande 4 avstyrks.
Vad sedan gäller yrkande 2 i motion 1997/98:Jo2 har lagutskottet ingen
annan uppfattning än motionärerna om att det i dag råder en viss förvirring
om innebörden av ord såsom miljöredovisning, miljörevision och miljörevi-
sorer. Utskottet noterar att regeringen i förevarande proposition uttalat sin
avsikt att vid en senare tidpunkt återkomma med förslag till åtgärder med
syfte att stödja en öppen, lättillgänglig och kvalitetsgaranterad miljöinformat-
ion och ser mot den bakgrunden inte skäl att förorda bifall till motionsyrkan-
det.
Stockholm den 21 oktober 1997
På lagutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Anita Persson (s), Bengt Kronblad (s), Rolf Dahlberg (m), Carin Lundberg (s), Rune Berglund (s), Stig Rindborg (m), Karin Olsson (s), Eva Arvidsson (s), Henrik S Järrel (m), Bengt Harding Olson (fp), Inger Segelström (s), Tanja Linderborg (v), Anders Ygeman (s), Tomas Högström (m), Yvonne Ruwaida (mp) och Birgitta Carlsson (c).

Avvikande meningar

1.Rolf Dahlberg, Stig Rindborg, Henrik S Järrel och Tomas Högström (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med ”Enligt lagutskottets” och slutar med ”till motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Lagutskottet har självfallet ingen erinran mot att miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet kommer stånd i ökad utsträckning. Vid ett ställningstagande till det nu aktuella lagförslaget måste emellertid beaktas att redovisningslagstiftningen har helt andra syften än att värna miljön och att nuvarande regler i huvudsak tillgodoser rimliga krav på informationslämnande från de mest miljöpåverkande företagen vars finansiella risker kan anses ligga i verksamhetens miljöpåverkan. Utskottet anser därför att ytterligare lagregler, som tvingar företag att lämna miljörelaterad information som en del av den finansiella redovisningen, närmast är av symbolkaraktär.

Därtill kommer att det inte går att bortse från att de föreslagna reglerna kan få negativa effekter genom att de dämpar den pågående utvecklingen när det gäller de frivilliga miljöredovisningarna. Allt fler företag ger numera varje år ut särskilda miljöredovisningar där företagens miljöprogram och miljöpåverkan presenteras i en långt vidare omfattning än vad det nu föreliggande lagförslaget kräver. Om riksdagen nu lagstiftar kan denna positiva utveckling dämpas genom att lagens krav kommer att uppfattas som norm inte bara för de redovisningspliktiga företagen utan även för andra.

Den föreslagna regleringen kan inte heller undanröja de brister som i dag finns när det gäller möjligheten att jämföra olika företags miljöredovisningar. Vidare bör noteras att det framlagda lagförslaget är ofullkomligt genom att det endast avser företag som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöskyddslagen. Några garantier för att miljöredovisningar kommer till stånd i samtliga fall där sådana redovisningar kan vara motiverade skapas således inte. Däremot skulle kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag, där det praktiska behovet av miljöredovisningar måste vara ytterst begränsat, komma att omfattas av upplysningskravet. Bristerna i förevarande lagförslag illustreras omedvetet väl i motionerna 1997/98:Jo2 och 1997/98:Jo3.

Enligt utskottets mening kan slutligen ifrågasättas om det är lämpligt att vidta lagstiftningsåtgärder enligt det nu föreliggande förslaget med utgångspunkt i en miljöskyddsreglering som kan komma att upphävas inom kort. Regeringen har nämligen i den till Lagrådet i våras överlämnade remissen med förslag till miljöbalk föreslagit att bestämmelserna i den nuvarande miljöskyddslagen, inklusive de som bestämmer begreppet miljöfarlig verksamhet, skall överflyttas till den nya balken. Utskottet anser det mer naturligt att avvakta den vidare behandlingen av miljöbalksförslaget och i anslutning därtill göra förnyade överväganden i miljöredovisningsfrågan.

Sammantaget anser utskottet att det föreliggande lagförslaget inte bör genomföras. Ställningstagandet innebär att utskottet förordar bifall till motion 1997/98:Jo1 och avslag på motionerna 1997/98:Jo2 och 1997/98:Jo3.

1997/98:LU1y

2. Tanja Linderborg (v) och Yvonne Ruwaida (mp) anser att den del av ut-	1997/98:LU1y
skottets yttrande som börjar med ”När det” och slutar med ”till motionsyr-
kandet” bort ha följande lydelse:
Lagutskottet anser dock att det framlagda lagförslaget är alltför snävt både
vad gäller de upplysningar som skall lämnas och de företag som skall omfat-
tas av upplysningskravet. För det första måste upplysningsskyldigheten, för
att den skall bli meningsfull, utvidgas väsentligt. För det andra bör kretsen av
de företag som skall omfattas av upplysningsskyldigheten utvidgas.
Som anförts i motion 1997/98:Jo2 måste frågan om hur ett företag förhållit
sig till det sedan flera år gällande producentansvaret ovillkorligen höra till
sådana upplysningar som bör tas upp i en miljöredovisning, särskilt med
hänsyn till att eventuella underlåtenheter i detta avseende kan medföra avse-
värda ekonomiska krav på företaget. Också ur ett kretsloppsperspektiv är det
viktigt att exempelvis företagets kunder får information om miljöpåverkan i
hela verksamhetsprocessen. Den föreslagna bestämmelsen bör därför ges en
sådan utformning att även sådan miljöpåverkan som följer av användningen
av produkter som har tillverkats i verksamheten omfattas av upplysningskra-
vet. Vidare bör, såsom föreslås i motion 1997/98:Jo3, den föreslagna inform-
ationsplikten utvidgas till att omfatta den inre miljön, dvs. vilka åtgärder som
vidtagits för att minimera negativ miljöpåverkan på arbetsplatsen. Därmed
kommer informationskravet att omfatta i princip allt som rör företagets mil-
jöpåverkan.
Vidare anser utskottet att informationsplikten bör utsträckas till att omfatta
i princip alla företag. Enligt utskottets mening är det viktigt att alla nä-
ringsidkare oberoende av företagets storlek och verksamhet reflekterar och i
årsredovisningshandlingarna beskriver företagets miljöpåverkan. För företag
med en verksamhet som inte kan anses vara miljöbelastande torde en sådan
skyldighet inte medföra något mer omfattande merarbete.
Lagutskottet förordar i första hand att ändringar i regeringens lagförslag
kommer till stånd i enlighet med vad som yrkas i motionerna 1997/98:Jo2
yrkande 1 och 1997/98:Jo3 yrkandena 1–3. Om jordbruksutskottet skulle
finna att det inte är möjligt att inom ramen för förevarande ärende framlägga
ett sådant utvidgat lagförslag föreslår lagutskottet att propositionen tillstyrks
med ett tillkännagivande – med anledning av de aktuella motionsyrkandena –
av innebörd att regeringen snarast skall bereda frågorna ytterligare och däref-
ter senast i samband med förslaget till miljöbalk återkomma med förslag till
en utvidgad miljöredovisning.
Därutöver förordar lagutskottet ett tillkännagivande om att regeringen i
samband med förslaget till miljöbalk bör framlägga förslag till åtgärder som
går ut på att få till stånd dels en lämplig ordning för miljörevision och utbild-
ning av miljörevisorer, dels en ändamålsenlig och enhetlig terminologi på
ifrågavarande område i enlighet med vad som föreslås i motionerna
1997/98:Jo2 yrkande 2 respektive 1997/98:Jo3 yrkande 4.

Gotab, Stockholm 1997